ettikeS. Presterakapet och den sociala frågan. Den katolska kyrkan i Tyskland bar, dom bekant, unge sysslat med de sociala frågorna, och inom den- hylla-en samma finnar icke få som hylla rent socialistisk verldsheicAdning. det franska preeterekspet har allt mer börjat intressera sig för hithö- rande friger. Politikens Pariskorre- spondent lemmar en intreemant utred- ning af "tinningen i Frankrike, ur hvilken uppse• vi meddela (Oljande: För tjugo Ar 'eden lefde en 'ramr prut med klart hufvud och *karp blick, Dom påpekade betydelsen för kyrkan af att upptaga och behandla det sociala spörsmålet. Den mannen var den nuvarande kardigiden Mer- millad. Redan dA hörde han till dem som betydde något och hane ord Mi- lo ej maktlösa till jorden. Hans för- etag graf anledning till lifliga diskus- sioner, i hvilks erkebiskop Darboy, kejsar Napoleon III och Julea Si- mon vore de nuet tramtradande de- battanterna. Prästen liar ratt, sade kejsaren; om alla predikade Gom han, skulle den sociala frågan taga ett stort steg trans mot sin lösning. Sedan dess ha 20 år förflutit. Frank- rike har åter blifvit republik. Den gamle skeptikern Simon 'kräver all- farliga artiklar om arbetarereformer i Tempo. Men de andliga ha i all- mänbet Mulatt hållit aig undan. Det ser dock ut som om tiden vore pi låg att bidras. Den sociala frågan riper med makt allas sinnen, från k ejsaren till jordbruksarbetaren, och alven det franska preaterakapet synda pl vag att dragas in i den allmänna bvir(velo. En fransk abbé vid namn Garnier från trakten af Jura bar brutit vegen, Dat ar ingen fanatiker, ingen falsk profet, eten en valtalare som verkar lugnt och tyst, klar i mitt föredrag, fast i sin öfvertygelse. Det bvilar något af den företa Irristendotnens ljus öfeer denne egendomlige man som vandrar landet runrit från stad till stad för att predika den •kristna socialismen". Utersfor fabrikerna. och verkstidernas prior, %id nedgången till grut.chakt en vantur han mot af- tonen arbetarne oår de komma från slutads dagsarbete. lisa 'oeldat dem omkring sig och för dem till nårma- ale emarchand de vinn, Han slår sig ned milt i dente krcte och ut- vecklar sina itu ter. Han vill att arbetarns i alle ,ståtler och i alla fack skola sluta sig till- sammans till amt socialistiska sme- ters, der de sjelfv• tillgodogöra sig resultatet af sitt arbete och fA sina förnödenheter billigare genom inrAt- tandet af konoutntionsforentogar. Den gemensamma fel: nögenheten iskall an- vandes till olyckifelle- och ålder- domsförsäkring. Sina planer fram- stallet ban varmt, enkelt och klart och han eger organiaatöreas fyndig- het och praktiska blick. — 1 fråga om dan teoretiska uppfattningen er- bjuder han tydligen intet nytt. Pro- duktionmsociationerna ha till och med redan förlorat kurs inom det socialist-oka Tyskland. Garniere vet kaandiet har emeller- tid redan burit frukt. Rundi ont- kriag i Frankrike finnas Sosnie coopdrativea inrettade efter bana för- slag . Men denne tyste agitator, som ver- kade för en social revotutioo utan att repa på kapitalisternas blod, genera- de betydligt det suarkiatiska partiet. Detta" man ansågo att ebbs! Garnier borde krossas och inbjöd() honom der- för till ett offentligt möte i Paris. Det platts att det 'lekte stor förvå- ning och någon oro Dir han antog uppmaningen. Mötet egde ruin i bo- dega i förra versan. Mötessalen, Salle Jeussieu i ntsheten af hallar- ne, var alldeles tyttl af folk. Sam- lingen var brokig: blusklarlda arbe- tare, nyfikna eleganta pariaare, en meogd qvianor at alla eandiAllakla.- ser och tnidt ibland degels franska preater i stora, bi eibiltyggig s hattar och avsila rockar. Anarkisten M irtinet gjorde huf- vudgreppet trut den skri•tna eucin- lian:ten". Han beskylde kyrkan lör en illfundig inblandning i de sociala striderna. Vid sidan af sin vädjan till de rikes barmhertighet predikade presserna underkastelse och tålamod lör de fattiga. På detta satt ha de alltid banat vaxen för dem som ex- ploitera arbetarne, och i adla tider ba de gjort sitt till att gvelv• byar- je revolutioner rörelse, huru nedvia- dig den an måtte vara. Af fruktart att förlora sitt inflytande trängde sig kyrkan nu fram och ville bemäktiga sig ledningen tvf deo stora sociala rörelsen. Att anförtro sig åt kyrkan 1 detta fall vore det samma bom att bereda Ilirraderiet seger. Tron eaerglea i elit anförande och «..«):«0»:~0~~»3»:«0»Koxo;,»XiXeticotafxontoott . A , 0. st XX t ChiSql'arila ANNIR ' 9. "5' i Ot 0 Ä ,... « St. .13e . ., S t ft 1 s . y in a s k i ii e r .., g g Aro ett genuint Svenskt fabrikat och oj i utlandet tillverkade såsom 4:t /ap t en del försäljare, i brist på annan utväg att hindra den för hvarje år växande spridning af Ilinoiarna maskiner, velat inbilla alltnänhoten; Are af basta rnaterialier, och do delar, som äro mest utsatta för nötning, äro af prima gjutstål; Aro belönade med en mängd guld- och silfvermedaljer vid de ut- stidiningar, såväl i Sverige som utlandet, der de uppvisats., Aro af Singers system och genom do använda utmärkta materia- kerne varaktigare än alla andra symaskiner af samma systern, ha tyst och lätt gång samt afprofvade med ända till 2,(-(X) styng i ten. Erhållas på billigaste afberalning och på fjorton dagars prof om så önskas. Säljas genom fabrikens ende direkte återförsäljare för Laholm och omnejd. 1",t KIE # Henrik Larson. OK S. Gamla maskiner repareras fort och billigt. Ä ...064:«0».31:6:0909009:00«.,» 3X3Y):~§ergatl») Mar<09230:af,3> trots en del pikanta anfall lyckades ej Martiaet långre bevara sina åhö- rare. uppmärksamhet. Ett allmänt rop på abbe Garnier börder. Denne besteg lugnt tribunen och började: 'I ba'n era idtSer, behållen dem liksom jag behåller mina ! Men hö. ren mig air jag föreslår er de Wo. del jag anser 'gnede att lindra era lifivilkor ! Han utvecklade derefter sina isig- ter om de kooperativa företagens gagn för arbetarne samt slutade med att angifva den roll han ansåg pre- stern• kallade att spela i fråga om de stora epöramål som eyveelsatta samtiden. sPåfvens ende hua, sförbereder ut- gifvandet af ett verk om de enciala reformerna. livem vet om vi icke om några veckor skola få se presser hvarje biton stå upp för e tt t id a i offentliga församlingar ?" .19, livem vet ? seger Politiken» korrespondent. 1 Frankt ike får man vara beredd på litet ut livarje. Vis- serligen har ut.14 Gurniere verksam- het ej °betinga& gillande från allra högata kyrkliga karlås Men det ar i alla full tydligt att,liace företag kom- ma att letnna spår efter sig. Dess- utom lära jesuiterna — nbbc Garni- er år icke jesuit -- emma understöd- ja honom i hopp ,att på detta satt tokerits kyrkan fullaste hos arbeefire- befolkningen i Teris och de andra studera°. Om bröllopshögtidlighetorna i Isohl i torsdags 1. v. da erkeliertig Franz Salvanor förmaldes med erke- hertiginnan Marie Vulerie, meddelas till Hyll. Tagebl.: El. före 8 öppnades ingånget-no till kyrkan, 60M några minuter derefter var fyld till sista plats. På midtel- Olsen bildades spalter af unga flic- kor, dels hvitkladda dels i landadeagr, så att öfverallt en bvitkladd flicka stod bredvid en i lachl-dragton. Vid 9-tiden infunno sig de iubjudua Ra. 'tenta, bland bvilka vore de båda ministerpresidenterna, och derefter komme medlemmarna af det kejser- liga huset, sem intogo sina platser i enlighet med programmet. Vid 3, 10-tiden antråddes lorden från den kejserliga villan till kylkan. Brud- gummen satt bredvid kejsaren, bru- den bredvid kejsarinnan. Utantör kyrkan inväntade de förut anlända gesterna det kejserliga paret, bvil- ket, sedan bröllopståget gitt förut, jemte btudgunimens föräldrar tog plats pi den sida i kyrkan, der e- vangelium laser. Brudparet stelltle sig midt framför högaltaret, oingilvet at in•rskalk•rne (do utlförarnea) och brudiårnorna. Under intåget apela- do musiken. Med absinten' af det öf- riga presterakepet torrettade derpå biskop Doppelbatter vigselceremoni- en. Efter ceremonien omfamnade och kysste kejsaren och kejsarinnan de nyfotmelda. De höga personerna lecunade dcrpå kyrkan sned det kej- serliga Isaret i spetsen. Omenaklig judeförföljelse. nos redakbouen al tidningen Nuwusti i Petersburg finnes utotald en fotografi el en judegosse, brists anaigte på det stridigaste satt vanetalte al doktor Orautsteaki i Bjelvetock. Den unge gudar n tittade in blyet doktorn. trad- gåtdsauket och nitti anledning der- e( tog den onten•klige Maten fatt i gossen och inbrände på flau *tallen t hans suisigte med lapis ordet tjur med rysk, tysk oub hebreisk skritt. Hemlig undersökning ar inledd. tio- semi framhåller emellertid att alven so fallande dom torde föga gagne t så långe so sk stor del at pressen opåtaldt får upphetsa allmänbeten till hat och förföljelse mot judaree. Svenska minnen. Från den un- gerska fristaden Debreczin skrifver signaturen C. G. W. till Stockholms Dagblad: "Det hus, i hvilket konung Carl XII tillbragte natten på våg till Stralaund, står innu qvar. Det år ett litet grönetruket Lieb urgam- malt euvAningehus, betaget vid nuva- rande SztSchenyigatan. 'Traditionen her till och med behållit i minne, hvilket rum konungen bebott. I)e tjocka mur orne och det låga livålfda taket håra syn för sågen, att de verk- ligen i million tid skåttut vår lijelte- konung. Men tempona nintantur -- en möbelhandlare har numen, i 92M- Ina rum slagit upp sina boptiler." Gordon Bennet, egare id tidnin- fleruld och bekant gen Netryiii bland tinteut för att ha tikutrat Stan- ley medel till hans företa afrikanska forekningsresa, har ånyo gilvit ett ly. sande prof på sin omsorg om veten- skapen. Han har nemligen ekånkt den franke astronomen (Jamille Flaminarion ett årligt understöd af 6,001) francs för att ellen ilen beröm- de forekaren i tillf:1110 att anstålla dugliga yngre vetensktipsmån vid det observatorium som denne upptåttat på egendomen Ju visy i närheten af l'ari-, livilken egendom Flammarion för lifetitlen fått sig upplåten af en annan af eina gynnare. Till Dam«s and inlåt har franska staten nyligen anslagit 3,500 francs årligen. livad frIltandelssystemet kostat per ar. Herrur frihandlare hufva, anm vi vens, «på öret« utråknat livad tull- skyddet kastat vårt land under de två år det varit införde. Ur tullrå- kenek•pern• framgick enligt den be- rekniugen, att summan var omkring milliouer kr., men som utan tyckte, att det var lör litet, så tillade man anan 15 millioner. 1 sådana der upp- gifter ta sig naturligtvis 30 millioner mycket bittre ut An 15. Om välvil- ligt öfverseende från partivänners si- da var man ju balt saker, ja, så mycket "åkrars ju större summan blot. Men nu fine det arven ett sitt att berikas luad tribandeln kostat oss — per år. Vi skola härvid inte alle bettöfv• göra några sådana ungefär- liga beilkningar som frihandlarna så mycket tycka ont, utan vi skola helt enkelt inga siffror, som finnas till- genglig• tör liven solo helst. Do eiffrorn• beteckna vår skuld till ut- landet. Den bar ökats för lavarje år, och den betecknar naturligtvis skit- naden mellan våra betrot och våra tillgångar, d. v. e. den visar "på öret" huru mycket frihandeln har tvungit une att tamt från utleedingen, för att vi till billigt pris skulle kolm af hane varur. Om vi nu blott se efter kvad det- ta prisade frileaudelssysiten kostat se- dan "lutet al 185U-talet till 1885 (det sista ilr, för hvilket vi eko nödiga upp. gifter), så filma vi, att tår skuld i utlandet It.(ett var något alver 77 mil- lionesoch 1885 600 millioner. allt- så en ökning i akuldieutntnan at 523 millioner. Detta gör tör heart och ed do 17 ann den vackra summan 19,, millioner kr. Fiittandlarneri berikning steg, som vi 'ego ,sa långe do kollo sig till någorfunde aeltr• takta, till 15 millio- ner för något öfeer två år. Alltså ej fullt 7', millioner pr år. thilkettfera systemet har kvittat naira? Men ej nog hirmel . I)e der 7'. , millionerna ha tillfallit svenske mått tnen de 19,, millionerna pr år, som frihandeln kostade, de finnas i utlandingare ego, utgöra bana fordrin- gar hos ess. Ilvilketdera år att föredraga? Ut- låndingen synes val kanna den saken, om det år sant, kvad Dorn berät- tas, att han •nvinder en liten del af sin vinet för att agitera för friban- delspartieie sak. lian vet att de pen- orne tro vAl envånda. Men Sveriges vattnen böra vål också håret företå rätta halten of det myckna tnlet om livnd det nva sy- stemet kostet. Det år utlåndingen gom det kostat mest, bekvturtol ölyor att Sverige icke långro vill låta i ni- nein sig st honom. Att han Härvid får villig bjelp al svenske mån, som icke sky ett fruntetella förhållandena I' å ett skett satt. det år låtture att förklara ån att ursäkta, Xio eleftrii7a glöblampor barms i bagarns blitteit uatia1la t Iråbearten till 2abotnte ftatebotell af ftalionfinfPa- roa. toren i ?Sallbera, (SM Girantin. 000 n'ten efettalmattå tett nuc belDgnin - Ren i eårreato af en flor Rara afTåtere ech lentrute ide olfeetaft ett tillftebeftållan- te utan ålteen ett i alle lutattbe uttit- tat. 7ifellaltt at gthlampotna åto få- na på triosurr trål) ett rubb på te (Ullen ber inga Limpliga fåtnne funnile, baftva waufiae lompflolpar blifivit upp- rena. 91öflberåttigabe i gelfcabcrg till- Kinnaaittna i tagenå nummer af !rår tititing att åfiven te lomma att b,illa rå banblanten ,tentifejon i t abolm nib tet flunbante tifebagemannatvalet får A'allenta minbte friklo. ttlet låterbet bar her åfrven att plrålita ett bort ental tåget i te Ofrige tvallretfenå och luttnetligaft bår på platten, e- huru en reponts/ Oft, tom fallabe fig utabolmare" i onlibugen/ nummer af .1jallanbeeeften roarnabe ef; ;ör brr 4). ed; tör en 'fortlyn t lotalvatrielifen.' 'tabolmarens fan cnteDertib lugna fig eho ban :vara må. 2.13afattoternt balaftpett foniater fålen af annons Nar., att applråba å bårtraranbe botelltalong nätta tieb2ge afton fbr att glittra ett ronlert. %ib:tin- gar:te på be platter ber lerletten (Innern binaetbjuba bwaranbta i imidronte om- n,iitinaern at tentamina, btrabon tvi bår i taboint funna bereDa oh på någonting utomorben Nig! i tonfettrråg nätta tie - ba lle afton. Gom bUlife fonfinbien ide bero till tvärt tilltag:ep lif år t tt att hoppa att rublifen tager Illitållet i att erb jel mangrannt tom ntiligt inhniter fig nib 2.t4 aletcaterna tamterletti fonicrt Den °nikta bagen. Celmerea nu en- taft en roulett saftyra, nemliden ten nu armenf etatt. JiU elöjblärateferninotis t mitt Nää& taboltne litifirte tran Delbagen ten 30 3uli hpitabei furien tato Jl.iåe 1161elåtateleminatium. utien tåtutor 10'2 Uttagare af 12 eti- fa nottoner. Mct war ett gauffa huve- mente Inri, lem bår tette fig hi mor- gonen bra nåt:tuba bagen. Me elda nationerna. flaggor ftnajabt från bas- mutbeggnateu ctb tn trolig blanbning or nseuttiffer törbe fia atantOr, betitta låwål i oefigitiattted lom tlåbetrågt fi- :mete många oliketer, ed) fettet of be många ebba tartgonnittn paminte om en rivig tabilt fölbifititeg. Rullen böt- jak meb aftlanganbil af ca ptclw, förft nå imenffa ott teban på enellb, ha r, efter tbreftånbaren, bireftbr ealcmon, febr nibteobeltagarne målfomna rå bh i rr si". lala flimrat af te ettstift, teltagarne met lifIlaa bifallseltrinaar. jjroarjt Deltagare eiböll tereftrr ett mir- neefort, inneb.illante ottsulnoreglor, ar. tågtiter lamt plats j me, erb fbreliåningelat. urhalsen (r broar och en några over från ålbin r te en fatta öftver tratten lamt tie futt ett 1. 1. bendiat :ut sumer, lom billttet burit arbete, r3 tet alt nåt arbetena prov. ffaa, i !rodren fårbillninki citron fart- Veltagarne få beltage, ingett m.i barra laga båntnn till Vettonen. :De ramp attortningarne. be uttitårfla litets:Anleg- at nian bår tår lgra, bet holio!arama arbetet, protnenaberna i ben natinftbna trattett, bobett i fjån åfmtlåu gtu et, rottlurcrita rå benianttna, allt tentar i båg arab teåtgaranbe pi tåt( ijit raj Trorr. De afintniatitma målriterna etb sel gemenfamma arbetet, ber all tigg. iTilnao bar upahht, ber proleitont i tuo . fotis bortom ots flollårarett i d geniet- light umgås meb bwarantra år andel Iårorift etb tiUlolanbt. .iNit ler mal Imenffar och holtar, norr:nå:le «balt- ritatare, tigrar ed) engelsmän om hoat- anbra. .pinar ed? en !bråtet lå gabt ban fan att tolta fin granne/ tungomål basttet Ide tiatib ledat, bearfle håla !britt ofta gift,» anieleing till modul munterhet. !gångs Damer finmal blanb firribeltagarne, tåivil från Grverige fast f rå n nunebet, ed; belga gåta laactleab a bet laeafta arbetet, ehuru be taeRe 'taf- ts& något långtammare. fien i atitoite på negsteneljet (Il be ingalunaa för be manliga eleverna. 6 giriefeing har tflaterall talda: biftrittilåtaren i c:ibb G. Cf. lelfee ocb Men c-n - farit) Street, botten lill trctftelbjtnanten G. Stroof i .Delrtugborg. bf- Stongabacfa utbe ålart roabe fig båtembaarit meb att nåla huru troget hatta båt! tror genom att leda tunne :Tub fig in genom ett par ritat i roåttt - bufet. .1)åflett meb ed; experi- mentet Rene lin att urrultstö, Då h- teng <nbc voltige:bard tem ecb förbjöb åtalet' att natta in tjura pi trean]. Droanligt år alt trillingar bli mils lif, soblar, ro,ira, nattvas ve4 ryais fia lifliaa, men bi år tott fallet met en matring 4-åria tretr,ippling, bad Ib- åkrar tiUbct.t arbatiftalnen i eliirvtlftotil fårfamlin, frtittre: !ill hat uppfatta ruletter ba tala barn erhållit hetobliga penningebitrag Kitt Nr Ural uppfoftran ed) får all jearae fin fram- tita bebof. Cg: fem går od) vattnar stat mat. ZiU ett Ratta ferlogart, bet ttei gral- tvar blittrit uppgråka, fem birem ba- gen ett fart ed; babe fig fbrft i ben ena graf tven, tå i Den anbta, fbregiftvanbc att ben jenare nere niefl vatitantk Dr borom et, ter tville ban lår alltib bli. 9.)ieb möta ledabei man åt:uttala mannen alt Rip ur grafroen. Chtafpret- waren lom ofta tar fig 'en tår på Inb' år ptriobwit något turken. !Redet prat. 3 gan; åtta Da- gar teban elloe i 3erfiö ometeltatt etter hwaranbta ttvå fettofbinimer, bedra famenanlagbt rådfe i nio ed? ca balt timmar. ebntu frågorna aero af Dam akt. 'Profan Ibleinutetå tiCat rl tobaftafaing p4 ftåentatan, ehuru agnats manlig — tåget en forrtiponbent till Nfleporlen. Celler ltåtnatani gut fram. Ull 'reta Manet bet treineellbja i :titt lent att uppeta. alladabelen i gnet als timmar va en tbabog. flififtbalTaa Sbl* Debia bar nat- ten till i tbabagll actstoottnit meD en tes i fångellet, berått« 3i:rilla:Mogen. alataoorbaingarnt i fltalmi. 3 etitim. Mao'. wea: Nantafningea om natuoorDningatne i `.1)Zalmb ton 2 etb 3 full. 3uni nattal itu fin afillituing oibbuiråtten. `Polierapporterna upptog° inalles! 36 perluner, lom matit rå ett eller annat fått inblanbabe i ivåltiambebtna ed! bala troget mol poliemvutiabetcn. baltva 7 blittvit Diltuba tid ftraftarbele , Cerat 2 i 2 år och 3 månabt: Inatt 5 i tir; 18 finge förf otta fina förfeellez mit böter till belopp trettante inte" 125 ed? 40 runor. 2 babe Omild från orten, '2 furste ide telgtfivat flårne Ren att mol 4 hitlåt:tbc afflob ftabahlte len tran antivarturtante. De rvårftt tvålbarverrarne tedel le" ide halma fått fart. 6,Itune,3 åt Doa labbe oledattiaga tte fem bett benen mot petit fonftaptin Åtal; asen ruprtårft. tf be åttrftåenbe målen ara Ill Pttlonet. lom toblizen ide Wahl tillgå- bel på platten tbc tumultet i benionftra* tim &t rio. Ten ene inebfarbc till tsA met buttra eda barn. ÅtTilliga af be DhuDe veoro oflå Rå- li ofarliga ve:toner, lom tiGfiagtsii råhet in blont tolttataalan «k Ulf UP' hetta fig till :rote ot ttbsits al Idrott"' löja faurrater, bullra »oro fetfiglige try
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.