»3««0›30~0~E«0»:~0:9XXX0r#3:0> »Xaf#XXE Illusqvarvaa Tyskland och Frankrike. Ds tyska tidningarna uttala sin gladje och tillfredostallelse öfver att ett si stort antal franska likare och naturtorakare infunnit nig i Berlin för att deltaga i Ificarekongreasen. Redan den ornotindigheten, elcrif- • er Voss. kg. att den franska re- g ering en ofticielt har såndt 33 lika- re och vetenskapsman till kongres- son innehåller det basta vittnesbörd om stamningen i Frankrike. Redan i vira. finn vi ett bevis på de fran- ska ohaueinistmnas vanmakt genom att Frankrike lat representera sig på konferensen i Berlin. Också nu vo- ro chauvinisterna i rörelse, men de- ras etrofvan for att hindra Frankri- ke. deltag ande i lakarekongressen led fullstandigt skeppsbrott. Alldeles på samma satt gick del i fjol, då verldsutstållningen i Turis bolls. De otliciönt tyska tidningar- na sökte då med alla möjliga medel elhåll• sina landerrein från att l, e-ö- ka Frankrikes hufvudsted. Man lik- sökte akramma tolk g enom nit be- råtta att de utsatte sig för allvarliga faror genom att bege sig till det • vildart landet, men dessa varningar och skrånnikott, som blott afsågo att fördjupa klyftan mellan de båda fol- ken, visade sig vara absolut fruktlö- sa. Tyskacne begåfvo sig i hundra- tusental till Paris, hvarest de fingo ett vanligt och håneyntfullt motta- gande och hvarifrån de vinde hem efter att ha erhållit det basta intryok • f transmånnena försonliga stamning. Tysklands officiösa press har för 8frigt fr långe sedan upphört att omtala Frankrike såsom ett «vills land. Det Dys regemente som tog sin början i Tyskland efter k hinder.- skiftet undviker sorgfalligt att upp- för. sig på ett sått Dom skalle kun- na tankas egnadt att g e motsattnin- gen mellan nationerna (tisk nåring. Å andra sidan ar det tydligt nog att en tåråndrad ton ar på vag att vin- na terrang i den franska pressen vid behandlingen af Tyskland. förhållan- den. Framstående politici gå till och med så långt att de i utlandets press medge att en ,rastan fullståndig om- ksetning eg t rum i Frankrikes stam- ning gent emot Tyskland sedan Bis- marck. tillbakatrådande. Koleran. Orn kolerans framfart i Spanien skritver Dagens Nyheters korrespon- dent i Valencia den 6 Augusti: Det såg en tid ut som om kolera- epidemien vore på vå g att gå ärver. Ty virr sudrade sig snart utsigter- na och koleran litar fortfsrit gripa om- kring sig, långsamt men sakett. Sjukdomsfallen uppgå nu till 50 n 60 om dagen, litteral ungefir båtben med dödlig utgång. För ögonblic- ket ar i provinsen Valencia byn Ca- nale sjukdomens bufvutlhatd. 1 Gan- dia ar deretnot helsotillstludet nu bittre. I ejellv• staden Valencia ha några fall af sjukdomen förekommit, dock ej ondartade. !fienden lurar dock vid atatsportarne, ty i do till staden hörande byarne Ruvare och Kamel intrsiTa dag ligen sjukdom,. fall, de flesta 'ned dodlig utgång. 1 Valencia råder duck fullståndigt lugn och effarerna gå sin tantig a gii,g. Enligt senast ing ångna underritt- telter skulle epidemien inom provin- asa Valencia i nyo vara i altagande. Officiell meddelas att hittills 1,t;00 kolerafall intrafret, af bvilka 789 med dödlig utgång. Prealdentbklfirt 1 Al gentlea. Oja denna Iilldua vise, bötar okolir rum den 6 d:s heter det i telegram från Buenos Ayree: 'Sedan Celmane budskap blifvit upplåst i kamrarne, uppmauade ge- neral Roca (den nye inrikesministern) medlemmarna att tilliannagilva sina isigt« om, huruvida preeidentene af. akedeanhållan skulle mottagas eller icke. General Ilaosell• talade drigt emot (;almans •fgång, emedan det skulle betyda revolutionen" seger och Buenos Ayrea uiumt ()Iver provin- serna. Pre.identen5 uppträdande betecknade han som •brottalig feg- het.. Dards§ Rocha förnekade, att det endast var laufvudataden som satt sig upp ernot tl:r Celmao: livar- je provins lavarje hederlig menaiska vol* hans motståndare. Rocha. tal 'Sekt* stormande bifall; man skred ao till omröstning under djupaste tystnad. Omröstningens utgång hel- sades med hAaförelse. 1 hela staden 'ide gl&djedecnonetrationer rum. Le- daras för Union cavica, hopen och Delvalls mottogo från alla håll be- via på aktning och erkinnande. 1 ett tal till tolkmassorna på gatorna sa de Datr alte: "Iledburg•tel Ar- gent ina ar nu i såkerhet. Vi halva rok. Unr, en regering af rötes,. torsjagea rom alla batiker, r å S t älS (I Sk i ner Aro ett genuint Svenskt fabrikat- och ej i utlandet tillverkade såsom en del försäljare, i brist på annan utväg att hindra den för hvarje år växande spridning af Iluslarus maskiner, velat inbilla allmänheten; Aro af bästa materialrer, och do delar, som äro mest utsatta för nötning, Aro af prima gjutstål; Aro belönade med en mangd guld- och silfvormodaljor vid do ut- ställningar, såväl i Sverige som utlandet., der do uppvisats; Aro af Singers system och genom do använda utmärkta materia- liarna varaktigare än alla andra symaskiner af samma system, ha tyst och lott gång samt afprofvade med anda till 2,000'styng i minu- ten. Erhållas på billigaste afbetalning och på fjorton dagars prof om så önskas. Säljas genom fabrikens ondo direkte återförsäljare fur Laholin och omnejd. P. !lotsrik Larson. Ob s. Gamla maskiner repareras fort Och billigt. gåt 0 „, ( ». .311 », 0.g€4):€0›.xtgeoxvio3notexotixixi.44 #00:49:63;toxixaixtoxenekkxci».».. m lyckönskningstelegram till president Pellegrini, och alla underrittelser gå ut pk att lugn och ordning råder i den stora republiken. Sjelfvu gu- vernören i Cordoba, en broder till den afgAngne presidenten, har slutit sig till den allmanon lantörelmen af- ver den eye presidenten. Dat för- tjenar anföras, att icke en enda direkt demonstration företagits mot d:r Celman. Den nya minitei.ren har redan meddelat kamrarne sitt politiska program, livat i det heter, att regerin- gen skall akta föl fattningen, admini- strera de offentliga fondetns gned etrang redlighet och ut veck1.4 ile nu- tionela hjelpkållornu. Den så kallade re- aktionen. Bland de många slagord, som vå- ra vanner frihunillarne tinvånda för att satta det nya systemet i tnisakre- dit, Ar för nårvarande intet vanligare ån ordet reaktion. Man jetur ir sig illa öiver denna reaktion; men man har tnycket evart att förklara, livar- uti den egentligen består. 1{,aktion betyder tillbakagående, men var nu s k god och såg 0,5, i ',vilka af...cert- den vi genom det nya systemet gått tillbaka. Är vål strAlvunilet att skytt. da våra 'raringar ett tillbakrigåeutle ? Låtom oss litet farmare undersöka den saken. Ilietorien vilar Os., att hyar)e ny ids:, om den får utveckla sig °hettit:- dredt, slår ölrer i en skadlig ensi- dighet, som, arven om denna ide ar i och för sig riktig, skadar många an- dra iUer, Som aro lika sanna och Ii- ka val varda att få göra sig gallen- 'le. Så slog reformationen ()Iver i den ortodoxa ofördrageamheten, den franska revolutionen i den politiska °fördragsamheten, som sanda annor- lunda tankande till schavotten. På samma satt har den protest som merkantilsystetnete onaturlig a tvång framkallade, och som fått namn af frihandel, slagit öfver i en lika skad- lig ensidighet, Då man protesterade emot att staten reglerade allt, gick utan öfver till den motsatsen, att don icke skulle reglera någonting Frihandeln biet alltså ett fribytare- system på detta område, der den, som hade ma tsten, Alven fick ritte n att alldeles utplundra sin nående. Dessa de enväldig a ide e:rna§ farli- ga följder ha under alla tider med- :ört notivandigheten al en rattelse. Man har måst ii:skranka deras valde inom föraultiga grinrer, redan man insett, att vid deras sida eller öfver dem finnas andra principer, sona ock- så avåste bestå. Detta år en natur- bg unr< ckl;eig, ett framitekridande i ritt rigining; men det ar just denna utveckling, GOM den der itkenrs fa- natiska anhang et(' kalla reaktion. Fuldr•n att statens te rinyndarekrip Giver naringaliltet skulle latta. var, når den kan staktes, fullt betattigad, och de dter har den också gjort sig g illande: staten lämnar numer den enskilda företagsamheten fritt spel- rum, men ingen bihet kan vara o- begransad, då blir den farli g för sam- hattet. Så har det också g ått med denna. På alla områden fordrar man nu en imiltrankning i friheten. Ar- betaren fordrar staterats mellankomet for att tå se förkortad arbetsdag, för att erhålla skydd mot arbetets fa- ror in. m. Och staten har insett nöd- våndigheten af många bland dessa fordring.' 'amt stiftat lagar rörande barns anvandunde i fabriker, röran- de inspektion al induettiela inråttnin- gar 0. P. v. Skall nu detta kallas reaktion ? Ja, med alldles samma rått som tull- skyddet aftles vara en reaktion, ty alla dessa la g er beteckna ju en iii - skrInkning i de friheter, som frillan- delmskolan fordrat och genomdrifvit. Men denna reaktion At ju dock rått betraktad, ett framiltsktithied..: man her funnit det gamlas ohållbarhet, oeli ne o n li,tr vidtagit åtgårder, BOM skola afhjelpa dess felaktigheter. Nu har erfarenheten Arven lurt, att den obegrånsade friheten i th n in- ternationela handeln medför sina fa- ror. Lauder med krattigure inilti.tri, med större naturliga hidpkulliir, ist il större kapital u. s. v., lm i definit hondeletittlan så stora fördelar, att de hota de mindre gynnade !Andernas industri med undergång. Striden var lör ojemn, ungetar all- deles som om man tinker sig bokupp emellan en vål ► testätt kri- gare och en vapenlös mun. 1) biet.- vu ile hutade etuierna tvungna ätt ingripa och korna sina påtingar den hjälp de begårde. Detta ut precis ramma skål, som den sökte skydda arbetarve mot oskåliga utpressnin- gar ut arbetsgifvarne. Mun fann att friheten vor för stor, enar den hota- do statens ekonomiska existepr. Att kulla detta för reaktion år tydligtvis lika vanvettigt, som ätt kalla de nyss uppråknade Atgarder- na af arbetarelagatibuingen lör reak- tion. Det år tvartorn. liksom de, ett framåtskridande till det bittre. Och de som icke inse det, som förblinda- de af den en gång ieförda fiihan- delsdoktrinen på allt sått motarbeta denna runda utveckling, du just Aro de verkliga reaktionstaras, som få- fångt söka hindra utvecklingene hjul att i ull* framåt och som (knöt- förr eller st nare skola krossas deraf. Med den brist på ejelfkånnedom, som år och alltid varit el vanlig, beskylla do sina motståndare lör just det fel do ejelfva lida af. Detta skall dock ej gagna dem mycket. Kanske kunna de narra några, mea ett helt folk kan icke bedragas af dylika fraser. Vi hop- pa• och tro, att den ,veneka allman- b e t en ge nog klarsynt för att kunna skilja på frasen och verkligheten. Och i den ötveetvgelsen motse vi framtiden med tillförrigt, den skall omfatta våra sit16.r och icke frillan- delsreaktioner.s. 91iftbagemannanffägelfe. fällor Vlbrabani Nuntbad bar boa tonungent: tefallningspaf reanDe .'lagt fig uppbragt! utt repreitutera Cråteborge ed? tobud lån i !Urta tammaten. litjågelien, 'pudren åta:14one tillf nitats berb,mar jtvesita famnen en af tro men tugantc troner, och fatifte för oSuio eflutar en lång, belarante cdo ivrade( politift bana, år !chilen Peon - lett of bdteftål, uv, em. I"- Petter Nurttåd forn fent °Målat till året' tifebeg, faute till 410 af Itaflig- bet blott figs feltass i tri; fitbantilta- Gar ed, alts ide i ottetraa inom fonfti- tationtutRottet, of brotitt: ban be teglet- Ile rtfotagarne card metIrm. ,an hat 1 lommar Liftats i torgbetrn, rep allågelltn hårotiven bör ett nrtilz .:tt inittnettörb em att tes förbå't-rog pant bella ött låge. ba 11011111111. r, lims be nom hell nog betytank att tala Ink it 3041'g:tingar fom ett fzintbeldaratint behaga:tbc i rifebogenit arbete tråltvär. 213ib Zjerby ting nåtla månbag forinter ranianirs att båtbil bel. rt3- ra titt larbalten tolb Star'efort natten trä irapagen t ätt 29:be fifflig:int 3uli oth bett 'brant< rånet tvib bre. ar i .0iöhult ten 24 april 1888. 3 bd förra målet år lom tvi 'bu! omta- lat 18-3tige (Satt .tetining et i be! lenare toffelmatare från ;'Inel 3trtinanb giiliifon från 4;Niebult rom• troinrelerat. Nunor:tingen loger fin början fl, 11 f,t mibbagen. ongbagå 'litet-igen en tibowåbn. flutit ml) 2 liten nebbtann niatibue- hag:late:i till hemmanfrgnen 2engt Ynefonå i .;tåalt gått, %finge forten, bivarieib Mimi 4 fat blehno ittnibått- ta. 3eitOon ecb bang bulb'', ömitts leatnate ferft når tatrefiningen fett, rått-- D.1U fig men fnapp tag ed) tomme ut gott lom i blotta Itnuct. Dat duna uppfyll:Il :vet man ånnu ingenting; bett lynett halma lagd fart från ten tel af hin:roten, ter ingen elbflab fann.. tingnater, loehe ed) (reatur Iver° tbc- fåfrabe i Zlpr ter ittlfatitinang 1500 frottor. 3:D14P:fan och mibben. (rit lin • 9/11alen, Utta till en itatfall rti 2fretvelt, bd i thitagå un- ter ett tall Pitt ena rna få illa ffabatt. att bon malle iii ras till båttearante ijuthuO, ter han !parit 1§remål fät en tilterft fortiplicerat operation. 4jon be- finner fig fur nirtnaruitte rå battring0- cirig gula a15 - 11".3 onani; badd lifalettå till eabelme ljuthua lb åda( Aten 3obani- ion från )tya efoltorp, kilten fån fin fot brått Rabab ti` ett barlbill, lom intrångt i ttniamma. tåta be nåmnba reajonerna tpåtbat ijulhuitt ibeåretet kan ban erhål- lit warning lit laitrifmeri. Ci a kontor, undervisningsanstalter och skolor stångda. Man kunde icke trånga sig fram på gatorna för dejub - land. folkmassorna, som fylde dem, barande fanor och standar med in- skriptioner. Staden var festligt enivc- kad och illuminerad på aftonen. Gu- vernörerna i provinserna halva såndt bel6t, litatetet en norpa, bet en ösele rart, ber be franiftilbt. begäran om alt manarannt bli !motett. SInfittt tet t. nottet en rolit 1 Hårmatte tarreatie, ed) bi funne alla ter gobl att mcligcu eflågann fi,1 från haten. rä t of Dem bitf ted tall, net:digel' 35 kj. tre banfte barberaren Damott 3opanutt 23dei, fån i 2Ialborg på 3yuan, iom war något klr Hetdel beftånft tir att tunna följa fina 'omrider p3 Crrai 'na bb, pub. D4Valb futt [(Sia i ilt- boacreflen 8ftna nallen, hivareller bas i nåiwarante. 6it laholmare, gtilå 3obatiejort, - ittturni3 jlenhuggcli, biet i totttage natt anhållen of polilen t .talmftot, lutter tet ban roabt fia ni“) alt flå in Ruben lic en nåtla t 4jahnflatå tuba telflab. 3. lager lid ba ,otit få bfweilaftat, att ban ej far. minno8 några •tetaljer "från tiftvctttyrr far nålivarante Gnidit mit Ertttio maler fifl, torgibta ed) liDjaluhaUna hatjtåtee, biet« i Iber- går bellagtagua a! [latent beliorvårbi- petit iaiout otu6liga till menitiliotOba lamt oftatliggjoita rutten! elteergjut- iting of tre litet tologdn. Mettalet bi- lar i partiet !port) lå långt frami-bitna i uppItcningetillftånt att huttruttna Kilo af tein toib heti:ting. ide tetio mintre låt filloften i fia belbt eller bclwit blifinit innpt at en rotjon bår i paten, efter bet all radie t bliirrtt bilunba fologentråntt, cc!? 'lånt:tbc fåttlarobe knutna att ban fann filten vailfabc1. emu man finner pro Me ed; tinat olita. 3 går beflaattogi och a ftatliggjortei ytterligare ett nuntie ratta ftU, fem torgtöet/ hår i ftater, ed; altatematt. nen lege i tettetberlig killnianbeten bh laga fig i att, ii1211- neihtt nu tuber titmånaten, för I. r. •ofie, bettfän rea:1110Di. f att stå natta till tri; ten Kriat unterdå lic- wanDling. delta lår net:digel), enligt bot tet råttåt, ide mata cireidiat. Ge lishifaparthatb, tio å tott nian flad, gåttatc i lbtrLot tabulin, tet te anttuletante metborgarne Jtvårniabe om- !ring en huld) 16r ofl gitta geldstl. åjo si tum aflate avifil bot en af fla- tna ftråDtaremåttare, till Profiten be trångtt in 1 famlat !tapp ccb aabiUo not lifeeraihnblet. Vetettu Otto Rafulatnr. •Uar rå lafs beter ett erbarmlig fribantelipttblitation, lam I. ().via litlf.iatbel litningar ed) tuftiltt vt riener i ork Ur inritning blm all- niå,i helt n. 21fnitit mi bafroa blifwit hug- nat( ni a) en jåntning på några lent, smittätt ettaft •oftatliggiottri* far alt anteåttba helfornårtepoltlinG lientteptåt. 2 23riftab ronftrttras !utbe mot- gentagen, Ulf å 4.1 et8h4 af ,tilinftagg långlertning ed) telt i botett tråtgårt. 1).i tet filt:tamt:Da NU:fort- går Unice:ett från fl. 4-11 e:n. öftuerföranbet af Zobn Grififeal lit. Gtodbolme Dagblatt :ruttet« alt löt 311biattopolid 3ournal, kilten tit- ning apfet fbi prefibent .Darrifort nåra, omtalar alt lweriff., fornit6i, meb upp- broa alt outbefiyra tapttn tiricif2nt lift 6frvertåranbe till 9a,trigt, från tonung Decar mottagit mebtelante, att fonnn- gen bulle Ulligt infrtille bettållantt farten CrIcifone fiffa bruiloplate. Slår Denna lit anlåntt till C3tutrigt Rulle bet nieltab oi met, nUa brOciattIngeller, lom manligen agnad!tvenit prins ('luft') eller amiral. 5113m6ban i URMIt. 2en Iifa tida batotten B U Uc mit) 66Dre [otro of gullabet2 beirifHteli under loppa al nkintogen of en bärjante måbelb, fettl heta:k ti minbre ån 14 bua ed) gjutet 11 familjer nteb flere boa Dem innebo- enat batgafter bustnillo. eken utbröt fl. 12 på mittagen. _Ten grep hattigt omsruta fisa metterna ed) intliga Wien af hyn, Der ten fann ritlig 'låring i be tennligan tålt upplet- ba ftflarflugerna. 3 flere timmar lkb ten bit t fty, utan att man funt( hej- ta boy framfart. %btft fl. utlåt ti på aftonen blef man bene 6ftvet dorn, 9ommargajterna bjelpte Orig! till meb flkiningiartctrt, profiter (ernittateg, tett Ina fil/laget§ egna lprutor. telt; meb bibana tran 4-,,,4athid edp krapperup. Villa morr, iltiga alt bjelp sill, ide mintt batgåfterna, kittat antal uovgat till ontfring 250, bvettRat etb banftar. ,tYrrarne arttlabe mit tprutorna, jå att lacfåte, cd) tanterna inrangera- te fig i mattenIngningsfebion utan hån- tun. till loiltlIttnaö jaha finfliirrlit. 21ntlligen HO man, fem fa tlåt, bott åt ler, herre Otur eken. lerton ler, tirmligen, utom fiffhigeti egen, ty- Ida från .pogattåt och Strapperut, arbi- tate. par olndihånteller intråftabt tott branten. efeppatcn ?Inteet 2.5engtiion blef lurat i buituutet, ecb hoten titel tätat:Mon hd ena bast Rabatt al en tuattenftråle. tkirft tom bod ribon tett t Weneloa ut; han tall af ett brant- lymfa, forn sid C,Itrer honom, fTatantt honom i ena fnatt. Utfira faniilier jämte hot tem inee- henne batgåftct åro buiwtla. 3tthr- tt Nattiftjerna å Stapperup har mål- ariUidt en bel 100 irnt0e4etrr, ock blont) bateårterna har bofink! en infarnling till fbrmån för be brantffa- babe. 2, etelootbrbinbetine nid etånfb telef onnåtet, lem i måntogt Ohåg till följb af branten, bar nu blifnait återftått. Iii , tten mellan månbagen ocb Uttagen cflopp lugnt. Ca nrattnionfhp bi 30 pottoner Ifd.0 watt på ten flera brant- tomten. ytan befarate ett nytt utbrott i ihneethtt från bagaren§ foluppla§, vch fid ftåribigt bringa watten kam hamnen. (in bop batgåfter halma utan i täljt al ten °reta ed, obtbag branten !Uor- latat, bilvergifroil fina lidna immat" boitåter cch rigtiol åt !tilta båU. 3 bois tr1tc en bd mångt fina !åar. 2t butmilli fantiljorna initvartcrattf beef protoiloriftt bet filTate ceb mitra, do flora partier Utsnittet antomato Itibag8 unDer tagna lepp från 1.`44- nå.. Toliiii6thh hat fonftaterat att tita. hanitta åttaDforn la tanden !Mil/ull': Mondale af fem pojtar, lem uti inc..; Idubbidot tider emot: atoni fess ide minbrt an tre gåuic, haft elp • 1 tre aletta la' balmän. flutligett go titta la elmerbant, bryta° tt "14 gOnte tia lamt bittapet ej Ibtritfilie° åt groållen. Upprop om nahttf160 dl be bilaga' babe ba utfårtati af batwifictno lamt at !nib. OvUenfIcrno ed> elittlifttg m. ft 3enkroal 14M - Itonefegte fingherg pågår iniamling. IN1 60 åt bar ide nipa 'MININ blweriplIf DIiUe, »aha man blgirtt
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.