erk,NY" ' 0KO:f0.00».»30:01f X41,03~. vt Koleran 1 Spanien. A I byn Gaudia i trakten ef Valen- A — cia bar nylig en intriffe följande kån- Ettiko. delee. Bland de kolerapatienter, Gom vårdade. å dervarande lazarett, be- fann sig en v inn., Gom för några dag ar sedan tunnit. li gg ande med- veteles i sång en. Läkarve, under- . 8kning ar visade att bon ntlidit af kolera, och memma da g förordnades att liket skulle köra, till kyrko g år- den, eom ligg er utanför byn, teinli- g en långt från lazarettet. Yl Tå gen kom liktåget förbi ett tålt, der flere arbetade, hilka, når likproceoaionen Darrade sig, upphörde med okt ar- bete för att ]asa en bön för den af- lidna. Plöteligt uppackte en id dem till eho förfaren att locket på kistan bör- jade röra sig och att den fcrniente döde otack fröro en arm. Proceetio- nen ateenede, kilten öppnades och det vinde sig att dikets sökte rota t ig upp. Den olyckli ga hade under Tagen till g rötven vaknat ur den stel- kramp, hvari hon le get, och ropade med av• g röst på bjel p. Hon för- des tillbaka till byn, kom sig allde- les och år nu ganska rask. Den li- kare som förklarat q vinnan död, har åtalats. Enlig t senaste underrättelser g ri- per koleran allt mera krin g sig i Spanien. De officiella meddelandena söka dölja sanningen: men att för- hållandet år betänkligt, framg Ar bland annat deraf, att i en liten by på 700 invånare Tid namn 51ill•ree förefal- lit öfver 100 kolerafall och i en an- nan liten by, som how Gnata, till och med 245 fall. Preston I Arg es, som med stor uppoffring vårdade de sjuke i före- nin g med kommunalordföranden (sal- köldens), har dukat under för sjuk- domen, och dl ilske lAng re fana nå- gon, som kliade beg ratve liken, mi- ste alkölden ajelf törrette sin e g en Dona beg ralning. Kolerans uppträdande i portu g isi- ska provinsen Badajoz har framkal- lat sidan ekrock hos portug iserna, att de afeperrat hela spenok-portu g i- sk• graniten med militAr. Trafiken mellan de tel 'Anderna har teman alldeles upphört, och godstranspor- ten försigg år endust med största varsamhet samt med isktag ande al do största törsig tig hetemått. Till och med bref från Spanien bli al portu- giserna tillbakavisade. I ett bref från Valencia till en fransk tidning skildras det hemska tillstånd, som kolerapaniken fratukel - lat. Invånarna på landsby gden bry sig ej om lak•reföreekrifterne, utan hvarje lamilj söker blott sfsperra aig !ren alla andre. I ti ent... Valencia har koleran endast visat sig i för- aulorna, och det år ett under au den ej anstalt långt större harjoin g er, ty har måste myrrlig heterne föra ett formligt krig mot okunnigheten och vidakepeloen. Den 'trån ghet hvarmed ponton sie• ker upprittthålla beatlintnelsorne mot mittens spridande, har dock en skuggsida, i det somlig a söka hem- lighålla ajukdutnefallen i det leog ets. En da g fann polisen i ett uthus en fattig minna med aina två ung a dött- rar, båda kolereojuka. Qvinnen be- rattade att Man, då hennes döttrar sjuknöt, med våld drifvit dem ut på g atan, emedan husets Ofri g• invåna- re ville slippa uudan de föreekrifna eanitetaltg årderm En man livar. hu- stru var sjuk, ville ej uader nå g ra onistendig beter låta !altaren komma in till henne och förvarade siu bus- ritt med vapen i kand. 1 ett hus der beatrun var död, fördes mannen i niedeetoloat tillstånd till lazarettet, och då ban efter några da gar kom tillbaka frisk, fann han sin bostad alldeles tom, i det man af frakten för smitta brant upp allt, till och med den balmack, dar mannen gömt sina sparpen gar. Situationen 1 Uruguay år synnerli g en kritisk. Enligt ett meddelande tull Times fr,fit, Monte- video år den politiska och finansiel- la oredan bra gt till sin he jd och U- rug ay synes g l en sådan kria till mötes som nyli gen bemaökt Arg enti- na. Befolkning en och militären aro i hög grad uppbrag t' på den under den nuvarande presidenten Herrert, rådande znieebutihålloin gen. Forbin- fighten har ökats g enom den nyligen gjorda uppteckten att Hetera och hette partivenner ha sla g it under sig *Mr* dalen af nationalbankens fun- der. Civilförvaltning en at likaledee fulletåndig t korrumperad och man förklarar si g allment föredra gs den förra sailittidiktaturen transfer det au rådande systemet. Herren" al ger vi...de gen vara på ;in vakt, Enen en kiftig kria ttarmse oundviklig. JR 0, P ' I " ,« 3:It fet Ok nle At — , \ "Ill , .4 — t ; At .0. t Illusqvarna Stiskiner ålsy m Aro ett genuint Svenskt fabrikat och oj i utlandet tillverkade såsom en del för-bedjare, i brist på annan utvag att hindra den för hvarje år vaxaudu spriduiug af 1-instkarna maskiner, velat inbilla allmänheten; Aro at Urdu materialler i och do delar, som äro mest utsatta för nötn iug, äro af prima, gjutstål; Aro belönade med en mängd guld- och silfvermedaljor vid de ut- ställningar, såväl i Sverige som utlandet., der do uppvisats; Aro af Singers bygeln och genom de använda utmärkt e materia- lierna varaktigare än alla andra symaskiner af samma system, ha tyst och lått gång samt afprofvade med ända till 2,000 styng i minn- ten. Erhållas på billigaste afbetalning och på fjorton dagars prof om Rå önskas. Säljas genuin in fabrikens ende direkte återfUrsäljare för Laholm och omnejd. ■17 0 .Y t ili4 A ... .: . .2 , ‘ 41 t! 3> 1:;91lalninue lån:Ittplatållaten ryt nborR, 4j111.anot lanDibbibiti a K D, M t t3rtnilanba lån: te'rc båtarib'bied a. %..131.4,1. i brufdraaten 9i. 3u4biel, i twertnuntants lån: boftuattfalfra A. 9teuterlenårt, i Ropearberg e late hårats061tind (g. P P P Xk i 9toirbottent lån: tal at t e, c . 01 )So Gamla maskiner repareras fort ooh billigt.. 3ck Urspårade. I förra veckan Pit polisprefekten 1,ozt:, i Paris 'metena en razzia efter do mäng a uteligg are som ta git sin tillflykt till lioulogner- skogen. Bleu' dem nntrtiffedee flere brotteling er, rons gjort skogen och dess promenader orrekrn. Bland de °skadlig a och beskedliga meniekker- on petreffedee flera, hvilka haft un- derliga öden. En man, som befanns 'elva som en zig enare i en id sko- gens dålder, uppgal att han förut varit accreditered minietre plenipo- tentiaire från en reg ering i Central- amerika; en annan uplig•f att han varit skollirere, men att hans diplom frånta g its honom; en tredje, en Brno- riken, ende att han tör nå g ra år se- dan var en förmögen och vilkend köpman, men ruinerat nig genom spekulationer ; en ljeide lörklarade att han dra g it sig undan till skog ens innandömen för att ostörd kunna stu- dera Victor Hu go och Musset. Till dessa nomader af det manlig a slag- tet hade anslutit sig en dame, som mot slutet af andra 'tujaart:e:net ekör• dade stort bifall som sångerska på cake.konserter, men nu, sedan hon förlorat sin skönhet, sin röst, sina be- undrare och alörat bort de pennin gar bon så hatt lörtjenade, tving ats till att tolva lik en vild skogsfru. Konservativ och liberal. Den politiska teriniulog ien har nip- peligen någ ra uttryck, som aro mera ute i innan» rörelsen In slag orden konservativ och liberal. Vi sa ga sla g ord, ty såsom eltl•ne begagnas de merindelo, icke blott pil våra di- akueeionrrnöten utan elven i tidnin gs- pressen och isynnerhet i den del der- af, som uteslutande existerar på be- vienie g smedel af dylik gudiköpene- tur. Sådene beg repp vandra från man till man, få efter liv•re och ene in- dividuella uppfattuin g olika omfån g och erhålla till slut rik mån g faldig a be) deller, att nian rent af måste gl tillbaka till ordens etymolo g i lur att frig öra och •fobildra dem egentli g a innebörd. Sentne fothållande e g gir också rum med beg reppen kotteri:ve tir och liberal, heilkes normala eller allmenneet vederta g na betydelse vi nu vilja söka att Natal& De sanditIleli g a atratvanden, som alars att tenetille de Indatneldeoli ga- sie termer, under hvilka earnhållet kan fortvara och utveckla si g, kun- na med •fseenti• på ain• lanfvudrikt- ning ar airekilje, i tvenne grupper, dee konservativa och den liber•le. Den föratetmed• af dessa keeneteck- naa då laufvudeakli gen genom föreig- tig bet och eareembet i allt sitt göran- de och lataade, intet eimpröfvedt och omog et finner nåd för dess ögon, och såsom sin bufvudprincip ferfåk- tar denna grupp stådse den satsen ett man ej bör temos erfarenheten. fasta mark i utbyte mot reformornes osäkra (*renar. De konservative, som morendo'. aro representerade bland de högre och bildade folk- klasserna, benämnas vanlig tvis ef si- na vedersakare på spe, men icke de- sto mindre triflande, du renamh111.- bevarande., hvilket ord ju icke år unnat an en ordag rann öfversattning af d• t utlåndoka •Iconsert•tive, Och af denna benamnin g göra de sig val fertjente, ty deras betenkeamket och I.i g n utg öra ofta en vAlbehöflig inot• vigt mot förhastade reformplaner, framkastade at motsatta Fidens måls- mån. Sisom det konservativa parti- ets mest uktningsviirtin e genskap 'nå älven namnes den pietet, hl/armod det behandlar institutioner och allt. som blifvit vördnensvärdt g enuin sin Ålder, och htleutinnan har det också mång en het dust att utstå med re- fortnifrarne, hvilk som bekant, i sin ifvcr att vara ntidsenligu“, ofta skul- le göra sig ekyldige till ren vanda- lism, om ej det konservativa elemen- tet flammande inskrede. 1 sin ytterlig- het ötvergår konservatismen till re- aktion (ett ting, soin i sjelfva verket nr vida båttre an sitt rykte, och till hvilket vi längre ned vilja återkom- :lin) och yttrar mi g då genom ett o- motiverade och envist motarbetande af alle refurnistrafvenden, till oc h med dn mest tvingande ocn ound- gängliga. Söker man typer för det- ta senare slag af konservative, si fin- ner man dem eSkrast och truten ute- slutande blund statskyrkans etödjepe- kro och tjetiare, och detta isynner- het, når det ar frå g a ow lörhållan- den, som ligga inom eller beröra de- ras egen verksitualietesfer. Hierarki- en och reaktionen hafve alltid arbe- tat hvarandra i Iiotierna, och der, hvarest den ena af dela har upp- tradt, der har också den andra van- lig tvis yppat sig såsom en ejeltokril- en följesla gare och medarbetare. Gifven plats! Nu kommer en ska- ra, sunt ingen rakna kan; det år den andra g ruppen al deatuliallestref vare., de liberale. De gå för öfrigt i han- deln under oräkneliga varumarken, dela al egen och dela af trimmande tillverkning. Må det till att börje med vara nog asgöt, att vi har hat- va att göra med •returtneterernas, everldeförbattrarnee, •saintiallaomote- p•rnee, alltsammans ameicesinn al de- ras anta gonister. Sjette° aleka de att benhinna. ride frieinuadeu, en bety- delar, gem ju tydligt fratuekytnter re- dan i ordet •liberale, och eu obeg ren- ned frihet ut gör också deras högsta ideal, början och slutet af deras vis- het. Reformer oupphörligt, intet still- bistående l De karakteriseras lör ar- tigt genom mer eller mindre tydligt frauutradande aytnpatier lör allt nytt, isynnerhet om detta blratatnat•r uti- från, och aro i sitt innersta siadso evertnieka beundrare af den republi- k:maka styrelseformen, på byare slut- lig. g enotulerande de lita med lika naiv tilltöreigt, som en mormon på sitt tusenåriga rike. Ileudig a eller uppenbara fiender till statskyrkan, bilisa de icke *allan fiender till allt livad relig iun betor. Deras vyer och atrefeendeu böja Dig ej heller öfvcr det ferhindenv•rande, det •timli gae, med hvilket de iunerligt samman- emelt., och i kvalitet de helt och hål- let upi gå. Ilen finner deriör saltan på ve ',banbrytares, som ut g ått filo deras led, och den kontayr.oi de lemma det atom kulturminnet ar också foravinnande Ii en, mOster tuide bar böja Dig i 0341<borge lån: brurit a att e Sek 'es. gensare!, hlictnottlanDi 1,1u: grobbabtaten 21rbufianDer. t 3cuillanDI lån: lanbelniftia iret frile t. MtatiDell, 'amt 4Y.4704~030»~44›:~»4»»»:011):~»)~:EK4OCi:«OX Bismarck och tretalet. I Max 13ewerti "Gedanken Iber Iliornerek' — naturlig tvis ett nytt rökofler till den store mannen' åra — bloc. föl- jande utstuderade betraktelse: "Det it rnerkligt hvilken stor roll tretalet spelar i Bismarcks lif. I sitt familjevapen bar han tre klöfver blad och tun ekblad med valspråket "In trinitate robur". I alcamtlidniugarne tecknas Bismarck alltid med tre hår- strån, han har tre barn: Herbert, Wil- helm och Marie, tre gods: Friedriche- ruh, Varzin och Schönhausen; han år doktor i tre fakulteter, han har fört 3 krig, tre gång er slutit fred, åstad- kommit tre-kejsarförbundet och inri- dit met tre politiska pntier, tjenat tro kejsare och i hela sitt lit krimpat för tre Wel: för Trenissen, för Tysk- land och för verldelreden. Kanske skall den store munnen få vandra lifskraftig blind ess tull dm han full- bordat sitt 3;e33:dje ett. Sa3 9t. C. Sh3tridöttleli 3>. i ?:53elltgbottetta lått. feelrafileraftert Henrik Lars" 0 0 (5. 3 slturotafait, i (3Mb:tri& och låt:: lantAbbf- biteirti a ccitot 03. i Cifeborgå lan: bargniåltaten 3. vt. be i - farabor0 lån, goolepren 13 till förmån för de liberale och sa ga, att denna dum år både obillig och hård. Derför bör det erinras om, att trend, som elven blifvit ea gdt, galler dec typiska liberalienen, eller, som den med ett mera korrekt uttryck bensinnes, redikaliatnen, i den form, den i våra da gar frentrilder. En «sansads liberalism framstår visserli- gen esomoftast och gör sig alltid mycket bemärkt, der den riter si g. Den år emellertid att Rånföre till sraeblandoingernes och för icke obe- tydlig t ;ned konservativt blod i sina ådror. Sedan vi nu med få ord skildrat Itufvudgrupperna, må det tillåtas oss att niomö något om varieteterna, tv eddan() filmas nfven. Vi vilja då å- terkomma till de of van vidrörde rire- n k l i on ar e o, hvilka skulle utgöra måls - rutin tör en missbildad konservatism. Sjelfva ordet •reaktions år, som vi veta, mycket illa utskriket, men in- nebår derför icke tilltid något onde eller förkastligt, utan år 'vermut el- ta en följd at något annan, som sjelf varit onds. Ett utvecklin gsstadium har till exempel varit missriktade inträder reaktionen och anomalt; med nödvAndiglietene tvång och å- terställer ullt till det råtta. Aktionen var ond; reaktionen verkade helan- de. En dylik helsomn och valeig- neleebringende reaktion kan man s p ira bland annat i tillkomsten af den e. k. socialistlagen, så förbenad och begabbad at de liberale (naturligtvis) samt i våra myndig heters energ iska uppträdande mot den hådiska och o- liy1,.tale skrifstallareverksaulheten. Vi talte om raablandoingar. alven den politiske verlden har sina «hal/blod., mestizer, ter zeroner, och livad man ån vill kalla dom. Hår i Sverige år isynnerhet en art kiud, et, tafatt af radikal, bekant under banamnin g en frasliberal. Denna art förtjenar sitt eget kapitel, ja till och med två, och skall kanhauda en annan g ån g bittre föremål för vår eårakild• uppruhr ksemhet. gabolut. Trilla Decca ibernabotte ya Olera- be i !rant temat; il. '1 ,2 Cabolni end turiclåiit fdDetut. Sagen wfble om någonting på fe41110 edi han hd Hitom lin båge laber några Dagar that »et- ta roar fInD i 116:fta obemåttlbet. %db tullbanan hattar för btrigt lå tnanga otanta och tånDi notabiliteter om bi- go rm alt man ej gem lan flå ItU reta rittö ett "reårbi d t meltagante' åt hivat- jom ocl) mom. Arbfbranbc i Innbetingtii. R, In:i bar Den 19 t:a wto out corD a :Drott hållet flateaD — lötorOnat till oreferan- Dc i initmaraate äta lanOilitit ti: satssaten Uoltröin, i Ilpiala lån: f. b. taptenen Calpattion. i ebDeculantanD1 tåa: got/eggren aret. we Q. St. %Ruth i iDitcr einlauce lån: lantabbkingen Nelun ;h. Ze la L9Jecte, i 3auttptugli Lm: hortåtlihiDet 3. Storlell, i ReonoDergil bin: lautebb(bingen gtel- we (9. 4). epcitå, i ,Ratruar lans runt', lanDatlitållonitå- be: brutetiattn 2l. Yi. Ot Uate, i Stalmar låns hma latteettugiontlå- te: toulula :. 3. 4)4111tiquottl, i Mollsugs lau: 1,åratletsötting C13.'11)(06;34 1 helium lån: thitaD0610ing 111. 4. Vtlitnberg, i Stititianftabs lån: Demmenetgar a n 6. Oidijoa i 441tortet, %il. Dofter 3. 143. (dalos, i en tio bonnintnlenDrutru Malen t 4jalen• ltat 'amt tita) wiD birowerlet Dubba på 1860 talet, åt utuainab tiq profetior 1 femti/ !etnolo gi rote Width bå a fTotant etodholni. :Dofter (Stelna hat ert lånare lit !Utbär! t nitti antytt. litet Idiom tocent cd? temil( laborator. Ct n rankt af Ina arbie en art hu- m olr Råna freDerg a boiellfalon ien. löt 144 taholtnibor bor Denna mufital- ton pa fått terb DAG tia ett !mien it:- tredje, mår ta lör be kte al cp t,inD bad- långerc egb periotift laholmit, Pr kod, Då almen tometer all entOrnerta. (kb- m amatör, dr bet <I !gilla alnen Dr gud Lim fin mitttia /låslina ljuba f rån tonfall:timmen. 4> ån har minita m 18tut mcD frati a,in a uppiråDt clientli d t fåtvål i wårt lent iort etattulanOftep, lem i bu'wueflaten buifican tf.rida encetertfatite aro, flöten Stod, ut danar.: frau fonletumfotict i tittat- holm, om ömavi fliit ionbe lop a i ini l et t De nit« initcfranDe reptiltoner, faun Stant. tr iotorg, inom VunDt utulttalifta fredar tånD !atom en mer ån wattltit lottuante amatör på tiol. täggi roi lurigt, att aftonen§ program 'pin n tet tomater att t nafta nuurmr: ar itentnazu införas ctb karat tut cr- bålltt lånta° bel, år nirOttre traclatibe, tio tut att Vabolut el gall in ri ta en Ititip till !Mittel Den awallen. titt lamm i fjäll». Cit la nita tillbözigt betarrit 3epailefort nib tu- rneer, ratats bacon% va dett att tomma något I orlanat ut t wattn<1 tutt lar Itgan, tont finnes utlett t an ter t sraunlIa- pre cch ölel meD Det lamma purt af De patta lottalm 'ann traittpottetaD witarc tadlet roat:tafatta ullen hoz och tom !Otit i tutt a t 'vatten mc wiD be i. 1. iSslaDatatitc, Det Cct ftnintaurc upp:tabbe antra fttanD. Crilta t bulletiner befinna jtp lammet itu i kilt acitooDlatnte fOetterefen. 3ci- bantlatne gal wa aUtto haft Ilat. !Mat- te! för att • tatatakie. Seras 'blont- liermalnittiat" toto tetas 1. t. ieltent1 tufa:ante lamt kan allt fratnitut, tå Jcltas Nocatitagati gulle frawballet, 4to tubbare. Zd? talsnitt bafwa De !vital fig i stuns Panna (enflin att "brcDa l e, Ca Det galt att 'Nipa pc- pulacetts. (iK af testa prailtuila We- lirationer, taulte ben :mit tvina, front- flaUer 'ittn bog we 'Pellerelotti Riktat< lir. sea bal fillttigilto kga eller allt irtc omsbests i frillroabellpteineta — Ost ma. eabilivet tagg fig se- g et generat? lip Denna publitattoa, ut- lån* uf %oteatuica af ItfiineDetItuUar, ar Menyn ett timitt aset ån manligt nåtitet aa ttallottlascOtt'. 1bf Dc 30 tall- 10131 01( upplåtnas talent bauDe" 'Petitionen, are uctull i cn twsi DettblanD totanDe la ItcDieDclat pah lör 1)(11(0110n masttia löinötenbt- loni peta Deu bcIfaouaO, tein "M- ut . Vans kopp — palaita al Dt 1. 1. IrttiatiOtatne licIltro: C< Vera till tita. '14008011cm". VctIctslon tydd lör mata in weintacuee man, Ou bar tie ce? ture taD att lagda åt a DU ula en et- lantft ratt-Dals, tam patt toc IIU tun, fem tu g runsig huwctta, wycuhni lalla 0411 bion tve« ogi geni utelag ma;a 10:11" 21t1 Det gulle antoCrii, Ccl liehet/lon, lem tältet watts pa Litlf, !am lullcu hata gruvat Ca U Vs 'Ullnuet pr hk, :tafatt !hin 21.; öre ittl II: etc wort lu intuitiv brg atet. toolior, ma- na- mera :ante), etiopier i'clitice" at tuttig twti tutt. 4,vsle pactitationta ett yppettid tuulttattett nu litOutritta t- Iden. amt ten boa( Door ba lotereaUtte agitatorer el ta C iva geeete bra MIAU i "biNli ID•t tal', Ipac1 cg mata mer åm lit fil — tel åt la (4 Dampa all laluata Oilltra talet Det *ItS0081,11t ma, eec ;lett Itim*. •petelas fetna• ieciiiiset ja pa Delta tall em. aUDtIN löt 10110 ftaor. 1 c 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.