Ed ösons Fonograf Laholms hotell. Tid: 11 - 2 och 5— 8 e. m. EnW 60 öre. Obs. Endast lördag, sön- dag och måndag. Ingen bör nu försumma sig, emedan ett sådant till- fälle antagligen icke mera erbjudes. I. 0. G. T. Stor Fest • anordnas i Kun gegkedsparke n Söndagen den 31 Augusti kl. 1,30 e. m. kvartil allmänheten vanligen inbjudes. Föredrag hållas af tvenne fram- stående talare ! Deklamation! Kaffeservering! Musik! Deltagarne i festen torde sam- las vid rådhuset kl. 12,45 hvarefter afnaarich sker till festplatsen pre- cis kl. 1 eftermiddagen. Entre d5 öre. Om talrikt besök beder Logen Hoppets Bild. Att Stadsfullmäktiges pro- tokoll för den 26 dennes offentli- gen upplåses å rådhuset haratades 1 morgon kl. 6 e. m kungörss här- Laholm den 29 Augusti 1890. 0. L. Åkerberg. Ex officico: Licividsannialling, Betalning for gjorda inrop på auktionen hos Svante Johansson lienneelöf den 14 sistlidne n:o Mars erlägges till undertecknad å auktionstället nästa 15:de Sep- tember kl. mellan 11-2 på dagen. Laholm den '25 Augusti 1b 9U. 5. P. NILSSON. ittrikes. En fransk ministern skolprogram. ?Off XeMiene:039X W300:490:0~00X «NOKKOM:0:€4:040;0n0;0:0:4 Illusq4 anta Stålsymaskiner g 11r0 ett genuint Svenskt fabrikat ooh ej i utlandet tillverkade Mb om en del försäljare, i brist på armen utväg att hindra den för hvarje år vaxande spridning af husstarna maskiner, velat inbilla allmänhoten; Aro af basta rnatorialier, och do delar, som äro mest utsatta för nötning, &ro af prima gjutstål; Aro belönade med en mängd guld- och silfvermedaljer vid de ut- ställningar, såväl i Sverige som utlandet, der do uppvisats: Aro af Singers system och genom do använda utmArkta materia- lierna varaktigare än alla andra symaskiner af samma system, ha tyst och lätt gång samt afprofvado mod anda till 2,000 styng i minu- ten. Erhållas på billigaste afbetalning och på fjorton dagars prof om så önskas. Säljas genom fabrikens ende direkte återförsaljare för Laholm och omnejd. INenrik Larson. Ob s, Gamla maskiner repareras fort och billigt. 3Ct MON Yffitegae> XffitigefAX€X0:0:00»,»X«XiXONWOX03~03:0›.».0 le stöpas; han ser det barbariska Ett- ropa fylla denna tida itienniska med friskt blod och med barmhertighe- tegs nya moral; så frambryter med renässansen den fria tanken. mor- gonrodnad och det moderna Frank- rike lullbordar 1789 utennislcans fri- görelse. Allt detta vet den unge fransman som jag hoppa, på. lian fylle' af stolthet och tacksamhet vid tanken pl ds århundraden af hvilkes arbete han år det slutliga resultatet, han känner sig Bom den moderna filoso- fiene och den moderna vetenskapens hångifne son och som fri medborga- re i ett fritt Frankrike.. l'Afven och de sociala frågorna. Daily Chronicle berättar från Rom att MOD i Vatikanen Ar högeligen intreseered för den katolska interna- tionella kongress för behandling af de sociala frågorna som i nåsta må- nad skall hållas i Belgien. l'Atven Iår ejelf vara sysselsatt med utarbe• tandet af ett betänkande som skull tillstållas kongressen. I dessa .kolmötenas och skolrefor- mernas dagar kan det vara af intres- Centralamerika. Is att taga del al ett tal rom nyligen Från Centralamerika föreligga nu hållit. at franske unde: vieningetinni- etern Bourgeois vid den stora prisut- som förut etridiga uppgifter om huru delning som årligen eget rum 1 . 1)a- bundelserna der utveckla sig. Till ris till elever från den franska huf- guatemalska legationen i Paeie har ankommit en depesch som meddelar att vudstadens lårlo skolor. fred undertecknats mellan Guatemala ellurudana menniekor vilja vi da- na al dem unga, som vi i dag belö- och San Salvador samt att San Sul- nat för deras arbeten 7. frågade un- vador@ legitime vicepresident, doktor Ayala, skull öfvertaga styrelsen och dervieniogemiuisteto. .Vi rilla lör det företa att de sko- låta omtaga förlattningeenligt val af la ega en sund sjåt i en sund kropp, president. Samtidigt berättar emel- att de skolt tanka fritt och rått, ega lertid en annan depesch från Was- ett eåkert vetande, fet ensak, årligt hington att der varande regering lå- samvete och stark vilja. Dessa prin- tit tillkAnnagilva att Guatemala och ciper ha i alla tider varit målet för San Salvador antagit Förenta etiker- all uppfostran. Men dessutom vilja nas bemedling, hvilket då temligen vi att dessa unga *kola vara inedbore tydligt sngifver att något fredselut borgare i sitt land och ist sin tid, hallå ej kommit till stånd. De allra se- För att fylla detta ideal miste e- nesteunderrattelserna från Ceetrala- leven tåra och veta allt hvad tiden merika gästa också vid handen att ryk- vet em natur Och menniskor. Detta tet om fredsslutet ar osant. Telegram Sr emellertid i våta dagar omöjligt. från La Libertad boråtta nemligen Ingen bjerna kan rymma allt vår att San Salvador 'Nitat de gjorda tids vetande. Man måste då utsön- fredeförslagen. Upptagandet af fiendt- dra de kunskaper som kro oödvandi- ligheterna synes vara förestående. ga för ds unge. de som bilat fot be- reda dam och biet alps.'" dem för Belgiske konungen och döds- det moderna samfundets intellt kla- 26 år har guillotinen straffet. ska uris moraliska lifsbetingelser. ej. varit i bruk i Belgien. Då kung Jag ser för minut ögon framtidens Leopold II efterträdde .sin fader, di- unge fransman, arm vi hoppas på, skuterade kamrerna ett förslag rö- som vi tio oss kunna skapa. lian rande lindringar i strafflagen. Ome- ar kraftig och praktisk, rim vid en delbart etter konungaedens 'flaggan- sund och enkel hygien. kraf, härdad de, lat konungen kalla till sig herr med kroppobtoingar. Han har i:se- ne:i öppna för den serld som omger Jutes Bara, den dåvarande justitie- ministern, och bad honom uppsatta den vrå der ban födde., han känner en k. proposition om dödsstraffet, den tid som föregått hane egen till- bortskaffande både ur lagen ocb råtte- komst till redder); tian år inne i ta- skipningen. Förelaget gick igenom i lene och fortneruaa legal; tum kan- kammaren, men 6311 i senaten. ner lagarna tör de lystneg och ke- Men den unge konungen hade i miska krafterna och vet an de alla sin hand ett enkelt medel att göra blott fire olika yttringar af en och senatens motstånd alldeles gagnlöst. samma gruedenerg;; han har lytt en lian fötklarade bestlndt, att så län- slöja al neturens fetrands kladebo- ned, han känner vilkorru för den e- ge han lefde, skulle ingen exekution ega rum i Belgien, och då hane un- viga imnesomeittning liverigeoom derskrift var oundviklig, uns en döds- krupparne blåfes till, %exa, uppehål- dom skulle verketållae, el kunde han l» och dö; ban förmår huru det and- ock hålla sitt löfte. Det har också liga blyet utvecklat. hus den ölver- kommit alldeles ur bruket inom bel- lagern djurart han tillhör så att det biffvit utveekliagens Ofveret• och fi- giska regeringen att föreligga ko- naste spetts. nungen dödsdomar till underskrift. Han har lån hugad trienekligheten bar utåt osis skrifvit, drömt och verkat under ds årtneeenden hon be- bott jorden, han vet, balad bana •n- dee och hans kropp. förtider ha te- it sig till, han kånner Grekland d en borgerliga frihetens, skönheten; «åt fileerofiefte moder, och Rom, bars eeektiga band prerreade den gamla verideae reiter ullearnmaas till den Miessmiaimmalai h v ara 1 en ny tid akul- Båt i brand. Flodångaren stire- got. rakade harort natten i brand i nårheten af ryske staden Nischni- Novgorod. Al de 102 ombord varan- de resande, som lår försankta i söm då elden bröt ut, drunknade de lie- ale. En ovanlit k4aVård. Huset nr 3 vid gatan Utinet i Paris egos al sa hr Diebod, till bytegliater mottager endast obemedlade akta par hvilka ha barn. I huset bo för narval-ands 33 familjer mod omkring 100 barn. Då ett barn i huset födes, skån- kar hr liehud dess mor en höna och 10 francs, och de flitigast. af de barn som gå i skolan få ofta 1 franc i be- löning. Iivarje September låter denne ovanlige vård bland sina byreigaster utdela kol och han ekånker dem den- utom ofta Agg, smör och grönsaker. 11r Dehud har 'jett haft 17 barn, barra endast 4 !elva. En af hans hyresgäster år en gubbe på 80 år som icke blott slipper betala lir u utan på köpet får en franc dagligen al af sin vård. Arbetarn° och pro- telitiontsmen. (Meddelanden i tullpolitiska frågor.) Till frihandelspartiets såkrasto stam- trupp bruka ealskildt medel nes arbe- tare rAlcnae. Orsaken bågfil' år val till en stor del att söka i det förhål- landet, att frihandelsagitatorerna kral- tigaet bearbeta d'in och för dem upprulla sina blomätermålningar, bykkar, eaneing de ej betytt tid eller inbillas tillfalk att kontrollera. de lått, att frilian,llernes ledare blott ha denne vål för sina ögon, blott ar- beta för att de skola få sina förnö- denheter till billigare pri•, under det att i sjellva verket dessa herrar i främsta rummet tanka på sina eg- na fördelar, dessa må nu bestå uti ö- kade inkomster af vår importhandel eller uti att få komma in i riksda- gen eller bestiga taburetten. Det år emellertid obegripligt, att arbetarnu icke en gång få ögonen öppna för tulletridene verkliga inne- Jo, om börd. livad galler den ? de svenska naringerna skola kunna bestå och utveckla sig eller om de skola gå under i den ohejdade kon- kurrensen.n sd utlandet. Men af dee- sa nåringant öde beror den svenske • rbetarens framtid. Nedpressas i följd al do utländska varornas billighet priset på de ,veneka produkterna, följer deraf, att arbetaren • aflöning också blir mindre och hans ekono- miska stallning sämre; och kommer slutligen den dag, då hans arbete- gifvare icke 'ångra kunna talk med utlindiogen utan miste stånga sina fabriker, hur går det då med deras arbetare ? De stå der brödlösa och torde icke få ett öre af 'lem, som nu lorva dem alla fördelar, om de vilja arbeta emot sina arbetegilveree och sina egna verkliga intressen. Det år denna kortsynthet man kan förebrå våra arbetare; men den år dock ganska urelictlig, då de ju ide- ligen få höra samma frihandeleleza låsa. upp igen. Och livad man ofta hör, det börjar man till sist tro. Men hvad halva då arbetarnu, att hoppas af ein• vinner frihandlarna ? Tro de kanske, att dessa skola bort- taga liferuedeletullarna och sålunda något litet minska arbetaren. lef- nadeoutkostnader ? Denna tio år alldeles grundfalsk ty frihandelipar- Det har ejelft i ett upprop förklarat, att detta icke år des, mål. I detta förklaras nemligen meningen icke si mycket vara -att nu genast kullstör- ta hvad tullvännerna hittills uppbyggt gom icke mer att hindra dem att gå vidare.. livad betyda demi ord för den svenske arbetaren. Jo, nogefår följande: "lifsmedelstullarne lå ni lof att betala, men dereenot skola inga tullar lagga, på de industrivaror ni tillverka. Edra utgifter skola nog bli lika stora som hittills; min vår- det af ds saker ni tillverka drill icke höjas, eder daning blir icke ett Öre mer An förut. Se der, hvad arbetarne halva att hoppas, om de följa rådet och vilja frihandlare. Naturligtvis uttala icke fribandlar- ne så klart sina tankar. Det år till ocb med aannolikt, att dl de tala till arbetarne de föra ett annat språk och lotre bvad de icke vilja eller kunna hålla. Men i den ofvan namn- da uppsatsen saga de just hvad nye* citerades, att ile icke vilja kullstörta livad tullvännerna hittills uppbyggt, livilket betyder, att de icke vilja kullstörta lifistnedelstullerna. Deremot Aro de mycket rådda för t)vrför Ilvesrlör ? industritullarna. att druva frihandelsagitation till stor del bekostas af våra importörer, hvilka hitföra från utlandet dessa in- duetrialeter, som nedpressa vär- det af våra egna produkter, det vill såga vårdat på det ,veneka arbetet, på den svenske arbetaren. Dessa herrur Aro radda för att deras inkomster skola förminska!, otn Sve- riges folk blott envåndor livad sven- ska arbetare tillverkat. På detta vie arbeta de för sitt eget intresse, och terom Ar ju intet att saga, men icke år det den svenske arbetaren, som kommer att skörda vinsten, det ur eAkert. Dot år dessa sanningar, som våra arbetare aldrig lå del utaf, och der- för lita de så blindt på frihundlarnes vackra fraser. Och dock borde er- farenheten komma dem till bjelp. Var deras stallning så synnerligen lysande för några år sedan, då sy- stemet var fullt rådande ? Var ej tvärt om då vår industri i en så usel betagenhet, att man mångenstådee die( rörelsen blott tör att arbetarne skulle få en om ock ringa fortjenst att lofva af ? Att detta var fallet vid en mångt) bergsbruk, ar en vål- kind sak. Och hur har det gitt med spådomarna från 1887, hur har det gått med den då eå emskriln• svalt- tullen ? Ingen evålt har tampen', tvärtom Ar arbetarnas saltning bittre An då. Denna erfarenhet borde dock betyda något. Och allra minst bor- de man vänta, att nu, då det år frk- gan om industritullar, sålunda tullar till arbetaren. egen förman, dessa sko- la vara frihandlare och sålunda ska- da sig ejelfva. Det år nemligen en sak, som hvarje arbetare af erfaren- het vet att då lians industris artik- t lar stå e högre varde inverkar det också på hans egen aslöning. Dec blir högre. Men ingen arbetagifv•- re kan ruinera sig ejelf genom att betala hög aflöning åt sina arbetare, r11 hans varor antingen icke alls fin- na köpare eller också måste säljas till vrakprie. I detta liksom i sil många andra afseenden ludra arbe- taros alldeles samma intresse rum sina arbetegifvare. Må denör Sveriges arbetare inse sitt eget vål och icke lyssna till do förföriska men fulletentligt osanna orden om tullfrihetens våleigueleer. Må de ejellva tänka öfver den vigli- ga frågan, och deras sunda förstånd skall lam dem, att det år af protek- tioniatnen de harva att vint• en ljusare framtid, icke al ett frihandelssystem, hvarshittra frukter de redan filmotek.. gakohn. Ca notabilitet inom ritt lad eget Molens batong. Nene fina givialiga genheanbar, nemligen en nittien at ben filultra fattningen Nöta Korta, hoats Pvhoutårttamål, (om Mani, år ritenlig ljultstitt i falt. Det år en ung rvertnlåsea, 1tUni 41114 Catilos, lem *fiber tvenne års liD want anfiårb mit) hånnaranbe Hind, och ber bon fort.. foranbe fullgbt fin åtta teårnepligt mennifrofårlefrne genft .Disaft få, fem får ett eller annat ånbamål bfr% gufflugsn, Rulle enteflertib bafres en aning om b:vitten celebritet, Som taljer fia unber bennrä nita ed) ofonitlatt per- banligbei, om ej en flor fsetantia b o ret ma ett rått fora rå bit elfenbens- botten, 54ettoft Wie i ögonen ed; fånge- labe nefitenbetot ifennerbet bol tre, forn hinna betnbelien al ortta emblem. Nuet fortet, hund 6 'werbufrouo år tonungen, år en of måra fittfitune from- ra inftitutioner, cc§ miunantet af met- lemflap i tenlatnma fettar ottetft Nto- tråbanbe qteati5faliollel iii tvål intet- !Muck fem fGfftitt bån`cenlet flin fum- la t allt fbefla ila/ten/ telernmentetio- ner. Som ett (tempel niå anfört:i att af 35 intråDrAlåtanbt tabb 3 pottåa- Del mit bet tillfälle, Då faren (hit§ t svann inttåbe i f Creninger. gtact gortet finnes får åfrigt i be flefte cimiliterabe land ocb bitne tent lem fin förna ftifterfra en galt. "torta på: • (ibifont fonograf, tandben' 8:Ce utlett:ned, om kilten fot !piet ed; lått få mndtt, befinner fig in• om 2abolml murar och Ort:vital t bog mellan fl. 11-2 cch 5-8. Gom ert år fårfta otid fbrinoclIgen fina gången" Denna tniirftvåreiga Heath fornelfal birflåbef, år bet att hoppat att ingen få:tummar tilifillet att laga tånnebom af benfemma. (3onograferul 'impuels• tio'. bett ingenibt ber malign upobrog att enbart appehåna fig nå- gon lån tt UD i be fbiber, ber man ni- tat eenfarnma något f pnatrligt it:tufft, ocb om bena mittost tomater Cabolin tig bel, få tvi åfwea hafwa ben tftner mor• genbagen cc§ måne:tate. tehet ännu en gång: 4)alltn p,i , ccb låten ej till- fållet ga Cr ur bånberno! 6ocibtemplarne i tabolm ett ,malm- fl» kb i morgon ItIliammona t gunga. gårtOratfen. Zroligbvia tuanta !indrog odb bl i meja, bumbn framför allt inga biftufrfione- och talarekunågor bö- ra ftrejta nib titlftallningen. et för öfrigt annonsen! en etftby aid i tenni Omser [tå- ben ed; bt9 oninejb tamt åtfolibei of några båläga regnfturar. 3 borta ecb intenfittl war måttet nåftan jetn!ötligt meb tet, lem beniförti‘ cfl löreagen ten 2:bre Unna, men [data /hotellet af jamma slag tem tå isa liva ide förf porta. 3 nitbeten af Q5lrnninye ljö flog å- gan ner utan alt end in0a eller etjeft gö- ta någon FT 'Da. 2.Battenflanbet i cape år p,i gtenb af ett mycfna rtananOtt osminkat kat. Men afroerfla lartiftan mil) tet t. r. StungaUffe furste Sålunta ide witjås under gårbogen, mutan ingen tutet fig ut tig tentamina i ten Ruta fetten. 1Rarfanbefiatirer. tre tobis an- ban i firrgår or politen ed} finge if - trernatta i ratbuSarreften. Carle ter befann fig en tran VImerila aeltgen bcnt- tomaten k::iteningstro, fent i rallaren an. ber hotellet uprtråla lom fållithiftare meb Hit och talypilTa. • IRijibt. träben/ ljufflUpe infårDell t hinn. lynitnaniedarea 31111 Urflott i NeflaD 20-åriga Dotter, tom tidur f!årutiti af en brölgara bilat am- putera Så gott fem hela tummen å ten ena banben. Nitet nöDiga föttanb öf- tretlemnabe1 bort åt fottiall wirb i hemmet. 1Damarefirerbasabc. Nla bortåt( isat begonia! tfåraondlOingea D. 8. ikielltnan tåtlångb tjenflleetgbet ttll ben 11 i:Miro:mente et tem öer crb fårert- net e. aubitåren Cenft Zbeorin an en- bet lebightten libroolta båratehbfbirlir - embetet i 4)aimitat1, .ljöts ocb Ve:ut- gå bårars borttaga, jetakral DtraD andar ftetesårt eten. tatar Wiener hinna i bag för fårfta 'angett fira fin namnitag, rat ett cern fa letter. .̀.Detta namn bar nemli- gen ej föret funnits i fircefla alreseac• fan. Cm Namn i Cobolmetrortta bar tiU Cotebotge förmannatOrtning Ingått fljattete toppen: Obet år inbergabt lidet !återta ge- Da reåberlerePrbollouter, CO Ina" at lånNii trallar fem naturlig åtti har ut- fallit bittida tillta ed? gets kigen år aUertatei rekan inbergab uran gael(' valfats tvåordet ed? bar klenat ta mach' ieD Röta kilten bad t alliniebet idt år få vigtid nkr meder, km uttlet torra året. 3 ftegibeiben bit åtaga higgörten lottat ett modet got Menai , pågår dana televiä fibatarbettt. .4)tottft lom i allmånbIt odal rabatt pa !tönt gårDar, dc nu gardet* Rob in- btrioD1 et 1;4r lemma fullt Ven hatta/ taften land tag kopea fitoxiatat någon (omutligt
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.