• I Mit<194~00 1190X4f..«fflaNOM titrikes. Nasgvarna Central- och Sydamerika. - Det 18ear 'ek knappast att följa de detaljerade tilldragelserna, ty detal- jerna pro förvirrade, och krig och revolution höra nu en ging till ord- ningen för dagen i des.* Under. En kortvarig militiranarki i Chile den 22 och 23 Juli 'petade en underord- nad roll; de som kanna till detta land halva långe förutsagt, att det lyckli- ga kriget mot Bolivia och Peru göm- de stora faror far Chile, ty ock,* bir förde de militira politikernas iregi- righet republiken in pi ett sluttan- de plan. 1 lierat karakteristisk var re- volutionen i den andra et d•merikan- ska storstaten Argentina. Den 20. Juli. uppticktes en sammansvär jning a Buenos Ayree; från den 26 till den 29 Juli kimpade trupperna mot pre sidentro Celman, men just som do hade segern i hiuderna gick den . dem ur kinderna på grund al ;.bristande ammunition; r egeringens korruption bade riddat den, ty för- rådshus.° voro tomma. Icke deito mindre miste presidenten efter en ling konflikt, aom i hög grad erin- rade om Grävve demission i Decem- ber 1887,_ afg,l, och fyra dagar der- efter visa de en demonstration, iscen- satt af Union Civica, hvem som egent- ligen var segraren. Don 1 Oktober, når den argentin- : eka kungressen samlas, skall general ditre föreslås till president, och sta- tens nuvarande ö(verbulvnd Pellegri- ni har varit nödsakad att återinsatta alla upproriske officerare i deras resp. förutvarande *tinningar. De inre orsakerna till revolutio- nen ligga tydligt i dagen; hvarje parti, som befinner sig vid rodret, beheraker bankerna och utfirelser papperspen- gar efter behag; dess anhingare kun- na fl hvilket belopp som helst «till linor, och tack vare det rika landets stora hjelpkillor bar innu ej någon ånansiel katastrof intrifInt. På rea de- utatillningen i Paris bryet-strålade Argentina alla andra sydamerikanska land; man har nu ritt se medaljens frineide. Tilldragelserna i Centralamerika — lormåtter tidningen — Aro i grun- den endast en allmin nedsabling. Strafrandana för -sf Åstadkomma en federation mellan rnmaa för handen varande få rerubblzerne, maktetrid ooh ömsesidiga kupper från de riva- lieerande generalernas sida harva ledt till sammandrabbningarna. Det var beslutadt, att en kongress i höst skul- le sammantrida i Tegucigalpa (Hon- durs') som representant för •Contral- amerikae Förenta stater.; förbundsför- fattningen var utarbetad, och allt tog sig si bra ut på papperet. Den 23 Juni binde emellertid i San Salva- dor, att general Menendez firade sin femåriga seger öfver general Z•Idi- vaa; midt 'under festen tn•recherade general Ezeta upp med en bataljon på regeringsbyggnadens gård och förklarade presidenten afsatr, och Me- uendcz träffades di, som det sagen, af slag. Under tumultet dödade. ge- neral Iterera, och Ezete snodgades. fifvertaga regeringen. Grannrepubli- ken Guatemala beslöt att ilternpp- riet• ordningen: dess trupper ryckte in öfver gråneen, men bletvo den 17 Juli slagne nch drilne tillbaks, byar- ► Guatemala, visserligen något vent, örklarade krig. I hufvudstaden San Salvador hade general Rivan emel- lertid bemäktigat sig herraväldet den 31 Juli, men general Ezetres broder försvarade regeringspalatset, och pre- sidenten skyndade olörtöfvadt till hjelp fria grannen. Efter tvi dagars fiktaing tillgingaings Riveri och sköts, Ålven i Guatemala hade uppror utbrutit, som wie . undertrycka. med makt. Vicepresidenten i San Sal- vador general Ayala slöt emellertid fred med Guatemala på egen band, enen Ezeta vaggade underairrifva fredsfördraget och atimplade Ayala som en al Ilondures köpt förridare. Nu förklarade Hooduras krig och anföll San Salvador, men led neder- lag, cm man kan tro ett hån Frank- rike ingånget telegram af den 25 Augusti. Så stå sakerna för ögon- blicket; når Costarica och Nicaragua blanda sig i striden. Ar den central- amerikanska idyllen kunipleri. För deo anmana. amerikanska konetellatiorien — (ortsliter Nat. Zeit. — tro dessa tilldragelser för öfrigt icke utan intresse. Det fGrellkres, att Förenta staterna i Nordamerika tro gyaneamt etirod• för San Salva- dor, och det ser icke c., som om min i Washington sympatiserar med deo oeutralamerikanak• federationen. Å andra sidan har bleaiko stillt sig ytterst vilvilligt till planen, och skall Badset genom nordamerikanska ho- telser hafset ,!hållit sig från att tio- dentesdj• Guatemala med vapenmakt. Sisa kierelor lade det i dagen då der vald* flis land till domare i artas- -4m end kiesderse, ty alldeles e- f Stålsymaskiiler v. M 3a Aro ett genuint Svenskt fabrikat och oj i utlandet tillverkade såsom en del försnare, i brist på annan utväg att hindra don för hvarje år pridning af Husitarua maskiner, velat inbilla allmånhoton; växandes ko af basta inatorialier och do delar, som äro mest utsatta tör nötning, åro af prima gjutstål; Aro belönade med en mängd guld- och silfvermedaljer vid de ut- stollningar, skval i Sverige som utlandet., der de uppvisats; Aro af Singers system och genom do använda utmärkta materia- Berns varaktigare ån alla andra symaskiner af samma system, ha tyst och lått gång samt afprofvado med ända till 2,000 styng i minu- ten. Erhållas på billigaste afbotalning och på fjorton dagars prof om så önskas. Suljas genom fabrikens ondo direkte itterfursitljaro for Laholm och omnejd. Larson. Ob s, Gamla maskiner repareras fort och billigt. huoY:0:09».~9«. 4 :9~9~310!~»39:0»3»1»tfo mot amerikanskt skick och bruk vil- ls det icke draga fördel af granuar- nea förlagenhet, Att denna hållning ir riktad mot de nordamerikanska feietatorna, ar uppenbart. Denna an- den. bar visat sig Ännu tydligare i det egentliga Sydamerika. På den panamerikansk. kongres- sen, som med stora afbrott hölls från den 2 Oktober 1889 till den 17 A- pril 1890, hade Nordamerika endast Brasilien för sig, bye« republikaner efter kejsardömet* fial sökte stöd i Washington. Eljest uppnådde. irrtet annat på kongressen An utjemning at mutsatserna emellan Sydamerikas stater. Hittills hade rAdt stor ridit mellan Chile och Argentina; eistnirml - da stat strålvads nemligen efter he- gemonien vid Stilla haft et, hr ilket Chile naturligtvis icke kunde tillåta. Uruguay och Peru etodo på Argenti• nem vide. Brasilien på Chifee. De nordamerikanska fristat( rna stötte, då Brasilien undantoges, på afgjordt motstånd hos alla de sydliga repu- blikerna, och vinsten af den mycket omtalade kongressen bier derför li- ka med noll. Desto ifrigare önskar man naturligtvis i Waehington att on- derstödja do brasilianska republika- nerna, och don IS November, då den nya kongressen samla,, skall derför en nordamerikansk flotta komma till Rio Janeiro och görs lionör. Det är dock teyrket tt itvelaktigt, ont den nya republiken fortfarande skall tj•- n• de noratnerikanska intressent., nit den kinner sig riktigt siker i sadeln. En osviklig värfningsmetod. ett öret till Daily Nettr lemnar nu ett ögonvittne en liflig skildring af åtskilliga scener under revolutionsda- garna r linsdos Ayrce. Ilåndelser- nes förlopp frainståller berittaren i ungefir samma drag, som redan Aro kinder för limen, hvarför de hår icke bchöfva upprepas. Tillståndet på torg, gator och grinder samt i hu- sen var sådant, att man ingenetådes kunde pårikna eåkerhet till lif och egendom. kevolutionsmånnen hade bland annat hittat på en tvingspreas- ning, mot hvilicen ojelfv• den torna verldsberyktade engelska matros- pressningen var en barnlek. Rått som en vandrare helt fredligt gick på en af de gator, som icke berörts af inbördeskrigets fasor, kunde han möta en person, som korn vipnad med ett gevir och en revolver. sTag detta gevir och följ mig var då vanligen den anmaning, som herrn med den krigiska utrustningen rigta- de till vandraren. Svarade denne 'nej", lyfte virfvaren helt enkelt revolvern och yttrade: •J•, då skjuter jag er för pannan., och slutet på visan biet då i nittionio fall af hundra det, att den fredealekande medborgares må- ete &varje virfvarene (oftast en ut- skickad från Union eivice) lana och gå 10. mot regeringen; ty såsom kur- respondenten mycket riktigt •ntnir- kee, då det galler att vilja mellan två onda ting, vissheten att skjutas och möjligheten att stupa, sil föredra- ger man möjligheten. För Girigt hade liven i de af in- bördeekrigets rareri obesmittade de- bitne af -Buenoe Ayres alla eamhalle- band under re•olutionsdagarne upp- lösta till den grad, att en sen till korrespondenten 'hem enda skydds- medel rådde honom: .Ser du någon, som du tror vilja skjuta dig, så skjut honom först le sa ny dryck bar kommit på mo- det i Paris, Den ar utomordentligt billig, frisk och velamakeade samt vinner diarier, till vinhaedlarase nr. tvitlan, stort insteg bland ,befolknin- gen. Den tillagas af ett slags svamp -- kallad tiby — hvilken larver som anyltgart på sockerröret. För hvarje liter vatten tillsattas 50 gram puder- socker och en klump tiby el stor som ett agg. 'Efter tre dagars jur': ning har svampen ombildat största delen ef puderenckret till alkoh.d. Vitekan silas nu genom linne och man har en lått syrlig, förfriskande dryck, livar. sinne påminner om ci- der. Alkoholhalten Ar omkring 2 pro- cent. Det inårkligaste med denna pst- svamp Ar dese ofantliga förökelse- förmåga. En enda tihysvamp kan på kort tid torröka sig så ett han kan förse hela bryggerier tued pist. Den nya drycken 'antages skola bli till stor vAleignelse för de fattiga. Regn i öknen Sahara. Det reg• nar sillen i denn', öken, men om det en gång börjar regna der si blir det ock tillrAckligt med regn. En tremil( tidning in( ddelnr följande beråttelse från en resande. Han hade under tre Ars tid i Sa- hara icke sett en droppe regn lalla från himmelen, mon nu regnade det utan upliehåll till stort obehag för de resande som naturligtvis ej ta:1kt på att förse vig med gummikläder. 1 alla fördjupningar, der histarne el- jest besvaras af sanden, vada de nu genom regnpussar, öfvergången öf- ver tiodbiddarne år mvoket besvir- lig, och de hus för de resande som finnas vid koravanvigarne i öknen kunna till följd af regnandet ej be- gagnas. Pi ett Balle fann han lem- ningarna tal en negerby. Det sol- torkade tegel byars( husen uppförts var alldeles upplöst af regnet, och hela befolkn ingen hade lagrat sig under bar himmel. gabolm. Äro vi redo Valurnan uppstillee innu en gång i kretsen af Höke hirads valmin. På lördag kl. 12 alar •fgörandete timma, och eom Laholms Tidning naturligt nog kinner sig solidarisk med dee valkrets, på byar. område hon verkar, och liver. intressen ligga henne så mycket om hjertat, framatåller hon harmed den frågan: Aro vi redo? Valstriden har varit som bortblåst, och vi å vår sida harva icke funnit någon anledning att sitta några agi- tationaTindier i rörelse. Ilufvudkan- didatern• gro nemligen gifo• sedan bingel) tid tillbaka, och frågan kom- mer nu liksom vid sista valtillfållct att lyda: herr A. G. Gyllenovird el- ler landstingsmannen N. P. Ilaneson i Örings ? Någon advokatyr för den ene el- ler andre al dessa vilja vi för tillfal- let ej inhåg oss pi utan hålla för, att lindar och en bör följa sin biets öfv•rtygelee. Men pi samma gång vilja vi erinra om, att •11a röster nom Bilvas åt någon annan An de båda ofv•nnimd• kandidaterna tro gagnlöst bortkastade. Spiller) följ- • ktligen ingen valsedel på någon es- tr. favoritkandidat, som handel...is kan falla Eder i tycket 1 Och el till sist: (.lån .man ur huse., och be- sinnen att hvarje valsedel år dyrbar, och att en eller Digra fl kunna vara utelagalallande 1 Ett vackert föredö- me på, kvad enighet kan åstadkom- ma gåtan Laholm. stads valmån vid valtillfället den 21:ete siatlidae M- atat i. Tillfrågats Or, som kiadti for • arande inges ner - rus rerurn i val- striden, ehuru det kertlanda före- faller en och annan så. F örevars- vhendet . har intagit högaligt, så- som vi senast hade tillfillo att iakt- taga vid det möt...om i går hölls hår i staden af en •ktningsvArd samling försvarevånlige valtnan från Hök. hårade valkrets. Denna fråga ar ock- så en likfråga af högre ordoieg och bör ligAa oss alla om hjertat. För alla dem, som i likhet med oss, inse dess stora vigt och betydelse, torde utsla- get i fråga om den ene eller andre af de ofvannatnnda båda hufvudkan- didaterna eikerligeu falla till förmån lör: Landstingsmannen N. P. Hansson i Orange. tnatt of Lira- WolfReletnött re ed) lärarinnor tillerante sVf6 bå- rat§ tretifåretting, btis t går t 2aboltn6 With/la letal ccb beraiflatei af emIting ett 40-tal beef engir. 9)16tei bppnatee btuaitfler indokerten astet tår: '.'löpberg hell e tt titIctante tal ölteer 1 Slorint. 8:1: "ilunftopen uppbleiftr men tårlefen uppbragder". Tian bår ofta, fatt talaren, tutta Oja§ mot mår tio/ mång- beprifabe upplogning, tom långt ifrån Rapar några iDcalmcnnifror utan bukt- om ftåller gift i !tuggangent emot måra låttäter, biotite oaftett titt ringare tun• ftap9mått lekt ett lit mera Uniuftåen- liat cd? bogbrott On tvi. Deb.teila fla• gomål åro på lån c wie målruntatc, ty fbrflånbefunitap i cdh får fia år ur ttligiåå innpunft tagling, om Den ej (örmån op3ra ej; lodliga eller fåra c(; nårtnere trått hitnntelfte mål. Der mucten visbom år, tet åt muelen grå- melte, fålla 8alocer, ode bet flertaliga etbanbel om ett en aUntått Urbom Rulle infåra en gullene titiOålter Mardi ch år helt egen en trillfarelle, gnaarpå bet I. i. upplOninglititebtoartmet, f ost utmana nabo i bet gaffla wattrettt etts be far- Ita fociala förmiLlelfer, tunnar ett tut- ligt ed) affirådante uernpet. 3fonnet- bet upotticild ed; tirblintal ben balt. bilfats, 1)4 htetlfen funfTapen ej fått bet tutta blotat edh inplanta ben åh- mildhet, 4m ltåttfc bår mara ett orter- leden pi *vår 1;)b are natur ed? nått birp• melfta mctborgatffap. %olfiningebegårct år of; emellcrtit met- fött ed, bör ide Pramalmal. Roth- prut trät flår årsnu ntibt iblanb cb, och tel beror på oh ljclftie, em ut lalala bch sota eller onts butter. klpolteln toner th i be ofivan citerabe gana ett matt mc ten funflop tont upoblåter, Då han emetelbati tillånet te Imatad. måtta orten: »min tätfoten uppbugger.. Råttan år ten magnetnål, lam vallåt- ligt tullar mot målet, ed? tom firatbe- tar måra runfeber få, ett be bi11a cf fårft ecb fråmft till metborgare får (inbo ritt ed? i entre banb ttU nyttiga rutt. lemmar i Del jorDtfra fambålltt. tom ålilar, ban år Mitt af (tub, (åder Y3aidul, ec3 igrielatern uttågat': Vtlfb, och går Samt batat tu Met Wie "eoådartle tanttiornn fatt fig talaren mine afflite filt inlebnisoll- tal ed? framfört( nis lamma gång fina tvåa:IR:tingar ifnur mötet cDalj fåt- bantlingar. dopan terefttt mötet' erbröranbe. ffellårare sannston hån efummeAlif, ed) farit/rem, gronqesift från Ympa- Ibf, intagit hua pleller, IrarcitråDte (fel- Maten ar4tuan från beinge edh hell ett latrin edl mål framlagt! Nedtag blyet "91ågra of be citnliaper, fem Trått.l al cn upprofirarer, uppfe- lirare borta 160 och !dugt hell mera tet, befattat ban wiU ecb (tag »Probat fumliges ta lynnigt pellaitiallta, utan metlögeliet i filt inftilbte Ill, etbkållis ed; mogen i limit sakligt lem letew- Itgl lagat låten nid en briftfåDie mtlob tomten' toila lång se dn en °båga fem Inbemtat be mtft prottiffe låternefobtr. lloofortrarett bår fribars befitoffa met :Nåden urftiljning 04 oparig i urobruining lamt noga lå- ta• band i n t e lautinanbenget menu • Ibtleel(t ett haft. sin eurtoritet b sr. I. ben matt, tom bor; petion u'af: war . bac fåraren ftålne bovsto etuiet och fIrljortligen elltlb wara here ölteet fia !i t u edb fina bantlingar. Sibe t bin ban helt ceh et:labt ware hångif- men åt titt tall, tu ett Lirare meb vare- act frootaftarenaturer år ett dina, treberrrarbigare ån elgentini annat. Wien fårft ed? filt bet uverortraten ett mantla drabant il- för 031:b, ed) catiålligeft iantilata be- nen i fina fhlefifitIla iötbiser, tu, fem 2luguftinua låder, ett många Hette barn fan ej gå !Morrat. Terefter nåittog en tigu;fion Mene b e 1. f. Infla åtningatna, inlett, af tott Rollåraren .Dagftråm från .toblår. Så. tvål Webern; lem anka talats bårlo Det.. b, 351111g:tt får ett enbt edh fharaliat fest bortfnappate tio från Den manin- ga unterteititingeu, ber flere rtaffer fate- tibigt unbertnilatei. 'irrtet ultolelt lom ett anffnittOlmål att teija tutt brninear få mudd forn mulligt målje infirånfat genom fanimantlagning af flere Balite. en neo normaleletten och minimi- furierna more Mann !Utmål fåt moden ovilja från mötell fiba. 3nlebartn, !Tel. larmen Crongtolft, antåg Nita furier crattroilo, etneban be teban 1 galan er- fte en ffilirmur mellan be båttre ed? fåmre [Mate. %rån ,Delcnitabilfrelleni förening öste intomtnit ett projeft om petegegift lort- fåttningituri får folt- ed; ladRalaal lånare etb Iårariunor. Denna fråga huttel/e§ noitliftigt ed? mana fler gen• Bang. Tian utkik:te fia far anortnan- tet of bullra luder, låtrtilD1 får fotl- ed? fmåfTelanA låret( ed? lårerinnor, jamt boflit att anlita lantilinget löt etrerberliga metdi atirtaffante 23dlut ?altarel !vitare om förenin- gen) anflutning till allmånna trocnffa folff!clebeningen, ert, uttytt: 41A åt ort- fåranten att ombefåtja wertftålligbeten !graf. Mereffer ;Urtog§ mal of nu ertfåran- te ed? lerreterare. eiellårartn em:si- fon från rtfurnmeflål, foul nu i 14 år futit fem tårtninåeni ortfårante,untan.. iU bana bet fig behäftat återmal. eftertråtart matta bi nuet (lunta !el- ler tiollåraren Vtlion från Zftra Sta- 8 atter. et- rup met en majoritet betalaren Igrongtvift emtvalDa. befUl8 alt enbett ett mått Rulle DUM/ årligen; att nåtla måterfulle bång/ i Zjerby på tig, tom orbfbaas ben ed; fåraren bcrlåtte rått hitåt:runa. titt tå hålla lårding uthigt gollaractis BeWit från aleinge. lInterrei§ning§- prof EMU aft:iigall af tårarinnan ftertnan från Dringt. 3 em afflöll mötet, lem fetts gått ca ■ trutet från fl. 10. irrå folf- ltollåtare från gjalmftat, barn Rubin och Strutintjer, nårtroro fem gå- fter, ad; ben får5nanintie gjorbe ilau- netbet många (attila inlägg i tiftuifio- nen. IMpoteftt i 2abolut bar Inter min- lagen, uttagen ecb onatagen i:nod:t- ang, rall af t untaprolaforn 3chan fem grott bettamma fått fOlialtbe gut- e:rit:törne: 'Di :Velde, fem protoreGet utinifat. år förf ett met gotta ed? trål fbirerese låter:rad och herjemte, att tårna af tii ettgigg ecb fromhet fent :Oår fig rov ra tåltante i ah bef3 lotalg, Nue§ ina• ra `Pit met nit ech smf orv, tutt >d- imma mara förljent af ett angel gott rvitlort'. 6:minima banat:tt bofett bar table' apoicf ttbdUit aolb I ärtidena kl le- loettioncr, efter hwilta mangel utaii1g- athrgat 94 förbittringar olterliiarc rit t unt. ett fonfortiain al ledbrutet , i 1 11cUby har för temenlomt begagnade inlöpt ett flott cib tiralltat åttitteftetett meD fotomobil fria 9fluntten ationi- th trettital) i Cfrilituna. Råm: kar g. förmodats genom bantlenten t allhet; och flirtat( på te lumma af 4.300 tranor. Dta toto/tala apparaten at:lår:be håren% tagen till eabeluti jett- trågeflatien, tet ten nid många frett- ciertiegntnear MtrctflOtatel pr. flita måtten. Giren/ tRebigint, utile betitta FlanD annat geneut Det trapiffe puttamat, befinner fig Pr ninetranit t tabolat, vd; börjar Ipdtftibli fine fåtts NU:tingat i morgon. istia bittnyeti ed) erfge orter, tir hane napp Or - !TOM, eueblir bra be .autplaftt 14°, 111- menbatiotter. 9lågot eirrallfållfTet§ k at nu ej petat t oheligt Icke Nice 1SSo - b6, tå Mul Ole:tett wc gr. trint--45.11enNhaund eklips materiel tommor satir boa atitmene trainithea att 61.1 end bl. a. !trå Itee Tt letentellm. Della, lom Nie vetts 8-rOpplak .4 fartilla ner1 111•Infrai
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.