Ettikts. 09:13a«~»»:~70K0 ~Ä~340:43e#X€03~0X» Katolska kongressen 1 Coblenz. Den 28 Augusti •felöts sammantrå- dana efter lem dagars förhandlingar. Konferensen skulle enligt ilen ur- sprungliga planen hållits i Mi'llochen, men bajerska regeringen protestera- de energiskt mot denna tanke. för- verkligande. Katolikerna voro i hög grad missnöjda hirmed och dolde icke sin ovilja mot prin.en-regealen, men likvid omtalade Windthorst på generalförsamlingen i Coblenz prin- sen-regenten med ett visst erkän- nande och förklarade, att man icke borde tilligga ilråg• ■ •rande episod större betydelse.. Församlingen antog en resolution, genom hvi:keo regeringen upptuane- des att öppna riket för de religiösa ordnarne, jesuiterna inberåknadr, som lonu icke finge betads des. område. För ögonblicket tro, efter brud kul tusminieser Gossler meddelat, omkring 11,000 manliga och (pinne ordens- medlemmar i verksamhet t Preussen. Windtborat stack för Ofrigt under för- h•ndlingarne icke under stol med att det skulle bli mycket svårt att förmå regeriagen att linans tillåtelse till jesuiteteaa återkomst. Vidare smogs en resolution om I• torupprattandet af den verldsliga pil- vemaktsa och om återintörandet at skolans konlesaionela karakier. Der afatet bienn töraawlingee ett tack till ejearen, emedan han genom sam- mankallande ed den internatioaela arbetareekyddekoefereneen gitvit be- vis på nio malva') att Undkomma j BNP ; of: . . . . At , rom. i e. . • ■ 10~4 A At 3:€ O At 3> 4 Ot # — ... . ' t- .•,,, 11): ' ,... ..: 1 ,9 .,;-,- ..i Nt ,Dafianbi låna lantotenciacifolol jjyrelle Dar tal latare tuta !Nian Kilo 18 jöhnoe utlett adronomeit bu la 23 • valman å %ute). StålSYMaSkl.1101.1 At !Andlig lanbatingentotion. nuriuntarc (Saaealfelb pa :diam D.ir ttU a)åUattba isni lanDiling Illusdivarna ! 4 ' i I iCt Kt e At fingrorg. gk , M Schweiz' neutralitet. Furst Bismarck mottog under sin vistelse i Kissingen håromdageo tvi schweiziska kurgleter, otadstullrnItk- tigen Schlatter och öfvereittlöjtnant "blåser. Neue Zöricher Zeit. med- delar följande referat af samtalet: De bagge achweizarne frågade fur- sten, övad han ~kto om Schweiz' neutralitet, hcarpå Bismarck svarade: . Tyskland skall respektera Schweiz neutralitet; en annan faga Ar om Frankrike gör det. Rycka franska hårar in i landet, skola echweizarne sluta sig till oss och segra med oss. Ty schweizarna halva alltid kampat tappert.. Bie:fara bar som bekant uppre- pads gånger framhållit, att det be- rodde pi haus diplomatiska upptrå- death under Wohlgemuth-altaren, att ett nytt ewbete upplåttadee i Schweiz, en permanent förbundeprokuratoyom 'kall hålla ett vaksamt öga med ut- landingare agitation. Då hans gAeter •nmarkte, att denne embetewan ha- de ingenting att göra, svarade Bis- marck: 'Desto bettre; han har må- lande ingenting att göra, derfor att han finnes till. Funnes han icke, skulle det finnas bruk för honom. Jag tycker om Schweiz; den diplo- matis k a not jag afelode sommaren 18;39 skulle endast förmå er regering att hålla lite kontroll med våra kara leodunen som slå sig ned i Schweiz; det tir tolk som under den schweizi- ska frihetens skydd tillåta sig att (ör- ontipp oas på alla mått, utan att vi bmw «öre det minsta deremoe Vi vatanavyliiret val, att det ar vira eg- as ~ab och icke achweizare; me« min bar ju allt blifvit bittre.« ?tt en fråga af de bagge Orter- na, oda icke Schweiz hade utsigt att kw= köaa den sociala frågan, a v a - rade. fursten: .Er statsform kan in- låta sig på sådana experiment, mo- narkien deremot icke. Monarkien upp- giver sig sjelf, når den börjar göra eftergifter. Menniskor, som patta i gång strejker och arbetainstalleleer, som bota och våenes, tå icke utölva inflytaede på en monerkie hållning. Den Ar liksom en dirnvågg: når man 'Armar sug den, viker den tillbaka, och man griper ut i det mulna rum- met. livad år det egentligen man vill ? Alla menniekur aro ju mita- uöjda; dervid år intet att gom. Bismarck har i Kiseingen varit fö- remål för mycken hyllning fröa be- folkningens och hadgesternee ebbe Furetene hulda beakrifvea som ut - markt god; en korreepeudeet till Standard alger, att han bar ein ål- der — fursten år 75 år gammal - som co men på 50. Illrotpdagen till- frågade. han al en person, om icke all deo hyllning, som visades honom, vore något tröttande. .Iloginunda•, svarade lursten; 'man menar val med mig. ibland kan det dock bli bro mycket af det goda., hvarpå han be- rånade att isynnerhet fotograferna icke kunde låta honom vara i fred. En dag helt nyligen, då Iligtnarck gjorde sin vanliga morgonpromenad, rickte en amerikan fram handen, når han gick förbi. Fursten get ameri- kanen ett kraftigt handslag. Denne tackade och utbrast: eSe el, nu kan jag då beratt• der hemma i Ameri- ka, att Europas störste statsman tryckt min hand.. loDD år 20,000 te. Colageti föla Aro • . ett genuint Svenskt fabrikat och ej i utlandet tillverkade såsom en (1131 försäljare, i brist på tulium utväg att. hindra don tur hvarje år jk 45 vaxande spridning af lim: lama maskiner, velat inbilla allmänheten; lur Aro at' basta rnaterialier, och do delar, som äro mest utsatta • Yii, nötning, aro af prima gjutstål; Aro belönade med en många guld- och siWormodaljer vid de ut- .•Kr ställningar, såväl i Sverige soul utlandet, der do uppvisats; P at' Singers system och genom do använda utmärkta materia- " system, liezna varaktigare än alla andra symaskiner af samma syste, ha "• tyst och hitt gång samt atprofvade med ända till 2,000 styng i minn- 30t. .. 0 ten. Erhållas på billigapte afbetalning och på fjorton dagars prof p om så önskas. sidi. genom fabrikens ende direkte återforealjare for Laholm Xt och omnejd. ffi. At Xt Illenrili Larson. • 30 Obs,. Gamla maskiner repareras fort och billigt. :t »»04p, 3:63:0 " . ,..# 0 0 », 02». 03 9:0:NOWn#VC :t 9^9:16350»3»»9»3» - - social fretl. S'utligen uttalade före- ningen i en resolution sitt erkånnan- de af det katolska centerpartiets verk- eamhe.. Från Gamla Skottorp. 131yertateekning af en turist. [For Laholm. Tidnin,d. Då jag nyligen genomreste Hal- lands lån med jernvAgen fann jag trakten kring ()dra Karup och Ri- stad med flera trallen der i grann- skapet el tilltalande och skön att jag beslöt mig för att göra ett litet sten- do vid Skottorps station, lör att der- ifrån göra en liten exkursion i ton - * l'n, och kom Få ned till Gamla Skottorp, mom med eina underlydan- de stora Inndtgårtlar ligger som ett litet hertigdöme i den sommarfagra Innobandan. Vid framkometen till trAdgårdsbuset mötte :nig en nårde- les ung och sympatisk tjeusteande, och ritin företa fråga till honom var, OM det var tillåtet att bese trådgår- den och om egaren till herresätet var hemma. Svaret Idel att egaren, herr A. v. Möller, var bortrest, men att det mycket vål ginge för sig att la ee trädgårds- och parkanläggningar- ne, och inom kort befann jag mig inom ramen till en id du harligilete hortikulturens mästerverk man ger- na kan tanka sig. Storartade tråd- planteringar bilda en eaturnanhAngen- de kedja, eom otehignar de tneet ut- /rökta och konsteköna trAdgårdsan- lAggningar. Valliga granplaner, ör- vereållade med en hel arkipelag of bloinstergrupper i mångfaldiga for- mntioner oelt ordnande på det !petit eksinn och konetnarlign sått, möta ö- gat på alla håll och göra ett intryck, som i Penning år ölvervaldigande. Na- tur och konst halva här getneneamt åstadkommit ett praktverk, som i lag- ring och storslagenhet uthardar jern- förelee enrot end( med de mest fan- taetieka landskapsscenerier i de ö- sterlAndska sagorna ur "Tusen och en natt." Men till allt detta sålla sig destin- tom hietorieka minnen, som föra vå- ra tankar tillbaka till dc stora Car- larnee tillelivarf. Det var nernligen på denna borg, som Carl XI en gång Lirade sitt bröllop, en .föreninjsakt., eom nu ligger 210 år tillbaka i forn- tiden. Denna högtidlighet har, som bekant, blifvit ru, eket kommentera,' af historieskribeuter. Bilagret var egentligen Ainnadt att liras i Halm- stad, men en hoa konungen yppar' farhåga lör blitvande rangtvist emel- lan danske och franske tninietrarne verkade i yttersta stunden undring derh in, att bindföljet reste till Skot- torp. Vid sista • jutoombytet upp- togs all den framsatta skjutsen lör den kungliga sviten. rakning, så att den franske mini•tern, eom kom pk efterkälken, ej kuerde erhålla lastar gen ej hisna fram till och följakti bröllopeceremonien. Vidare förtäljep, att konungrne biktfader, som var en .ppydig• herre, skall halva hållit en br011opepredikan för det höga brudparet °Iver Davids 1;8 psalm v. 13: "Konurgarne lör bårarna Aro med laverands vinner, och husåran ut- skiftar solvet", ett språk, som med efeeende pk de nyligen timade krigs- händelserna var nr) eket .111 om också något insinuant. På den tiden egdeor och bebodde. egendomen al Carl XI:. Store gunst- ling, hotmarskalken örnstedt, Som har lelde Gom en hertig på ein af den barligaste natur ~gana riddar- borg. Oc't enligt kvad jag föreport lår den nuvarande egaren, och kan. handa i lonu högre grad bane lades och Skottorps förre tigare, vara se. sedd eom en runde bland Hallands jorddrottar, något som ej Ar att för- undra sig öfver, då man tager i be- traktatitle omfånget uf alla de goda och egendotnar, som 'tortera under detta ståtliga herrerate, hvars natur- sköna lago ytterligare förhojes af den ninjeatiftieka Hallandsåsen, eödru 'lallande Olympus. Och hårved afalutar jag mina "bly- ertatackeingair med uppmaning till alla dem, som få dee.a rader under sina ögon att ej föreumma göra ett besök på denna lårliga flack af den rydhallendek• jorden, ifall ile ej gjort det förut. Och i fililket fall eon' helst, gör dl visiten om igen, ty i detta Arkadien finner ögat och natursinnet aldrig någon måttnad. Dål iga rekoniMelidationer. Det år i vår tanke — tager Hel- singborgs Dagblad, tir hvilken tid- lång vi hemtät denne artikel — ett högst bedrötligt tidens tecken, att så många ange sig förtjena mina med- borgares förtroende och visa en rik- tigt storartad kompetent' för ritt be- eklut i landets angelågenhetcr ge- n.« att högtidligt förklara sig varit emot livat je starkunde af landere för- svar. Luder den nu pågående val- rås-eine:1 har man fått hörn detta från mångfaldiga håll. Och denna nihilism framtrAder helt ot, il korlig. Det Ar det allra Intirk .- vtirtliguge. Out det åtminstone het- te: under den eller den föruteattnin- gen vill jag eller vill jag icke vara med om en ökad varnpligt och oku- de militAra anslag. Det visade dock att man hade en tanke och ett in- tresse lör landets förevareförruåga. Nej — att motsatta sig alla erldrina anslag, det år lösen på allt för mån- ga stallen. Och detta ej blott på landsbygden, der mun st gammalt vet, att många gerna invagga sig i drömmar om en evig fred — för oss. Det samma år förhållandet i städerna, isynnerhet då evensterne kommer till tals. Vi ta- go nyligen, huruledes i den goda sta- den Ot ebro den efrieinnade velföre- ningenee kundidater på ett valmöte vickte enormt bifall genuin att bland annat uttala sig mot hvarje Barkan- de af försvaret. Detta år nu i våra ögon en besynnerlig .1rieinthet.. Men det slår au på tanklösheten. Vi medge mycket gerna, att me- ningarna kunna med allt skål vara högst delade om rattet huru vi lAmp- ligenet skola ordna vårt försvar. Men att vi med uppbjudande af alla våra krafter skola förevara vårt lund, der- om borde bland förnuftigt folk icke råda mera in en tanke. Och den som djerldes antyda något minut, hade endast derigenom förverkat all medborgerlig tillit. Ki vilja vituredigen tro, att om deb som man tager, ekonom° till kritan., om vårt land betturöktee med krig, på skulle icke ene de, som DU visa sig likuöjdaat la* försvaret, undan- draga sig att då göra livad de kun- de lör att alvArja olyckan. Men har- va do anda till ett **dant ödesdigert ögonblick lyckats förhindra alla ned- i &tidiga törberedeleer, då återstår, når blixten kanske helt oförtiteedt slår ned, ingeutiog annat, An att prat- va sanningen at den blodiga erfaren- heten: 've, ve de besegrade :e Ett antian, gom icke bår några va- pen, år mogen för .lättjeest, (Or en ',mon och hane pretorianer eller tör en erölrande ras. Så bar det va• rit sedan urininnee tider, och så skall det alven fölblifv• för all framtid. sa yttrad e för en tid sedan en ut- låndsk tidning vid talet om den po- litiska utopi, som kallas den eviga freden. Den år en dröm blott i barue- liga, oerfarna Binom Möjligen skall den förverkligas i det atuseniriga ri- kets. Men som veråden nu en ging år berkertfid, skola nationerna aldrig afstå från sin högsta ratt att i en Id, och hederigårva kasta sitt evård i vågskålen. Om de gjorde det, skul- le de blifva barbarerna-5 byte. Det år alldeles uppenbart, att den liknöjdhet för försvaret, på hvilken vi ofvan antyds, till våsendtligaste del har sin grund i två ornettludiji- heter. Dela livilar den på det be- dragliga hoppet om en evig fred. ont att ingen skull vilja komma oss för nära eller göra o+ri något onds, tut vi !emun andra i Irer!. Dd, eon) så såga, hafva icke beeinuat, att vi kun- na rent af tvingas ut i krigiska (Or- vecklingar. Och veta dc månn tro, huru nåra den eventualiteten hårigt olver våra hulvtiden i allra eentiste tid? Det år godt och vål att vilja vara neutrala. Men- arven neutraliteten måste kunna försvaras. Eljest blifra vi i den stundande stora uppgörelse- striden i Europa behandlade af den förstkommande blott som ett verktyg för hans planer. Vid den festlighet, som för några dagar sedan gals i lieroöaand tur konungen, yttrade denne i sitt tal för staden bland annat följande be - aktansvårde ord: .1` ör att egg full- komlig trygghet Ar det ej nog att vara frednalskande och önska åtnju- ta °utbruten neutralitet, mun måste verkligen kunna hAfda en sådan örr• ekan, man måste med kraftig hand kunna ~fallit evtIrdafiLatet, gned an- dra ord vara rustad till sitt forsvar både till lands och Fjös«. 3Ien, tager man då, vi ull rusta och förbereda oes huru mycket eon, helst, rå kunna vi åndol icke föreva- ra Ges mot någon af de stormakter af hvilka vi möjligen kunde komma att aufallae eller hutas. Ilirpå eva- rar den militära lackkunskapen, att en fiende omöjligen kan ötverfora hit hur stor krigshAr mil helst. Det dr ådagulagdt, utt blott aarekildt gyn- samma umetandigheter skola tillåta honom ett angrepp ene med så stor hår som 100,000 man. Ilen kan i ett glest befolkadt land endast med yt- tersta anetrangoing underhålla en så- dan styrka. Kom då icke och tala om att vi Aro ett lör litet tolk tör att kunna försvara vår frihet och sjelfatåndighet. Aro dessa skatter för oss af något varde, då år ock var pligt gifveo. Skola föret olyckor, livaktig vidd och innebörd vi icke kunna föreetålla oss, lårs oss att pligtupplylleteen Alven i detta tall aldrig stroffiött forsen:nue. ? Naholm. erant—iSallatibe jtriuväg. ..ita- fifintoutiterna pa Denna Dina uppåttio !Or jtjtl. 3ttli manat, till fr. 74,21)8: bl, motituaratiOc fr. 11): 95 lör Dag 04 banttlonteter. ähliDet nr lamma må- nat inbragta fr. 6(1,30: 35. 1,a)illet ter Dag ed; banftlenciet gör tr. 17: 84. Jdnuo.igene trtnterttotaben Iran ten 1 nafta Ztt. tommat att talarna &Oran- met pcivaintita lom untet lommar- månaterna. Vich in- pietet tytt en motion, Uri (hihi alt kna,4 _ tinget boa tegetingen aubåller cal pte. ponttån till ii :ta lagbud ankieetoc In- löp far flatna dittind af tioruilb.mi • lamt att tinget måtte :utta får eppuji,. n Det °Huva fommunitotionsleter filat pro: a wit en !rån ben nu butteubbåtte. Tf o tio. våtrit yttrar i Puta al lin harnmu. d et tete mata anbanilleteligt båbt Då en Ihiban tårlåtjittui egt tam lom .it i foreeeftonerna t teban föruilatt), luttolinirt på låtnåd br r galva Idtti.44.4 rid utrebning om prilla inårtmtter, lom allunboa cd; .ico bebor- lige, lantt att Dralon fromma finterna balt bclottraa genom lanDitingra otb att lcintatinget banna a- ny° ed, i gol) tib tager jernizadOtågau ont haut lamt genom en lerntoågarcint- tå unbcrincr ccb granitfat elda hutta Littiplighet. 'algentent låt fr.:tutita Lutein il• tvelLiettakt bfwer tet baa, D iethet franifkir lom alt planmeijyt l gltem Ci? t ft tall af lanbeinget preinai och lame matiballaa ur Innpunfterna af Det blad nytta ed? bd Mata brboftvet. 'tie( att itte tuthforfläi anmårfci repan •IC att man ide 'ann fig att lancitinyt Rune funna unberflbefa någon ttealbåna eller riventutl Kullet ma 4,4tt Mapp :Ill :2,500 å 3.0U0 It. pr ittontetcr tår en waglatt10 !ont tigger i sylatlant, 4'4 grunt af ecuanjagoa ihejlai mört- lana: MC att lanbatinget beflutar afiltaen unterbillia Ittinvelle tiU I. trut att ban bart till fontiteinbc rifitag matte cilge mibig propojiiton om notidt arifldg lur att till C-aructifta Itatatuttet, la lott . jfe fan, uttöja •-•tåne--4-2allanbil (With eller utan ,tågancia—anorpil jerntrag.), tulta 93ilar.be och jernmageatttebolaga icznioågar, låna Delfi alt lantatinget matte beflutå 1111- iållanbct at en fonimunifationitentue af 5 pcijolict mcb upptrag alt itU 1S91 bi tr lanbating intet:inta mcD jersaugt- unbetiötntitgar, fognati!örilåg ap ut- retning om Dc twarbacor eller batleber, hata usactibe 'tån sagen nation ella ti.• plata å olivannatunec jernivagår laget inom 4)allant atecs tottyrita lanDatingele fratntita tinOttfICD g at- ticuctotild tUcr angla, åttiottilcin alt kulna fammunifationi- tomat för att funna tullgöts lut Lur Craa måtte emot-rebewientneiteletght, anrrtlaa ett beim, al 10,0k.10 benet ut lata Gtingrta jetturaaeor.o. gran flata. 2enfapiitel hat 'jr- ortnai:• ila e. romantakt 18- attraherat paltorat, 1. m. nej:141m `3). 23<tg Iran .±cptentber etb itllawithitc !amt Oen 1 .- till pogo•eatiunttet t 213itticrae pane- rat , raltuteatintitten i 4proalinår lantdi cet, i 4!Lralinat astiotal vattotd- .1:3årbtrg C. k». abluaftea i ' 'narr, båta från ten 1 telna d; tini- roillått Ztoort °N edra ;Cal i abolnte 13.dou ijufjtuga 'Motta, t gesten Zlircb (»nageln, lon till ca naUbetient a 11/tetilöla gått) i !It:rtorpf leden, tur cn itnicare gara i hutt, fet• otlafab af att cn annan pajen at trå- be Rutit bettom uret en tir. ålur att båtftåbel ba bletnit lötbunten ed? neD lorgt011ig förberebante Rollat titt ten lånte t total:e:ge intranfputecab till .taluillatil loptett lör tattare U- h:Mina. vett Tjuta belagentet ankl bitit? aUbettltuttb en pulaatet åt 1:å7å0 ccb attTuren. (Utfarit« har meb månget) Ingang liten vtltrligarc ett ht. Oår erbjuCet fig ett tacflatut hl' lit måra itibanoctepretttantet all nian bin rate rå våggen lustläte ån Utut. 8J nu le, em te ej t fnictirnåmma lantri tneD någon nottattg flp,3f3titt luft mcb an- !aning al naninta adr Istflölbea tuis Statftfoci tia [Dta manat«. !itafiarbetc tomte trå:i- gen eatt 4>ennity tbatomontloa fan Map bar radian! ltd :140 mab lin Dom. 11Rorbbranben i Ibriagr. i`l`la bås tateratt tomel t ongtage its-attge uren 'klen från ttinge alt lör arinaaet€ af msfebratte untergå Marfa:bele t ei åt lamt att i 4 år utitwct Malin" wara löttuftig mettoractligt tönttomte. etileit-belltiebi brantelocraftingebolna hat tonatneran- Dc Damma bantu 1 Yui)D nia« inb. 0411,nfrcot1 å Stuclattabolin ertföratt- D eRar. Moltigst trått: i nottrtamtet, tå Irdnabc t o tala lötlåttiemplumman utgör 60 Rafsat( fr. ))talta lorlatringthe- elgenboingbanteel. Vå (pinlig; auftion t uninbago inför ton. btlbte 1 1)41triltab moped löjtnant N. J. tt-- Jetta tjr till eubilanh promille:ö Doperieffföreairag i inåt tagna egentom Nintrtta 1 Orli:UNO Mim or
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.