namnvärd anse tts. Henrik Larson Frie den heliga staden. Från Jernealern helium följande angående etrider :pellett greker och katoliker: I öfeer en månads tid halva tran- ciekanerrnunkarne hållit vakt i Get- gemene för att försvara den ofvanför adödeingeetene grotta• betagna in- gången till deras område. Den vag, som för dit, har under irhundranden af franciskanerna betraktats eieorn deras egendom. Föret i detta århun- drade har genom Frankrikes ingri- pandeblifvit fastetåldt,att alven greker- na ega att begagna den, får att komma fram till sina bredvid franciekaner- nas område liggande tridgårdar, samt att dessutom derstides hvarje år vid firandet af jungfru Marias himmel.- fird uppslå ett tik. Båda områdena aro ocngifna af en omkring tre motor hög mur, och i denna gjorde grekerna för ungetår tjugo år sedan en dörr, ledande in till deras område, liksom trancieka- norna förut hade en sådan. I år gjorde Iranciskanern• en andra dörr i sin mur tör att lå sin trådgård af- skild i två delar, då hvarje hållt skul- le invandas för byar sin olika afdel- ning inom orden. Grekerna satte sig deremot och påetodo, att vågen tillhör- de dem.De ville derlör uppföra en mur framför den ny• dörren. Trots storvisirens i Konstantinopel befallning att å ingendera sidan nå- got fick företaga., förran saken blif- vit utredd, ankom emellertid den 14 Augusti en trupp af 60 turkiska sol- dater för att fördrifva de tre på vakt stående franciskanerna. Tappert för- svarade bröderna platsen; de eloges till marken och skedd' omkring, men de veko icke från stulet, förr An hjelp anlånde från klostret. Sol- daterna drogo sig tillbaka, och allt blef vid det gamla. Mee det var blott ett uppekof. Don 20 Augusti upprepade. upptrådet i större om- fång. Framför den nya iugången hade en stark afdeloing fattat posto med gevAr för fot, der bredvid hade franciekanerna i ordnade led upp- etik sig för att förhindra uppfö- randet al muren framför den nytt in- gången. Efter flere timmars ?intim, och dl hettan började blifva begaf sig en franciskanertnunk tyeli-e eterrikieka konsu- till det latet lör att anhålla om degs ek ytltl. Den österrikiske konsuln lofvede sin bemedling före eftermiddagen; den tyske hade redan på morgonen in- skridit hos pipetten till förmån för eine latid.mln. Vid middagstiden storlo klosterbrö- derna Annu alltjemt på sin poet. Re- dan hade grekiska arbetare infunnit sig för att börja arbetet med muren. Den italienske konsuln hade till si- n• landsmåns skydd skickat två gen- darmer, den spanska on. Då unlån- de franske konsuln. Då han upp- tackla de italienska och tpantlin gen- darmerna, bortjagade han dein med sitt sidsprö. Nu kunde man gissa till utgången al saken. Kl. 4 e. rn. ankom pesetan, led- sagad al sina dragoner, Då han hål- lit en kort rådplägning med franske konsuln, uppstelde sig soldaterna med gevären framför franciekaneros, och peichen befalde dem att angripa. Nu började en förfirlig scen. En gammal broder slets till marken och nedstörtades från krönet af den of- vanför ingången till "dödeångestens grotta" liggande muren. Derefter tog pascha°, beledsagad af franske konsuln, den ene etter den an- dre af bröderna vid armen och burtförde dem trots deras lifliga pro- tester. Sedan franciskanerna undan- tillagts, störtade grekerna fram pi platsen och muren blef genast upp- förd. Undersåtar at olika nationer halva ineandt protester till sina konsuler, hvilka seden aftandt dem till Kon- steet+noi el, åtföljde af deras egna e- nergiska protester. Ilöfrarevåseadet i Italien. 0.iltiadt des italienske premiermi- nietern Utopis energi nådtan blilvit till ett ordspråk, tycke. den dock hitintills ej ha varit i stånd att hamn,n det beryktade italienska röfv•revåeender, hvilket tvårtom på senaste tid tagit ett hittills oanade omfång. I öfeer en månad har det mycket omtalade bandet Ansuini utbreds ekrisk i vida kretsar oaktade man samtidigt ouvpharligt förföljt detsam- ma. Från ¶ eterbo meddela. om öl- vedel! och dråp löröfvade al detta baud. Illromdagen kommo tvenne romerska godsegare körande på lands. vågen till Viterbo; rötterna °Iver- föllo dem midt på dagen, och ned- sköts på lönmördarevie en af dem. Det beryktade bandet består al 16 ett bevåpnade mån. Det år val di. oipllaeradi och milnåriekt uppetålde 1 ispaima lik detsamma står Aneuini, 17t, ort (Henrikssons hus, Laholm) rekommenderar sitt viilsorterade lager, för Hösten och Vintern af •••■ •••1 Damkappor apo Im. ehot c harga Ribs briblaIld ett vackert urval af: M. M p, MODELLEAPPOR P Göteborg. från J. A. Wettergren & C:o, • JGt Beställningar A alla slags M Tacksam rn ixe flik för sin verkxamhet har onekligen i den mera seriösa le- darefabrikationen, på hvilket gebit hon ju fordomdags, enligt egna statistiska uppgifter, utvecklat en fabulös afvelsamhet, och der hen förtjent de puillicistiska sporrar som nu rosta på hennes visserligen' yngre men, efter hvad det tyckes, nålgot vanslagtade förmågor. Pax vobisc unr! Dam- & Barnkappor emottagas och utföras på dagen. Profning sker en half timme efter måttagning. De som fästa afseende vid en proper och välgjord Kappa torde observera att samma skickliga tillsklirerska som föregående säson- X ger varit anstäld hos mig, fortfarande förestår Kappsyerict. G Ett rikhaltigt urval af Kapptyger & Besättningar g släta, randiga och fasonerade i flera färger, äfvensom alla slags besattningar tlE till platsens billigaste priser, hos ZULE801Kr. '4> 9Ct en gammal valkind etråtrufvare, han Ar iklådd munkdrågt, år vål beriden och egor en utomordentlig skicklig. het och ilning i att drugu gendar- merna vid nåran. Hans underbefal- !navare år en ung man på 17 år. Bandet ar deladt i fyra atdeluiogar, hYardera på fyra mun. Under de eettasto (kerne hur bandet begått en mängd större röf- verier i Voleene, Canyeino, Sariano och Viterbo. Den senaste et:Ideer., "de sköna funtenernes och de sköna qvinnornas stud", med 16,000 invåna- nare, bevukae af 3 poliebeljenter och denna ringa styrka kan naturligtvis icke injaga någon skråek hos de Iråc- ke totvarne, hvarför också dessa o- gene.edt våga sig in i dess fot-stö- der och i byarne i staden. omnejd. Många gothiegare och arrendatorer utbetuls regelbundet tribut till bandi- terna för att åtminstone rädda sitt e- get skinn. alvarken de eller bönder- na våga ef fruktan lör röfverne gilva polisen några upplysningar. Kejserligt sinnelag. Kejsaren ut Österrike år en stor fiende till döde- etr a fre t. Då man hår om dagen för honom framlagt en dödsdom till underteck- nande, föll en tår från hans öga på en af de företa boketalverna i hane namn och utplånade den nustan helt och hållet. Han vande sig då till sin minister och sade: — Ni ser att.jeg ej kan underteck- na, mina tårar utplåna mitt namn. Derpå ret han sönder domen och den dömde blef ej aftattad. Ett halft års fasta. I Nevryork befinner sig lör utry•rande eu fru Adam Wuchter från Penneylvanien, eurn ligger under lakarebehandling för struphufvudelidande och som på 170 dagar ej kunnat taga någon fö- da. De enda liletecken bon inuti ger ifrån sig tro konvulsivieka ryck- ningar i kroppen och :Astat) ()mark- liga roreleer af högra armen. Hon aulver endast '20 minuter om dagen och under denna tid tyckes all end.: beettniagerörelee ba upphört. Hear- je försok att tillföra henne urring på artificiell vag har misslyckats. Do dödas bröllop. En högst e- geutlutelig sed, sam förekommer i Kina, år firandet al giftermål mellan affidn• personer. Alla i unga år aflidna gossars an- dar blifva nemligeo efter utgon tid förmälda med vid lika ålder aflidna flickor. andar, befattar •Oetasiet. Lloyd.. Yratalde•ene till den döde goter, som skall bortgiftas, tanda alg till en åktenekapentikl•re, sura her en för- teckning på döda flickor; sedan neon gjort sitt rat eidteimasen petat, bvil- kul medel' horoskopet 'tior eni va- let år lyckligt. Är det eå, så be- Kimme. en "lyckonatt" för bröllo- pete firande. Det ealleumnia bröllopet firat, eå- binda: 1 den döde gossens turAldrnItue placeras i högtidesalen pik en stol en pupperefigur, som år en så :nye. kut mom möjligt trogen utbildning of .brudgummen" och aktades full bröl- lopsdragt. Kl. 9 på qvållen ekicka löraldrarne i'ein sone namn en minin- tyrbåretol uf palmqvietar och papper till den döda «brudens« foraldrar med anhållan att du måtte tillåta sin dot- ters ande, liksom brudgummen i en pappersfigur, att stiga in i båretolen och begilva sig i sitt nya hem. Of- tast föras ålven de klädvingar flickan i min bistå' burit, till gossens föråt- FeretrAdt af två musikanter, dra- ger bröllopetåget så åstad; vid fram- kometen tages papperebruden under högtidliga ceremonier ut ur bårsto- len och eattee på en stol bredvid sin brudgum. Ett med allehanda ruter dukade boid placeras framför brudpa- ret, och med sång och bön uppma- nar ett helt t dussin preeter de båda pappersfigurerna att ingå ett åkte fet bund och taga för seg af bröllops- måltiden. Hela högtidligheten slutar dermed, att brudparet uppbrdunes jemte en mängd tjenare, klåder, prydnader, aolljadrar, matritter o. e. v. — allt • f papper. Nar hallandspoeten får eloienspasmer. Vänskapligt kontrakabbel af Jeppe på itjerget. Någon har indelat vetenskaper och konster med liera dithörande sysselsattningar etter arten af de timliga turdelar de inbringa uti så- dan°, som gitva bröd och are: juridik, medicin och teologi; /trarken bröd eller öra: metafysik, lo- gik och tidningspoleinik; ara men icke broa: poen och annan skön konst samt fitusuti; Gnid men sek@ dra: advokatyr, rak- na och skrifva. När jag nu således tur mig det orådet ture att inbitet ung i tid- uingsfejd med lia.11andsposten, så vet jag på förhand att detta omak hvarken kommer att gavs bröd el- ler ara. Och detta tär stå sitt kast. dug anser mig det oaktads skyldig att i det längta & törevara Laholine nya idniuget yttrandefrihet, och detta bör val 11.11. icke misstycka, alldenstund hon 'jolt ar en sa ut,- präglad försvarare at "friheten' i alla dess laser och tomer. SJelf år jag kludd:Ida i detta inlupen,- de icke el Ungt avancerad anal min ärade och aktade antagonist, ty livad mun aldrig varit förlustig löistår man ju sällan att värdera, iängt mindre att kampa för. De deremot, som varit i motsatt bela- geuhet, halva naturligt nog au- dra erfarenheter och blifva till tuljd hårat* mera "frisinnade". Alen till ämnet! Ii. P. har funnit, som man säger, en "spik att hänga sin hatt på" uti en ledare, som stod att läsa i La- holms nya Tidning den 4:do den- nes [d. v. s för nåra en månad se- dan]. Undt måtte det vara om stoff lur tidningsherrarne i Halmstad, alldenstund de aro på det viset hänvisade till do nådesmulor, som lalla från deras "småkollegors" bord. Uch detta ar ju ej at.- undra pk De blifva utvisade af spotska ingenjö- rer, nar de vilja besökasjelfva upp- lysningens herdar, och livad är då naturligare au att de få vandra på wort:hems stigar ? livad som isynnerhet för den ä- rade Haluistadskollegan utgjort ett ämne till förlustelse är att några försvarsvänner från Höks harad den 3:dje dennes haft ett förbere- dande valmöte å Laholms stadsho- tell„ och att dessa at Laholmstid- ningen blifvit titulerade for en akt- ningsvärd samliny. Nu tyckes IL P:s °förgripliga mening vara den, att en samling af tolk bör hafva en viss numerär innan den kan göra anspråk på ett så fint epitet som ordet ukueengreeird. Vore den- na mening af axiomatisk natur, så skulle man förvisso ur densam- ma kunna draga många roliga slut- satser, och hur ginge det till slit med H. P:a eget huga direktorium, lavars "aktuingievardnet" val ingen vågar ställa under debatt? Beror det icke snarare på en församlings sammansättning huru- vida den kan anses mor eller min- dre respektabel ? Om så ej år tör- hållandet torde H. P. vara god och fixera eu siffra, der tbraktugheten upphör och aktuingsvärdhoten ta- ger vid. Men det var förmodligen på nå- got annat stalla som skon kliande, nar Hallandspusten gal sitt miss- humör luft. lnhjudaren till La- holuisinötet lax nemligen ha varit nog areförgaten att icke annonsera om naninda möte i IL 1'. men val i Laholms nya Tidning, och en slik chikan undrar jag tiaat ej på att furstnauinda blad hade svårt tör att smalt" Möjligtvis ville samma tidning alven begagna sig af till- fället och eda ett slag tbr sina af vapnareteurier och annan forsvare- ninilistiak surdeg och låt så i ett obevakadt ögonblick tbrleda sig till att — ehuru invits Minerva be- tråda don humoristiaka arenan, der hon debuterat med nipa pttfhalitt Wirjatc i linne t :.1./enttettan Det !ullnauetå bOdmeeleauDetjenft tt. 9 gala mo etc- Ottan af ptotten 23erg eltuct äta. ;);): 10, 11. (Pitz gutäljenflete flut äopnabri tra- la tun arliungetnbc af på. 132: Veui eancte spiritus etc., bcoarefirt Iftttep Y“- be inlecoe målet vd) böll ett tottotai befåttnelienG want . ed) 4, eitiecift', t t?witrel Dan gatt?! upptraecc litet ten lt5reflagna ar:Druiden i tertelnctie 1 taet- tal ed; 1 magrar. 2crerter fotitaatd. bes mötets picrieS, orogen IlkOkrt, fin utgena GNI:moln; 'bulb) nto hi- tom naocmcbcln. ' 6 e. ni. bill mUcti orator, ptoltcn lä. tf. 513p5rtf, förcbtag: om Ian- banta emellan thitemetten. Cher fbrcbragett getto:lalla minin '. ulbetct öfiber prcitmölceafbanDlnieu. Ze lagtima tinnefammanträDtaa inom valmitate,4)oteccD .louncrtio Da - tatet. tonitåga tomma att unDer nafta åt DaUa?, i .peta 0.itåtti !moln: tia 19 2anuatt, Oen bi Mate cg, ten 11 'ytål jautt ben 7 t,- cpumbre vd; 2 lo. trembet; i .talnillatI ed? Zbutictfle bi- tar! ängslog: Den 16 iScbtuart, ten 13 ;Ap t it eo ten 8 Sunt land Cm 5 Vie- ber ed; Din 30 glowember. .it (Smil Tuld)au, ben Möte 11Pil• eds tupliwanaicit edl eantenne Iegtli- ute trier,i;liarc menu Denna foulticnre, bur återtar:i bara: t aktat mcD ett Di- kt ed? b:tfrnit Lita, cm ej mer, lymfa. tifti mottagen lem m0 tut Sant Mit bar på platten t början at arm. .rett `pinchans namn åt ca tlUtådltd retiant tccan i act) tbc fig, brvaut: au bit ide tunna sera nådeuttag miau ler att purrlyart ttboja bane teultnåreåra. "tinualj cg reperIcur" Ur, lom yra- grammet &tumla fig, i 42011111d degga- ta cc uppIrtitdotet t eårtalta tutning fittlthaefide TUdjau of Eijtcrall al ca liftar (Sleta gict3lic ett remansianeljta al beå tenfluareran. 9laåeutitie uttra allra- berante ån lynnes tlantulla ed; mete- tiga tbrittag påraDt mat en kiwi,/ apparition fan man ej gerna lånta lid. nitfen .01184 tuterote az lent ment- painettie libleece fhticnt gett a8tertållningal n:, !cm råt ruin te trå filhörflutna affnarne, Da tvatit bektta at cn lodjon; public, tem Dcd i tertbage afton, of någon oturen ortat, war mitt- i:n( talrit. 2otaltueletter bittra utgjort en ide cantig ingteticne af programinci. 03fterfförtt från torgtiageu. 316 dåden ed? Itutygoe bier ocininaniega- ten eugutt 4), tifOit i t gåt? filthent Ioratag utaniet Dabba:diet, tå ban tr01 elfireattbrn på aftonen blihrit intraterat i ett gurgel, tia Divittet ban hell jannes I:tt want analfints. Werelon bar nem- Hun någon tio tniftale i Vlinerita, ber ban fått filt tnitingalynnc ytterligare (tårot, edD Ut ban lagt fig till meD en bet Del obåntiga tranor. .irrem tent teiD Detta tilltålle :varit bane 'baneman' tante ban ej uppgillra, etseban ban irer få bertåntt att ban efter bataljen blittell liegeaDe teelbe på gatan, bwarifcån ban at utåltzilliga hånler ttardporttrabei till ljahlugan. .0tit biet ban ratat, ed? fic- bttnOen (flagig bete luffat mitt ihrer lilla bjcenan), birattftct ban war lå 05 bkfigtatunien att ban på egen banö Nate lunna lititanan uh bar !rean DO el (mixat tuben c erten nåira baUaliner Otur Titt Dchnnautc. ett ofog bal a! 6itintile cbcfanta bitter blt(nf tt Nal:natt alaufU hinn, fet, i Det ett Den icmcetplatta, 'enl ut- åt' neterfla adga anta tian:Oart blif• natt fimpa t ina isdust, ed) tet lår nöta på mista Ittnifto trånghet/c alt Ii ben åtelftåtti i filt uttprungltåe 3UDaDet ( 1åreita Det år ett Inas!) ch leuverabek INI i leden!. eg morthyab frånding, ftårnilw cl tia orter, bar letalt Gagn till nib Data te.rit ftatiourtab på båt:rata:tre lterterå, mitt utför botbanceln, ce0 Dragit tig uppmåttlainbct genom titt lilla forten, lom år Deltidt mcD tjog- tals ilgotepolettlappat och lom Inlett Idiom en liten trerlD för fig hell på Det i bteartaåelei folttometa torgel Anan hg ingen evelletareinte" kn- alt fig förarildten att taga nedi Osa kas itillisiagar od? itthillaaDta, sökt Omta: go Don hi fitta >ta loliktittf föla
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.