Etnias. Den politisks lidanden. I en tid, då ett många krafter arbe- ta på att allt mer beröfvei intelligen- sen ledningen i vart politiska och e- konomiska lif och körlaggs afgöran- det. tyndpunkt till de obildade och massorna.framglidit' eig dub- okunniga massorna. belt vrinekliga uppgifter för do bil. dade och beautna klasserna, fager Köln. Zeitung. Bildning och förmö- genhet kunna föret då gå segrande ur den algörande striden, nar de upp- fatta Din ledande stallning med all- varlig pligtkånela och den frivilliga sociala omsorgen sluter sig till den rent affiremeesiga ledningen sotn en lika berättigad synpunkt, Denna goda anda, som lyckligtvis bosjalar de mera frametiende repre• ...tanterna lör de eirekilds burgna klasserna, men som hoa de mindre lyckligt lottade latteligen trånges un- dan af kampen för tillvaron, måste genomtränga d• vidaste kretsar. Det- ta ekan utgöra det vardigaste svaret på de ovärdiga ag itationer, i hvilka radikale och klerikale politici göra geacheft. I denna rigtning uttalar sig Post i en artikel, som ar vål vård att lagga på hjertat oeh som vi så mycket hellre återgifva, som vi med strängbet upptråda mot allt socialpo- litiskt ()vitsen. Det beter i denna artikel: eVår tid innehåller från social och politisk ståndpunkt de entragnaete uppmaningar till de högre eamhalle- lagren att i det enskilda elval som det offentliga lifvet föregå med ex- empel af trogen pligtuppfyllelee. Ic- ke blott derför att ett dåligt exem- pel på pligtförgatet slöseri med kraf- ter 'kurr kontrasten mellan dem och de bredare lagren af folket, utan framtar allt emedan den naturliga auktoritet, rom följer med den soci- ala och ekonomiska stållningen, en- daet då gör sig gillande, når den beledsagas af det fulletåndiga upp- fyllandet af de borgerliga och stats- borgerliga pligterna, i öfverenestim- melee med satsen: “Nobleeee obliges, Aldrig bar •kaltlens ord: 'livad har du allt af dina fader. o. e. v. varit till den gnid treffende som i vår tid. Den naturliga auktoriteten miste dagligen f.rvortvas på nytt genom troget arbete i det borgerliga kallet och i fadernedandete tjenet. Skall den naturlige auktoriteten upprätt- hållas, måste hand i hand med den allvarligq uppfatteiagen af kallets och familjens pligter gå ett motsva- rande fullgörande af de sociala ocb andra offentliga pligter. legen er- betigifyare skall numera i långden kuuna behålla sin auktoritet öfver sina arbetare, om han icke helt eg- nar sig åt omsorgen orn deras vii. Deo store godeegeren skall inom sitt område erobet då kunna uppnå till- börligt inflytande, når han föregår ej blott i driftighet utan alven deri att hat sitter sin lulla kratt in i det allenannas tjenet, i ejelfstyre, i poli- tisk sch allinannyttig verksamhet. I vira ögon ar det ofantlig fördel då bördsaristokratien eller den soci- als ställningens aristokrati i sann mening bildar en berskande klans af de adleete, emedan de aro förbund- na med föruteattningnrue al den Id- laste pligtuppfylleleen i det enskilda såväl som det offentliga lifvet. Man må aldrig så mycket tillhöra laudatoree temporis sett, så skall man dock ej kunna tillsluts sitt öga för det faktum, att de högre ståndens auktoritet i det tillmanna pivål som i det enskilda beror af deras pligt- trogna arbete — i synnerhet i det allmennes tjenet, och att derför det inflytande folkets bildade och burg- na klasser fl på vira offentliga an- gelageolieter, Je rent politiska alval som de eociel- och ekonomiek-politi• oka, beror derp1. Ifår måste, om våra högre klasser Inrar aro i besitt- ning af tillbörlig kraft, ligga den kraftigaste sporren till att i det of- fentliga och enskilda lifvet fylla den plats som de sociala och ekonomiska förhållandena åt ensvar anvisa.. Tyska noclallstlagens uppharvande. I onsdags natt kl. 12 upphörde ty- ska sociabetlagen at den 21 Oktober 1878 att `ara gillande och den al Tysklands socialdemokrater sa ef- terlångtada stunden har nu r•nd•te. 8 &som förut omtalats, var det me- n iegen att natten skulle firas med storartade gladjedemonetrationeyl ock ar det föga troligt att lugnet någon- made. blilvit eller inom närmaste ti- den blilver störd% enår öfver•Ift, kvarest belegringetilletandets varit gillande — i Berlin, Hamburg- Alfons, Leipzig o. e. v. — omfattan- de sakerbetektgärder vidtagit. •f po- lis och militår. Naturligtvis kommer atven för fram- tid,. palms att inskrida vid larmen- & tolksasellager eller molutienars xixofwaxiommemetfflonmi W«!:«f«OnatIMMIXOXXOME, OrJ Pc Hen rik Larson 3 3 C C t t 31> i (Henrikssons lins, Laholm) rekommenderar sitt välsorterade lager, för Hösten och Vintern af Damkappor X « t deribland ett vackert urval af: ItIODELLEAPPOR Wettergren ct C:o, Göteborg. från. J. A. Sa. Beställningar å alla slags Dam- & Barnkappor emottagas och utföras på dagen. Profniug sker en hall' timme efter måttagning. De som fästa afseende rid en proper och välgjord Kappa torde observera att samma skickliga tillskärerska som föregående säson- ger varit anstäld hos mig, fortfarande förestår Kappsyeriet. Ett rikhaltigt urval af kapptyger & Besättningar sliita, randiga och fasoneratte i flera fiirger, äfvensont alla slags besättningar till platsens billigaste priser, hos UZDTIZZIK LARSON. 03XXIM>:000tiki003efx9>wo3to I OtkOki#4t9Y4,4»»3›3»kiMOY3>#00 demonstrationer, men endast med hänsyn till landets loge:och ej till den betydligt skarpare och mera etu- moriska socialistlagets. Föret genom någon tids erfarenhet skall det visa sig om socialistlagen i praxis kan undvarar.. Tills vidare kan det tages för gif- vet att den socialistiska propagan- dan kommer att göra sig gillande eårekildt i tre riktningar: 1) utveck- ling af agitationen bland lartdtarbe- vare och den fattigare delen af Tysk- lands jordbrukande befolkning; 2) ö- kad agitation i riktning mot mejeri] och tittradande från den evangeli-ka statskyrkan; 3) befeetande och utvidg- ning ut det internationella utbytet med omhvålfningspartien i andra land. Med hårt.,yn till sistnlmila punkt har man redan gjort en början i det att de tyske sorielintledarne tilletindt franska arbetarepartiet ert tacksam- fieteadresit såsom evar på fransmån- nen, lyckön•kningar till socialistla- gens upphörande. Det heter häri: "De tyska socialisterna kånna sig so- lidariska med sina bröder i andra land i striden för arbetets befriande; de minnas de ärorika dagarne i fjor, då representanter för proletariet från alla landet i Paris antogo grunddra- gen för den internationella striden mot det nuvarande systemets öde- liggande verkningar och emot ka- pitalisterna. Aktstycket elutnr med orden: eLefve franska socialdemokra- tien; lefve den internationella socia- lismen Ie Ambulerande skola. Direktören för en skola i Chicago — hane namn Ar Sal( — befinner sig lör nArvaran- de med alla sina elever pi en •pe- dagogiek turrea i Europa. Han her af einn elever. (öråldrar fått tillåtelse att resa till Europa med eina 16 lår- iungar, eon) alla aro i en ålder af 15 å 17 år. För att göra utbytet af re- san el stort som möjligt medfölja skolans samtlige lirare, som för ele- verna förklara allt markliga och in- tressant, som de tå se på resan. För närvarande år denna ambulerande ,kola i Ryssland, der den skall be- söka Petersburg ocb 11( ekwa, och derifrån lår den komma att bege sig till de Pkandinavilka linden.. Vin- tern skall skolan tillbringa i sydlig. Europa. En rival till Monte Carlo. Den vackra intAttnitg, som kallas spel- banken i Monaco, har fått en rival. Val :Armast på grund af det för al- la spelorrar törekrAckliga ryktet, att detta spelhelvete sett sina basta da- ger, ha några menoidcovInlig• 011ar biktat ett bolag, som i staden Ten- ger i Marocko öppnat ett nytt kom- fortabelt hem for Fortuea och hon- nett dåraktigs tillbedjare, Tanger ligger timida emot spanska kusten och på ett jemföreleevie obe- tydligt afettånd, så att det år lått 1102 att kila dit öfver ifrån Europa. Och antagligen bör det vål smaka lika bra att låta ruinera sig i Afrika som i Europa. Marocko beherekal af en eultan, som bekänner sig till Muhammeds allena saliggörande religion. Denna religi- on förbjuder visserligen spel och dob- bel Moore: synd, men det marockan- ska majestätet resonerar förmodligen som så, att det bör vara Allah sår- delen behagligt att se "de otrogna hundarne. från Europa ruinera sig och som följd derel begå förfalsk- ningar, sjellmord o. e. v. Dessutom har antagligen sultanen, liksom alla orientaliska herekare, kronisk kasse- feber, lavadan den afgift, som spel- husbolaget taftet sig att betala för huns nådiga tillåtelse, eåkerligen år högst valkometen i den kejserliga ek:utkant:Turen. Det är fler ån ty- 'kerne, som göra litet af hvarje tör pengar. Men ett våeentligt vilkor har sul- tanen fogat vid tillåtelsen. Inga muhatnmedanska damer få elappas in i det nya spelhelvetet. Kanske fruk- tar hane meja att det marockanska ehoffruntimbrete skulle falla offer fö r epelpueeionen och en vacker dag spela majeståtet skjortan af kroppen. Ja jo, man kan aldrig vara nog för- sigttg, når man håller sig med ett par hundra fruar, en lyx, som hans marockanska msjcståt i nåder tack. tillåta sig! uBadelfast. måste men vara vid k. hotteatern i Berlin, ej blott i sin roll utan alven till hAst. Der skall nemligen inom kort kort uppföras Goethes eGötz von Berlichiligene, och under repetitionerna instuderas alven en flykt till biet, utförd al sju ryttare på verkliga, lelvaude biteter. 1111allandsiss och vattenfallen (Fortis. fr. ler 112). Priset for utmärkt skjuts för 2 personer var 4 kronor. Vi aro myc- ket hungriga, intaga en utmärkt frukost med allt kvad ett svenskt smörgåsbord presterar, likaså för- träffligt som hos Cramer i Malmö eller någonstädes i Sverige (1 kr pro persons). Så begifva vi oss från kl. 9-14.., på vandring långs elfven mot veater upp genom den vanliga, snygga lilla staden, som har 1,500 invånare och många vack- ra trädgårdar, utmärkande fbr Sve- rigek den år delvis byggd på klip- por. Vi vandra ut till de fyra vattenfallen och de fem praktaga broacne och pausera jernvags-In ng- bron, som dock icke tlx tor folk, som ha anlag för svimning, då den väl är 60 fot högt öfver forsen och strömhvirtlarne. Eljes äro fallen lätta att passera och iakttaga. Det finnes nemligen en punkt niidt e- mellan de 4 vattenfallen, der man sittande på klipporna med vattnet kokande och brusande på alla si- dor har utsigt genom de fem bro- arue ntöfver eltVt n i 5 olika rif0,- ningar; man kan här tillbringa he- la timmar och njuta af det vack- ra skådespelet. Om man så vill, kan man, som jag, sitta med sitt resebref. Enligt min erfarenhet, — och det är väl a, som hafva rest me- ra till fots i Norge,Sverige, Schweiz, Frankrike, Italien, Österrike, Skott- land o. s. v. an jag, — år Sverige det härligaste land att resa i; man ligger godt, kör godt, spisar godt, tratfar hötligt, älskvärdt och van- ligt folk, som äro till hälften lands- män, öfverallt. Dertill kommer, att Sverige som jag dock blott känner till upp i Dalarne, rymmer alla Europas naturskönheter, kanske i något förminskad måttstock, men dock i mycket tilltalande form. Jag vågar ändock påstå, hvilket måhända torde synas något dristigt., att det till och med i de ofvan namda landerna finnas ta punkter, som i idyliskt och storslaget hän- seende kunna mäta sig med fel- ande tro, som alla kunna besökas var för sig på 1 å 2 dagar från Köpenhamn, nemligen 1) trakten omkring Urefrie (på toppen at' Hallandsås) och Båtnads stationer, 2) trakten kring Laholm och du 6 vattenfallen vid Laholm och Yeby och närmaste omgifningar, 8) Halm . stad med omgitninga_, r speceielt jeluvagsturer uppåt Halmstad - Bolmen — Vislauda — Karlshamn- linjen. Don skönaste, vildaste och intres- santaste routen är turentill Bygets atation omkring l',, timmes jam- vagsfak från Halmstad, medel- punkten mellan Halmstad och Bol- men, den stora, mäktiga sjön med sina tusentals öar, (1) hvarigenom Lagan, som upprinner något söder om Jönköping, flyter, och etter upptagandet at Kimme Bolmetui och liösetur (?) vatten fortaatter sitt omkring al mil långa lopp in- nan den utialler i Kattegat t' litet vestor om Laholms stad. I dag skall jag blott sysselsatta mig med Urevie-, Bilstad-, Laholm-, och Kaaseforspartierna, hvarvid ag hoppas att gifta en åskådli g ild af hvilka allaynta naturskön- heter man på dags tur pr..vagn eller bicycle kan bese. Egendom- liga för alla tre routerna aro de tacka hafebugterna, den yppiga naturen och de vitistrackta utang- tern& liallandeie ar blott eko :, öfver 7W tbt hög; mon naturen k b och vyerna harva närmat likhet mod partierna sydvost om Boden. sjön, och så har man ands bah.« och de stillsamt sköna .lansrus kring Halmstad och sarskildt Iiul- laberg. Jag står för öfrigt icke en- sam i mitt domslut; jag hai. mammans med arkitekt H. besökt både Italien och Hallandsås och finner, att nteigten från några piunkter litet otvanför Urefvie bo när man e ttlarg - liknar den berömda utsigten fiå ri Neapel öiver mot Sorrenthahallön, med hvilken Kullen, sedd norra- 1Shkeetirb sålY sfrlirendie 8113 k e /In rng i lAan, and& Halmstadsbugten på köpet. Från Oretvie, första stationen tö- re &tätad, och till Mistad går tå- get genom den härliga Sinarpsda- len i skarpa svängningar och kro- ken, genom klippspranguingsr, of- vor små åar, torbi fabriker och ljungbekladda eller skogbettickta höjder med en ledning at oatbru- tet 1 fot på 100, en stigning, som i Danmark blott förefinnes pa Uri b- skovbanan. I förgrunden har man nästan hela tiden lialmstadsbug- ten djupt nere; omkring halfvags vid grindvaktarestugan ligger ber- öm en backknut qvarnen Axeletorp (synes ej från banan', med ett li- tet täckt 10 fots vattenfall, som störtar ned genom en skogbeklAd fjellklyfta, som ar en halftjerdings- våg lång. Man kan passera både nere vid åu och uppe Ofver .trad- topparne i de härligaste omgifnin- gar;.med hafvet som bakgrund chk Sinarpedalen i sin hela langd mut norr och söder. Man ser tåget ila ramlande för- bi med ångande fart. Jinarpedalen bör helst botaras med vagn eller bicycle, anskönt den liksom alla svenska hufvudvagar år temligen god för bicycietter, men ej . för tricyler. For folk, som ej vilja gå circa b minuter från grinds ktare- stugan öfver höjden till va ter ee!- Iet går der strax före nauida stu- ga en sidoväg från chausst'!en in- till vattenfallet; den är laugre men kan köras. Forts. !Molen till 3örffa femmaren år() nu teri,l.tate af cc ordnamn lantsting lem balt att Isteta tga tålDarta. 5-0( båta tilta este tum t enetage, i Stttaianitate ode tichage lån. Tet lans nen:4U Catnctoto Itenele3Ccn 3. efter grann Cncrotb 1 tuagn, bittra bcicdnai metctat eretettionift, Det lenare cm- tititabt (pretrftie- matte aucttUrn nib). 21b fler 23t111,eni eda bopp år nu att fa ;pina faetcn tlnanfclli platt hi!oni Inbitet för Strenehrråe Volm till 21nbra tommare:I äro nu alflutatc etta att pottur vaipitt i Itoii cd? cn,balf månat'. Zct tilta pb111 ryan ten 14 3uli i ticitetbottene nick lufta Domeaga cd) De lenefte i miinbna i gtorunta—Vtbybee ed) Zlånti §,itatct af 11plata lan. Stainmatta tommat alt hihi af 142 ftibaublarne cd, tullrånner. låt "trafiftepportta" ter 2f,int- ,taBonee irtrurn unter fiftlitne uau- !tt månat mebbla Ini Pliantc ftelilttP lift tor. Unset rnimsta månat bcfelbtatei 191 poatagerate i`ärtlo, 6,265 i onera oq 35,229 i lidit tlofi lamt 23 perfolut pd truppbiljett der tilliammoni 42,314 pselagerare,lom tillf ammans rna hud- transtottiontot inbrinaanbe jezeteåget 45,t$54 tr. 76 re i patiagerartafititer. 47,126 ttloarant teeidebnecurtåt fam111J11l met pefttranepertattlitier, 1111' Rott kr platå i annan nib tamt (fin perjo8 ntåg öe l ba tenterat je:ågen m 3,2ld fr. 68 'DUO in:något bar nåbar' bett:atoll b le2fraarge:Onju51;1)Dttl itUTC11749,112 1in 9 T ih21113: 4 3 46,850 tp. dam ed; 11.1.42.866 11. !t. t ro trgetet. w ö ,e ö mdiet allt inbringat 291061 Låggot bltliU ttlegtomalgifter. 214 u2 b t o "eicrsc. tILIV thttu "4 741;1 491ai å',.13 b re c ' a 13: l g i t 't:Irt 2pf rt?ibtrareom .f 6 1tead;t c7:4 . 1 Itt aclig tit l t n a 7t, åO a n l:n2 ae r t 4:180t°6 ; 0 r 1 tg . e "161: pe t ilgtibttea å 1113efirefibanew astio i tårtipz mom* temun ut la ra irunt al ben Li al:tante If etta fletmcr. lunta blef furfrtåget 'ho b2, en Dtte4 balltimme förlamat, ed, på grunD bitar Intom almen bd tåg, km mötet tel le ru lnåmnba i kilbehrgo, lenare da tia Uri) natta ert: littabitle• Dat bett. i 100•911 eateft en 080 betitar, area Detta ktobtu, lon* Nib, hi 'tt gate, lem aska hm I *ont'.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.