at p, sten en l'art en 11W bod tri% att orD ligatiettrItnagn ett rn båft f1julfa bon till en terå mil bort helågen gåft- ojtea regårt, hooarifrån be fctan !talte tag a nv friute tia bh be nåtts nåmta el!. bananen uret ligatidutinoaanen tar- 'e !tam. ,..Men tvi tamts töalt borbo reta nå- id cm breaD inf bli fttilbige, vår ni lid et fram?' tåget ten ene af etcd- hclateherrarne. '3c, tet blir 20 trenot beta, froarabe grannen. Te båta refantena 1030 haftigt ritt från magnet' cd? ginge åter liga b jailtationen uh Orene met etnot tt ~ tirfta tåa till Unge ber De tritle, att et annat bemMante månsaga ben. got ganscr 000. grån gtåäfP Rrifani till ■.m. gradar tgtit Magbahon (DON, fia «matt, agat i ti•Dag• i ben bö- at nåra 85 år ha fin jet, t a karilla Ulping hårftåbei. s eran nage omanligt må nåmnall att sta eflitna rem (lida en gång untet en isrit Ijufccat ölel lianbåt, cc4 förålorat. ne tutte att ben mar HD, bnoatan te jiiete hut till ten !rån eng efterflida- be tabun att ban ej beb6fte tomma, tår patienten wort afliDen. fl3Cet sarga Waren ungefär en åttontebele enl ftån 10tgebulet. 9Ren benne f ort- ;ram. ,can fann inatt att jattc to ljuta 022r tuib cif, och genom ån- tatniltadia bebantling Matte ban tvåca la kam 1 ,tint Inlåningen återftåna ben. at till teban. .pott etutalate Denna klotalp tet bålwatt många gånger, ty H uda grnti,ta talftånD war hon tel) hat atittoetante och e tbc ödi fåntam allt pirat lom Rene. enliftaplig ren. en meder, tam tam oår, eldigt 3åmtlatteåpoltrn, ben- ttfet., till ig fenimar uppehållit fig i gott nöje fbr te många luftgafter tem :viftat° ter cch limilla jållan års i ltU- bille att på iå nåra OU arra httantgap satt neUenil b8gbjur. 9irnen tritta ut- :att i tette laUltap, men nit luftgåfter- ta tett ttU fina hemorter, betatc han få ttåtigt. )an Pliet nu några eau nt 1111 ett nå:belagd tiellwatten, 1;108 ö rnipa 4an ftannabr lå lånat te nalle bila honom jåll gap. 'Ilen når tom mat gut cc fettet rett hem, lenuantt fina råt på gäld att torta, fann fia att nuna tållitap,3Diuret atcr Otvet tpl- ntt. 'lian we: ide em urtest i enfaut- cl(e lattat8 at beetenDri, men når fi- ltarea mima Dagar efteråt titetrentme Ur att hemta fina nåt, låg renett bUt i tt ttU ett tilta :Mun 1;4,1min:tate 20 å 30 nålen. gran toclibotin. illksdagsnianitavalet 1 Stock- holm. Redaktör lt. Skarin hur an- Kat beevår öbor vetet i Stockholme !Unna valkrete, yrkande att all‘ töet- sedlar med namnet 'Johan Johane- sea, grosehandlare«, kaseeras, °når i Stockholm finna. flere grosshandlare med namnet Johan Johansson. Be- ',inskriften hade följande lydelse: Alldenstund dere ån en grosshand- lare med namnet Johan Johansson Elakas i Stockholm och valeedlar med namnet *J , Joh. eller Johan Johans- Groeatittudlar e• tydligen inpetat- ta tråden tvetydighet tunn onaförmiles i rikedageordningens § 25, or% yrkar jag hirtned att alla vid valet i företa valkretsen den 26 sistlidne Septem- ber afgifna valeedlar, forn upptaga förestående ostnu, måtte kaeserse. Klagomålet ecknar all betydda., menar D. N. Hr E. Wawrinsky upplyser i Al- tonbladet, att ben i sinom tid behö- rigen erlagt do utskylder till Göte- borg. stad, eom förföll° efter hane aflyttning till Stockholm Ptunt att hans telegram till uppbördskotrrnisea- rien i 'Göteborg endera afectt att i anledning al det utepridda ryktet, att han ej skulle fullgjort ein betel- ningeekyldighet, kunna visa ettvart på bvitt till de orolige.. Enligt G. H. T. resterar ingenting al skatten. Ful statistik. Störett antalet hålet. °inger, för fylleri i bufvudsteden fö- rekommer i regeln under eftereom- maren och höeten. Så biktades un- der månaderna Juli—September i år icke mindre ån 861 pereoner för dy. lik förseelse. Under samma tid i fjol utgjorde antalet biktade 821. För fem år acdan (1885) båktades under motevarande tid och af eamma anledning endiet 465 och året derpå 664 pereoner. Andra lifgardets nya kasern I Stockholm invigdes i lördage. Se- dan regementet i full parad uppetalte å genits kaserngården, tågade det, företrådt af fanor och klingande apel, etrax efter kl. 12 upp till nya kaser- nen, der det uppataldee på den rym- liga kaserngården. Så ernåningotn fyldee pieteten fram- för den etora kneernbyggnaden, der en estrad var uppreet, af flertalet högre officerare i Stockholm. RI. 1 infann eig konungen, som vid ankom- eten mottogs af general Lagerberg. Konungen besteg en mattbelagd estrad framför fronten och höll till truppen ett tal, deri han önskade re- gementet lycka och framgång i den nya boetaden. Sedan regementepastorn Wallin med ledning af orden: °Se, jag gör allt nytt« riktat några förmaningar till eoldaterna, pulserade konungen framför fronten eamt lidande kompa- nierna, som svarade med: "Gud be- vare konungen!a Normal arbetsdag och arbetslön. Hr K. Wicksell holt i fredags afton inför ett 100 tal åhörare ein andra förelftening ötver atnne. Han kom genset in på löneteorierna, eårekildt den Murxelca, mot bvilken han rig- tado flera antntirkninger, utmynnande derpå att blaix förbisett åtekilliga faktorer då han uppe jurt ein teori ont arbetarnee och kapitalete andel af produktionen. llr \Vickeell tir in- gen anhängare al den eocialietieka löneteurien, utan stålde sig enarare i en gatuko ekarp opposition mot den amma. lian tog ett exempel, hvil- ket åelcalliggjordee genom ett dia- gram. Ou, man hade 100 jordbruks- arbetare och antoge att hvar och en åstadkomtne en successivt eftagando produktion, få att den förete produ- cerade för 1,200 kr. och hvarje föl- jande tör 8 kr. mindre, livar:genom den eiete komme att producera blott er 400 kr., gå kunde det sagas att tlott• eieta fall (400 kr. produktion) h'efve beetåmmande för så val den- ho oarter 8021 alla de öfrigae aflöning. 1" ör hvarje arbetare eom arbetegifva- ren anetålde öfver detta antal gjorde han förlust, och detta öfverenestatude naturligtvis ej med hane intressen och kunde ej heller bidraga till att öka lönen. Om deremot genom nå- gon ometåndighet eamma jordbrak måtte skötas med t. ex. blott 10 arbetare, så skulle helt saken, elven om naturligtvis resultatet af det hela blefve mindre, vinsten för hvarje ear- ekild atbetare dock bli etörre. Det var ett osvikligt medel att höja arbe- tarers lön (inom jordbruket) genom att mineka arbetaroes antal. Detta visade erfarenheten. Exemplet låg något långt till baka i tiden, men ta- laren ville dock invande det. Efter digerdöden på 1300 •talet etegojord- bruksarbetarnes löner i England till den grad att jordbrukeegarne bildade en ring för att fixera aflöningen. En lag genomfördes i detta syfte, men la- gen visade eig allt annat ån effektiv. Den kringgicke föret i emyg och sedan öppet. En lag eom proklamerade minekad erbetetid ekulle lika litet förmå att 'lilja lönen. Den 'kulle endast bli eu lag på papperet, och arbetaren ekulle bli tvungen att söka eig extra förtjenet. Sedan forelftearen tilikännagifvit att han gerna beevaradu de frågor eon] åttörarne ville rigta till honom, yttrade eig bland andra en evenek- amerikanek arbetare, hr Hult, eom lifligt utvecklade fördelare° af en normal arbetsdag, men i likhet med förelåsaren icke trodde att den kun- de realieeras genom lagetiftnieg, utan genom öfverendkonimelse. D. N. Allmännu barnhusluråttningen 1 Stockholm. Enbgt berat te.eee I för 1&9 vårdades vid början uf detta år genom barnhuehartittningene försorg 3,268 barn, af hvilka 18 voro e. k. extra barn, eom af någon tillfällig anledning, oltuet i följd af sjukdom, intagits a barnhuset lur att der under kortare tid vårdas. De egentliga barnbuebarnens antal uppgick eåledee till 3,250. At deeea voro de allra flesta eller 3,121 utackorderade hos fosterföräldrar i Stockholm eller lands. orten, medan endast 129 vårdades inom barnhuset. Under året tillkom- mo 406, bvarewot 335 barn UttkrCi• V0b; 17 återtogos newligen af anhö- rige, 203 upphörde att vara baruhuo- barn efter att halva fylt 14 år, och 135 barnhuebarn afledo. Af extra barn intogos 84, ;hedern- nades 77 och utlede 16. Vid elutet af 1889 hade baruhuebarnene antal stigit till, 3,3U1, dere( 3,145 utackor- derade och 156 inom barnhuset vår- dade. Extra barn funnoe vid årets elut till ett antal af 9 inom burnhu- set. Dödligheteprocenten utgjorde un- der 1889 för samtliga barnhuebarn 4.„ mot 3,„ under 1888. För bar- nen i företa telnadsåret steg dödepro- centon till 28,, mot 24,, för år 1888. Barnhusets alkometer under förra året utgjorda 419,137 kr. och utgifter 363,607 kr., hvaden ett Otvezekott af 55,530 kr. Behållningen har dock nunekate med 43,206 kr., så att den vid årets elut utgjorde 4,250,921 kr., detta beroende på föreiljningen af den gamla bernbustornten. Får öm- eiut och omsorgsfull vård oro utac- korderade barnhuebarn ha under året utdelnte 4,425 kr. samt 6 alfvertne- daljer. 6ranulanben. Don danska konungafamiljen har — ekratver P. T:e Köpeeheimne- korrespondent — under denna som- mar !ekat sårdeles tyst och tillbaka- draget på 13ernstoiff. Såväl konun- gen som drottningen halva haft be- sök al syskon och syskonbarn från Tyskland, men gastarnas antal har dock varit långt mindre in under fö- regående år, i det alvål ryska kej- sarparet som det engelska tronföljar- paret måst uppskjuta sitt tillamnade besök. Hittills har af de kungliga barnen blott konung Georg infunnit sig, och det true knappt att andra skola hitkomma under detta år, ehu- ru rykten i detta hånseende smidigt tro gangse, eårekildt om ett besök uf hertiginnan al Cumberland. Såsom bekant, kan det ryska kejsarparet nåeta år hålla eilfverbrollop, och det år antagligt, att denna glada famil- jetilldragelee, till hyste farande redan vidtagas förberedelse, varit medver- kande bestämmelse för några res- planers uppgitvaade och för andras tillkomst. En häftig storm, lavars like man ej på långe hutt, rasade i torsdags Giver Köpenhamn. Hattar och para- plyer loro omkring på gatorna, mån- ga fönsterrutor krossades, taktegel blåste ned o. e. v. Några större eka- dor anstaldes dock icke. Älven i landeorten har normen anstalt eka- dor. Så beruttas från Odense att en jernvågevagn som höll stilla på eke- florett sattes i rörelse af blåsten, ru- sade framåt banan och svårt skadade två jernvagetjeneternan. Vid Lol- lands norra kust har vattnet stigit så att betydliga öfverevamningar egt rum. Skörden i Dannnaark år nu af- elutad, t det att blott på °utstaka sarekildt några större egen- domar i Jutlaud någon inbergning af vårsäd återstår, ekrifver P. T:e Köpenhumnekorreepoudent. Det vi- sur eig ötverullt att do gamla lör- hoppuirgarne, man hyste ont ett re- sultat långt uiver medelekörd, ( tt i uppfyllelse; iucn skall gå en :ikull ulans:tider tillbaka för att finna' ett år med så riklig grötb, och livad många traktor ungar berättas det, att mun knappt i mannaminne halt så godt resultat. Det invandes visserli. gen har och der, att kumlets qvulitet icke ötverallt motsvarar axens yw- niehet, men då denna också på mån- ga ställen varit öf vervåldigande stor urlya devis* klagomål icke stort att betyda. Ehuru officiella uppgifter oro skörden ännu icke föreligga, kan det dock med eakerhet frågas, att i Ar böra alla her i landet vara belåt- na. Såg det än en tid till följd af det ihållaude regnet tenaligenileto det ladt ut ined mbergningee, b dock slutligen torrvader, livilket nu varat i dere veckor, så att eårskildt skördens sista del kommit lyckligt under tak. "Skrifkulana' uppfinnare, danske pastorn Muffin Hansen, alled plote- ligt i lördag. afton, 55 år gammal. Medling, som var anstald vid dör- stumaistitutet i Köbenhamn, traffadea • 1 slag ute på gatan och nedföll död. Elan var en gladlynt, hjertegod man, Putti Gfver allt rakuade vinner. Döds- budskapet vickte stort och allmånt deltagande. allan var — suger Politiken — en al dem som skola saknas och begrå- tas af stora och små, isynnerhet af de olyckliga, för hvilka ban var ej blott lirare, men fader och vin. De döfetumma, som sakna ord lör sin sorg, skola först och ~Uti otröstliga samlas kring den kåre lärarens graf." Från allmänheten. Hr redaktör ! Efterföljande rader torde i Eder trade tidning beniget införa.: Sedan nu dansnöjena i Tivoli med denna eåsonge utgång för alltid upp- hört, känner sig undertecknad ma- nad au larmade'. framföra hvad han med anledning deraf har pil hjorts'. Mitt första som lista ord blir då ett tacksamhetens. Till Eder stads- fullmaktige och dem trade ordföran- de frambår jag min djupaste erkåne- la för den beredvillighet, bvarmed I hvarje gång upptagit och tillinötee- gljt min ansökan om Tivolibanans upplåtande. Men på samma gång beder jag få uttrycka mitt beklagau- de ötver att duttebanelrågnn gjorts till så att saga en pertiftåga, som satt fullmäktige. trade medlemmar i har- nesk mot ['varandra. Jag får upp- riktigt bekänna att det manat ung mur an någon törhånda tror, att jag skulle gitva anledning till dessa tvi- stigheter. Men 'nöden har ingen lags beter det, Och som jag år u- teelutande hanvised till att med min ringa förmåga som musiker söka draga mig tran, har jag måst kom- ma och åter komma med min anhål. lan. Det klander, som en och annan gång nått aritt Gro, beuaftande mitt görande och låtande i nu berörda sak, beder jag liven hårmod fl för- klara såsom helt on hållet ureakelöst och beroende på miesupplattning. Nu vore nog tillfälle att trarotu kanna allmänheten en förklaring, men dela skulle detta föra mig allt för långt in i enskildheter, dels anser jsg det ej vara skal ånyo föra till torgs så- dant som redan förut gilvit barack- lig anledning till tueniugeutbyte, viss, som jag 14, tim årligt tillvigagionde och o a s allwanhetene förtroende hår- utionan. Då nu, som sagd:, denebanan hör till .det Laholm, som går», tager jag mig friheten önska och hoppas, att det gamla paviljongeprojektet åter upptaget och realiseras i och lör "det Laholm, som kommer". De aktade earnballemedlemtner, som förr gynna- de detta förslag, vill jag gerna anta. ga ej heller nu skola eventaelt svika det samma. Slutligen beder jag få uttrycka mitt hjertlige och oskrymtade tack till alla dem som hedrat banan med ett besök de (allar, jag jente kam. racer inueicerat takten till hvirdande dans. Till alla ett ödmjukt och bjertligt tack! Vördsamt C. Berggren. Härmed får jag yitnligen --239— — 23d — bland menniskor. Icke emedan han trodde sig kunna bli i tilltalle att derför köpa sig leksaker eller bakel- °N r; Lej, derpå tänkte han icke. 1 stallet brukade ban i all hemlighet, då hans fader icke lade märke till honom, draga tran) den strumpa som tjenade den fat- ilge ekoiltekaren atom börs och deri låta sina slantar nedglida. När då Vasilie om aftonen räknade sin kassa och dervid uttryckte sin stora förundran öfver den skedda tillökningen, som han på intet sätt kunde f örklara, då var det för Tage en synnerlig tröjd att betrakta den gamles förvånade och ettertrinksarunia grader Reauniur, och i dag åter detta otroliga lättain- En dag, då Tage åter ville i strumpan insmyga a sa hopaparda groschen, vände sig plötsligen Vasi- ue OM och ertappade den lille i det ögonblick då den- FrAkrossad 1213 utsträckte handen efter strumpan. °MÅ fadern ned på sin stol: det var alltså icke nog all han var fattig, nej, ödet ville ån grymmare gäcka }19'100:1! Tag e haus enda tröst i bekymren, — var en tian Vreden i hane inre uppbrusade, och icke mäktig n g Biell blottade han med flammande blickar och k nutna näfvar bort till den lille samt befalde honom med omild stämma att omtala sanningen. Förskrackt o ch båfvande för faderns häftiga vrede omtalade nu T age huru saken förhöll eig. Ångerfull lät Vasilie tå " redan höjda armen sjunka, hane ögon fyldea med rar, och i omåttlig fröjd. tryckte han sitt barn till sitt 12 19rOrda bröst. • • • ue. — Sådana mågar vill jag ej veta all/ >Jag måste — en högre magi — ett obeskrilligt något — — >Bara prat, så säga alla förälskade,) rasade öfver- stelöjtnanten, och innan jag virats ordet at, Bett jag i en vagn — men da jag kom fram till Guldur lem- nade !maken mig ett bre'. Jag brot det. >Mod! Fancyla stod der endast, två ord, som för mig innefattade en veråd, och stärkte ung att i »d- ian kasta mig i tiotaldt ra vagbalsade a1 -1 lutyr. »liar jag icke visat ett obegrigligt mod, Fanny, som böjt ung under äktenskapsuaet!, ›Alsky varde!) >Och trots detta är jag lycklig, ty din lilla bota —) toffel — — »Tig,' skrattade hon och kysste mig på pannan. Jag teg, ty, som kandi ar, vilja titlarna aldrig hora talas om den toffel, hvarmed de regera. bkollickarens son. lian hette Vasilie och var skoflickare, ingenting annat in en fattig skoflickare; hela långa dagen satt han i sitt gatboru med sitt nita bord pa den treben- t& stilen och sina för arbetet nödiga verktyg. Basal klåda' vore trasiga, hans ajaeigte farad' af cuapa rya. men allvarligen anhalts att alla som till mig halva skulder desam- ma inbetala inom deuua månads utgång såvida lagliga åtgärder vill undvikae Laholm den 9 Okt. 1890 NILS HANSSON. >huri thanba. Dragon-qvichet. En dag varse- blei den Iranske marskalken Davoust att en dragon red förbi med ett tår hångande vid sadelknappen. Fåret arbetade med benen for att komma loss. — För hit den der plundrareat ropade marskalken till en Mae af sin eskort, som red efter dragoeeo, upp- hann honom och förde syndaren inför mittekalken, byars stora 'trånghet al- la kande. — Du hvet hvad sous vinter dig, du blir skjuten! började marskalken. Under dessa marskalkens ord npp• hörde ej låret, som pinades al det sitt blar' å titt var test våd sadeln, att bråka. Dragonen slog det sak- ta på hulvudet och sade: — Tig ditt djur! 110r du ej att marskalken talar)' Marekalkea började skratta och benådade dragons., <ffillell~11111•C."«...SUB,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.