nar eller mångårig fråntrare från buf- nattflobeit, trillat:i tante fernill i eted- belat i 'vinter. etierrerena år, fåfont befara, gift met en bettet till itanditne fred. mien flateminiftern lör unitreåretite- ea. !db. enernelh, lamt bar <n toner betan i huftratftaten iåiam tjrnftgbtan- te Katta beG ticinde ivr. rpaSfaabe. 4å tattaren Snugn R girttscrig 1 fotsteg; tTuUc traeleerterall ti ll es3atberga trenebåtte, tvt.r ban nea liberal att mit antetuflen till 2.; ■ nberg huta fånggetraltigern på en shame. nottag. britter ed utan hut, å tenned fira Prtårbea, Ratten ,.tallontit torr. aragret. aner %nita Från Mb- jirt c i 3Nallonb år, enligt (Måteherge laddat, äter $, tråg titl etccfbelm,litl tenungen, f8r att anhålla em att återfå fia får 20 år fetan !Hetare lilla testi- eicnbeni , btrilten enligt brenre tinne pi rlå: fått ffutlz ha frånhiat:11 bettur, 4:Nen bar IL'rut befått e•eitbelm nita gaiiact ed? halt Pratat(' bre knutiga!, ra. Nummen get fig led eburu f8rgått ide, utan miltal nu i Ciåteberg fåt att ralla tinfålle att rå inålftjulå å nåden -7-tedhelm igen edb ångbåt femma till C. littatta fin fat. WO> portrparboutotontortn i pilel - Omber månat, 1890 utgjettc une« et tulattniegatnee blm 509 472 K lamt &neri? garnci tr. 339,205. 43 nto! 456 8% tr. infåttnirgar ed? tr. 177,209: 23 uttagningar nalle motfrvaratte må- nat 1S84.1. risån ed) mot år 1884 lin ecb mab utgången af etplentbct månat, 1890 halma at 299,90ii trlegart i peftfratban- fea infatta 20,557 682 tr. ed; uttagiti fr. 8,9:,3,741: 17. mannen åter Rune reta fin AAhrba morf- 'sji`rert: nu Itorratie0 rertmennån i filan, ber ben f8tIrtioun lita ntuftiftt fem bett får 2 år tinbata. Can utiter- låtning Umebo tå, met ben tårmån an- be e51810, att åftern ben !åtra met, Pitt innehåll råtriffate$, bwilten i Uti fån- Driv Han quafit neg mellan etterteg och feta. Nhitjrn bidy ber, ta 275 fr. teoro pengar f8r en mintre bemeblab hette att åtctfinna. Cu gammal flottareflägt Rand i 9tninehårat i e;_-faraborge lin , bårftant mante från Er ven «antifon i 23ram- letlt eller 9...1:ånlerub. Menneå lott «lite, fem antog tillnamnet 5ranbberg, etta lom tet terit ITterå genberg, biet delare i 91trinehårat 1750. köalt ha aftemlinear efter honom rå ben manli- ga linjen eafbrutit uevebånit (lerfart- tjenften berfki:ea. Men Rfte at tufa. !ledaren ed, oraaniften flitkali 5ratib- berg. aficb ten 6 alfeber, famma bog bit tillbe 68 år. 4-aan war i Mule tulla bentårtelk en örteamen at gamla flaininen edb åtritåt i filt lanthålle obe- grånjatt ed? n ålf8rtjent fårtreehte. beuppteditingar. ariftiften, brinn:n(4UL- niiigar ed) bida fbaåttningar mar ban Linde fetnmuntitå allt i alle. Stledare- ocb organin-befanningen har han Bett t 43 årt ccb fil vattring 50 år Ieban hår- jalu han untettviia barnen. efter ho- nom tomme( nu meb an iåterhet hatta måg, flonåraren Ftrnfman, att er- hålla fledaretjenften, brvatan Unna ej !miner ur Paten. Qn ny ?tining tante Enart mara att malle i trått faut, rtrinven lin 2aget3 flugeter: )tero i 9<ftergållanh, rå flåttbagghen mellan 4ato ed? 7ralthing, ligger bet i intuftrielt ed? feienterfielt hånitente ftatIt nppblomftrante Zibabolm. bwilfet ej långa år nejet mab att gå unter be- Len bottin groinnan fcbb web NN ögon. 9.3Zet smetning af upPlå- ranta at etrintterge "Satan' rå 'Stele 23iibnes i Getlin aritt fig «24. 3ri- tunga' teateranmålare båta ge fitta lante- mån en liten fåreftållning em ten keru- b .qtvitinan i allmånhet. .fjan g8r bet reko 21. 23., rå fåljante fått. ri:nalitictraltet, tranligttvie tar.att e- mancipationer, flår i erreti ge, ettint- berg(' fåtetneitant, i fin fulla blemitting. 3 m8rte, iielerate aftretar bluffa me- tufaattiga bufflig:inta balffhitclrta tre- ner ed, Intia fin emgifning mrs finnci- bena refeimktflag. Nncrit at: !edra tuattmatiff [ihållighet i åtter Rapa, bisiltet ju likbil ej ftall utgåra ett tett- fi:ae-alehtrarantra, utan en firreing af Siri till en enhet, untergtånro tt fa- rnilidtttret ccb arbeta leetaltcructratien betalte. 51..< härma tilit,cla mot nårnningen brutbn. Tel fterattate britiemråta, fem lemnar brått åt eforer 'rår citviltiatieue uttillflårth mot ma- tunt !rafflen. eaftåtten, Itiattata. Eldsvåda utbröt I S:t Johannis kyrka i Stockholm i lördag@ alton kl. 11. Orsaken dertill var, att luc- korna till våraieledningerören under altaret hållit. tillelutan , hvarigenom rören hvitglödgadcs och antånde al- tarskranket och golfvet, hvilket till etor del jemte flera altarprydna- der uppbråndes eller ramponeradee. Brandkåren utryckte genast, men slickningearbetet fortgick Anda till kl. 3 på morgonen, då man icke ville ötvergjuta kyrkan med för stora vat- tenmaseor. Söndagen. gudetjenet in- stAldes. En gång förut, i elutet af sistlidne September, förekom ett tillbud till bar Ram familjen of tenn beitiandunt. te ecb Rall noa åta inlåta fårraft orttifla fithilontene. itu-faunen gatt. cts8t frobiår tinba• ta bettne en tynimanfegare i nona be- ten C!gbulta tbriamling, iiEbeta motl- ut, tå ban fårjalte ett paz mr th 275 It. t3Jlutan hopparat net i en pertnicnnå, ert? Uttra ilen inuanredifitla. 4i<nifcrameit lafnate ban till ber b- ladning båge pettmennå ed? penningar. 313;en fteltjul antege bottna ann/tittat tern. teban try; har reden hånat de- g:gra: rå lena lin ten 9 trnnte, t å 1,5N) redena, bar terfbr 9fr lånen- relienå bemetling Ur att femma i åt- *tante af te irrögat fem beretai ge. nem faitftålD ortninget-, brant- ed? hd- femåttiftatga, eeb i ed, met Urna bes aåran ha jamb.Vieta inbeggare fattat K- ilat att te i temmunalt ()fire:1U 8nfra bli friajcrta från te icetnar, 21gneteip ode 58altaf, inom bteilfa etntåtet år be- lågt. Tet liter intet ttei'lrel Att bet roffa ialnhållet inom fett Rall fårtrårfrea fig fa ei ng eråttigbeter, ed; bet blir i få fall, btrat feitmångten angår, ben !tålt i ertningen blont erocrigeO tbpingor. från ffitochkohn. -- 2n — ligtvie beräknad; den var isande kall, och jag gick bort från Silvas hus med förvirrade tankar och grå. tand© som ett barn. Dagen derpå, och sedan hvarje dag ända till dess ni kom tillbaka med skeppet »FuLchal», infann jag mig ånyo i konsulns bus med en tjugoårig ynglings uthållighet och påflugenhet. Jag kunde först få till- träde på eftermiddagarne, och derför satte jag mig i regeln, då jag kom för bittida, på strandbrädden och väntade tills den rätta tiden var inne. Och jag ut- valde då alltid en sådan punkt på stranden, att jag derifrån kunde se min älskades bostad; och om jag bindelFevis flyttade mina ögon derifrån, så var det endast för att betrakta böljorna, som rullade för mina fötter. I deras brus tyckte jag mig böra ett genljud af alla de oroliga tankar och känslor, som rörde sig 1 mitt innersta. Hade jag för öfrigt icke orsak till att känna mig olycklig? Från det ögonblick, då Rita anad© att jag älskade henne hade hon icke mer iskänkt en vänlig blick. Hundra gånger hade jag velat bedja D!clja henne om en förklaring på denna hennes lik- giltighet, och lika ofta hade hon vetat att undgå mi- n a frågor. Det fanns nu utan tvifvel ingen annan utväg för mig in att yppa hela mitt nya känslolif för Silva och bedja honom om hans samtycke och med- verkan. Således etodo sakerna den stund jag från t ° , PPeil af det omtalade berget såg ›Futchal» styra få rden från San-Yago med eder och alla mina kam- rater, 1 '14 eldfara i den dyrbara kyrkan. I följd al glörnak• ett många en klen hade gno då strömmat ut och an• tAtiths men vidare fars förebyggdes lyckligtvis i god tid. Det vill emel- lertid tycka. rom om tilfeynen alver kyrkan. virme- och belyeningseppa- tater lemnalle något ölrigt att önska, **ger D. N. Flera hem för «uteliggare. ha af frAlrningesrmcn inrittate i Stock- holin. Ett beeak i ett sådant skildrar, rom takter, i Dagens Nyheter: Vi passerade den riatandiga öater- långgatan, hvilken redan nu vid 9- tiden på aftonen företedde en inga- lunda förtroendegilvende nublick med hopar af rusige inåo och nnnat gran• dernas alskum, som började komma fram ur stadens kyffen för att rekog- noscera fånet för nattens operationer. Ungefir pll midten af gatan resa sig konturerna af ett bland remsa gamla bus från en svunnen tid, livirpå Sta- den inom broarne och sårskildt öiter- långgatan år så rik. Vi MIM I i nr no, der IrAlsningsarmt5n planterat en utpost mot Byn(' och nöd. Utanför darren till hemmet, som år belAget en trappa upp, bitter just en arbete- Ic'add man på att bedja om intakte. hår Ar blott plats för 8 och vi ha redan 10. 1 !örrummet står en snyggt och vål båddad jernsing med vålstoppade madraseer, snygga lakan och dubbla filtar. Vid ett bord med religiös li- teratur sitter en gäst och låser, på vaggen prunka fråleningearai6is blod- röda emblem samt religiösa illustra- tioner. Vi mottogos vanligt af den officer, som jemte en kamrat förestår hem- met, och visades omkring i den al 4 små rum beetående lågenheten med 8 sångplatser mut ett kök med tvitt• inrAttning för gåsterna. Officerarna hade atatått sina sångplateer och ni- git plats på golfvet. Det hela gal intryck af ett billigare ruin för re- sande och mun kunde synbarligen hår glAdja vig{ åt en förhållandevis (ivald• publik, mindre bemedlade handtverksarbetare, resande In. fl. Redan priset — 25 öre lör natten utan mat — vieat ju att det ej er bland de allra fattigaste hemmet sa- ker sin publik. De hade nyss slutat den regelmeasiga aftonbönen, och de flesta hade redan gått till Pang', se- dan de först tvättat sig och tagit på eig hemmais linne. . — Ämnar ni ej utvidga hemmet? sporde vi. — Jo, På snart vi kunna erhålla större lokal. Det etår en sådan out- hyrd hår vid gatan, men den får hellre stå än mar, uthyr deo åt ar- man. Vi hade ej trott att man var så kinkig på hyreegieter vid österlång- gatan. — Ilar ni intet bråk med era till- fåniga ulster? — Nej. Ti ta endast emot sådana som Aro nyktra. De berusade må gå dit de kommit ifrån. Dem Ar det ej vår sak att hjelpa. — Lyckas ni vårtva några sjalar för armen? — Vi försöka ej eirskildt draga dem till armen. Vi blott söka vinja dem ifrån synden. våg, från krogen och dåliga 91111olcap, och ile komma igen som varit har förr, de synas finna sig vål hos osa. — Borde ni ej föroöka att invitens någon mathållning jemte hemmet? — Jo, det år vår mening att, rå snart vi kunna der. ordna ett mat- malle, der ma: klin erhållas för Dig- na möjliga pris. Vi aflag.na ers med bukt:det fullt af tankar på denna i dubbelt mått praktiska kristendom. Mac betalar 500 kr. i årlig hyra far lokalen, och med 10 personer om dagen året om — något som val år linkbart med den publiken — uppgå inkomsterna till öfeer 900 kronor. granulanben. Osäkerheten i Kristiania ingif- ter Verldeue Ging åtaitillig• farhå- gor. Tidningen antyder, nit man i Norge rasten har ett mutstycke till det italienska banditvåerndet. Det Ar icke rakort — sAger hon — •.t ngerningsmånnen nöja sig med spen- ningelådan, vinkillars och bönehus., Tank om de en vacker dag bröto sig in och mule bort Pjelfva polis- mastaren, så att Kristiania finge be- tala löeepenringar för honom! Det skulle se snyggt ull Det går icke en dag förbi — rA- ger bladet — utan att man höter omtalas slagsmål, knitekiring, mord och röfveri, och laglydiga menniakor, vinnor rivna man, måste föevara sitt Ity med revolvern. Ej ene på ljusa dagen Ar man säker 1,1 mindre tra- fikerade snillen. Den franske presten. Signatu- ren Flaneur ekritver t Politiker': En fransk pta at vid namn R. kom för ett år Pedal' till Kapenhaten. Han hade predikat i en liten stad i Paria' om- Ritningar och starkt blilvit betagen i en af sina åhörarinnor, som i tysthet långe Ilsket honom. De gifte sig, och då ban var katolik blef han följaktligen bounlyer. Paret for till Köpenhamn och slog ner sira bopålar i eleengene By.. Ilan gaf lektioner i franska och kom snart in i hufvudetadene förnimst• kretsar. Han var en otuktig, bildad och der- till en mycket vacker man. Folk st a nnade på "Ströget" då han gick för bi, och man kallade honom allmänt: .Den kraneke munken.. Alla visste besatta om hans galanta Afventyr in- ont de högre kretsirne. Arietrokra- tiene damer voro honom vål bevåg- no, och hietorierna voro ej lösa ryk- ten. Rai hustru fick allt oftare dal iitt klaga öiver mannens långa språk.im- mar. Det kont till scener med be- kånnelser och allt, och frun fot slut- ligen till Paris. Under det följande halfåret utveck- lade sig den qvarlemnade preaten till e tt eannt lejon, ett of de mest omtal- ta, man hade någonsin haft i Köpen- hamn. Alla menniokor kliade honom, och han uppnådde livar enda afton på Rydbergs killars etter kl. 12. 1 detta variCa6damernae och cir- kusgudinnornas paradis ölTerraekades han otörmodadt af sin hustru, som vindt tillbaka för att få föra mannen med sig till Normandie. Tablå: — 17 — fötter satt don gamla negrinnan, som jag talade med aftonen förut. Då negrinnan tick se mig ilade hon mig till mötes, fattade mina händer och kysste dom. Jag blef ganska förlägen öfvor dessa öfverdrifna cm- derdånighetsbevis och var allt annat än tillfreds med att vara igenkänd. — »kivar har du gjort bekantskap mod deuce främling, Nora?', sporde hennes herskarinna. Jag kunde icke förstå kvad negrinnan svarade härpå. Hon talte öiver höfvan fort, gestikulerade if- rigt, och hennes stora ögon riktades hvart annat ögon- blick bort mot det håll, kvarest jag stod. Jag anade följaktligen att hon ordagrant rapporterade det samtal jag haft med henne föregående dag. Rita betraktade mig allvarsamt; det låg någonting af ängslig förvå- ning, någonting spörjande och undrande i hennes blick. Jag å min sida kände mig helt förlägen, och då Rita frågade mig kvad jag öbekade, dröjde det några ögon- blick, innan jag kunde lemma svar. — »Silva», sade jag ändtligen, »har gifvit mig hopp om, att ni ville samtycka till att vara för oss stackare skeppsbrutne, men isynnerhet tö, en af våra matroser, som fått Iebein, detsamma som ni år för alla de sjuka här i huset — en barmhertig syster.» — )1Ijertligt garnas, var hennes enkla svar. Hon gick cierefter, åtföljd af mig och negrinnan, in i det lilla rum, hvarest bon utan tvifvel tillredde och bevarade lakemedel, och uttog diverse saker lör vår sjuke matros. Derefter gjorde vi en rund omkring - Frun slipade mannen med sig. och dagen efter reste de till Frank- rike. Alla vAnnerna i Köpenhamn. och lationnortia sedan, ha varit i den ▪ fiknaste .penning angående deras öde. Ateltligen kom bref i dessa dag ar. Den fordra- epriklåraren och don Juan har ingatt i trappistorden. Mord i Helsingfors. Ett mord begicks natten till den 8 Oktober i Helsingfors, hvarvid en 30-årig pro- stituerad qvinna, Maria Salo, boende i en liten •tråkkk vid Albertsgatan, mördade* genom strypning, Då Sa- los atadereka kl. 10 på morgonen in- trådde i rummet, låg Salo afkludd i sången och död, i det ett rep var slaget kring halsen. Motivet för mordet var rotlystnad, i det pennin- gar och vårdeföremll voro försvunna. Etter nkr* dagar pitriffades mör- daren i Borgå, dit han begifvit sig. Han uppgal sig heta Karl Videbom, men har sedermera erkänt sig vara den beryktade tjufven och mördaren Mani Ilaapaoja, hvilken i många år suttit i fångets° och senast varit de- porterad till Sibirien, hvarifrån han deVa år itervåndt. Mördaren har bokest. lian förklarade, att han be- gått mordet af förtrytelse öfeer att Maria Salo, hos hvilken han uppe- höll sig på ett tillfålligt besök, på morgonsidan genomsökt hans fickor samt ur hans portmonk tagit 50 mark. Denna historia har sederme- ra befunnits vara en ren dikt. Tff~eriMe..~.!. Din allt moiligt (och åtskilligt annat) En enkel kompass. En engelsk tidning angdver ett enkelt medel att finna hufvudvaderetrecken med hjelp ad ett vanligt ur. Detta medel, som emellertid endast kan anvåndas vid solsken, kan inåhånda vara till gagn för resande, jagare m. fl. Så bar lyder det: \ i del: uret på så sått, att tjim isa- ren rio'. mot solen. Söder skall då vara precist lialfvåge mellan den timme, på hvilken timvisaren pekar, och siffran 12 på urtaflan. Ar kloc- kan t. ex. 4, vind timvisaren mot so- len, och siffran 2 skall noggrant an. gifva rigtningen af söder. Gamla herrar. Ryssland tycket vara de gamle herrarnes land. Nyligen talade tidningarna om en MILD som i sin ungdom deltog i stormningen på 'Lamatia och som nu frisk och rask Arnar deltaga i firan- det at 100:e årsdagen at denna till- dragelse. Nu omtalas från Petcra- burg att en herr Kodar von Frei- mann aflidit i en ålder af 115 år. Sannolikt skulle han lefvat Anan ganska långe så framt ban ej haft den vanan att hvarje afton innan han gick till sing. tömma en bel butelj konjak. H in hade i sin mannaålders fulla kraft deltagit i filttåget 1812 och der för tapperhet dekorerats med Georgekoreet. Di han var 100 år gammal gifte han sig lör femte gången. Hans brud var en 17-årig flicka och inom ett års tid hade han glkdjeo att blilva far åt ett par ra- eka tvillingar. En tiggarekast Tidskriften Truth alger alt det i Nanking, Kina, fin- nes co tiggarkast 'idkad af den för- ete euverinen i dynastien Ming. Denne kejsare, som sjell i sia ung- dom varit tiggare, ville hjelpa en fattig gammal gubbe. Denne hade nemligen en dag bedt kejsaren att han skulle förskaffa honom tillfalla att åta och klåda sig utan att be- höts. arbeta. Denna önskan uppfyldee och den kejsaren beskyddade gubben af blef den förste hufvudmannen tör en enigt tiggare som bor i Nanking. 1 stallet tör att hålla efter dessa tig- g are förse myndigheterna dem med allt tirad de bebott'a under det de andra tiggarna i staden få dra sig fram så godt de kunna. Man ser dem röka opium hela dagen. ULLGARNER passande till trikotarbeten samt Dan- olater it. Tröjor af egen tillverkning billigt. Trikotarbeten af alla slag ut- föra' fort och vål af Ingrid Frmmerin. Tagen på orden. Emilie: 'Svar ilske vid manen, som år ombytligheten ejelte. August: sVid Livad skall jag då ev åra. .Svir vid det, som du anser °vår- derligt, vid någonting som tar dig år dyrbarare ån allt annat, något, utan kvilta& du icke kan lifta,' "Nival, Emilie, jag alskar dig! Jag svir det vid min 1014.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.