febr tinlIaaninarn ar Gjort', tonar — mycket fatet! tigheter, att nu har det fallit mig in, sedan örel till hustrun och några in- att också jag skall strejka. Jag vill timare vinner, i hvilka han alger sig skola blifvei borta för alltid och hop- pas på deras förlåtelse. trå ffitinkh011n. I Jdhannk kyrka piga nu med elendsmhet aetena far a t ut- a all rb eldevidur. i sön- plåna spår a t efter 'dags f. v. Reparationen bålfeer dock ej sa billig ooh lätt 'om man förmoda- de putiningsarbetena och omförgyll- pinorum' komma autagligen att taga to tid af flera veckor. Sarskildt bevårlig torde restaurationen af de in, målningarna i korhvalfvet blifva; detta tro nemligen betydligt svärta- de af den anda till taket uppstigna- s,' röken. Far nOrvarandu ioliggee sytt golf i koret och man hoppas ku nna tå enickeriarbetena afelutade till meta söndag, el att kyrkan då kas /ter öppnas för gudejenst. Attan virmeledningen under kor- . golfvet skadades genom den starka hettan el att åtskilliga ocumurningar talat företagas. En socialist 1 galejan. Det var i ramras pi en af MålarlIttgbåtarne, tom pi eftermiddagen lagt ut hin Riddarholmen. En herre med stort evart betel:agg och ajalfkår uppsyn bade tagit plats i styrhytten, hvilken pl den lilla ångbåten tjettitgjorde Oren som röksalong, och låt der titt förvånade auditorium veta, att nu ur frigörelsens tid kommen liven or lardbrukeelarvarne"; det skulle bli tolkmöte denna afton ej långt trin den herregård, der ångbåten skulle lantis; CO frisinnad skomakare, som tillika var lagenheteegare, hade upplitit plats i en hage, som hörde till bane stuga, och der skulle tala- rea från Stockholm lira trålarne ve- ta tina råttigheter. Ångbåtekaptenen, tyst vandrade fram och tillbaka mellan 'du båda roparno vid råeket, måste då och då titta in i hytten, och hvarje gång var han nåra att narva öfver benen på socialisten, som tagit ein plata namnet darret, och ajelfsvåkligt sträckt ut sina fortkomst- ledantötSr. Han fördrog Dinge med tilamueai detta och åhörde alven stil- latigande under sin promenad utan- för hytten huru socialisten derinne höll föredrag Alven öfver ångbåts- kapteners skyldigheter mat sina pas- sagerare, men det blef stor uppstån- delse, då kaptenen plötsligt med Itentorestarnma kommenderade: — Sikta der nere i maskin! Låt ankaret gå! Pseeagerarue i hytten eprungo för- vånade upp, ty man var tuidt på en stor fjärd. Haftigast tog socialistel vid sig och rusade fram till kapte- nen. — lltad skall detta betyda? — Hör ni ej att jag tanker ankra bfr, svarde kaptenen lugnt. — Hatin hvarför? SOM r att ligga stilla ett par timmar. — Men då komma vi ju icke fram i bettand tid. Jag skall hålla före- drag kl. åtta i qvåll. Man vantar mig. — Aa sedan, svarade kaptenen. År icke jag också -en mennieka? Har icke jag rått att strejka lika vål som tå arbetare? Ni har predikat ek deristie om menniskatia rit- inte heller. under det jag ligg er hår, se andra in bokmal) i min hytt. Socialisten drog sig skamflat undan följd af pasgagerarnra skratt. Natur- ligtvis var maaöveen entlait twarom kaptenen genast underrattade de öfriga, som stannat i hyttoo, Men socialisten höll sig under återstoden af resan i skymundan. Han tyckte synbarligen icke om tillimpoingen. ■ 1•111, Orannlanben. I Kristiania gå elcarlakansfeber och difteri strångt. Under senast fat- flutna veckan ha anmalts 61 fall af den förra och 24 fall at den senare ejukdomen. Köpenhamn är storstad, ekrif- ver en korr. till S. D. 5. och anför som bevis hårrör: 400 droskor be- fordra earnfårdeeln; 130 spårvagnar Aro atnndigt i rörelse och de gå sill- lan utan att hvarje plats år uppta- gen; 100,000 resande bo årligen på stadens bottnar och lika många "lo- gera"; 10,000 föremål af de mest oli- ka slag inlemnas årligen som hitte- gods till polisen. Omkring 100 per- soner lyckas under året att taga br- yet af sig, medan 25 Aro mindre lyck- liga i sina försök att utföra detsam- ma. Stadens polis kostar en million kronor om året eller precis lika myc- ket som landets konung har i apanage. Ett försvinnande, som vackt etort uppseende, omtalas från Kö- penhamn. Harem ekrifves: Personer, som oftare komma på offentliga etål- len hår i staden, halva tvifvelautan lagt märke till en lång, vacker 30- årig man, alltid klådd på nyaste mo- det alltid fin du Han var innehaft aae af en gam- mal, solid Köpenhamneuffår, som gaf honom en årlig inkomst at 20,000 kronor, och älskade högt det flotta liftat bland den *glada veteneka- pensa utöfvarc. Ej under då att han hade många vinner och — vånnianor. Alla dessa sitta nu sörjande och be- klaga den generöse köpenhamnarens försvinnande. Rårom berattas: 1 en Köpenhamnsvarietd stiftade groeshandlareo, vi kunna ju kalla ho - nom E., för kort tid sedan bekant- skap med en ung eveosk sångerska. Ehuru gift, intogs han likvål af en migtig passion för venietö-divan, som likvål eaergiskt motstod alla böner om hennes gunst. Elon ville blott ekånka honom sitt hjerta, om han- den fick följa med på köpet. Så stodo sakerna då den svenska nåktergalen nyligen skulle tillträda ett engagement i Chicago. E. var tröstlös öfver eitiljemessan och så tog han ett raskt beslut, hvilket a- larmerat hela Köpenhamns affare- verld och gjort flera gamla patricier- familjer utom sig. Han inkasserade alla pengar, som han i en hast kunde få ist, lånte nå- gra tusen kronor hår och Ser bland affårevånnerna och lemnado så den danska hufvudstaden, med något så- dant amin en 50,000 kr. i fickorna, för att följa sitt hjortas utkorade till det ijcrran veetern. berifrån ingingo för ett par dagar Staden Niararieharan på Åland kan trots sin litenhet stå sona en lysande förebild för andra orter med afeeende å de nya banor, som qvin- notna deretides brutit för sig, **ger en finsk tidning. Vi anteckna en qvinlig herrskräddare, utlärd i Stock- holm, som gör sitt arbete alldeles utmärkt och år särdeles omtyckt af sina kunder; en qvinlig bokbindare- (tattare, utlärd i Åbo; en qvinlig vedhuggare, slagtara och nattvakt. Dessutom består frivilliga brandkå- ren. hela bevakningadivision uteslu- tande af fruntimmer. Chefen för den samma utgöres af ett fruntimmer, som tillika år sekreterare hoa etadifull- maktige. gättegång.. och pottssaker i mngenheteexamen, anse vi oss göra vederbörande en tjenst genom att hat:avisa till några lampliga uppgifter som uppatållt• i ed af Le Figare anordnad pristiflan. De Pynts osa dessutom ha en viss naturlig friad- skap med många •f dem som förut förelagt. våra eltolynglingar. För (len grekiska och romerska litteraturhistorien föreslå. följande två åmnen: Hanka Aro de två grekiska filoso- fer som genom begynneleebokatlfver- n• i sina namn och ein• skolors namn bilda ordet: Pappa? Hvilka latineka skalder ha i epi- gram och satirer angripit qvinnorna? I psykologi uppmanas fötjande tes. De fem sinnenas ofullkomliga ut- bildning förorsakar egendomliga mists. tag och villor. Kinseln. Huru kan man kanna två kulor rulla under sina fingrar då det i ejellva verket blott finnes en? Synen. Ilvilken sinnesvilla uppetar då man jemför höjden hos en stol och hos en cylinderhatt? borg från N:o 3 irnaberga inetamd af allcuanne åklagaren. Svaranden var nårvarendo i egen person och erkånde fylleriförseeleen, för hvilken Hörseln. llvarför år det svårt att om natten medelst hörseln af bra om ett tåg kommer från höger eller ven- sten? Smaken. Hvarför kan man efter några försök i mörkret icke skilja på vin och vatten? Lukten. Ilvarför giller samma han fåldes att böta som vanligt. Från den öfriga delen af stamningapletl- ej kan skilja mellan två cigarrer med Laholm. radhusull den 27 Oktober. För fylleri ooh djurplågeri var bleckelagaren Petter August Hög- andens afetod åklagaren. Flera "sillmitt". Almånrie åkla- garen hade uttagit stämning å hand- landen J. E. Kallenberg i Torekow, som den '24 eietlidne September hår- « Ides torgfört ett parti akflind sill. Kallenberg, som jeint år stadd på resande for, hade ej kunnat med stamningen anträffas i sin hembygd, enligt intyg från kronolånarnanskon- tornt i Båstad, hyalin stitinuingen af ratten förklarades lörfallen, [ned riktighet likval for åklagaren att set- ter befogenhets uttaga ny stamning å Kallenberg. Bilagda af parterna vero tvenne mål: ett mellau ekriddaren S. J. Sandsjö i Hörby mot etationekarlcn C. A. Grönvall och ett annat titel- lan etadskaseören C. M. Paulseon i llaltnstad mot G. Andersson och 1'. L. Andersson i Weioge, hvadan dessa mål afekrefvoe. Om allt möjligt (och åtskilligt annat). En sarkastisk kardinal. Vid anualafverikoak4reseene damast*, sam- mantråde i Paris ankom kardinal Lavigerie tetnligen sent till samman- trådet. DL han skulle tala såg han sig först omkring, derefter började han: «I dag år det inte många da- mer narvaraude; men det gör ingen- ting, ty så ringa deras antal an år kunna vi dock vara ölvertygade ont att hvad vi hår förhandla blir bekant i hela vadden.. Förslag till ämnesuppgifter i Då mun inaete antaga att vårt ecklesiastikdeparte- ment på långden miste få svårt att hitta på nya åttioen för uppsatserna studontskrifning. fenomen Arven om lukten, så att man olika lukt? I teologien frågas: Skola alla menniskor dö? Denna tanke står i strid med skriftens ord: Han skall komma för att damma lelvande och döda. I grekiska och romerska antiqvi toter uppetållas följande frågor; livad kallades och hvad uppdrag hade de embetemån som hade sig vården om de grekiska qvinnorna anförtrodd? Genom hvilken macchiavellistiek tolkning af ett latinskt ord företogo sig romarna att förstöra staden Car- thago i strid med fredsfördraget? 1 fransk historia lyder en uppgift: Hvar ligger, :Armare bestått:1dt, i Rouen det Balle hvarest Jeanne d' Area bil upprutas? Den kemiska uppgiften år: Genom hvilken kemisk process kan ettan bringa vatten att frysa i en rödglödgad platinaskål? Den astronomiska frågan lyder: Antagande: det finnes en mörk punkt 1,å solen. Hvar ar då denna mörka punkt belågen? 1 zoologi uppehållas följande uppgift till lösning: Man inetånger en dufva i en låda försedd med hål, som dock ej tillåta ljuset att inkomma, och man place- rar lådan i lastrummet under öfver- farten från Calais till Duvor. Om man der befriar dufvao, återvånder hon genast till sitt dufslag i Calais. Huru kan hon leda sig till baka utan att tia något marka på vågen? En besynnerlig sjukdom. Fran. eka tidningar hemta att en Äldre man i goda om-tåndigheter för någon tid sedan grepe af polisen just som han en afton utanför TlAatre franoala afekurit håret på en ung flicka. Det var en sjuklig drift han till- fredestålde genom detta dåd, och polisförhören halva konstaterat att han drifyit denna rörelse i lang tid. Han alskar ingalunda (Morna för att skaffa sig an extra förtjenst hos hår. frigöra, utan handlade under det oemotståndliga inflytandet af en sen- suell magt, gom ök., våldigade honom hmends gina han på gatan varse- blef ett fruntimmer med ovanlig hår- vakt. Han miste, kosta livad det vil- le, betnågtiga sig den berusande hår- prydnaden, smeka den och bara don på sig. Fruktan för arreeteriog utajorde blott en svag rnotvigt mot det sjukliga begåret. Han förföljde långe sitt offer, stal sig till att kan- na på de yppiga %oroa och når hans sjukliga kanels nått sin kulmen, framtog han en skarpslipad sax, klippte blixtsnabbt af filtan och flyk- tade med sitt byte. Om exemplet vore enastående, kunde man vara i tvifvelsmål om denne mans motiv, men sjukdomen år altman i Paris och sannolikt an- noratådes också. I lång tid ha till Parispolisen ingått inmalningar att unga damer blifvit plötsligt beatulne på sitt hår. Många gånger har det Alver lyckats anhålla gerningemln- nen. En al dem förklarade att han huf- • ndealtligast kande sig lockad at skolflickors flåtor: Barnet ejelft exi- sterar ej för mig — sade han — det ar dess vackra mjuka hår min ädel- se galler. Jag skulle ofta kunna ta. ga det strax, men jag föredrager att följa efter den lilla flickan, det till- fredinråller och eggar mig. Ändtli- gen beslutar jag mig, men jag skar blott af de yttersta lockarna, och det tillfredetilller mig, 1 hans hem fann man flera lådor fulla af hår, orneorgdullt urdnadt, bruna, blonda, röda och svarta loc- kar. Hos en annan konfiskerade po. lisen öfver 60 viktiga flåtor. En fransk likare Emilie Laurent har nyligen i en bok behandlat det- ta slags drifter. Han kallar sjukdo- men ('amour morbide. En liknande yttring år passionen för hinder. En patient hade lått sig konsten att spå i hinder blott för att få vidröra dem. Qvinnoarmen var honom fullkomligt likgiltig, den måtte vara ån så vålformad, men qvianohanden ah! Hos en annan patient gick sjuk- domen in på en ånnu markligare specialitet. Det var en rik man och han blef vådligt intagen i en 15-1rig syflickas — lillfinger. En mind menniekor naiva den sjukliga driften om den ock yttrar sig gent emot mindre orimliga föremål. Höks härads Arbetareförenings medlemmar torde sammantråds å Laholms hotell söndagen den 2 No- vember 11590 kl. 2 e. in. Do på förra saminantradet om- nämnda ämnena komma att disku- teras. Nya medlemmar kunna vinna in. träde i ,föreningen. SEKRETERAREN Hallands Trädgårdsförening sammanträder å hotell Mårtenson i Halmstad lördagen den 1 Novem- ber, kL 1 e. ni. Diskussionsämnen: 1. -- 2 8 — — 25 — Jag tillstår att jag fann detta förslag blott allt för förnuftigt. livad skulle jag svara? Om ej detta fördömda skepp från Lissabon hade kommit emellan, tinkte jag, skulle jag kanhända harva uppnått mitt lyfte att göra mig oumbärlig för Silva. Det föreföll talg som en lätt sak i betraktande af den gamle vi- cekoneulne dåraktighet och sjukdom. >Skulle ni icke Tilja tillåta mig,» sade jag till honom, »att medan vi vint« på skeppets ankomst, göra små utflygter till det inre af ön, till grannarno, för att göra uppköp af e alk och getskinn?) Han tycktes verkligen vara benägen för att ingå g mitt förelag, då Rita, som hittills stått etilla och endast hört på, närmade sig vicekonsuln och tilltalade (41 °m mycket ifrigt på portugisiska. Jag förstod lekt detta språk tillräckligt för att fullständigt kunna UPpfatta det, Bom hott sade; men det var tydligt att b on BU k to öfvertala honom att icke mottaga mitt an- ba d. Då han betänkte sig och dröjde med !svaret, b ör jade Rita åter eamtalet med förnyad ifver. Rita hade utan tvifvel berättat mera än hon egent- i. r lige n hade önskat och mera än hon sedermera fann e VI ty plötsligen antogo hennes miner ett uttryck 1,4 ångest. Men nu var det för sent. Vicekonsuln Illa rke till den bönfallande blick, hvarmed jag -16 h , på Hua, och den misstanke, som hon bade väckt .., h&05 blef DU visshet. Jag märkta granneligen Jag Tar röjd, och, sanningen att såga, kände jag 1131 g glad deröfver, ty den falska roll, jag hade föresatt han mig med en ifrig åkallan af alla det katolska paradisets helgon. >Heliga Maria,» utbrast han, under det han fortsatte att betrakta mig med ©n förvirrad blick, )hvad sor jag?« Plötsligen slog han om och blef hedning i det han yttrade på engelska: »Vid Jupiter, är det verkli- gen ni, herr Christian?» Nora vidblef att oupphörligt göra korsets tecken, och Rita vågade icke att se upp. Det föreföll mig som om hon hade gråtit. Vid åsynen af hennes sköt na, själfulla och ännu fuktiga ögon försvann allt mitt mod. För denna sorgsna anblick sammansmälte alla mina kloka planer och beräkningar sona enön emälter för noten. Då bilva hade hemtat sig från ein öfverraekning sporde han mig ironiskt, om jag hade gjort allvar at' min plan att nedsätta mig på ön mom lärare i fran- ska. Alan ville heller tro tör min (gen ekull att skul- den låg hots min kapten för fartyget, och att det var af fruktan för en sämre behandling som 'ag stannat qvar och låtit kaptenen segla hin egen sjö.> Jag var toriums icke i min fulla rätt, menade bilva, når jag handlade så; men jag kunde alltid urskulda mig med, att jag icke hade några förpligtolser till en kapten, som gjort haveri gck satt sitt fartyg på klipporna. >Jo, jo,) sade han, »ifall ni verkligen 'kulle finna be- hag i Buena Vista, detta saltkorn, som ständigt slic- kas af vågorna, så skall jag icke vara den, som skall skall förtilja för mig rnye låta eder dö af svält. ,Y14,1rinsa». 7 Om de sjukdomar. som hemsö- ka våra rosplanteringar och me- del mot desamma. 2. Lämpligaste tiden för plante- ring af träd och buskar. bart vilat Allt VILDT , köpos i Laath o 1 m c. 0. kterherg. stort lager al I/3 orblantpoc, tänglantpa, epttor, Wotogrn,Stannor, Sttiflalls igotogen, 1:ma eascr.Wotogen, eiticlohntne prima lettarini2jut, SD:o Rront ius, od) etagnotini, aouldrta Nrnab fflofolis för nattlampor, 2aelpglas, off) Kupor, Liranuarr, Clicgut ort; *Balar gob fortering, got Ahlgreus Iftf. Försöka duger. sÄlskade Maria jag drömde i natt. att jag friade till dig och fick ja; att vi veto gifta och att ve !Ode lyckligt. livad tanker dta om doa drömmes?' Maria: *Basts Gustaf, jag tror icke mycket pi drömmar, osa vi kunna ju prOfya på dee bär,»
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.