thikes. Filtmarskalk Noltkes nittionde adelsedag infall i söndags och firades öfverallt i Tyskland, men hulendeakligen i i Berlin, med de meet grandiosa feet- ligheter. Redan i lördags började ett ståtligt fackeltåg den låna raden af ovatio- ner. I fackeltåget deltogo inemot 30,000 personer al alla eamhållsklaseer utan bansyn till politiska partier. Tåget var arrangerade och konetnikligt grupperad' af målare och bildhug- gare och innehöll en miogd vagnar och många musikkårer. Komitns ord- förande höll ett tal till Moltke. som tackade för den glåneande demon- strationen från det berlineka borger- skapets sida. Rikets återupprättelse, som gjort Berlin så stort, var, för- klarade Moltke, den store kejsar Wilhelms verk; om man ville tillig- ga honom (Moltke) andel Uri, måste man också minnas de trofasta, tapp- seglat ra min, som med sin död be sin kårlek till fäderneslandet. Det ögonblick, då Moltke lieblad° fackeltågets anförare, fotograferades och skall af Anton Werner förevigas på duken. Vid Brandenburgerthor erbjöd sig en målerisk asblick. Mot nattens mörket strålade jettepelare belysta al elektriskt ljus medan de tolftueen taoltelbirarne tågade förbi. I tackel- tågets midt syntes praktfullt smycka- de vagnar. I den första såg man Gercoania, krönande Moltke med en guldlagerkrane. Den andra, som lik. nade en gammalgrekisk silfverski- nande stridsvagn, framförde fredeee- geln vinkande med palmqvietar. 1 den tredje frametåldes den bildade konstens hyllning. I den tjerde fram- andes krigevetenskapen. Victoria- statyn och segerpelaren sågos plöts- ligt strila i elektriskt ljus och tyck- tes fritt framevifva mot den mörka bakgrunden. Den lyckönekningsadrese från ty- ska städer, som på födelsedagen i söndags öfverlemnadee till den 90-å- rige leltmarekalken, har följande ly- delse. «Representanter för fiderneelan- dete etAder, utan alseende pi stat el- ler stam, framtrieda lör deras exel- lens for att uttrycka det tyska bor- gerskapets tack på eder 90.de födelse, dag. 'Met den store monark, som för- stod att finna er och anvisa er råtta plats och hvilken ni så vål e ont vi alla bira i em-1mm' minne, har det varit ni. som värnat sch betryggat den dyrbara freden, det flitiga arbe- tets frukter, hemmets stilla lycka. Varnat, i det ni ekårpte, riktade och styrde eationene krulligaste verktyg. Betryggat, i det att ni i detta ingöt en anda, som skall öfvcrlefva deee skapare. "Tyeklauds borgare Aro Alven Tysklands soldater. Vi komma för att tacka eder, vi alla som under er ledning dragit ut till krig och liter- våndt till segerfest, och i saltet tör dem, som icke återvAndt hem, tacka er tiderna och bröderna. Fredslyc- ka och krigsåra tro varda sila offer. På de vågar, ni förde 065, ha våra döda icke dött förgafvee, och ert namn lefver i gladt miane kos de lefvande och skall så lefva hos de- ras barn och barnabarn. .Vi valeigna dec dag, som gaf ty- ska folket dess Moltke, och icke mindre den dag, på hvilken det ef- ter 90 år förunnas detta folk att tac- ka sin liltherre". Bland gratulanterna, som infunne sig i hans boning, voro förutom med- lemmar af bene tumilj generalst a bens officerare med kej-ar \Vilhelm i spet- sen; de kommenderande generalerna, d• i Berlin nervevande prinsarno och prinsee-orne, ordförandena för de parlanientariska lörsandingarne m. fl. Till ara för jubilaren toto alla la. nor och standar från de berlinske re- gementena förda till hane bostad. Lyckönsknineetelegram ingingo bl. a. från k.j.aren af Rvepland och konun- gen af Sverige. kejsaren i Spetsen för generalitetet tackade Moltke som skapare af armens oölvervineelig- het och som en •f Tysklands grund- liggare. Deo åta, som ?sate Moltke af kejsarens farfader, lemnade ho- nom under haus unga år intet Ofrigt mens hes begagnade sig deglar ock- så osed synnerlig stolthet af monar- kens ritt till att se Moltke ho. .ig på denne dag. Han bad honom ån- nu en gång mottaga den reden lör. virivade marekalket•tven. Kejsaren uppfordrade de nervaratde till att uttrycka t•ckeamheten öfver att Molt- ke förmått att icke stå ensam i sin storhet, Utan bildat krigarekol., ge- som att inetitntna i ett 'Lefve filt- marskalk Moltke, borrar 0»:«64):9›:46»:«aft »EA117Y7e4MNOWWWNE:«0«039.03(11:0~0.0: Henrik Larson (Henrikssons hus, Laholm) rekommenderar sitt välsorterade lager, för Hösten och Vintern af Damkappor deribland ett vackert urval af: M ICODELLICAPPOIL A. Wetteryren C:o, Göteborg. från J. 10 41 Beställningar å alla slags Dam- Barnkappoi 1 °mottagas och utföras på dagen. Profiling sker en hall' timme efter måttagning. .De som fästa afseende vid en proper och välgjord Kappa torde observera att samma skickliga tIllsklirerska som jöregdende säson- ger varit anstäld hos mig, fortfarande förestat Kappxyerlet. Ett rikhaltigt urval af Kapptyger besättningar rade 37 sutan all betydelses, Börd och rikedom hafva, kan men lika stor prestige nu, som de heat alla tider, och våra dagars jeagik. hetspredikanter Aro icke de, tan t beioga dessa potentater den mi nsta hyllningen. Och hvarför skulle det ej så vara? En god börd h ar it staders liknats som ett rekoteteas4 tionbbref af finaste olag, och (tenni ligger ingenting oberAtligadt. kam. domen åter år ju en alltierrakate,a livilken vi kro för mycket beroende i våra arbetsförhållanden fir att eau* hane detronisering. Men har då lörtjenstea icke fem_ födelorItten hår i verldee? jo, 0. den har nog inneboende knal 1,–,‘ göra sig gillande kommer den ja el- tid till heder., och lm den di 'uh af mera framtridande betydds, kr ett helt folk, hvarför då icke, såsom i nu föreliggande fall, afskilja deo från mängden såsom ett högt och terliknanevardt föredöme? En dylik ståndsklass år till båtnad lör serahl- let i många öanseenden. Den utgår icke allenast folket@ «föregånget:au utan förmedlar laven — der den tt lifekraftigt organiserad — makten mellan de ötrige folkklesserna, i dej don hindrar de mera bolmar att falla med tiodubbel tyngd på de ebb medlade, Hvad slutligen den senast timide upphöjelsen beträffar, så torde det icke vara mer in en mening om, att det Ar den sanna förtjeneten, rom hår fått en fullt vördig belöning. Grosahandlare \Vijk har framfor nå- gon annan gjort sig förtjent af ritt utmärkelse. Måtte hans varptråd, som nu utgör ett litet ',senapskorn% vaxa till och med sina grenar Oh*. skygga åttlingarne i många led: släta, randiga och fasoneracte i flera färger, iifvensom alla slags besättningar nu platsens billigaste priser, hos IZEzazzlz rh...kam DT. xtxtfxixixixoxt»troxkonut cotetaagroxstamoonewmoff,)». Monken födelsedagspresent från kejsar Wilhelm består af ett syn- nerligen praktfullt och dyrbart ar- bete. Det år en ny fAltrnarsknIketaf, som tapetår af ett omkring GO centi- meter långt rör af silfver som håller 3-4 centimeter i genomskarning. Denna stat år ölverdragen med mörk- blå tumme' mom från °Ivan till nedan år besatt med omvexlande riksörnar och konungakronor al guld. Staf- vene efverete och nedersta delar Aro besatta med utuvexlande ringar nf perlo-, diamanter och rubiner samt följande inskrift: "Från kejsar \Vil- helm II till generalfehmarekalken grefve Moltke på hane 90:e födelse- dag". orre delen af nerven prydes af en örn med kejsarkrona af dia- manter på tevit emuljgrund, omgifven af en krans al rubiner. Under den summa ser mon boketAfverna W. It. och en krona, likaledes i diamanter, med infattning af Adeletenar. I den ihåliga matakalketafven ligger ett dokument, hvali motta:ken uttalar sin evinnerliga ynnest för jubilaren. Afven 1 Konstantinopel firades feltmarekalk Moltke(' todeleedag. Sultanen har eammaukallat de vete- raner som deltog() i ettiden vid Ni- eib lett°, der Afven Moltke deltog som kapten. Man har hittills funnit 17 af dessa veteraner. Do skulle på !gelikes födelsedag beapisas i sulta- nens palats och erhålla förlringar till minne af Moltke, Om Moltkes popularitet bår föl- jande lilla bistona vittne. Fålitnar- ekalken skulle en dag för fem år sedan bege sig hem trått riksdagen. Ilan fann emellertid ej pin vagn vid porten hvarför han vinkade åt en droska. Då han vid framkomsten skulle betala färdett, klatechade e- mellertid kusken, innan han hann få hum pengar, på sin hibit och körde sitt våg i det bau ropade: .Det var en stor Ara för mig, hr faltinarelcalk.e Orduingsilekande som alltid hade Moltke emellertid, innan hen satte sig ull; i droakan, sett efter livad den hade för utlett:ser, ed att han lyckades få rått på, hem den pa- triuti•ka kusken var. Som tack för åkningen sande han sedan till ho- nom sin fotografi med en egenhan- dig dedikation still sin droskkusk.. Indiern Druva, en •f orient•- listkoogreeeene mest upputår kemin- made och ålekvikdaste letleketöier t har nu — såsom han ejelt förutspådde — invikets inför sin kasts domstol i lirtoda, stör det han v•nårat sin kliet och bragt sin sjal i fara genom att bevista orientaketkongremn i Stock- holm". En ktömannkongrOna bar i Jea- n dagar hållits i Ulagegow noder presidium af den bekante ejötnane- vAnnen Samuel Plimeoll. Det klagades öfver att ejömånnen vid många tillfållen blefvo ölvoran- strängda och saknade nödiga eanitå- ra anordningar om bord, 1 mamman- hang hårmed komme ålven sjömAn- nene kojplatser på tal, och rörande denna sak 'invandes mycket ekarpa uttryck. Sålunda förklarade en ta- lare ett det var en skam för civilisa- tionen alt gifva sjömannen ett ut- rymme at endast sjuttio kubikfot, då man gtif en etraffånge trehundrasjut- tio. Tjufvar och mördare synes man — yttrade talaren — vårda sig mer om ån de män som mer An någon annan eatnhAllekless bidraga till na- tionens trefnad och välstånd. Man fattade resolution om att sträfvo för ett det genom lagstiftning må tillför- såkras fartygen en tillräckligt talrik besittning. Arven fattades resolution om att nödiga åtgAider måtte vidta- gas i syfte att få båttre sanitära an- ordningar om bord. Frågan om inekränkandet af den dagliga arbetstiden till åtta tiouenar diskuterades Afven, och en resolution i denna rigtning antogs. Slutligen enades man om en resolution, som gick ut på åstadkommande' af en internationell förbindelse mellan sjö- mansföreningarna i bele verlden. Plimeoll framkastade tanken på att ett skepperåd (Shipping council) skul- le uppråttas, som borde tillvarataga ejöfartevasendete intressen och hvilket skulle bestå af till balken skeppa- redare och till hälften ejöntån. Det- ta förslag diskuterades dock ej på kongressen. 11•••••■ Nya synpunkter. Ett inlugg i adelskaps/råpn. Hela svenska pressen Ar i narva- rande stund anetucken at ett epide- miakt misshumör, som tyckes vara de. eto met omotiverade — ja. till en vide grad löjligt — då samma press eå gode som enettimmigt medgilver att orsaken till denna eallspordt eniga animositet ligger i en tilldragelse, sota snu lör tiden' saknar all bety- delse". Men hvarför då flinas för en obetydlighet ? Bår icke redan detta i och tör sig vittne om ett min- dre :sobel' arnifeinne, som opinionens ledare, den svenska pressen, minst st allt borde lita komma sig till last T konungen bar ånyo begagnat sig • f sin grund:ag-stadgade ritt att upp.. liöj• en aktad och högt förtjent med- borgare alver den bildvunn• stim- billenivin genom förlinandet al otåndaprivilegrer, sons visserligen nu- mera icke iotrebara några privilegier, enen det oaktadt, enligt premiet» me- ning, bidraga till foratarkandet af "de sociala undantagaatallningar oes förhatliga •krankor.. Vi sytts, som man torde förstå, på grosshandlaren Olof Wijks i dagerns titnade upp- höjelse i adligt stånd, en upphöjelse, mot hvilken tidningsorgan af alla tår- er, från «Vårt Landa Anda ned till g Socialdeniolcraten", ljudligen inlagt sina reservationer och ogillanden. Grens belli skulle således vara krAn- kandet af den liketålligheteprincip, som i ett olyckligt ögonblick blif- vit don nya tidens lösen, och på hvare fullstandiga genomförande vå- ra eatuhållebyggmåstare af nlla eko- lor numera offra så mycket ofrukt- bart och otacksamt arbete. Vår tid- ning har i hithörande stycken mad« seglat sin egen sjö och vill nu — med förlof — göra ett litet inlågg i frå- gan för dagen ur egna, och kanhän- da åfven, som rubriken angifver, nya synpunkter. Vi lemna således å si- do stundens oreglerade opinion. ic- ke at sidovördnad, utan emedan vi nu, som alltid, stå utanför dess intly- teleer. Föret och främst torde man kunna enas om, att sa långe en grundlag.- paragraf, eller hvilket stadgande sota !tele af laga natur, icke Ar uppbåfd, man icke har någon som helst be- fogenhet att ondgöra sig öfver dess tillät:timing. Nu tyckes emellertid den meningen ha gjort sig gillande, att lagarne innehålla två slags hemtam- inelser, nemligen eldane, som Innu Aro kurant vara och följaktligen aro tillampliga, samt eådane som Aro ur- modiga, och i kraft deref icke böra förekomma i någon tillimpning. Ut- om det att en sådan kuriös klassifi- kation skulle leda till botinkliga koneegvenser, borde val ett så *klase- medvetet(' folk, bom vi svenskar gif- va osa ut för att vara, i det liugeta hålla tyst med att var lagstiftning ännu gömmer på lagparagrafer, hvil- ka det Ar tadelvårdt till och med för lagens högste vårdare, att göra bruk af eller taga latinsyn till. I an- dra civiliserade folks ögon borde nemligen ett dylikt sakförhållande för oss vara i hög grad komprometteran- de ÅtervAnd• vi till den nya adeleut- natnningen, så har (fonderna» *hel- gats med antigent ogillande., som Af- tonbladet föreftkrar, icke allenast i sitt utan, efter övad det vill synas, i alla sina kollegors namn. Det torde va- ra vanskligt att i dessa jembkhets- och liketallighetedogenernas tid söka att rubba grundvalen för det moder- na lakidningealttet harutinnan eller vilja fortakt. etånds- och klawkil- nidens naturliga beriktigande. Tids- andan predikar nemligen jenst om sitt • nivelleringearbete., och all °upphö- jelses af den ene öiver den andre, all förmånsritt på grund af börd och rikedom anses som ett brott mot 'fol- kets majestit". Alla skola vara fik- ande. Och i teorien tager sig den- n• lira alldeles törtraffite ut, ehuru den ksotanda i det dagliga lifvet år, liksom regeringsform:mas nu förtigit- gabotm. Cm kall fTdrb i Callanbi tåa bar liiteftgrellen afgewit toljante bt- råttelf Qburu bblåtten 1889 mvrfet no i följt af femma årå lena berg- ning, utwedlabca bod låten tvål uran bollen orb början, efter en jemn rt milt winter, att mara titigt på wirea. :Rågen nåtte gob mendling båt( nid alfeente å balat od; tårna; ten mogna- te litigt och blef t allmånbet wål bet- gal). .fpwelet angreps bercmot pi te gt- Ita 011en af rott, fen i bög arab fta- babe betfemma. airtåbben, tom tvål på en tel ftål- fen met högre bilågen cett torr jett) tun. be börja teban emtrina ten 15 `April, blef Deremot på be Nita ottcr, i( inner- bet å fåtana met Intig lort, tavefet förfenab af regn ed? ten i allmaget ide fullborbab förr ån i Rigel af N. Unber ennfam tvåbettet utnneflabei e- mellertib roårlaben owantigt titt orb ölet i aUtnåttbet tvål inbergab tider tet wac- fra mäter, forn råtte ftörtta Delen af ecptember. Ruda feet lått kaki, 1.irbelea å hållen mcb fant jod", bitt beef ej mogen fån ån i flukt al eep- tember iller början af Vttober cd?, Rip a f Då intraffab regnig rthitttler, lent lamt bclnaia iUa berget. .Dbafta(Iningen bar — tbutu (Utta reta manar woro något tunna, r,i Va" af förra kela tottperiob ometelbatt ef- ter frotåtbeit — bliftvit ganjta rit o' bestå bugning bar torfi,jgått tider ib:- lamma forballanten. Vetet bar tin:ct lommaren ed? botten masat ritligt, totatiten bar lemnat ringa af saftmag, a? 'vilar fig berjante angiven af to- ta. t)friga tirtfrutter Innee ide ba!Ilf• lemnat tnU mettlfförb. sPå grunt af tålunta angifna tanten ecb meD bOnfart till låna:månne:I uppgifter, anfer fig t. bfbbe tunna utta. la ben tifistrn rOrante bala åra Roth att Otalt:tingen uppgått för: råg till b!' unr inebelftört; haute tiU beteligt ua- Der metelftött; ivarteib till betytlyt if' Iver truten/Ut; Matte till rabatt 00' Icing båttlen af en mebtlftört; lamt att böl/örten blifrvit ramnia. fetitom allmånt omDöme torde hona uttalat att [Torben inom lånet 1890 at- fallit biltur metelmåttan. !ade- m "Cc förtnyfto 'väteamin'. 3 .0(1* fingborgti Dagb:ab latta; "eocialittetna i .telfingborg k a eltet brr huholmi och Vero !Utleta:tante gjort fig marsers btmårtta. 9 ii Mlf partiet emellettib åter Pta få ri" I teglen, teban rörelttar hel tågs letat I låtåns, rettattör ytel Dantetstsa , lokal att fOta åter famla 'or «Påbhu fla Name. eanitliktt !kelt 3 libbag4 mar kr bår i haben och uppnåtts rå allt" rat, ett af tråattfflartfacItotentagen an- avli- ortnabt mött å Urvrid:i fal, km gen reftaurerati cd; en lratettåtet i dl 84:111.1 plottiat frid. St roll tet redgigg vaj- 0ch blåfige mara och Det Dåliga bragt, h atro ca Mitt of 160 å 20J IM" toner intrionit fig. Or D. tenitatrri« ben locialikifra artikel Iteinn?de ., i be anm:lifta Iåribtaio, !kittat ' Shfilaaal tid taau fectalifiladeal Moll•
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.