till an- gala fia terem, men babe antet att betad naval:ter b tiar fållen 133 mastflatcn teori, rigliga. ehuru bet tve- tydigt att cn fingret her ofhfiatig- re lipet begåtta gero.nt farfalininaett at fiagnear, enar ntifibtuf more att åttanu Kluta. Våld ferefeauncr åter ben 10 3anua. areilfer. tag flat:gitta:fil tadla- ti, till rathearåtten in- ovilja ate lid f& tlltefabttrallfea 3. 9t. fRethig i etr4clui. jan ångrabt fig. SO et frebrtante Eit o t alort.taping, 3halon, lem törit racka betalt taxan han algal teithea. nal r h tom hårfin Umbra till en må* hingelic, hat nu ångrat fig ed; bi. sett ultimata att han mine vittna, (paa- bi ls ed glutt i .18rttagf- a'patte mitt- mar el n ågot i !at uppinlante. fl ipper han cj ifrån filt å- Ka ja fångetieltraff, utan får egid tet- tr. ed:inch:gam %jotioncitiae (år- talet C. Stade on i Dttoteham n brinn- »horn natten att inbrott åtmateaholl b 4:10, geelene månate. Wejfen ru- 414c, m ua att makta, opp !tt att en- iga tatin > rcliftontorct etb teg två- inom ett hort tenitet åt gatan. bonat kan Rar fig på glalet warnate eau le d el, utan tottlatte ptontenaten i tut aeåra Ini/ termen i blotta linnet spp i! gatan, ter hatt fluiligen mötte8 a! ta poliatonftapet, tom tog (2cinD om tnecn, hatt lotabragb. lider ben i tiiNga 1. m . tåtants ortanlita [termen met taljods fignalcrabe två fattya O- tal:111ra Cen t norra funtet belågna ItulJtin iurbn utatigt 5Dltarehanin. e rit ten håftiga minbeta .met falt ed; jaljeda im ten måltlaninta lian met btettlii,ar på btottljecir pjatt( en farD bi en tåt ut på tet uppfatta hals ut i bralla graD åtmenthtlia; å anas p" rem De båta fattesen t lått nia) giuntfata cet) gå lutter met man rp allt. BUD tara lat fina qua lif Kinvo fia måfterloifen L. V. giltig- rettoce lon letilatlingen 3. farm C.D.StiiiigIttinn ut på tel mitti Rum- ante halma i en öppen båt tran gur- ka tbc att täta tomma ombett och tet. ls in i bal:iucn vit VItaribamit Dc bå- ta albtaalta !artegen, lem ware (inb turtffeppct '211;ti, tooleu St 03. Stad& !CL, ;å reta trått 'itetreattle till Åbo att aenfelelaft, ed; ftencrIcn eroantc, g. 4titsion, pa fela Råa eithed titt Immunt å ftDanunat i badat:. 9.),i leataits tualt inga tegel !areal, utan fra atifte ttiftea ma) vinben. 'Men att i ten imata fibt femma ont bet ;å tet tablett ?tum war Pre- tutt met blötare. 1.7-.Ieppet ma:ib:m- uta nu på lå lått att lottbåten lom lift ett nattfat tattatea at 04; on af hitOiåter, gallt femma intill tet lam- ma. gången nithludatei finidtet, nu sutta gången tom båten få pub tåra, att jtceecta belåttning tog Dc hå. f: knatat em bott. tante tet (*dann telna gång nithleda10, la att ;Nya ej !anat itian'ecouta upp till totobåten, hu te hata lottomen unecrgcitie merit a'enc ed; De låttinta burat under i fi- sa haticanten att råDDn tutnnirfors Ii! egenfem. ettan be mal tem- an te buk ti,,rbee fteppet in till 5D- hakamn ed; i tub ttilwatien följet btan. från (Stockholm. dan begifyit sig hit — el trodde po- liser . honung Oscar uppmuntrar skrid- *koidrotten. Konungen, som tidligt attnn biet ganska lätt Iber. Poli- sens inblandning Ilade till följd art maten blot funnen. Han var guld- timed och kunde styrka sin egnntle- rått. .lagrets torde vara vättlt ett par, tre tuieu kronor. intresserar sig för ekridskosporten och sArskildt för der. anslutning den runtron vunnit från militArernan sida, 'inr till af de Stockholms anm/inne bkridskoklubb anordoade tatlingar ekankt en dyrbar vandringspokal af eilfver, som ekall tillfalla det rege- mente hvars representant blir förste pristagare i hufvudtaflingen. Första taflingen om detta pris eget rum Böndagen den 1 Mara 1 Nybroviks- banan. Qvinliga skelrådeledartiöter. Af de ordinarie höateterntnor som hittills förrättats med hufvudstedens löream- bogar ha inom fyra af dessa qvinnor blifvit insatta i skolråden. Öster- malm församling har omvalt höken Karolins Augusta Engström, Stor- kyrkoförsamlingen har utsett till le- damot af sitt skolråd fröken Evelina Fahnehjelm, Jakob och Johannes fröken Emilie 'Linder samt Adolf Fredrik fröken Mina Forsell. Do tre eistnåenda föreaudigarna ha ge- nom deesa val för första gången in- satt qvinnor i sinat skolråd. liutatidstaden börjar ,ålodes, eAger Dagens Nyheter, draga allt större fördel af en reform, som, då den för ett par År sedan föreslogs i rikeda- gen, ansågs så naturlig att ej ene förste kammaren hade något i prin- cip att invanda mot den. Det ar klart att det närmaste området för qvinnane verksamhet i offentliga vårt just ar elcolvarendet, likasom arven fattigvården. Och vid pligtttogna och erfarna qvinnore invaljende i ekolreld kan man vara viss om att de valda skola taga sitt förtroendeupp- drag på fullaste allvar. Hemlighetsfullt. I slutet af Ok- tober inkom en afton i en epeceri- butik temligen långt borta på °eter- malm en pereon och anhöll om att till följande dug lä stalla (Ivar en mindre koffert. Hans anhållan be- viljades, och kofferten staldes A silo i butiken. N Ute dag gick, men koffertens egare låt icke höra af sig. Likaså påföljande dag, och eå gick dag ut och dag in utan att någon kom och frågade efter kofferten. Bodens ega- re tyckte att tingesten stod i vågen och lat bara ill den i ett innanför belÄget rum, under förmodan att egaren val snart skulle hemta ein koffert. Och dagar' gingo och blefvo vec- kor, men ingen korn. Slutligen an- malde butikegaren förhållandet för polisen. Kofferten afhentadee och öppnades och — liven, målar val po- lismannens ötverraekning vid åsynen al innehållet: ett holt guldernedebu- tiklaged Det glenete, glittrade och glitninade i alla regnbågens farger. Al åkte guld fans der vieeerligen fö- ga, men e. k. bättre, gul tnetall, eilf- ver, nysilfver, olikfargade stenar, fal- ska dianiauter, perlor, bjefe och, glit- ter af alla möjliga slag — hela kof- ferten lull. Natuzligtvie var hår fråga om en nattlig inbrotteetöldl Ja, hvartör icke i en landsortsstad? Tjufven hade ec- -- 49 — )Nå väl då,) ropade jag förargad, så må det blifva mitt tur att gifva mitt hedersord, och jag svär vid allt livad heligt är, att jag ej vill bedraga er med ifk:ende på detta dyrbara dokument. Om en timmas t'd skall ni få det tillbaka i samma skick,' Ufveretelöjtnanten syntes ovise; efter något be- tiakande sade han likvid: "Godt, jag tror er," och led . detsamma red han bort till muren och räckte 412:8 Papperet på sin sabel. Derpå heleadekvi hvaran- ca, Lvarefter han gaf bijeten sporrarna och red till- baka till Bina trupper. v. Blandmina vänner rådde stor rörolee, då jag åter omlade dem omkring mig. Felix Lubiutsky och flo- r a andra, hvilkas namn oj etodo på den omir.ösa 7441 ropade: 'Hellre der pi papperet och så ou kula pannan än på de proustoka fästningarna" och öf- h rjr thufvudtaget spillde vi mycken tid på deklaniatio- hA ti" kil Onyttiga företag, ehuru vi i verkligheten icke att välja på. Vi måste 0- 7 0 1: tokiga alternativgir ,;,4"Qrl igeti Boka att frälsa våra minst kompromette- ","8 v i lja, la om också endast den unge Stanielaw Czar- br kunde räddar var det vår plikt att kapitulera. • lukt derfur den öfverouskotnna timmen, på några De nya .reairnorna• utalapptes, som beetamdt var, i måndags i mark- naden. Vid företa påseendet göra do intryck at att vara betydligt mindre An de gamla, hvilkot de som bekant ej Äro. Graveringen ar synnerligen vål gjord, papperet kana bra, och utseendet år nmerikanektl .AllmAnlieton var synnerligen be- gÄrlig efter det nya betalningsmed- let. Vid riksbankens hufvudkontor stod man till och med i kö för att få vetta till sig nya 'femmors. Pan att vers sen gömytlighetens stamort på jordens har Köpenhamn blifvit förvaudIndt till ett .Sedeni. ett röfraroniste, soul har on fasavicknn- de manad al brott att uppvisa. Icke som skulle någon eirskild dispositi- on lör brott vara utenArkanile tar befolkningen; långt duritrAn. Men centralisationen, den oniturligt star- ka centralisationen till landets huf- vudetad vållar en rnitegd svårighe- ter betråffande utkoinstea, hvilka •kapa onaturltga situationer, misbe och förbrytelser. Anspråken på polisen vaxe med Igvart år, och anklagelserna mot den- s imma för brist på organisation, psmverkan och vakenhet hopa sig. Men det år ej godt att parera ett olikt elÄnde, och Ännu år det ost- gjordt om detsamma skall elcrifvete på rakningen at bristande förmåga En laxa. Veckorapportören K. It. beräknar den förlust, som Mosebae- kes divarende förläggare, den be- kanta vinhandelsfirman, lidit genuin det (steka meddelandet, att luftseg- luren Rolla skulle upptrÄda samma afton han försvann i molnen, till om- kring 35,000 kr. Tidningarna och alltnanlieteu boykottade stallet, som måste etaugae, men lönerna till de med kontrakt bundne artistorms ha tilldömts deese, hvarförutom vinalåren lidit genom miestarnningen hose all- mÄnheten. 05ratuilanben. hos polisen eller ett moraliskt för- derf, som på flera stAllen, An i I ■ 5- kenhamn, trotsar alla bem;itlinilen för dess begrAnening. Att strandvAgsvillatjufven så lån- go drog polisen vid natten torde dock kunna rakna, som ett fattig- domsbevis för ordningsmakten, och får den mannen akrifva sina memoi- rer, ja då så får tjufrornaneliteraturen ett värdefullt bidr.g, som ejelfva Frankrike skulle kunnna stundas oss. Narraare 100 inbrott: Den siffran bor respekt mod sig, och i (prim- drAngen Lund har Danmark en ce- lebritet, till hvilken ej ene de stora skulturlåndernan kunna uppvisa ma- ken. J ordblifning i Norge. Från Trondhjem telegraferas den 27 No- vember: 1 går natt kliades bar ett jordskott, i synnerhet i etudene entre del. Krukkarl och kakelugneluckor klin- gade. Möbler och hus skakade så, att de inneboende förekraekta vak- nade. Två svåra timmar upplefde en arbetsearl vid Nyberg, Danmark, i onsdag. gren. Ute i fjorden står en påle på hvil- ken h varje afton vid mörkrets inbrott en röd lykta anbringas till Inled- ning för 'ångfärjan. 1 onsdags qvell Loro de två karlar, som aro vana att tanda lyktan, ut till pålen. Den ene gick upp för att fasta lyktan på lot- ten, den andre skulle vante med bå- ten nedanför. Den starka stormen satte emeller- tid båteu drift, utan att det var maj. ligt för don mun som var i båten att hejda farten; båten dref öfver till veetra sidan af fjorden, der mannen gick i land. Han omtalade tilldra- gelseu och hjelp ilandes genast ut till den nödgande. Men det dröjde två timmar innan man kom dit, och under hela denna tid hade den etac- kers mannen hållit sig fast vid pålen, utsatt för den rasande Koralen och delvis öfverepoled at sjön, som gick i jettehöga vågor. Mannen som Är nåra 60 år, var emellertid så kry att han fortsatte sitt arbete vid ånglarjan så fort han kom till staden igen. Storstadsinteriörer. Från Kö- penhamn akrifver en korrespondent till Sk. Aft.: Dödsfall. Dun 28 November afled i Helsingfors en at stadens äldsta medborgnrinnor, fröken Beata Cron- bolin. Den tiflidna var född ilen 14 Januari 1796 och sålunda vid sitt frånfälle nära 95 år gammal. Frö- ken Cronhohn var en af de få qvar- lefvande personer, kanske den sista af dem, som vistades på Sveaborge faetning vid tiden för den ödesdigra kapitulationen 1808. Hennes fader var nemligen anstald i tjenst dersta- dee, och den då något mer ån 12- åriga flickan deltog jumte andra i aftåget (Vyer isen från den uppgifna fästningen. Hon har sedermera varit bosatt i Helsingfors. 0111 allt midligt (och åtskilligt annat). En humoristisk vagabond. Punkt hette han och var 1. d. sappör, Se- naste vintrnrne hade han haft förord- nande som korpotal vid Vaxlioltn, men längtan etter ett mera omvex- lande lit drog honom ut i verldon. Kom han så till Malmö. Han vick- te genast polisens uppmÄrksamhet der han promenerade på Södergatan iklådd en ekinande blank cylinder- hatt och en snygg ötverrock, men i on för ötrigt mycket dernngerad toa- lett. Så blef han anhållen. Hans full- etandiga namn år Frans August Nils- son Punkt och hans ålder år 34 år. •Kunde jag inte tro att rockeis skulle kompromettera mig., gemet- de Punkt resignerad, då polisen började a:101mi honom med frågor. Han fick utvisa gillet der han ta- git den. Det var i Grönegatan n: — 46 — — tGrefve Dialaeliowaky har jag icke sett på flere månader.) »Iluru? Skulle icke heller han vara att finna - här?» — >Nej, i alla händelser är han icke här på slot- tet. Det sor ut, som om ni kunde varit något bättre underrättade än hvad ni verkligen är.> öfverstelöjtnanten bet sig i läppen och fortsatte: — aJti 4, Ignatine Romany.» — atkudtligou slår det till. Och likväl katt jag icke säga, att han är ibland oss; eder häved kan i alla händelser icke nå honom.' — >Skål) — >Hall är död.' — >N:o 5. Kashmir Opatow till Radowa, Niemovsk, Ploczyn med flera egendomar.> — >Tillstädes. ) - ›N:o 6. Grefve Carol Wysocky.) — >Likaledes tillstädes.> — >N:0 7. Sigismund Palatin.' — Klanoka riktigt; nu går det bättre." — ,N:o 8 Stephen Cryscznecky.> — >Här finne han,' vrålade Cytecznecky, som stod tätt bakom mig med handen på min skuldra. — ,Michail Itagoczky, insurgentcnot för trupper från Kraken>. — >Återigen ett stort misstag. Ingen med det- ta namn har under min tid satt sin fot på slottet Kaaitnierce. krobirisa 11 hos ekråddaren Hylander. srruet Nr vara god och hålla tamburdörren stångd så att en arneknro inte kom- mer i frestelses, sade Punkt så snart lian Ater befann mig på art och stel- le. Hatten hade han Alven tillgri- pit i Malmö. Hyn..? .Till höger i en förom*. — detta var den enda upplysning Punkt förmådde lemna. Eti annan öfverrock, som blifvit stulen, hade pitt-Anta lins en pant- lånare. Man visade försöksvis plag- get för Punkt, som genast åtrerra- skatt utropade: •De' va' I-n, ha ni ätt fatt i elen också: Men vesten ha ni inte fått, den ieåble jag i Lim- hamn". Om senaste bragden berattede Punkt: Han hade kommit in i en Ilearesal i Lund och der hängde en rock som han tog på sig då han gick. Nar ben korn till Malmö hade roc- ken väckt ötriga vagabondera upp- marksamhet och Jan 1. "Förtryter det er t eål sal ja vi rocken och dela pengstne., sade Punkt kamratlikt. Nlen den som Kick att ealja rocken hade aldrig kommit till baka mod några penningar, och nu ville Punkt att polisen skulle beifra detta svek. l'uukt hade vidare mycket att be- ratta om huru han under föregifveit.- de att han var maskinist plockat sönder och ramponerat ett tröskverk för en bonde, huru det korn sig att han bar omaka 'strumpor in. ni. som kunde tjena som åskådliga illustra- tioner till mannens skiftesrika lif. Han har nu !Aktats och härmed har Malmöpolisen för en tid satt punkt för Punkt och hans vagabondlit. »anbc1sunbcrtittelser • Spanntalspriserna i Laholm (hos 0. E. Hallberg) vo) den 1 December: Råg , 12: 25 å 13, Korn 10: 50 å 119: 75, Hafre 9: '25 a, .: 80. Allt pr 100 kilogram lilligörel se, Genom offentlig auktion som för- råttas vid Sofiero onsdagen den 10 dennes, kl. 10 f, m. låta eterbbuedele- garne efter aflidna hustrun Nilla Svensson, till den meetbjudande för- 'nja tvenne åkrar om cirka 33 kapp- land med derupprupprordt bonings- hus, Afvensom Doete lösegendom be- stående al diverse möbler och hus- gerådsaaker, samt en del potatis och den aflidnaa gångklådcr, under vit- kor som då uppgifvas. Sofiero den 3 December 1890. Hans Svensson. P • eg • Röks och Urinera» hitraders landtbruksklubb hade i gir afton ett par timmars sammantrade å har- varande stadshotell under herr N. A. Jönssons i Mellby presidium. Först föredrogoe 1889 års rÄkenskaper, som godkändes på revisorernas rekom- mendation. Man beslöt dessutom en uttaxering af två kronor pr medlem under name år i och för tackandet al ett litet deficit på debetssidan. Till sekreterare och skattrnastare för utleta år omvaldes herr Johannes Nilsson i Ahla med aoklatration. Till ordförande vid muta möte, som skulle hållas i Halmstad lörda- gen den 14 nästa Mars, utsågs Jo- hannes Larsson i Tönnerea, och Jo- han Jönsson i Påarp som vice ord- förande. På initiativ af kammarjunkare Oyllenskjöld och direktör Emil Lytt- kens beslöts att utfärda inbjudnings- kort för medlemskap i klubben till de inom dess verksainhetsomrlde bosatte medlemmarne af Hushåll- ningeaallekapet. Dcrefter företogs diskussion öfver våra olika potatissorter (inledd at kammarjunkare G.,) och gate Trasten «‘.• eamPtammigt hedersplatsen åt smag- num bonuet., såsom innehållande, en- ligt herr August Lyttkens' utsago, omkring 22 procent siarkelee. 1 sam- band härmed påpekade herr A. L. i ett sakrikt anförande putatIsajnkan och gattet att genom andau3lleenlig kupning etafja densamma. Herr N. A. Jönsson inmalde ett af honom studerade tyskt arbete vid namn: sMed övad skola vi Odds vår jordis, och hvaruti evalveleyra rekommenderades som gadningelnane. Herrarna Lyttkens en. tl. ansåg° e- mellertid denna idé såsom något för- flugen, och kammarjunkate G. an- märkte spetsigt att den tyske förfat- taren troligtvis var aktieegare i ett everselsyrebolag, som gick med för- lust. Slutligen gjorde hr August Lytt- kens några erinringar om att nu uns der vintertiden, då arbetskrafter sta till buda, sortera den sed, som var ämnad till rasade. Sorteringen kim• de ske medelst triarer eller i varats fall bandailloornvoro tulltanvåndbarpt
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.