«):0030:«0~14«49:«0~3~0:( I 49:«9»:02400:«0~0 Henrik Larson! kejsar Wilhelm och skol- Tilaendet. Konferensen rörande det högre skolvteendet öppnades i torsdags i Berlin i kejsarens nårvaro af kultus- minietern Gossler. Vid förhandlin- garnee början utvecklade kejsaren sina laigter om ekolvåsendet; bår vore icke tal om politiska utan om pedagogiska frågor. Gymnasierna borde från början ha öfvertagit kampen mot eocialdemo- kratien och uppfostrat deo uppvlx - ande ungdomen må, att unga mån, gom voro jetunåriga med honom, kun- nat bilda det material, hvarmed han kunde arbeta i matens tjentit och blit- va herre öfver socialdemokratien. Men detta hade icke skett, och derför gjorde sig nu contrifugala tendenser gillande. Upptoetran för det prakti- ska litvet vore försummad, man ha- de icke uppfostrat tyskar, utan ro- mare och greker. 'lyckt språk och tysk historia miste etter detta vara undervisningens medelpunkt. Kejsaren framhöll öfverfyllnaden på gymnasierna och följden deraf, det stora literåra proletariatet; han ' kulle icke tillåta uppråttandetat gym- nasier utan bevis för deras rått att existera, och som aAdana an.åg han klassiska gymnasier och ekolor med realbildning, men icke real g yinnasier. Kejsaren slöt mitt tal sålunda: För blotta retligheten att blitva ettårig frivillig :niece at gymnasierna fordras afgångsexamen; för realister vore af- gångebevi. nödvendigt. De gramma- tikalirka produktionerna skulle !e g- gat, två k!aeeer låg re, och derrned skulle förenas examen för frivillige, eventuelt fånrikeexemen. Geheime- råd Hinzpeter brukade så ga, att den, som skall uppfostra, måste ejelf vara uppfostrad. Denna fordran kunde man ej såg a, att Iårarepereonalen fullt tillfredestålde. Do unge mannen må- sto utbildas med öga för det prakti- ska lifvet. Förberedelser tråffadee för upptagande af heleotåran som lå- roåmne i skolorna. Mån skulle ej le 'redden genom glasögon, utan med egna ögon. Judeförföljelsen i Ryssland. Tvingsoinvåndeleerna af ryska ju- dar till den ortodoxa kyrkan mång- dubbla@ nu, efter kvad Daily Notve meddelar, öfver allt i czirrikere ve- etre provinser. «Och livad skola de vål göra, ek-if- red det i ett bref från en judisk dam, 130(11 förut bott i \Varpa», men nu kommit öfver den ryska grAngen, etålda som de Aro framför alnertati- vet att svika eller låta sig döpas. Mödrar gå in i den ryska kyrkan rör att radda sina barn, medan röner och döttrar antaga den nya troebekånnel- sen för att rådda sina röråldrar från brist och nöd. I de flesta fall harva emellertid alla nåra elågtingar helt nyligen tvungits att !cirklars sig be- redde till samma steg, innan en en- da af dem tillåtes att ingå i ryssar- nes trossamfund. *Mycket beror naturligtvis i detta fall på polisens nit, och polisen li- ter lått muta sig till att inför pre- sten försåkra att krietendoine-kandi- daten hvsrken har föräldrar eller barn eller åtminstone att de gömt sig un- dan, så att de icke kunna upptåckas. Det raseri ech den förtviflan, som genom dessa ltgårder uppkommit bland Minne, år Kranslös. Allden- stund de rysk-polska judarna fast tro på belgden at den bekånnelse, som deras förfader ~latta, under eena- ate fyraturen år, har czalene sam- vetstvång upp■ ackt ett raseri, som aåkerligen inom kort skall medföra allvareamma följder. • Det tjenar ingentin g till att man för myndig heterna påpekar att judar- na genom min Ofverlig ena intellig ens och moral måste blitva Rysslands herrar, om de döpaa och kaross fritt tilltråde till alla kall och yrken. Af- vealedee tjenar det ingenting till att dessa spådomar styrkas af hatet bos de ryske nationalisterna som lötutee nedi:skurning af de ()invande judar- te, långt innan dem blitvit ryssar till fot och hjerta. Re geringen fort- far i sin förblindelse att medelst det till dee. disposition mående kraftiga maskineriet förfölja jud•rne, till» de undergått den 1(511'111ga ceremonien. Om man lemoade de ryske judarne fritt val mellan den ryska statsreli- gionen och ögonblicklig död, skulle mång a af dem vidja det titt ilbuda och jubla deröfver. Men år det ic- ke helt naturlig t att, då de cedert fl vilja mellan omvandehie och lån g- sam hung•redöd, deras herru' så kallade kristendom ainfattas lit ett allt mer bliva:ande antal at det Tör- löljd• folketts Ofwanetående bref lemnar ett godt bevis på tillståndet. Di kv anterna sfuncizjukt bevakas och ileto Kasade (Henrikssons hus, Laholm) rekommenderar sitt välsorterade lager, rör Hösten och Vintern af Dunkappor deribland ett vackert urval af: DIODELLEAPPOR från J. A. Wettergren å C:o, Göteborg. Beställningar t alla slags Dam- & Barnkappor °mottagas och utföras på dagen. Profiling sker en hall timme efter måttagning. De som fästa utseende vid en proper och välgjord Kappa torde "gt kk observera att samma skickliga tillskärerska 80M föregående säson- ger varit asstöld hos mig, fortfarande förestdr Kappsyeriet. Ett rikhaltigt urval af Kapptyger & Besättningar g släta, igt till rastliga, och fasonera de i liera färger, äfvensom alla slags platsens billigaste priser, hos besättningar EUELTREEC Angsox. 0.3»,3e6000e0:6'00-03e0Y,W40,01«6199•00MYYS».0.0003:fflai. ån någonsin inslApprie i landet, enAr man vill hindra dessa fasor från att nava kAnda i utlandet, kunna nyhe- ter 'Allan erhållas genom andra ka• rialer An de erkåndt officiella. Fyra millioner menniekors samveten hotas med ytterlig demoralisation, och det- ta år kanske den våreta och med all 'åkerhet den mest ‘idtomfuttande förföljelse, som drabbat Israels barn, Regeringen och skol- Migan. Om regeringens af ryktet bebåda- de plan att på administrativ våg ut- faid• en ny skolstadga i ölverene- etarnmelse med den af förra riksda- gen förkastade yttrar G. P:n.: "Som bekant, finnes Anda sejen ti- digt i somras en komit af flkeelu- tande fackmån, utan riksdagens iuitiu- tia tillsatt al regeringen, med upp- gift att rådgöra i låroverkefrågan. livad denna komitd egentligen har för sig, och huru syftemålet i detalj gestaltar sig, fr foga bekant. Det antages såsom en möjlighet, ja kan- eko t. o. m. sannolikhet, att regerin- gen skulle imna på administrativ vå g utiårda en ny laroverkestadge, hvil- ken då naturligtvis skulle komma att inrymma i hut% udeak det tor senaste riksdag framlagda men då förkasta- de !Utslaget till tötåndrade beetåtn- Indier turande laroverken. Vill man på rent administrativ våg utfårda en ny litroverkeetadga, som sålunda icke i sitt definitiva skick underetålles rikedagen, så borde hård- vunnen praxis Mena dertill, att den- na stadgas bestånnueleer ega något stöd i riksdagens vid föregående till- länen uttalade önskningar, så att den åtminstone ej innehåller något sådant principielt nytt, som ej har någ ot sammanhang med de riktningar, i hvilka riksdagens reformotråfvanden gitt. Uti det senast framlagda kong!. !inslaget torde finnas ett eller anuat sådant, tutti utseende Livarå den e- konomiska lagstittningeue ulliutpoiog kuude komma att vecka blandade kansler. Dit råkua vi obetiogadt för- slaget orn låsårets !örlangning. Något sådant har riksdageu, bvttka anurark- [tingar den i Ofint gjort, aldrig ens sutydt. 11883 Ars komitattånkuu- de torekownier visserligen ett yr- kande på likare. förlåt:40ring, men detta under förutsåttnin af en be- tydlig inekrtukoing i den dagliga uudetvisegetidee; då det emot del W enat rberg ska företa get knappast vill. vidkanoste den ringaste alp:ut- tring 1 detta blIneeende, och detta hyttan kurser och l&rotarnen bibehål- las i allmånhet °löga:ad:adv och in- gen förminskning et skolkursen i de« helhet framgår såsom någon frukt at den &piplisa additionen' at timmar och dagar. Allandet att med lyra vec- kor Oka dop årliga landet visningeti. (len år således en mot Iårljunger och målsmån tinget obillig administrations- manöver. lindamålelös.t betungande ej mindre för de senare An för de för- re, ett slags skårpta polisbeståmmel - ser, som tråfla hela allmhoheten. Det ligger i öppen dag, att föräldrar, som ej bo, der lAroverket år belåget, till- skyndan ökade utgifter, och att fa- miljernas frihet att lör sina åndatruil disponera öfver. ferietiden våsentli- gen inekrinkes. lieformens värde i och för sig år ,-åledes mer An tvifvelaktig. I kon- stitutionelt hänseende skulle man kunna kalla den rent af betåuklig. "Den ekonomiska lagetiftningeråt- ten• år, som bekant, ett teuiligen avlivande begrepp, svårt att i en or- dentlig definition fixera. Dessa klin- netecken skulle vara, att den "icke omfattar någon beståmning eller an- dring i den enskildes rittetilletåndn. (Nauruer].) Nu lår man antagligen ej kunna såga och bevisa, att en )örlangning af allmånna undervienicgsanstaltere arbetstid faller under denna juridi- eka formel, men nog föreligger hår ett på förhand ej inberåknadt ingrepp i den enskildes frihet. Lirjungarnee frihetstid förkortas, fötåldrar och målemin tvingas till pekuuiära och undra uppoffringar, och låraroe, som sökt sina tjeneter under de gamla förhållandena, tvingas till ökadt ar- bete utan ökad ersåttning. Som man finner, skulle hår komma att förelig- ga en mycket stor maktfullkomlighet från regeringen. sida. Att reg eringen kan vilja bereda Imam° någon ersåttning tör det ö- kade arbetet år ju sannolikt och så godt som fliken efter det vid förra riksdagen framlagda lönereglerings- förslaget. Men olyckligtvis ligger den saken ej 1 regeringens hand. Huruvida riksdagen under några oniståndigheter beviljar CO löneför- höjning måste bero delo på herekan - do ekonomiska och politiska kon- junkturer, dels på huru pata populå- ra de nya beetånanieleerna Aro mom riksdagen, dels ock på, huru pata itopulår vederbörande departements- chef år på emma område.. "kolm. .etabbålleingefeLlfravet fat låset hatt t ttaoage im 'kalmarit mintellatu- menttate a hetell Gena i -01mIlat, tunne en mångt åtenten lörttem- mo till bchentting. tiara annat ett anlleg af WO fr. åt lentibiustngenter, 2,bUO tt. al reatttla c i 7611 1111 Ititenttellttationen. %dc eUenbottati alretan‘c tullbåt) 1,600 fr. fåt hr DL ill. 3antlen t Wiaby babe ett lötflog latemmit em att ~aga lanblbliteftelan å ,Ettet lamt i Nitet intårta ett laettiranuaftola 1 OalmIta0 ech gulle betena antethilla1 Dell semem ftolOntiflag, Må genom onflog af huå- hålliiingWillRopet. 11Iffettrt babe :rit banbLiggitingen af frågan beflutat före- tilltåttantet af en tontitt at 5 Per- f ner att utraa buruwiba en låten ån- biing af lanDtbauntelmieningen inan lånet more af behoftert påtaflaD. 3öntifon motimerate nårntare fin motion och tillagt att han återtoge ffi törflag cm ffolanå !i:dån:ting i 4jalith, flat ed) blott önfla*e att tett finge fin platå mit någon fiction å Shine—fpla latin jernnig. avin tompetene tör in- trått i frotan önftate motionåren att e- luren ffulle banna genomgått folthög- Rola eller tpa tunfraper monwarente bitit fem inettelaG i faten. De [lifta talare, lem Yttrate fig i frå- gan, hrr ,Dagftat, Zh. Ovtlenftblb, tyttfen4 m. nrtabe bifall till utftel- tete Prflag, Prvillet «flå antege. 21f tillbtrnba belåntri g at må nåmnaå: 3 Söte hårat: ill. (p. ,Petsfion i Ytlige- gårte, .tahlbf, jållgapete flora filfwer• nirbalj, Dt. 2ineblab t ,Dunnefietp D:e; 23. i). 4.1etition, Stringegåtbstorp bto; huf aren 3. Brunt lilla ftlfwennetallen; glit" IJJ. Lcacejon, l)reåtorp D:o, famtli- e för otit:tag:lit, lamt %ler. 9tileton i etummeelef flora filturermetalien får böggliaboarbettn. 3 2,6iturriii) hårat: Zteua &penater, Clbeberga, lilla me- ealjtu fur thitgärtifanhiggningetenn; Det gtilefon, 4Dule, from metallen för oblingegit; dug. 34anajon, ellebol, 15 ft. tremat löt tro ed> 9111K ›.1)/eigtene- lon i Mine flora metallen ed? 20 ft fruntråD för D.o. 86retogoD bi en bet teol- if ortfö- tante makta lautehifting (.5. Torben- falt. Zill °af. i ytro finalen:telning uttåga tamtnarjuntate Zh. NUengelt. utfTettete lebombler more i tur att af gå, :gnaga:0mm 3 eutitcne ed> löjt- nant Tt. 23ruinmer, betitta !enare at- böjt emwal. ,Dr buten' ommaka ed, nymalta lanttbrutaten 3l. X. Sön/fon i 13ZeLlbö. titt buubratal nya medlemmar lamaf- an, af Pr/Aha De me 't :uttala Rola al ob onanåmnall i nåta nummer jemte en utförligare raogörelle för fammenttå- Del. 113Ian0 prietagatinnor från Utta .DaUant ratt, tanautitellutiticit i .alm. flat ötå, utom De t fara nutnzet nånniat !rören talhelmine ertg. man från 2aholtn, f om ethell Nate pu- la för glajelning. ZOnntnge cd;, VfIta Ramp. Ildjefle- tar «bale bettriontndnittanDett. 45alleaDe betages, 3.`å Utom giotb aujetan har batetientchrten ten 2 ta bctelliat taniunfurcu 11.40 tapeten' tom- pant 3ePrt tildlnert affteD ftån inne- baltoaube betalning »ID bataljonen. f§anjnetaren i bataljonen SItittflon Oet be- ental. att från ed? meD Den 2 D3 ed> 11111mittart tjenftgöta fem faeltinfare caOoluit tomma. nid De tig Immiriagea buonbc tparnplIgtige inom hbolail N g. panioturbee nitrathalt å 2abelms botet i morgon met bervdringemå n kam gabolme ft» ed> 9tennalaft leden lamt öftoerrnergon nid bem från tibe, Zjet- bu oeb 2abolrab lantifårlanding . Tub rjringartie lottfåttali på månbag, tillba otb Ontbag a bita Ramp., .Diebults g c4 21,.bultågårtgiftveregått at meD bervaringt- m ån från öftiga Delar af fötta gRautal8- od) Rattftrifain g led Roben hirthittailt i mor de n a tathiej meb början tl. 9 f: rn. ,Delmfiebtt ttieetfebrit ba r i hav ne of förrealtninghtirettiene r sAb hlctt artilletiregemente erhållit beftålliial en (töm femmil unbet 1891 af å me,ebr.,,betbrb<tfdrft t få mpetet fi rmor tartbt inlemnat enbug, matelebtailantipoftni. Zrån9feln på jnriflbanan. ålett henna önretfttill framhåller dtenHo- Det i attmarliga °dialog tel bitanke i ben tinftronining, tom kr nårtaaraatt råler inom jutitiffa fartillefers3 måra uopiiarziuriiitr,uctartuas u r.ito e fitrt, 'Det år teton t ! rn tii t btil i tirtt lie båni elta ni n t e a tlogligo . fb1),iflanbt, i ed) 18e fig rebell trått! att mana till be- tånttanihet, tommer ett annan fötlieå. tante einficintighet. fem förft rå issafts Liten borjal tuffa titt 6teOtigra inftytart, be. %h att bli fompetent fin Demareplat. fennhiftt Den unge jutiften törn Da grncm- gitt en ptattiff nolo; han måtte, fem Det beer, bo "inrit ting". Vd) beten att te: göra tetia bår ide i tir- bintelit web någon hitt. %hr, tå tillgången på 'notarier' ide war iä fiffig lom nu, tiO tet fig :nib bre brått tår ten ungt juriften att få °glättning fem bitrått bes en hårat- höfting. ,Den tunte till ert met för- fina en ;11, 111,1 rå Detta ritt arbete. Nu heter:net målfe Iårlingen i te flcfla fall bart löpa fig förmånen alt få fajta beBfa preflatita för betortear. Zeb bin får ofta i åratal månne tå bugimatilfeet att met hög etern uoreffting få Gana i en annana tjenft. nåtma ch - fager ?Pk:Metet — allt meta ten tunn, Då tet uliflutante blir en panirg• eller ula:tet:G-5.'4a, em te unge jurt- Rune fte:e nitig utbiltniug det ej — 'krita tvi ide rotan öro tar', intialarnt off) filtra:farten. ettan ffrji„.ilic ! hm 1. bolies eker Mictergl rel) St3el ue lån ing,itt meD omålat frau trettofogben i Tont:Mene %tett, alt t elfte fångEttnån lett liren fia ftåten, i råbeten af .trealöettia, V10 bröl ed) tenittete ttbrantc intrerfate på jillbffet, afgid tonenbåten fanhiltt Dit för untet- lönnlig af förhållenDet. efter ett hat- we i ,.."- ttöniftab entbeatagit erten§ h- Rctiurpluringemar, fettfena gata till Toaletter, brunett upplyåninger inhem- tate8 at tonar ech firtate. .paref fram. gid bed, att tungereljen at ten nec- cembet 18f2, angirtnbe finbug met jogt etter brud luiD eiretiad mekttuft Inter tott; lit af året, ej på något fått ö'tret- tråDtB, alltenftunD hantlanga:Oh:tima unDer ftjutningen hållit fig på ta Di11an1 af 7-12 e:leriga mil nån te vare Rå. ren. 8titaccbelcItningen autig bcd rtjutning unDer pågåentt fitihRe, seb i nathetcn betat, baftra menligt teflon. be rå telammo. 21tif tancnbåteni ri- tare fått) upp till :v- rainetunD iOnfel bwal flau tanenbåten, ed> tå lanititijt bermeb faten i fler mt;denbet gått till tok . ` Dynstilen, wlU Det tyna§ lem bra- len, citminflene unDer tunga fötheaig ben, föret fo, fat fiUene nåtmente till fant. 3 athibinht har getnfillfifTet på ca tcl platfer tring Orcbbeflat ed> nen ifQtt nu en lit want genrea giftrente. Bah filtet bar jemwål mach lettingen ätligt i Hårbeten af eylettl cctb eit1Ditilerbet. Cin mdrtlig fiefbomoihria glne Cellcbtotei tåles: 3 Ber orntring Ib månaret fenate tub- b“Dett en familj i mår ort af ten l otgea att en något mer ån 22-åtig Detta i Kulet föll t en twår finnatjutteat. ef- ter att en afttit ha gatt till jangi fyndigt tillf mat:tate pen morgonen tet-, på meD fullt utbiltatt wanfinne. Vit måttatti till en början i kumlet, men ljuteonten mar få kårar:at, fluntcat meD trålDf amma utbrett, att ten ljuta Pinligen mälte föra§ ItU hofpnalet i Upf ala.face fortter Pennel ljettcm u- tan mätbara leden titt Urban:ing ttU D cf; ben Der, etter att en qtrall ha inletts- net, emtöcfnaD a! fin !måra luften, morgonen Dttpa watrate meD flata ta- lytaptcm• tar, tri fritt manhanet• hentffa Zuta In:roffat» paa på åarna et kasa antornIt tia bcipitelet. .voc heti lem ltift och återmåntr till fin km, Der bon iden bh trillat' snut 91Zati alla Iden tig tallieniltg hetta. Pennel ed? fan lått lånta fig familjen. egen glable ölivet bena lydliga cg) mått- liga tvånDning af Den bbitik men,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.