ANMÄLAN. woxfflroomouxeimegeonixouxoxr«,«Noommento Laholms ny. Tidning, 40t som åfven under nästkommando år utgifves hvarje helgfri Tisdag, Tor14- dag och Lördag, anmåles United till prenumeration. Prenumerationspriserna aro: ,Å tidningens expedition: För en månad kr. 0, W För ett qvartal kr. 1, 35 kr. 2, 50 För trallår. För tre qvartal kr. 3, 60 kr. 4, 50. För helår Vid prenumeration å posten till- kommer postarvode, utgörande en femtedel af tidningens hår olvan nämnda priser. Annonspriset är 10 öre per kor- pusrad; minsta annonsafgiften år 30 öre. Antoine rs införande i alla sven- ska, lIfvensom utländska, tidningar ombesörjes. Tidningens hufvudsakligaste upp- gift blir fortfarande den att vara ett nyhetsblad för Lahohns stad och Hök; hårad, men skall ålven eg- na vederbörlig uppmärksamhet åt tilldragelser och förhållanden in- om öfrigs delar af provinsen, isyn- nerhet beträffande sådant, som kan ega mera allmänt intresse. För att fylla den ft,rstnåninda uppgiften ar q R råma nyttiga och passande a mit ;Ad » kU-4 fet !presenter:1 igh säljas till mycket billiga priser hos Henrik Larson. P en ansenlig stab af notismeddelare från de flesta kommuner inom si,- dra delen af lånet engagerad. Tidningen skall för öfrigt söka att bjuda på ett så onivexlande in- nehåll som möjligt, såsom artik- lar, kåserier, korrespondenser från kringliggande landsbygd o. d. Hembärande ett hjertligt tack till alla våra prenumeranter hafra vi härmed äran inbjuda till ny pre- numeration å Laholm nya Tid- ning. Laholm i December 1E00, Redaktionen. ' ffi trilla, Nihilistisk djerfliet. För närvarande pågår i Petersburg en större nihilistprocess inför en spe- cie! domstol, begående af gonats- medlemmar. Processen nfelutne sen- nolik först i början ef Jiteunri, enar en mångt' personer äro anklugade. Haktningarne, som föregått denna procestr, ha egt rum anda sedan i början al innevarande år på olikn tider och grillen. Liksom i don genast •Islutade pro- cessen åt hufvudpereonen i den nu pågående rAttegAngen en ung dam, och hvud som tilldrager sig atirkild upprukkgarnhet år att den unga fl:c- kan, en Olga Iwanotvdki, Ar nåra be- alligtad med en ganska högt Ptåen- de emhetoman. En medlem of don högen kyrkliga styrelsen, ge- henneridet Illinski, år nemligon hen- ne* onkel. Denne bodde i ett hug, tillhörigt Pjelfva den heliga Bynoden, och just i detta huv hade den djerf- va nihiliethjeltinnan upprepade gån- ger funnit tillfälle att hålla hemliga sammankomster med sina tnenings- hinder. Det var just under ett dy- likt möte, hvilkct hon stillt till un- der det att henne, onkel befann sig på reta, gom hon häktades. Vid den husundersökning, tom företolvs, hitta- des jemval talrika revolutionera pro- klatn•tioner, några bomber och en mängd dynamit. Som man lått kan tånku var det- ta hua det sista malle, der man 'fin- tade biffa dylikt. och det var endast genom en särskild otnstAndighet, gom myndigheternas inigatankar riglades åt detta 6111. PAtven och franska republiken. Några franska biskopar halva på grund at kardinal Lavigeries boken- t• förklaringar, hvilk• fir det fran- ska presterat:Gliet gjort det till en plit° att nårma sig republiken, våndt sig till L..o XIII i och för instruk- tioner, meddelar Berliner Tageblatte iserkorrespondent. Och påfven her garn kardinelstetasekreteraren låsinpolla i uppdrag att meddela dem evar. Deri erinrar påfven nm °regering XVI:. eneyelice med anledning af epageka deountneen Isabella* tron- bestigning. Redan den gången lät den heliga «elen terklira att den arkeener alla kongtituerade regerin- r, utan att detta erkånnande inne- r ett gillande af ds principer. som gjort tig gillande vid dessa rege- ringar. tillkomst. Ru•dskrifselsen bemödar sig vidare'eat besitts grued- leeheten och oråttvisan i den mot ka- toliker» rigtadu anklagelsen, att de aro mot/Unders till den republikan- ska styret.» i Frankrike, som om newitapei att rara katolik m5dvia- u eintten flebeifullleaft'flelebanittt medha i trebags i .Dalmftet. df to, motta tabell tmå ?inmaka. Fanbo unitnerfittt. t atinftt hithd för fuolrfuta propen år glam Ark' l iSiltliain.1 oda 23. von evdr,ott. - Efat ;',45 OBS. 5 procents rabatt vid kontant. Rott in(anbt uppgift p& anfolcillebatalinf fina relpettime larbunb, limma i k. flo numret af tibningen 'brimotes. nen" att göra Utta meb bet (lifta. ligijiTa abtleinaplitt ta r is Mit. wit at tonungen Ilohtållatf, dtitiernit elodhoini till .Delfingb. ,:iiiet. ti3apitrt bar li3ljartbe utbe:tbc re k. kip NID, i Dtrcue 6.f te blå 1416._ en uptflagen bot al fil!wee, ial,ki.y..! be emetiga genat:dagar. 3,,,,,-7t. re holten. lem åt at ull lätet tt balleni4 ligganbe talmaniflebbt, No gattet daltat asbåt. IN Nitti Dumt, tu been tornthjelm nid el at pk ost blått lammantoirot Dielmitgat på trana hk bitar te Malt Motstått. (kletat mtb NJleborgi flata inapti. eden nårnnba Nit jtprol, finsk blearantra, till höger en ollar:it me- !mich! met blå ormar rob minn lamt till tvegiftet ett litaleta bl* tafatt Inrb gulle:te ting. e föltm ciagiNeee of tutrosa, tuerelteil af gult cg bli lir'. 5.T.Ilapeet i Uff bikt tu fig- airde 'fånigt. "Stonferioatiiva flubbles' år sin- tid på en icretting, tom nova bifall tytt ueiweefiletel i Ilpjala. Zre ely, föreningen, britten setan miau ett tt90»:0X1rOnt ki WO. digtvie betydde detsamma som mot- stånd mot republiken. Itundskrifvelsen oinnårnner icke kardinal Lnvigerie, emedan den på gamma ging Ar ett svar till andra biskopar, som velat göra vatiknnen en förebråelse för dess allt för snabba er- kenuande af den brasilianska repu- bliken. Detta cirkulår drifver det franska preeterekapet ur dess siste monarkiska förekeneningnr och visar ett Lavigerie handlat i öfverenestårn- melte mod vatiknnen. Kardinal Ln- vigerie var förut en den ifrignete mo- narkist. Tjugofyra år och gift sex gån- ger. För It) år sedan egdee det lil- la vårdshueet i Emerge)» Mille, För- enta staterna, ut en beryktad man vid namn Elias Benton. lian Ilade en mycket vacker dotter vid natur, Betty. Hennes mor var död och hon skötte hushållet. Hon var 16 år gam- mal då en ung och förmögt n man vid nerv Edvard Shott förälskade sig 1 henne och friade till henne. Men hennes far hade andra planer med henne och hon var tvungen att ly- da honom. alun valde till make åt åt henne en utan som var tre gån- ger Aldre ån hon och som var aga- ro tid on stor skog i grannskapet, en värderik poeseesion, som Benton önskade komma i besittning af. Han tvingade sin dotter att gifta sig med denne mon, som hette Aulde. lian dog efter sex månader och et- terleinnade åt sin enka den stora eko- gen, som dock etikens far sålde för egen rakning. Den unge Short hade under tiden försvunnit. Ett år efter sin mana död gifte sig den unga fru Aulde, svårt emot sin fars vilja, med cu John Grover, gom var anetald vid ett sågverk. lian dödades ge- nom en olyekehåndelee i detta en månad efter bröllopet. Betty var således nu för andra gån- gen culea, ehuru hon ännu ej fyllt 18 år. Två månader efter den andre mannens död återkom Edvard Shott till Et:nertona Mille, och på ein 18:e lödelsedag gifte sig den unga enkan, alven nu i trete at gin hug wotatånd, med gin förre elakare. De lefde lyckligt i ett Arg tid och ett barn löddes i Akteterkapet. Men barnet var ej tvi veckor gammalt då degs far dödades i skogen sil ett tråd som föll orrkull. Enko för tredje gången sörjde Betty gin senaste man i två åra tid. Då dug hennes far. Då hon var 21 år gammal gifte hon sig lör Herde gången. Mannen var en ung advokat och hette Elmer Jones. hien Jones visade sig vara en drinkare. lian tniethandlade ein hustru och hennee barn al förfärligt gut hustrun nödgade. begära skilje- ulma, som liren beviljade*, sedan hon varit gift i fyra månader. Nu lefde hon som enka tills hon var 23 år, dl hon gifte six med George Rho- ne, en enkling pk 50 år, Han var en i trakten ansedd ese. Innan de varit gifta ett år dug Rhone i smitt- koppor». liang hustru vårdade ho- noris ömt under hela sjukdomen, men slapp ajelf undan smittan. Rhone et- terlegienath åt henne 40,000 kr. Hin var di ej 24 år gammal, Ken #104:f 4:05,~ »gtf 43:f. 4.3:0>33& efter sin mana död flyttade hon med mitt barn till Ohio, der hon hnde elagtinfar. Detta var för ett år se- dan. Häromdagen ekref hon till en vän i Brudford att hon följande dag i Conington, Kentucky, skulle knyta Hymnens band med en ung landtbru- kare vid namn Charles Green. Fredsvänner och försvars- vänner — i Sverige. Signaturen Lagman Torgny lem- nar i Sala Allehanda föhjauue vål grundade utredning till boskilnad mellan atredevannere och eförevare- vånnere, hvari vi inetåntina. sMan behölvere,. ekrifver han, "ic- ke anstalla någon omröstning i Sve- rige för att få rede på huruvida de flesta vilja ha fred eller krig. Ty endnet några få veritabla dututner- jönear skulle föredragit det senare framför det förra. Må gerna vara, att freden har sina faror lör ett folk, liksom medgång ofta år farlig för in- dividen, men kriget år för visso An- nu farligare. Det Ar en revolution i landets yttre förhållanden, och tevein ansvarar för, att det ej medförde ge- nom eine följder älven en :evolution i samhällets iure ? T. o. m, i den tyska årekrönta se- gerrika haren fine ingen officer - utom kanske några nybakade löjt- nanter — som önska krig, och de, som ejeliva deltagit i krig och sett det på nåra håll, bedja Gud bevara landet från ett slikt plågoris. Kriget är ett ohyggligt ondt, der- om år icke tu tal. Men kan detta onda botas med t. ex. en allman afvåpning ? Älven om en dylik nu kunde genomföras — tived vi högeligen betvitla så vore man derlör icke saker om fre- den. Ty alltid skola tvistelrågor upp- stå folken emellan, och om ockra en europeisk ekiljedomstol en gång kom- me till stånd och glete tvister — och på denna framte:1,511k tio och hop- pas vi — så måste alltid en folklig polieetyrka, en eikerhetspolis, finnas, som i nödtall kunde med våld tvinga en tredekaude stat art böja sig lör skiljedomens utelag. 1 både domstolen och i folkpolisen (hvilken måste vara en eter och etaik hår) skulle hvarje stat bidraga med sin tribut i proportion till ein tolk- matigd. Som sagde, *flen med en atvapnin kråldes en krigeatyrke, fast naturligt- vis oerhörd( mycket mindre ån nu. Men vi äro på långt ner anon ic- ke framme vid ett så lyckligt till- stånd i verlden. Aunu tefv• vi i en laglös tid och måste inruta ute der- elter. Alfa Europas stormakter hafts blod på båtaderna, halva begått våldsam- m• landstolder från svagare eller be- segrade grannstater, och att af dem ranta, att de a vår titt och under nuva- rande förhållanden skulle oegennyt- tigt vilja förena arg oro cu skilje- domstol, om skrapning och oin ge- mensam iverldepoliet", skulle vara rent •1 !bitskt. Men livad rör dat oas, invandes kanske någon; hvarför kan Aunineto- no icke Sverige berja med en :ship- ping, Vi rivare: i en laglös tid får icke ene den svage gå obeväpnad, det ar för honom en rått, ja, en pligt att öfvo nödvärn. Gör man icke detta, sitter man sig icke i stånd att bruka nödvåriterät- ten, förevarerätten, eå hjelper mun till att öka laglösheten i vår verlds- del, man frestar glupske grannar att roffa land och menniskor, man för- evarar i måttet för att underlätta fredoeuken. För Sverige vore en nteåpning en fara för det ejelf och en stor orätt mot det europeiska fredatilletåndt soul vi hoppat, på och som vi Maka fram- arbeta. Det enda bidrag till verldeft eder, torn Sverige och No.ge kunna g iivu, Ar att söka försynta iltmint-toue sitta egna lånder. Ont vi också finge oss neutralitet garanterad af Eutopue stormakter, så vore det får Ord en skam att låta orre nöja med att blott beskyddas inf andra. Liksom oun Sverige skulle förnedras till en förevarelöd löedrif- vare mom vankade omkring som ett nådehjon blund Europas storstater i Schweiz och Belgien äro visserli- gen förklarade neutrala, fridlysta, men de &ina ändock en åra uti att sörja lör en krigspolie, d. v. e. för ett försvarsvisen, på egen grund. Vi måste efven offra något för offer just för fredesaken. Verldefreden kommer således icke med Sveriges afvåpning. Snarare tvärtom. Dertör år det livarken humant el- ler foeterlandskt eller lrieinnadt att fåra ordet afvepoine på tungan,. akola etaiiiiätaren tott« 1 4). eoberbag bårltacce .ateiteni ltdags haten från lut ltutictelo till 23alin. tehor af ettre båttlrån, lom botant, tut un- gefär tre meder !den eller latuttbigt rna) Oalmltabetoftoterna, helfet kr långelcoan bemfommil. Wien lå bet öottor v. mål begagnat fin tt* ed; atunt- Ilat falt fig in i ben meticinfte mul- tna lått/atlanten t ben (tota tejfarna- ten. b. anblanbtn 2.3. enctfirim båt• påbre buttgate t gal iii fr tanuecatten förtscfrungra ölfart tillgångar och Rutter i fin rote Mitten anDånggiga Nubier,. Zillgångetne belöpt fig itu 3.81b tt. li ()tt egi 'balterna till 6-558 tr. 5 hr, Damborr en kilt a! 2.743 Ir. 99 ött !lieb:anta. 40 man ullågs at te mim:;mM torgenårenta lobettet Mod, lamt ttll Bob man lär gåttenåtene Du. !tut tatelungomatatcu C. Cuti tåren. .: tata(tltal Valmaten utlagt al Natten ltU or:Itutat:im 3ntlallelletagcn år, lom mi låtits onattautut, tut 19 ticbtuart. Sr ill unbetienant t arni6i bar t. m:t utnanint 1. D. !separatorn mitt {M- inn,» bataljon, t. o. Deltallenotatten 3ohn ItiltUntee. Cif atti Octtot ca/hetat i be letala ibtImmusiörbekoeu,kudunacitiueLlauln• rcuttialiontr ut- I jemlitclletvia bort antal mule:ut:lat — tcriblanb en tel afatenitfra latare tco htterelctainhet — Dar enligt eatgante till uppgift alt hutta tilllike tie ogin, fonlerwatirvt finnabe, Maude: att ena fia i blitusfionet cc låteteog. :Dee fro fln alltid iiinitab att utg6ta en tneleatit Mol Ritningen lb3eitanti. Dbarinbatigt. :till 1/49..unthvaili- porten theme: Ib flida t lyaftoctit, trollfen åt !et0 af mede( tamda litat• bror cc» i flor fonifienteratre, Dat Hl- mit noa:di:mig. Qnligt tommuoalitam- mobeflut Rall ben nu ftiWriae mata Ringgång i ledilen på lei lått, all alla mallag, htibtr, torpare cd; fabla ftc- la bteattera tvårta Denne ett too. ii tomliga (fållen bar ben ritan bittert anallo illa bebantlab. eå hr aria att ett ItIllålle ledat in Denne i en få fat- tat) fliphini3, alt On11011 ON tlitttittta• are lilla ed; till ert tett pot benet. Zibilenlig fpåtarting. Nr ett par bodar fetan reslerate en rotlon trio Q11114,1110 i natbettn at euuttimaU )vi platthet nid innetiggante pudring (OU tr. Timmen ivånbe fig stil en fpagum- ma, och otatel.marct tie! tet, an On nog flutit bi igen få tvål plåntoteu tom eengater, ont ban blott annonferate t Hatens tilningar, ty tet war tår modet att betotta tår upptattaren, talat( hca profetillt. Cabot, nitittift od) tott. .lieest bagen arid 1 el. Tiolleberga, Ctånr, nicieriften eimon einenelen, tamt hit bbrOcii. Untet bault-lotts 'rigel hålla- bed ten nu aftons nytt Tiittbtl al tu tuta, km ald genom ena Itc'tvela ert tog bott ett flnde af maten. 4,11Ilaaga- tagen el tnItarne Paa bu ttll 9.1in- tcburgll låtanlag, ter Dan ftd basta we maneter. isel nagla ar man urpir.( bin i Wielleberga ctt mejeri, 1em 14a teet ide lånar bekll. Cif årligt sa- beilbill Date ban fOrftaffat fig Irae tet• ta ce4 katt luft i ostinne bortlottat i en lagenbet, ta ban motigt arla ri ett laganfall. 9lainian Oro Das at byns groinner ()lagting« late bu hi ide ep), Omak ban bikt 1 rat olt Dat t Dwat tuatInutngitsnittu arga!, ln i tenna mat Dan en :ting mattan ccb något !töm gille lede cl gå if ite pcln meD mintre ån €: renlie itzik reala red, lågor titningen Y aut. (In manhaftig eitiabal Dotter itk tu botat flagokinit. fa ett citaten , gitta Roaga tent Diåecui tegen harpa hi ithiUct in I latugaittra, ter hg at "Algen Gnidning log fig tet att gtila hi tatugårtepigati. Wien eldan tog #r- nem 1 nadcli, rapat( emtuti bonare «I bearbetats bortom få långe Otit im cm teåi:obeflåtte »et, tillf Dan t nåt. Tå tog bon benen t Uran C talsate ut bettom rå gtofelnaden 1va Date entellettit af ten cniiita bagett - tingen blitieit få mettoeu, att hoa mä- lte palla fig till långa i leva tager. Tet tgcutointiga år, att trance åt tu nor ccD !taft talt, fem ofine vagt !tuttat tåtum en mit flo 'tonyre c4 artklit hoat att ni på, låder diva te n i' öhast. kItirta Ofria enesalino, tog 5' flugiga tancpaneattariea al lkiral 48 ' a negleDipain 1 elcOolan, hund arpottal Ill Mol) 1 aordsat sur sl 3tan, lod giltigt i 21.) arttaft lomat utenaetet ty !at an mångt caiiecJient4 cdp iårtraire 0#Q1! upplaller at 11.1Znihtioa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.