aanateaItt i iiauttnartinb phfråffabea Npb8 föriamling. malurna e tt a f en låtar( utfårbabt recept mot biarrhS. m i Ou forn ide åt friden. (fin firn- ebe ia re från Rumla babe (la it mab Et a några tamriter att be Bulle få Ruda honom i •anftglet nirb tre dmbar tt ntat rutten utan att han tomme ifbla fillbata ett Ng. Den rtattafte alt ta laget reettfhillbe bopet ecb fa flin tem- g anfra irrat, 2ts, grater un-• rtraterrit mar ter t r eapuntttn, mann mår nian ma- tch gör ött nieffetrfa goobternplartö- inom en ar 3årtitlantå loctnar, ta å l ifieig a förfamlingebor brflutit att bitsaetter el betbringa fina minbro lottabr mcbmenniffor meb penning. Ile trått att ej taffla fig forn lötteam,in i :urt ar, få långe be bitlpbrOfteanbe yre nntterartaifrarr. frIffit 100 ar 9 tneinabtr och 19 Dagar ;ammat aflett i Ronglerne, 4julte kem egon Una Ratarina 'tana- - ;:- ,målanb, tette. Illaftear och bötna i utbragt 'O eörbn i Rråtlinge tomma barnen båtlim bagen k till febern ech båts bcnoat tomma ut, för att le bil. Urbild ta tata tattungar fem teori) lin kim 'Rattungarnt" mora bad ide finta låtans, utan råtungor, af bwilta m an Mabel få tag i tre linden. tåt ritt 11nOtt legen hatt ntmligcn en bo. c.t)tt på abben babe inga end hittcit tagna, töoro råfungarne ecb Ignitti ;inge cc 1,:rarantirct i Ibrbufet, mer, tran granngårearne babe åtftilliga Uni anammati tig tåffamilicne uppt- trå ffitockholm, Omkommen eller icke? I ons- dags mergee spridde eig i huf vud- staden, meddelar St. T., det oroande ryktet au profeeeorn vid Teknieka högskolan J, 0. Andersson, eon] vid 10-tiden på 1. ne. töregående dag begitvit eig utpå en skridskotur med Vårtan som mål, skulle halva trilffate af någon olyckehandelee, alldenstund ban innu ej återkommit till sitt hem. Ännu i onsdags vid middagetiden vi- ste man intet om hans ode, oaktadt ere personer tidigt på morgonen begitvit sig ut till Vårtan för att sö- ka honom. Om den försvunne, såsom han vid sitt stlig enande från hemmet uppgif- vit, hade beg ilvit eig till Lilla Vår- tan för att göra en långtur pl'ekrid- skor, år det mycket antagligt att han tagit vågen norr om Lidingön och följt Leekriketi ården för att und- vika de farliga passagerna vid ku- sten at södra Lidin gölandet. Han har i sil tall kommit genom Aekrike- Jjarden in i stura segelleden, hvarest isen pi tisdagen blott var nattgam- mal och elluad• mycket farlig. Den under så tragiska ometandig- beter försvunne var Ännu i sin fulla mannakraft, (dekad och alhållen at kamrater och lärjungar samt tör öf- rigt at alls som komme i beröring med den blide, vansalle mannen. Han var innu ej 46 år gammal sch ut- :bade s till e i mekanisk tek- nolog i vid lekeieka högskolan 1885. rofesaor ben sorgliga tilldragelsen hnr vackt sorg och törritarnning i hufvud - staden, och earekildt naturligtvis in- om kamrat- och Iårjungekreteen. Po ung hustru och tre barn •frakta med fört•iflan underrättelsen om det öde som drabbat honom. 1 torsda gs hittades å isen utanför Elfvik, Lidingölendet, den hatt pro- feeeor Andersson bar, då han gaf sig ut på den olycksdigra (årder'. Hår- med synas de sorgliga aningarne be- tr/1(0'de, och något tvitvel kan knap- past långro rida om prof. Anders- Ione öde. Han synes ha fallit offer för den svaga isen under utöfvendet af sin åleklingsittrott, ekridekolkei e- gen. Med anledning af den lunna hatten komma under de narmaste dagarna draggningar att företagas utanför Elfvik. Drunknade. En drång vid namn Andrt5n ekjuteade i torsdags en löjt- nant i elide ut till \Vaxholm öfver isen. På hemvagen under mörkret råkade naval AndreSn som en honom åtföljande vågvisare, snickaren En g- ström, köra ner utanför Liding ön, hvarvid båda omkommet. Engströms lik har antrnffuts, men oj Andrås. I Stockholms likbrånnIngsugn bråndes i torsdag. stoftet af f. gene- raldirektören Falknian och i fredags at doktor P. A. Levin. Inga blom- mor lumma på de aflidnee kistor, en- ligt bådas i lifetiden uttryckta ön- ekan. Amaranten och Innocensen i Stockholm komma hadanefter att fi- ra sina respektive årshögtider entlaet hvartannat år. Denna förandring tager sin början med detta år, då Innoceneens hög- tidsdag kommer att firas den 31 den- nes. Sjelmordsförsök af olycklig kår- lek. Då trettoudedage afton vid 5 - tiden på eftm. några personer pas- serade utefter vcnetra 'trottoaren å Nybron i Stockholm hördes från plan- teringen derinvid ett skarpt skott. Man skyndade dit, men dessförinnan hördes ytterligare tvenne skott. De tillskyndande tunnu en ung välklädd mon rtå lutad emot jernetaketet och just i begrepp att pa nytt rig ta re- volvern mot sitt bröst. Innan fjerde skottet affyradea hade man hunnit fatta honom i armarne, då hart sjelf slungade vapnet ifrån eig. lian tör- des till Jacobs polievaktkontor och uppgaf eig der vara skomakeriarbe- taron Marcus Larsson, föddt1865 och boende n:r 25 Gretthuregatan. Han var utan plats, men motivet synes varit olycklig kårlek. liochs lymfa å Serafimerlasaret- tet. Från Stockholm ekritvea i D. N. Inalles 8 lungeotepatienter be- handhie för nuvarande å Serafimer- Inearettet med det Kocheka medlet. 1 allmänhet kanna sig dessa patien- ter numeta betydligt bittre. Kraf- terna tilltaga och upphettningen min- skas för hvarje dag. Efter en under endast två till 3 veckor fortsatt be- handling torde detta få betraktas Sinn ett ganska lolvande resultat i motsats till livad de första försöken ty eho. ge rid handen. Rti mer. påtaglig verkan har sår- skild: visat sig hos en flicka med lupus 1 narren. Efter rodnaden och evulleaden at de af sjukdomen an- gripas partierna intrådde snart ett ablöende af den sjuka våfnaden, som gå småning om afstöttes i form af fjäll, letnnande efter sig en jemförelnevie jemn hudyta. Dödsfall. Förre stadsrådet Carl Johan Thyselius afled i Stockholm i söndag. morgee 80 år gammal. Carl Johan Thyseliue föddes i 0- sterhaninge (Södermauland) den 8 Juni 1811 och var vid sin död alltså inemot 80 år gammal. Student i Up- sala 1827 blot han 1838 vice hårade- böfding och 1840 kopist i justitiere- visionsexpeditionen. Ar 1848 utnåm- dee han till revisionssekreterare, 1853 till expeditionschef och år 1856 till justitieråd. Såsom eteturld och chet lör ecklesiastikdepartementet inkalla- des Thyeelius till konungens rådsbord 1860 och tillhörde konseljen till 1863, då han utnåmdes till landshafding i Kronobergs Ian. Detta renbete utbyt- te han efter föga mer åts ett år. för- lopp mot preeidentstolen i kammar- kollegium, hvarifrån han ånyo inkal- lade. i konseljen liksom chef för ci- vildepartementet 1875, i hvilken e- genskap han fungerade till 1880. För tredje gången tillhörde Thyaelius konseljen, denna gång såsom chef, under en kortare tid efter grefve lossat, fall år 1883 och eftertråddes följande år såsom konseljpresident af hr Tbemptandcr. Åren 1868-1875 re- resenterade ban Kronoberg s lån i öreta kammaren. F 6rannlanben. Dödsfall. Finske tonetttaren Fre- drik Pactuo afled i torsdags i Hel- fingfore, 82 år gammal. Finlands nationelle kompositör af aVårt Land., "Suomi., sång", 'Soldat- goten" rn. fl. Gånger, ['vilkas toner varmt så många svenska och finska hjertan, var ej född finne, utau föd- des i Hamburg 1809. Han kom 1828 till Stockholm, der han vanligt pro- tegeradee af dåvarande kronprins Oscar. Åt. 1834 flyttade han till Hel- singtord, dit han kallades att bekla- da musiklarareplatsen vid universite- tet. I den finska hufvudetaden fick han ett rikt verkeamhetsfalt och bil- dade genast en orkester och en blan- dad kor. Finlands nationalhymn kom- ponerade non år 1848 till studenter- nas i Helsing fors) årsteet. eSuomis sång. och "Suldatgoesen" 1858, och dessa och flere andra af han. origi- nella och varma skapelser ha blifvit folkeloger i ordets egentliga förstånd och skola läng e tolva på både finska och svenska folkets läppar. Men Pacii musikaliska genius tog en ennu hög- re bykt. Hum, romantiska opera "Kung Carle page' gick of ve: sce- nen i lielsingfore 1852. Till Topelii sagospel "Prinsessan al Cypern" har Paciue @kritvit musiken. tian@ sista stora touekapelse blig operan "Lore- by". I juloset. På, gården Östborg i Trouclbjewatraktee arbetade en 'mask timmerhuggare, som på julaftonen vil- le ha brinvio at sin arbetegifvare, gårdsbrukaren Johan Nyberg. Når denna begiran aftdoga, blot den }nån- vinshungrige så arg, att han lofesde ta ga lifvet af Nyborg. På sjellva juldagen, då svensken på annat håll fått det sedvanliga julruset, började rann kif med Nyborg och dunade med att gifve honom ett farli g t knithugg i halsen. Våldsverkare° ar nu bak- tad. Bon och lymfan. Som bekant gjordes på Köpenhamns landtbruks- högskola ett försök med Koche lym- fa på en ko, angripen af tuberkulo- ea. Köpenhamnsbladen ha skimrat mycket öiver detta experiment. Lym- fan tog ekat — hette det — och han tittade tergåfvee åt Berlin till efter mera. Enlig t sista versionen befin- ner sig det stackars dj.tret, på hy•re tillstånd hela den voterinar-medicin- eka vorlden har sina ögon fående, i ett beklagligt tillstånd. Före insprut- ning en var hon vård 30 kronor och nu bar hon fått lymfa för 50, alger Politiken, utan att injektionerna framkallat någon mårkbar reagliring hos det sjuka djuret. Om allt möjligt (och åtskilligt annat). Känn dig ajelf ! Man kan natur- lig tvis icke lita på yttre tecken, dock finnes det några, hvilka noggrann observation bevisar vara ekaligen tillförlitliga, alger en amerikansk tidning. Till exempel: en person, som "går in med tårna" ar i allmån- bet godlynt och godhjertad. En som vindor fötterna utåt, så att de bilda en rit eller andå större vinkel, är ejelfkar och högmodig. Hjulbenta karlar (ty huru fruntimmer tro i den vågen, vet man naturligtvis icke) tro salcra och trofasta, alven om de icke aro sardeles snillrika. .Kobentaa personer anses något litet för klippska. Feta personer påstås vara mera lugna och fryntligs au de magra, men denna regel tål många undan- tag . M enniskor med korta armar anses vara lata och tafatta, medan långa armar antyda stolthet och hereklyst- ned. Tjocka lappar aro tecken till sinnlighet; smala, tunna läppar bety- da ejelfvisitnet och vinetbegar. Om ötre Upper' har on består:ad spets i midten, betyder det trilskhet och en- vishet. En person, som skrattar med bara ena sidan at munnen, ar icke att lita På. Den, som skrattar alltjemt, ar enfaldig, och des, som aldrig skrat- tar, dras med dåligt samvete eller har fula tinder. Ofrivilliga ryck- ningar i lapparne betyda d jupa tan- kar eller ett klent nervsystem. Teo- rierna om [Asen aro iniugalianda. ögonen kallas för sjalene spegel, och Icke utan orsak. En person, som icke kan se eder stadigt i ögat år icke precis eddan han borde vara, och deo, som stirrar eder i ansigtet hela tiden, bör man akta sig för. Han år troligen en stor kanalje. Sto- ra "fulla" ögon mena alltid sådig" begår medvetna eller omedvetna. Små skarpa ögon anses såsom tec- ken till list och svek, men den re- geln ar icke alls att lita pi. person!edm-sillan vindar htif- yudet, men avanger ögonen hit och dir, år föga pålitlig. Flickor, som ha den vanan, borde få gll ogiha. Vind- ögda personer aro i allmänhet skarp- einta, men godlynta. Sitta ögonen titt tillearnmana betyder det ett klart, vaket sinne, otta rent ad geni. Der ögonen sitta långt ifrån hvarandra, har man en person med godt lynne, som sållen ligger sig i andras affl- rer, men som ej heller kan göra an- språk på geni. Lodråta rynkor mellan ögonbrynen bevisa icke vishet utan missnöje med sig sjelf eller med sakernas gång i allmänhet. Horiaontela rynkor pi pannan betyda intet annat an ålder- dom. Stora öron påstås beteckna godt lynne men alls icke enfald. Små öron, som ligga titt intill hufvudet, "nava list och förslagenhet. Ovan- ligt utstående öron betyda hattig- het och obetankeamhet. . En person, sam ofta för banden till ansigtet, bar dålig a vanor. En e så till tagandes setter sitt antåg- te, midt i edert aneigte, då han talat till eder, har alltid en eardeles hög tanke om sig ejelf och år en otreflig kund. Detta kapitel kunde utatrackes, men detta må vara nog. Naturligt- vis aro dessa regler icke ofelbar., men deo, som något nogare iaktta- ger sina bekantas karakteredrag, skall finna, att de varligen slå iu ofta- re ån man tror En märkvärdig timme, kronor logiskt eedt, var dentrån kl. 10 til 111 natten mellan 30 och 31 December år 1839. Det varnenligen då nått si- sta timmen på nå« sista dagen af rast sista året i niNt sista decenniet el nie sista seklet af det pist första årtusendet efter Kristi födelse, an.. marker en skamtare i Enköpingepo• sten. gåttegångs,- och portssaker. Laholm., rådhusrdil den 12 Januari. Ett skuldfordringsmill mellan en Edenbergabo och en person barifrån staden upptog dagens rattegingeför- handlingar. Parterna töretråddes af ombud, käranden af kronolinsman W. Andersson och svaranden of etathifiekal Palmgren. Egentliga tviste- frågan rörde sig om krafvete belopp, 200 eller 100 kronor, och för klar- görandet af detta sattes en hel del bevieningenaateriel i rörelse från bl. da sidor. Utslag den 26 dennes. Herrar Stadsfullnaltk«a tige kallas härmed till sainmantrt- do å rådhuset i morgon eftermid- dag kl. 6 tör att, välja ordförande och vice ordfö- rande fbr året samt besluta öfver Herr Paul Friunmerina skriftliga anhållan om föranstaltaudo af till- låtelse att nästa söndag fil utalau. ka spritdrycker å härvarande ho- tell intill kL '2 på måndagsmorgo. nen. Laholm den 12 Januari 1891. Efter uppdrag (31. L Åkerberg. btraticbanba. Fatalt. Hr Petterviett — 48 — —43— denna sak, Jag ber or, tala utan omsvep! Fullgör för dig, frågade hon stammande och eu glödande rod- nad at blygsel färgade hennes bleka anlete. Han _vände sig bort, djupt sårad i sina bästa känslor. — Egon — ett brott af kärlek. — Denne skurk! mumlade han förbittrad. — Du gaf honom rättighet att håna min blinda tillit, att le- ka med din heder, att spekulera derpå. Hade du va- rit uppriktig, skulle jag hafva försvarat dig gentemot en hel vorld. Och hade min kärlek, min stolthet icke varit stark nog att öfvervinna en naturlig fördom, hu- ru högt skulle jag icke hafva satt dig just på grund af denna din uppriktighet! Du har hemlignallit för mig, livad hvarje tingeiskrifvare i filarienwerder dristar förebrå dig. Oah du trodde, att denna tunna vållad skulle kunna vara beständigt? Den lorsta bästa till- fällighet måste ja slita sönder den, och hvad jag i don der förtroliga stunden at' vår förlofning — — - Han kunde icke fullborda meningen, utan vande sig bort och lomnade rummet. ert uppdrag! — Jag — och den lilla gestalten vred sig i syn- bar förlagenhet hit och dit. — Herr von \Vestarp - låg her om förlåtelse, det är för mig sjelf obeskritligt pinsamt sawt att på visst sått bära ansvaret, oaktad', Jag ar någon efor menniskokiinuare. Baronen räckte honom handen. — Jag hyser icke det minsta groll mot er, nir Elton. Ni var och är en "1"83133 eu gäst hos mig. Allteå nu till saken! — Herr von. Westarp, började Elton med tillta- gande ledighet, känner eig genom er hållning förliden claag i 16krorti lina oktpuiineginenlinelkikk er lighet och väntar återtagandet finkäns — Jag ber er uppgöra det återstående med inyn- jr , "° Veeden , infolk baronen blek at sinnesrörelse e Jconade rummet. enare på eftermiddagen tog mr Elton farväl af r ,e de r :L "Ka horrarne , och tidigt följande morgon for 'e luerreu i sallskap med herr von (Moden till närma- no jernvågsatation bakom hvilken atråckte sig on vidlyftig högskog. barken Elton eller Geeden hade det förunnats ett j- till afsked se Erikas älskliga ansigte. Hon var loil atuående och höll sig innesluten på sina rum. Till hennes döttrar hade icke fått taltrade till kch - mune. !Simurin hade efter mycket beslut undvikit Lrarje — om man reser i frammana' land och icke kan det (rimmande språket, kan man lått råka ut för obehag lig- heter. Se har ett exempel. En gång då jag reste till Paris kom jag att alldeles utfrueen och skulle bra ger- na velat ha en kopp buljong, men jag visste inte hvad buljong beter på Iranska och så fick jag nöja mig med en kopp kaffe. Hur man annonserar f Ameri- ka. 1 CO svensk-amerikansk tidning låstes nyligen följande annons: — Han spelar, sjunger och klader sig val, sade flickan om gossen till gubben. — Men byar köper han ein• kla• der då? sade gubben till flickan. — Jo, hos Erickeon Broa., 2139 Aircher ave. och 3.848 State st., sade flickan. — Gift dig då med honom, min dotter! Med en sådan man blåhet du alltid lycklig. Mängden gör det. Frun: vackra betyg bar ni just icke! Ja Tjenetifiokan: Nej, men el har jag så många fler. V. Följande morgon inbröt eolljus och klar, då ha- roneJ etter en sömnlös natt öppuado aitt fönster. 1 sval, daggboatänkt friskhet primarie blemeterrebatternal En påminnelse. Kunden: Skor- na aro ju alldeles för små. Skomakare.: Det år gjo . rdt med flit, för att al heta ska' glömma bol betalnings',
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.