Ottfletlig ffritiffif. tåben bar un- t er WO Vetat SO rectlemmar a! Inkl kleta ptefterffae mot 72 unter 1889. IM Delta ture 50 ferfobettar, 22 lom- inieffitat, 3 rav enDrebiranfer, 1 bom- ferroMiotnali (i 1101ala) 1 utter (i Stå. pina) ed? 3 obetorbrabe preflmän, af twilfe 2 tillbårte 2unbO ccb 1 .tetii8- fanDå Etift. af te ()flinta war ten ätt- å- fte, fetfcberten C. 03. tinflr8m 1 t.,f36 af Sexib (lift, 91 år och ben tama• ?untgrett i t untn, be. piffen (. ilitt,'26 år gammal. 2)e nibbla fem- maetagta åker utebr 5,538 år ecb mc- Måttan fåtetel 69V, åt. Strillianflati nya råbbne traviata i Ictitaae begtiDligt meD en feltmitag, tåsnö tellcao betr ttatififul:matigc fornt pitt ed) låter till ett antal af cmtkIng 325 petioner. dal bena af flatefull- c iitige8 orbRranbe generalmajoren ei: crew, tyrkberten slugare m. fl. (Dt eteinligt nyfterbetelällilap, 1cm hitåt af tanter at geb femballeitållitina, utbuat i Cbtebotg och ut8finer ber fin we:bamba. @n Dam bar åtagit fia ar- betet att gifta Dt entiDetbitna fpcinnagni. fuitarne ech fentra8terna nyttra. ;Re- f ellen! af bulna fträtweabm åta att af 70 luftar ccb fontultåret 57 nu åto ebfolutillcs. Zeb Detta bet Rett på min• tu ån ett år. 4)m år tetas Rote en- fcte låder till ter att femetta be- tet månatåpennina — betta gäller lynnet- Natt unafatlarne —, uppmuntra ccb hafsa buttturna, letters få barnen Inta- ga, beefalla beå befälet fet te !clanbe tefat fem tjenfteperfo- e. 1. te, nal le i tenns ten bita bielpteta. ,01e2r /private bag otbna8 fett, tå få nittio al primaten ho tillftåte0, lom ( r&n preatene aids. livar och en leg- ger korten efter ein individuela upp. fattning, ooh resultaten blilva till följd hårat mycket divergerande. Vid början af en ny ninfdagsperi- od — gigar en samtida — då .von. eka folket. valda ombud earnmantrå- da, beleende •f vålönekningar och för- hoppningar från alla håll, år det helt naturligt att man med on vice oro frågar eig: Halva vira representan- ter Stint' gjort, livad på dem ankom- mer att trygga grundvalen lör det svenska folkets tillvaro såsom ejelf- etåndig nation? Om svaret blir, än- nu har det ej skett, borde det vara klart, att första omsorgen blir att godtgöra hvad eom kan i den vågen vara försuminadt. Sådan synes ock vara den innereta meningen i den fosterländska rörelse, som rundt omkring i landet, ej minst på landsbygden lör närvarande ryc- ker hög och låg med eig. Bredvid försvarsmakt° etår den o- blidkeliga grundskattefrågan, alltid öfverhångande. Man kan vål taga för gifvet att det band, eom för min• ga år nedan knöts emellan de två, ej liter upplösa mig, och att *Medea de skola Vilje. åt i lit och död. Men skall grundikattefrågan en gång kunna skaffis ur verlden, behöfvet nya inkomstkällor sökas. Ett lämpligt ordnande ht vårt skattevasende blir derför genom förhållandenas egen makt en uppgift för don :Armaste ti- den, och den uppgiften visar sig in- galunda olösbar. Jernvågefrigor komma säkert att spela en icke ringa roll. De rika tillgångarna i etatekassan tillåta re- geringen att föreslå anslag till norr- låndska banans fettsättning Anda fram Irahten fån unturata fi5r aftonen. .parar ccb cn af Cametno bar, rtriftre0 till Boden. Ett arf från förra riksdagen har till 9lecifce allebanta, tagit fin fere- raticn i fambillet till operativt:Vält. ein den nu 'samlade att emottagu, nemli- bar t. er. attilletifteena, en annan To- gen arbetareföreakringsfrågan, hvil- baken c. 1. te. Sitta neD till uteliagar. ken lår återkomma ytterligare förbe- ne nere mit Reppebron. åta buntra redd, och eom vi hoppae På mognad, namn bafroa be på netterbcteliftatt f. n. att hon kan få en tillfredestållande ccb bient baja bliva några agnat nyf- lösning. Helt annat ar förhållandet med terbetelefte fet 1 månat, uttra tet 3 månaret c. I. w. fBeftå te pecitnet, få ordoandet af laroverksförhållandena. aRåaaa te nytt MU, ed) eitet ett kopt Den kungliga propositionen heroin till års !Hopp ett inta; De anlägga "blå 1890 åre riksdag föll på ett sådant Rått, att hoppet om ett definitivt af- fantet`. görande, såt-skilde af frågan om löne. .Renni flor fom bragd«. ,Dår cch regleringen, för närvarande måste bu i ,Ronda hårat brga tpiaä ånnu f. t. vara ganska evagt. Det förljuder' ock- banDleöffwerf, reanligen epterate ler så, att intet förelag i det vigtiga ämnet fyra menfttiga triumf. arbetet år båtin skall al regeringen vid denna rike- :4 tu:diger, behlterr brant:vinet anli- dag fracnotallas. I hvilken omfatt- tat \Mom itimulue får att bala !reiter- ning våra lörthIllanden till Norge na apex. antingen bar emeUettib at åt- komma att påkalla behandling at riks- entanfttengnieg åttagit fig obotlig fjut- dagen, eller hvilka anledningar nu tom ed; båttate ner i er får tida graf. kunna gifves — eller eökas — att ett fårfrt exempel bårpå anfer beröra dem, år ännu ej möjligt att en mettclare till Buibblattt en 26.å- maga. Den tredje bufvudtiteln spe- tik; beinmanåelartiou, jam tutta arbe- lar i afseendo hink en betydelsefull tet °Rich i blotftårtning. •tåttett år roll, och det behöfvee ej mycket lör ytterligare att benråtta, att fateen år er, att en i regeln liten fråga skall få burgen man, lom tad alttia tunnat får. stora dimensioner. Utan tvitvel skall uti fia att Hoa pulite:te lagliga utan dock härvid uu, såväl som tillförene, låtit fina tvåa pet madra oxar flå på den lugna besinningen och tillgifven- ftall, meter tet ieneena ed; tettratne beten lör broderlandet behålla öf- verhanden öfver alla uppbrusningar fått Draga treRwerfet. ocn tillfälliga etImningar, allrahelst om regeringen går i den unionevån- liga och bida folkens billiga anspråk eskm Det nya rilesinötet emottagea efter vanligheten redan vid sitt inträde på skådebanan af för- utsägelser, mer eller mindre sannoli- ka, frågor, farhågor och förhoppnin- tillgodoseende riktnings som ensam kan i långden bevara och etårka de uniunela banden. gar — och allt detta hufvudeakligen =11:3 Eran 5StocIthOhlt. Ett namn sem drar folk år P, VValdonström. Se hår ou fatakt exempel: I tisdags o. m. var i Im- m•nuelskyrkan anordnad en julfest för ungdom mellan 12 och 18 år. Lektor Waldenström skulle hålla fö- redrag. Endast de som vore försed- da med förut utdelade biljetter egde tilltråde till nedre bottnen, livaramot laktarne voro upplåtas för allmän- beten. Trots tiden, kl. 6. e. m. en hvardag, var dock kyrkan långt Tore denna tid till trångsel fyld af folk och utanför etodo hundratal. peesu- ner, hvadan polis bade fall spisel- simning att bevaka kyrkans ingån- gar. Iminanuelekyrkan år som bekant bufvudetadene största samlingslokal; den rymmer i det nårmaete 4,000 personer. Den tyske socialistledaren Ton Vollmar besöker lör andra gången vår huivuditad, ekrifver on korre- spondent till Skånska Aftonbladet. Han var hår för b år sedan i Okto• ber 1883, och höll då på epitel ett intressant föredrag i arbetaretörenie- gens lokal. På inbjudan af social- demokratiska centraletyrelaen höll hr v. Vollmar i lördag. den 10 den- nes ett föredrag å Mosobacke stora salong inför nikt:nare ett tusental åhörare, ine,t arbetare. Det intres- santa föredraget år redan refererade 1 tidningurue, men några korta noti- ser om den sympatiske talaren ejelf torde kanske låses med nöje. Hr Georg von Vollmar år en fy- ratio års man, med en reslig, nästan jåttelik gestalt, och ett vackert, kraf- tigt formade hufvud. lian år en ut- omordentligt god talare, har en vac- ker stimma, störar icke med gester och starka uttryck, men förmår kan- ske just derigenotn framkalla en öl- vertygande verkan hos åbörarne. lir von Vollmar har varit officer i tyska armen och mycket förmögen. Han deltog i hela det sista fälttåget mot Frankrike och tillhörde då Lo- ire-armro. Dagen före det slutliga vapenstilleståndet blef han i en min- dre drabbning skjuten i båda fötterna, så att hen numera icke kan fortekef- fe sig sonat ån med tillhjelp af tven- ne kryckkappar, och åfven då med svårighet. lian intogs på lasarettet, der han fick ligga mycket langa. Under doana sin sjukdom studerade han ifrigt och kom hår föret till når- mara kännedom om do socialistiska lårorna, hvilka han sedan omfattat med brinnande nit. Åter blifven frisk, och sedan kri- get upphört, tog V. afeked ur armen och egnade nu hela sitt lit åt eocia- listneu. Han har varit redaktör för flere olika socialistiska tidningsorgan på olika platser i Tyskland, och flera gånger eutit i fångehre för de åsigter han i dessa blad lörfåktat. Hr v. Vollmar år, som bekant. le. damot af tyska riksdagen och each- siska laudtdagen. Han år gitt med en svenska, Julia Kjellberg, hvil- kene bekantskap han gjort i Zörich. Fru v. Vollmar var på ein tid en i literåra kretsat båratådes mycket bekant personlighet, och lår alven hs idkat författarskap under anony- mitet. Sin förmögenhet lår hrr v. Vd- Mer ha till allra mattram delen ohm på den socialistiska agitationens al- tare. lir och fru Vollmar ha under sin vistelse håratlIdes uppehållit sig som gester hos skolföreståodarinuan och förelteerskan fröken Anna \Vhitlock. Gifta för andra gången. Efter aftonsångens slut i Storkyrkan den 11 dennes sammanvigde. ett åldrigt par. Kontrahenterna, hvilka voro förre handlanden Jonas Jonsson Gull och Anna Peredotter Gull, nåra sig båda 70-talet. Såsom något egen- domligt ko. anmarkas att de varit gifta en ging förut men blifvit skilda åt, till doa de nu å- nyo på gamla dagar knutit hymens band. I full elektrisk belysning stråla- de i onsdag. afton så vål första som emira kammarens plenisalar. Ett starkt hvitt eken visade redan pi långt afetåed att riksdagsmaskineriet — och dit kan ju också upplyenin- gen råknae — satts i gång. Det var i onsdags afton dock endast en atprofning af de elektriska batteri- ernas styrka som verirratder. Rått många riksdagsman nårvoro emellertid för att "söka upp sina plateer•. Literatur. .Daggdroppare, illustrerad tid- ning ter barn och ungdom, har lör- ut ett par gånger (senast i vårt lör- eta nummer på detta året) blilvit af oss omnanind, ehuru kanhända i allt för knapplittudiga ordalag. Den lilla periodisita presekollegan förtje- nar emellertid sitt eget kapitel, och sterna skulle vi önska, att denna vår kortfattade aninålan i ein mån kunde bidraga till hennes spridning. Barn- literaturen tår visserligen icke tunn- sådd i våra dagar, men det Offer här, och hår i all synnerhet, att vil- ja med urekiljniug at hvad som pre- steras. 1 så fall kunna vi med gode och uppriktigt hjerta gifva ett törord åt • Daggdroppars. Förutom ett mo- dernt och prydligt tryck presenterar den live° sardelea this ilfuetrationee (hvaraf flertalet kolorerade) samt - det båeta till sist — ett amusant och vexlande innehåll. För tidningens halt i öfrigt borga sådana medarbe- tarenamn som lektor N. P. ödman, kyrkoherde E. D. Hetlinan (Falken- berg), pastor bl. Wieselgren tu. fl. Tidningen anordnar dee/rutt:4n in- om kort en literår pristlflan för sina små afnunare. Prisen blif va trec- ne ii respektive b0, 30 och 20 kro- nor. Paråldrar och måletniul 'Ti nke° på småttingarna! Tidningen utkom- torr med två åttetidiga nummer i månaden och kostar lör helt k tre kronor. Om allt möjligt (och åtskilligt annat). kanta lår han kind under namnet "den helige Mose. , . Hane vanliga grantum per dag, irrar. af han ej blir det minsta 'iörd' och som alldeles Icke hindrar honom att arbeta mod lit och lust, består af 275 (tvibundesajuitiufem) glas öl, laverat han tömmer 100 under den egentli- ga arbetstiden och resten på aftonen. Om ea god van besöker honom eller tillfallet eljest år högtidligt fördubb- las ofta detta senare qvantum utan att det på minsta sått bringar den gode Joho ur jemnvigten, Ear en brygd lyckats ovanligt vål, så *kall eden helige Mosee• halva bringat sitt dagliga qvantuna öl upp till 350 glas och: endock varit "klar i ttufvudet71 och ritt på fasta ben. Då det ar atnerilcaneka tidningar sona beretts historien år hon natur- ligteis sann. Råttor kro sållakapliga små djur och gå gerna dit, teer de se någon annan •t sitt slagur föret. Detta hade en torpare i Kristdata församling reda på, skrifves till Oskarshamns-Posten. Han utlåning då nyligen, når det ej ville lyckas att få dem i fållan, att satta ett spe- gelglas inne i denna, milt emot in- gången, och detta visade eig snart vara bittre en de förrädiska lockbe- tena, ty allt sedan dess har fållan en eller flere fångar. Faran af att äta dammig frukt. I ett af de senaste numren at Wie- ner Mediziusche Presse offentliggör doktor Schnirer resultatet af myråret intressanta undersökningar om tuber, kelbacillens utbredning utom tneuni- ek ok t op pe n. I September 1888 kom doktor Schnirer på tanken att undersöka det vettet), hvari mycket dammiga druf- vor blilvit sköljda, för att se om de ionehöllo tuberkelbaciller. Det låg nara till hands att antaga att isyn- nerhet druf vor som utbjöd°s till sa- lu på gatorna och torgen skulle va • ra hemsökta af sådana. Undersök- ningen bekråftade bana förmodan. Af tre marsvin som fått injektioner •1 tvitteattoot dogo två i tuberkuloa. Hårat drager Shnirer två faktiska slutledningar: 1) Fruktförealjare sko. la vara törpligtade au förvara sina varor så att de aro skyddade lör getdammet. 2) Om man ej skalar frukten innan man åter den, skall den upprepade gånger och grundligt spolas f vatten. Egendomligt frieri. Når hos gallaiotken en jungfru önskar gifta sig med en man, klottrar bon en vacker natt rund hjelp af sina anför- vandter (liver iatagnaden kring den hydda, hvari den utkorade ynglingen bor, samt sitter eig och lurar på hans tröskel, till dagen gryr. Yng- lingen miste då gitta sig med hen- ne, han må vilja det eller icke, Det- ta veta ynglingarce, och de bygga sina inbågnader allt högre och högre för att skydda sig mot obehagliga ötverraakningar. Men ingenting njel- per. Ju högre backarna blilva, de- sto Brigitte ötva sig do giltaelyetaa Amerikan starkaste drinkare beter John Mo och ar finmald vid ungmörns i att klattra. ett bryggeri i den lilla staden Ole- an i staten Newyork. Bland sina be. En praktisk vink. Når !Ander- na i den skarpa vinterluften blir'a hårda samt vilja spricka sönder och man derför dagligen gnider dom i glycerin för att göra dem mjuka, bör man i glycerinen hålla några drop- par sprit, ty buden blir gul, om man — 60 — — 57 — Det dröjde icke länge förr än alla traktens invå- nare fiugo mycket att beställa med denne främling, sem bodde alldeles ensam och aldrig gick ut annat In för att fiska och jaga. lian talmi° aldrig med någon, kom aldrig in till staden, men hvarje morgon öfvade han sig, efter hvad man visste berätta, en tim- me eller två med att skjuta med piatol eller bössa. En mängd historier kommo i svang om honom. Det hviskades om att han var en högt stående per- sonlighet, som gått i landsflykt af politiska orsaker ledan försäkrade man att han höll sig undan der- för att han begått en förfarlig förbrytelse, man ville reta under akrackinjagaudo omständigheter. ; Jag önskade som rantakningedemare på platsen d'nueuns närmare upplysningar om denne man, men vit mig icke möjligt att få veta något. Han lät kal jå sig sir John Rowell. Nk, då nöjde jag mig med att observera honom På afetånd. När det korn till kritan, hade man in- gen ting misstänkt att anmäla rörande hans person. Emellertid uppstod° alltjemt nya rykten om ho- nnini de växte och bletvo så allmänna att jag beslöt mig för att sjelf utforska denne utlinding. Jag gaf mig derför ständigt ut på jagt i närheten af bana bostad. J ag väntade länge på ett gynaavat tillfälle. Om- sider .erbjöd eig ett dylikt i det jag ftilde en rapphö- ns m i lt lör min engelamans nias. klin hund bar den enigt men efter att ha rapphönan gick jag mildt drog ned Anna Wasniuths händer och höll dem i sina. — tala inte om den här saken för någon. livad som än må hända — så är saken passerad. Forska inte vidare derefter och grubbla icke öfver någon förklaring. Antag fast mora, att hvad som skett är det bästa som kunnat eko. Ni skall på så- dant sätt lättast finna lugn. Men sänd mig det der korset, jag allena känner dess rätta ursprung. klädanda gick en tyst aning genom den unga qvinnans själ angående rätta sammanhanget, ty bon boido tigande och tacksamt på hutvudet. Följande dag fick baronen det ödesdigra smycket eig tillstäldt, hvilket on gång lockat eu moraliskt svagt anlagd person till ett brott, för att sedan i det dub- bla skuldmedvetandet beröfva honom all lifsglädje. För att förekomma rättvisan» arm gaf han sig sjelf döden. Strax efter mottagandet af denna sändning utta- lade baronen i en skrifvelso till kommerserådinnan Beinlioh hänsynslöst eina djupt sårade känslor, i det hantilika både angaf gerningsmanuen och bilogade tag:: brukar glyeerinen ensamt. _•■=11•••■■ , smycket. Långa veckor igenom .viftade Erika mellan lif ooh död. Feberns gled hotade mera än en gång att förtära hennes kropp och endast den hängitna vård, som agnades -henne, hade hon att tacka för det slut- liga återvii _tandat af sisa katter. Baronen, öftervildigad af Inger och sorg, vek »tuarithmtha. Idyll. Han: — Om du visste si Stor lust jag har att kyssa dig, Julia. — Ont du kysser mig, Axel, så skriker jag. Kort paus, derpl fortsätter hon: — Men bara helt lett, förstått. du. Bar dn brefvet till poeten, Nat- io du såg att jag icke hade 'kritvit •dreaaen't — Ja, kåra frun, jag trodde frun inte ville lita någon veta till hyena det skulle. Naturanlag, *Det er dock un- derbar!. Mia farfar ibjålståttgades at en oxe, tar min af en ko och i går hade tjuren at nar gett mig nåda- stöten.. "Det måste ligga i taieiljen." Blott till dem. Du miste ba talt ona det tör någon, :nia kara vän. ile- la staten vet det redan. — Nej, då, jag bar inte sagt det till en enda, utom fru Aodaraeott, fru Petterson och fru Lundström, ooh alla (okade att bevara hualigheten. 344
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.