glau. XtliNf«0»»16XNE~:~»:«0»:«0»:«9000001 ä ttfflan Rysslands första strejk. I kolgrulyorna vid Sornowice i ry- ka Polen strejka 2,000 grufarbetare, Detta år företa strejken i Ryssland. Kosockor ha etsat:dta för att förekom- ma oroligheter. Om ryska Mrhållanden i alimenhet innehåller en norsk tidning (-Daga bladet.) en ganska mårklig artikel. Sedan artikelferfattaren påpekat ett den etora maesan af den ryska na- tionen ear fullkomligt utom alla eu- ropeiska id6er, kommer han till en del af folket, som skulle utgöra *jor- dens salter de bildade, med europe- iskt föreetellningssatt förtrogne ryg- gar, och hirvidlag blir författarens frametållning så intressant, att åtmin- stone ett kort sammandrag deraf ml meddelas våra låsart. Den bildade, med Veeteuropas prak- tiska och ideella tankoverld bekante rytmen har tre vågar att gå. Han kan hålla eig fullkomligt borta från allt, som rör staten, dess styrelse och ut- veckling; han kan leva för eine pri- vata affarer och nöjen, kufva sina offentliga intressen, böja orig för auk- toriteten och magten öfver allt, hear han möter den på ein vag, och stån- ga barmen inom sitt eget hjerta. Och denna vag vandras af många. Men han kan också fria till mag- ten och söka draga eå stor fördel som möjligt al de lör handen varande för- hållandena. Han kan gå med eom anförare på de banor, som etaten bju- der honom, och vinna glans och ri- kedom. M en då får han också ka- sta en god portion af de veeteuto- peiska principerna — strkildt alla öfver bord frisinnade och humana för att passa i systemet. Och efter den- na andliga stympning harva karakte- rene odlare egenokaper så lidit, att han blilvit en fullblodig rysk cm- beteman, brutal, tyrannisk, besticklig och oredlig. En tredje våg finnes det dock, som den bildade ryssen kan hettade, och den leder till kamp mot de förfärliga missbruken, allt det ruttna och ber- barieka i Ryssland. Och denna kamp kan icke förse på lagens grund. Från tidningar, universitetet, klubbar, torg och gator år hvarje det minsta epår af öppen diskussion om alltnånna an- gelågenheter banulyet. Blott genom lömsk list och hån;yoelöst våld kan i Ryssland den brutala etatemagten bekampas. Hur många betråda den- na våg ? Dit år icke godt att stiga. Så mycket vet man dock, att det år icke endeet förlorade existenser och &Termisk. idealister. I alla samt:elle- lager, bland, etudentcr, officerare, kuoetnårer, embetemån, öfver allt der man magter se Rysslands tillstånd i den europeiska kulturens ljus, der har ockeil nihiliemen sina hemliga anhångare. Hertigen af Bedford, hvilken, som förut meddelat., nyligen beröfvade sig lifvet i en ålder af 71 ii-, var en stormagt i London, ehuru han ej personligen var vidare bekant. En ging, då drottning Sofia af Ne- derlånderna var gist på hans prakt- fulla gods, lår hon vid dine ra ha frågat hertigen om storleken af hane årliga inkomster. Hertigen svarade att de uppgingo till ungelår 300,000 p. et. Detta var för omkring 14 år sedan, men Utlekt voro retlau dl hane inkomster betydligt större. Met hertigen al Winchester var han den störste godeegaren i Englund. Var- det af hane besittningar litet ej be- ritamma sig, men man befattar att, då han 1872 årlde godsen efter ein kusin, miste nen i 'tilltagit' till kro- Dan betala den kolossala summan 600,000 p. et. tio procent af förmö- genheten, Pressen raknar den aflidae herti- gen till wiehpartiet, ban betccknae såsom hufvudenannen för en af de aldata wighfemiljer i landet. Men dela torde numera granelioien mellan wighe och tories var tewligen obeetamd och dels bar den 'Une hertigen så godt eom aldrig befattat sig med po- litik. En man, som miste noggrant Ofvervaka en el oerhörd förmögenhet kap, di ban vill tillgodose sina pe- kunier' intressen, evårligen befatta sig med politiken. Hertigen at Bedford egde utom seteegirden vid Woburn Nek god- act Eodeleigh vid Tavistock. De«a egendomar inbragte hertigen årligen inemot 160,000 p. e:. Men vardetul- hare ear hane i bjertat at London liggande egendom, den e. k. Govent- garden. Denna förut varande klo- etertredgård år et, slaga grönsaks- torg, det endast lår hålla, utom City. Det ar bokatafligen sant, att hvarje kålhulved, hvarje groteak som aneettu i köken, föret olat betala Ettål till beniges. YOrtuont torget eg- 1:11 att PPOR och Kappdofflar försäljas till underpris. Henrik Larson. Xr<iti4k4f,.##~4Y4Y 4Y0X9YW3Y..000,4:95:004»»»W#X9ti«Xi### Följande k. propositioner allen- nadee i lördag. till riksdagens korn- rar: om beviljande af vissa förmåner åt enskilda jernvågsanleggningar; om grenereglering mellan Carl Gu - etafe etade gevårefaktori och Eskiltu- na stad; om anvåndandet af militieboetålle- fondens uppkomna återstående be- hållning; om diaposition af en del byggna- der och jord tillhörande förra hatade- höfdingebostållet = i mantal Hem- menheg nr 31 i Krietinnetade lån; om efterekånkatnle af vise del af kronans rått till dauaarf efter arbe- taren Kiareteo Ekberg från Heade- bergs. Dessutom öfverlemnades regerin- gens ekrifvelse till riksdagen om för- ordnande af en etaterådeledeenot att enligt y 46 rikedegeurdningen förmed- la de muntliga eller ekrittliga upp- lysningar, som utskotten kunna vilja erhålla af embeteverken. Motionsfloden. Utom de af oss förut natunda betve följande motio- ner blivit veckla: I Oroa kammaren: hr A. lIclander om förslag till lag aagående vagbållniugebeavarete utkö. rande på landet; hr con Strokirch om en årlig pen- eion at 2,000 kr. åt ditektöleu vid landtbrukeekolau å Johannesburg I. Naucler, utt utgå från början at åt 1893; hrr W. Tiram och -Stridsbery angå- ende skrilveleer till regeringen i (ra- ga om utarbetande al törelag till lag om skydd 10: industriella maneter ocb modeller, emun om borttagande af stampolalgift för patentbref. 1 andra kammaren: br Ekman från Stockholm om ekrif- vele° till regeringen om utarbetande •1 förslag pil andeing i k. löroid- ningen den 31 Oktober 1b73 angåen- de irånaturinde trusbekanuare; hr Udell som skiljande å landsbyg- den al all handel med vin och matt- drycker från annan handel; tir Ullas A. Ericsson om ekrifvelee till regeringen WO sådan &odling i våra skullOrlatteitogar, att undervis. bingen i naturvetenskap skall såsom obligaturi.kt Unue tor alla skolor upptaga •lkoholene verkningar; br Jonson i Froetorp, Jetta'e lana- kamrater, om inredande rat ett rike- bankens aldelningekontor i Skara- borg. lan; hr Gunnar Eriksson i Hörviken om helvit:isning al den eueaciaues. la etertråtteo ya landet} ter, be jte:lectlibtunaibi e ö rt i r n t 1:1:4:bm iteat n7inG4 nl e: If 909 ::::t 12,519 Vårare ed) låtarinnor, lom o n. bermiltd enbart bag U ae tgif r tern a tia folfunbermianinaen neo. öfverblita lagret af de hertigen i ringransrinde Avarter en areal på efver 100 fleres. På detta område Äro uppförda nårmnre tretu- sen hus tnetl boetåder och butiker. hertigen betalde ej kommunalskatter för dessa, utan måste invånarn() be- tala dem. I besittningen uf dessa ko- lossala egendomar får man söka man- nens betydelee. Tiotueendene vål och ve berodde på den tillbakadraget let vande, fluten folkskygge hertigen. bre CItt 10,51e) Qolfunbettnidnfnlianflor- hr Ilammarlund om rått att företa- ga val tued slutna eedlar å kyrko- ståmma i Stockholm; hr Folke Andersson ont ändring af kap. 4. jordnbulken; om stateanslug till nykterhe- hr tens befreinjende. De stlindiga utskotten hade i lör- dags konstituerande uttunna:tråden, och weågos dervid nl: konstitutionsutskottet till ordförande hr Bergiue och till vice ordförande hr Ljungman; statentekoteet till ordförande grekve N. G. A. Sparre och vice ordföran- de hr Sten Nilsson i Efveröd; sek- reterare häreidebeifding John Stuart Och registrator regierratorn i rike- gåldskontoret J. P. F. Montell; berillningsuiskottet till ordförande hr Herelow etter lottning med fritt. von Barnekow, som dereftor valdes till vice ordförande; bankoulskoted till ordförande hr Samzelius, vice ordförande hr Ou- mealille, sekreterare bankoeekretera- ren C. F. Kolmodin och notarie vi- ce haradehöfdingen C. R. 'rroilius samt laytitskoctei till ordförande hr Sjö- crona och vice ordförande hr Lilien- berg. Stort tillbud till remissdebatt uppstod i lördags i andra kammaren. Statsrådet var råstan fulltaligt par- varande: Debatten inleddes af friherre Nor- denekiöld, som gjorde anmärkning mot den frånvarande kyrkoministern och regeringen i alla:åt:het ölver att vetenskapsakademiens nu för 9:e gången (törsta gången 1874) gjorda frametallning om byggnadeaueleg till riksmuseet ej vunnit regeringens af- eceede. Talaren ville deri se antingen att akademien ej hade det anseende hos regeringen, som i andra kulturland komme dylika institutioner till del, eller också att man på administratio- nene höjder ej följde med ein tid. De egentliga anmärkningarna mot etetsverkepropositioneu gjordes af kapten blacken, eom kritiserade bud- geten i dess helhet. herr M. hoppades att Åtminstone den frihandelevanliga delen i kam- maren skulle vara med om att ned- såtts och alekaffa liletnedeletullar och tifekrif va eller radera.% gruudekatter och indeluingeverk. Budgeten bade på fyra år ökats med 12 till 13 millioner eller unge- får samma belopp som ökningen af tullinkomsterna. Talaren trodde att ett par millioner kunde insparas på extra utgifterna till förevarseudge- torna samt derigenom att eye jaen- vågar ej byggdes med anslag, utan med lånemedel. Detta var herr Diankella jungfrutal i andre kammaren, som åhörde bo- n= med stor uppmarkeatnhet. Natta talare var också en stock- holmare, herr Rikard Guetateeon (till partifärg tyddes liksom don lOregiondc). Han feet° sig vid att otatereglerine gen uppgjort. ur regeringens punkt under gynaamtna förhållanden, men under ogyaeueete tör dem, ma bitalt Oms oinellOdasilliow. Virade med siffror budgeten!' ra- ska stegring. Statsverkspropositionen kalloden at herr G. ek. nete nådiga ey n du regist erre Tal. påminde om nya systemets storartade löften, som i re.ultatet er- inrade om berget sons födde råttan (de 100,000 kronorna till arbetare- försåkring !). Tallen År ful, sade talaren, men jag har ej målat den. Det år den krossa egennyttans bild. lloppadee att folkets nya förtroendemån skulle fullborda den kritik em redan bör- jat genom valen. Statsministern Åkerhielm upptråd- de till försvar för etateverkeproposi- tionen, men anstålde jemförelser med budgeteökningerne för hela 10. Års- perioden; seden 1881 hade budgeten ökats med 22,327,000 kr. Herr Gustaferion bifogade att den egentliga ökningen kom på de flirta åt en. :skolin. Zanuatitorgbagen i går mat triå- lerlic,en ustocr nictelmattan men Rob ån- beef betybligt ötiver fin nårmatte !Ut- gånget, torgbogen på nycitaattonen. ej jci tå Itånb börjabe teban på mor- gonen ula fig på fiattorget, oeb armen 4påfttorget tarcletbe en mig fiffighet. Zråtaårbealfter tam fåtaligt reprelen- terate. uttrutlagret å tillfar!eln af marfnaeawarerita utgjorbta at bled- ocb lertabritat, gårbtatitram, några mab- ler ni. in. 'På grunb at Den råbanbe bal- Ian babe enDaft ett fåtal treatur tons. mit till martnabe, men belga rönte en flrefattbe åtgång, cburu prilerna mora ötass VtitI1C1 ludne for ginge talunbe upp ånba tiU 225 tronar, tjurar och qmi. ger tiU 1b0 lamt Dragerar till 400 tr. paret. IIIibret mar blibt ocb tvåglaget på Brunt) batat nillibre gott meb f in bita oeb Derattve: ligganoc lutflott. "Ttartnabe- antan" war gol) ed; inga naMptel töre- tomma, om man unDantager några mil- ta Utriden' fram på altanen, btaarnatb ett par perlonet ballo på att bli alme:- Urta. '!)ten båtltU btbrod mål i fin mån baltant ocb tet prOttiga "fanfarer. dta betentabc fecfmarefoitåen åt ånina0 att ga at Elapeln nåtla lisbagG afton, ben 3..ole %chianti, lånaiba ej o- föruttebbe butDcr intiåna, odp pika» tör tilljtaUniugen blir botellIalangen. 'rogrammet ar uppgjorbt meD laccetell an !mar tåbo meD anecube på fördragit. odp Detlaniationeateelningen, lom bwab Daninumien betruffar. thilerna åto meteraln, ocb Itcqoacrtlen bot lallat:liden blitnaa gott. Tiatte nu labolmarae blott bethetta .Del sota anbarnalet ocb Nara Delgamma all Den uppmuntran, broarat bet åt föttjentl 3 nrellebuingea till ett teöffieret inbtege 1 linne cn clfroaartg bottet till hemmanscgatcn 31'11. Vetet Cengtaion i .a)of af Van leden. 4)W- D:ut/gillen itapaoct Nått, ocb ren t tabolat elletittdabell genett. ni• gen tara lit Utrett tet ej tuta löt bett. *Wo foltfielor. 3nazn enntitici 2,374 itelbilleirl 11111111$ At 1138V ej min- gid 1889 tia i runbt tal 121 /1 mitlio n i jeorn, t bc m såsom nr a ft attleUrtiTobtit råe I åmreabre len. enin of Dlycfsfati. ifl Cng. aip n i n,l frrif.. meill att en hoa enfan 3ictla 3o4aaf f c, 23,iftab tjenonbe ålbre br.ing f (antaga afton fön från ett 1. t. hårige i logen rcb b ag mag ba , fem btf tros, esonblidligen. be falnat honom en qtearte lims me. Oart hårflammabe kan ztt to tita. rågan om iliberfelbifelineris tillampning i .Dalmtlabe fattigiatith fö tt, tom till bebanbling wib ett i förta wc - tatt bett e t jammonirObt. gftet en hatt biffuefien bade att fattigteåttellatellea Rulle anmobati att entring en månat, baretter utlyla nytt lammantråttå ren. tigare letal tig aUmånnare atipertå ga.. ning i frågan samt att till Delta mete Rutlo iårftilbt inbjuba 15trål arvinner som mån. ejötnön böra tatuerat!, fight tu- mg- • e t ? flöfeittenåntriten i .taltnttat. denna nåtunb ingid i flutet aj tötro året till ljamanGbirettiouen i nånite the meD framftållniug, butuuDita ide burne,- nen för fin tel wille boe tommeratotle- gium tarorba, att beltOminelje plotta om att tjöntått af allo araber betet tu- ra förtette meD vigt igentånninafteden, je att be, i hantelfe af freppebten, tem- tång eller batelall å f tåtumante ett, ort ljelattabofen lötfonimit, liftviht genens beigt leden fulle tunna legitiettrue till citgåtbzro teittagante af bet Ijihnotiabef inom qtvara btltrift ben ftepeebtuter, tumbo eller aflibue rocre menitraD. tftecn bott at oftvannårunte hancell- och tjatade:lånt:Ib lötellagtti jalam låmp- ligaf ieenfånningeteden att heman (utge antingen tatutra6 å bröftet eller förfell meD något PO jetton at bled eller annan metall att båta å braftel urteer IlOberna. .talmflata 11iimanehu0Direttion (intåg, rimligt neg, att en obligatertft tabu:isig, eljuruneil mana höman lom bekant et. ta af gammal leetranja buda tatuera fig å brött rett armar, ej gctr.a Nate på. eleeae. Dm ett igcnfanningetufrn Rul- le anica behörligt wtUe ttrettieuen för filt bel förort:ta en jetten !em leden. iitandhillninun inlåneta enrcUertiD till toinmetefollegium, tom i frrilmelfe at bra 16 bentice till famtligt tibmatietue- tireftioner i ditt inre:Mat entente ofroannårrinta leran crl; begArt ett tjamån af alla amber matte Oroat inom fin pillra: badd linfälle att bötat mer jafen, tamt firat infantae tum ten 1 inftunbante Ttare. Många och mångåriga förtreten- beuppbrag. L9u man, foul Ina trål åt- njuter allt-nånt lörtroente i fin ert, år tommunalorolbranten Sene oatanetou i Line. 'Van bar nemhgen tar:lunta, rutit lebarnot i tyrto- cg+ Itelratet t Y7 ortföranDc i fornatunalnamnten eth fattigteårbiltnrcllen t 25 år lamt i feen- munaltlåmman i 15 ar, jfittogoteman mitt lanOtinateritairåttningar t 25 år och !dam! t Celine jparbantabilettion i 21 år, samtliga Denn befattningar be- !Utber han ånnte. Z(fJutom gac ban :reit ottlitente t brenific:item6n i 20 db gobnion för tallen öftrer förmer:- Derby t 24 år ech namnteman i 2 le. ,Dan år t etlemtt medel anlitat t klia om upprattattbe af teurptedniugar ceb arfefitticn ut. fl. 5n (satt "roffeaör. Tet åt pu- b manligt har t orten, lizi!irea Itu .t). V. håll dcingt, att allmogen tilllåttee bråntutn ttU taftet lit an ta tet :tillit Itattt och raffla:tet. .pitcm tagen hane. emelletto att en Hattman, ta nan gul- le taga fig ca gist, af crittag pep fatt i en Rajta meD !mima t eauct ter blåa- mineflagan. (..Dcit göt han nu net, be- tom genom enicllettti) lå töa, att han tub - ttan Dan löttatt tig Intaget langen. en bor citvanttict matat emelt och uran för öftigt ;nålat om genom, heat( man- nen Doct Inatt till ha tagin. Qin falare. liDanDeit. 91atten tiU arbctatcn Tamd be,a 17 .3anuati, ta ,, Ntleton /Ian etzenteholat lutter ebtorc- bto, Ilibutmerbe lantalöttatnline , war tellellatt nia att 'watts' DM ca Utge tatintta t ltogeu, tåratc han få bad föt- terna t ca epputaa tom titta eiltatfeene mit och ten UN1111(11 tönt tilllappa. Wiel) Route lamt Bie bane å föt- 1 41333 at terna, bel 91dellon tötåt liggante i tein nebanfat tel:attan. 1. = • .eten gak :tagit hunnit liata fig, bötiate gav nypsate bigire,a g emot bmw!, ett awatte leen milen, eto ontrattaDca på morgonen fötts hålan- 1 initttgt tillitåne. e so«, mete nit Nerraka, !MIM ttU Vitgul Rö / tter. Altjon år t)0 åt gammal.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.