attika.. En ny konung skall Bayern få, Då vida senaste med- delanden besannas. Don evageinte konung Otto anses icke kunna Ides någon längre tid, enar hans krafter på sista tiden snabbt aftagit, si att uttopandet af den nye konungen år ett faktum, som i alla håndeleer skul- le halva anarligen inträffat genom konung Ottos död. Men redan in- nan Ottos eviga Ilfsgnieta utslocknat, imnar det bayerska folket arrange- ra en ny tronbeetigning, så vida man får tro dc epareamma underrättelser, Bom hittills emanerat om denna sak. Derom skrifver Daily News' Wien- korrespondent följande: *Jag hör från Mtinchen att etaden Werzburg föreslagit att utropa prin- eenregenten Luitpold al Bayern till konung den 12 Mars, hane 70:e fö- deleedag. Meinchentidningarne hysa enhälligt den leigten, att familjerå- det skall gå in på detta förelag. Bay- erska rikedagen skall inkallas och fö- religgas ett lagförslag om en ändring i riksförfattningen. Detta lagförslag bar alla uteigter att gå igenom, all- denstund en förlängning af rikeföre- • tåndareekapet, 6cilket utöfvate på grund af nuvarande författning, år långt ifrån öaskverd för landets val- fird och folket. lojala kånelor.« Xaboint. «9›»3»«13».4 )00»:«930:0:60:0:13ä~«":0»:«C«" ti*. eaubatiagifitotbaiogn. St. al g ni ot bf u n in bar, meb 1 6 ! o iåer n e:et, no,§ t gott m ft 6 3 rnebti tin gall erhålla följanbe fcrånbrabe Iv, beds: o" i1709 ge a6nr itn gal rt ht roalöt å ge G ;ar:: a tätmös och met) ben 1 eepttmber ro di tå tet .Rett y(f tet w, bar förarbete, att fin 5 63 famnt a fega/ öfverblifna lagret af - A 1?11 :3bibnbtianbltn f r 4rbnina:a: i nin:nntbi:nb61i fammntrå;t anftt1re }et baltros tlr5: et1aroentbelantalcit i ra1:n itfttio ' antal an :t lanb9tingOminr:luott3repc manunbttåuttn,mitt4tbn3:t 5i:ternuirorita tanbetufana_ u, Ilappdefflar 0 försäljas till underpris. Henrik Larson. honung lialakaua, om brakan. dödsfall vi meddelat lår dock, enligt ett telegram från. San Francieko till Time., verkligen vara död. Telegrammet betittar att hane lik, efter att ha balsamerats, med militlriek honnör i onedage den 21 dennee fördes till en kyrka i San Francieko och derifrån följande dag under stora högtidligheter ombord på det amerikanska amiralfatryget, krye- faren eCharleeton., som var etåldt till konungens disposition och som nu fick öfverförs honom till Ilonolulu. Då ingen telegrafisk förbindelse existerar mellan Hawai och fastlan- det, kommer underråtteleen om mo- narkens död först på samma gång gom hane lik till hane land. Den aflidne konungen kunde som bekant ej glädja sig Giver någon vidare po. pularitet i sitt rike; hans vansinniga, mera för en svindlare ån co konung passande hushållning hade isynner- het gjort europeerna till hans fien- der. Flere gånger hotade revolu- tion att utbryta och af våldsamheter • följda minieterkrieer hörde eå godt som till ordningen för dagen. Kala- kaus ejelf hade mycket stora skulder; eirekildt var han i följd herul full- 'timligt beteende at mecklenburga- ren Claus Spreekels, den rikaste plan- tageegaren på ögruppen och rikets e- gentlige beberskare. Om någon ean- ning legat i rykte: att Kalaksua för några år eedan erbjudit sig för en hög penningeumma aftråda sitt rike till 1. öreota staterna, vet nian ej•tued alIkerhet. Kalakaua var son till en vanlig kanakhöfding och gift ::ed en dotter till den siste konungen af Ka- mebamehae itt. Han hade fått en god europeisk uppfostran, blef öfver- sie tör den siste Kaineharnehae lif- garde samt efter dennes död vald till konung. På ein resa i Europa på 70-talat spelade Kalakeua en gan- eka komisk roll; efter sin återkomst lekte han alldeles såsom en europeisk furste i sitt nya, praktfulla pilat.; till sitt lilla lifgarde hade han anskaffa: ett 'tidligt musikkapell med en tysk kapellmietare. Med regeringesuge- ligenheterna sysselentte han sig de senaste åren eå litet som 'Dejlig, Presumtiv tron•Hvinge år hans .yster Liliuokalau;, som år gift med en skotte vid namn Dat is. En urgammal gumma lefter Szegedin. Hon heter fru Jelei och uppge! nyligen vid folkrakningen att hot: var ledd deo 24 December 1776. FOr år sedan gitte bon sig, men it sedan många år enka. Den 114-åriga gumman biulvar ta- la om sin man, som lör långe sedan ar död, men trona ännu kunnat !elva om Lan ej så ditteionigt gått och för- kylt sig., och om sin sonson, hvilken stupade som en hjelte under det un- gerska upproret. Till piet tog hon fram ett gammalt gulna dt papper och visade det för fulkrakningekom- misearien. .Det hare, sade hon, sår det första kårleksbref som jag titt i mitt lit., och ett lått leende upplyste • id des.. ord henne. fårade •n•igte. Kirlekebtelvet var dateradt 1790. Endaet 14 år då ni töek ett för- eta kårlekabref, sade kommissarien, då Nåda oi ha varit en mycket vas- ker Indra ? Ja, nog var jag vackrare an nu, anm& fru Jelei vemodigt och lade tåfittat in det gul/lade brelvet, 00#0»9»,~ 4!f x1 3% XaieCtar40:00 :9~ ~» ffi eflO ntE):E«) › En hundraårig veteran har ny- ligen fått fira sitt jubileum uti Oden- se. Hane namn år Gritzenko och han var en at dem som mod Suva- rov stormade eIsmaila år 1790. Då detta skedde, var Gritzenko fylda 17 år och raknar således en ålder af ic- ke mindre ån 117 år. Sedan många årtionden tillbaka har den åldrige krigaren ötverstes rang. Det år e- gendomligt att tanka sig en harm lelvande men, som kunde .Agas vara veteran redan når Napoleon dan go- ro förde harmassor Diver ryska gråa- sen; men trots ein otroligt höga ål- der bår den gamle sina år med he- der, år frisk och sund och eget jetn- larelsevie god syn, och det år med stolthet hen pekar på sitt bröst oca visar den orden han för ett sekel se- dan erhöll af kejsarinnan Katharina 11. Ordenstecknet eller medaljen bår inskriften: «För utmarkt tapper- het vid mtoriuningen af Ismaila den 11 December 1790., Egyptiskt fornfynd. Man har i en grimma' graf i Egypten lunnit en fullkomligt bibehållen flöjt som år minst 3,000 år gammal. Man har (utsökt spela på den samma ech fun- nit att tonerna lulletåndigt öfverene- etemina med vår musikekula. Wein äger luften? Allt på den lasta jorden ar vål i det nårinaete nu underkastad: en mer eller mindre skarpt fixerad "tigande- rått«. Sinn bekant äro också vattnen, sA långt man timligen kunnat, gjor- da till mål för •beeittning« af enskil- da personer eller at stater. Denna uppfattning al strandagares rått, a:t uteslutande tillgodogöra sig de för- delar, som kunna lånas ur avgrän- sande vattenområde, bar så ingått i "rättsmedvetandet", att till och med mycket stora vatten, exempelvis Be- rit.gerundet, som skiljer två verlds- delar, också etållts i uteigt utt bli förvandlade till setateekendoms, hö- rande ensamt den till, som utmed etuiet har :Agn' bergknallar och is- flak. Återstår sålunda blott luften, hvilken i det långeta betraktas rom en meneklighetena gemensamma all- männing. Men nu bar tyget börjat uppstå alven om alultotntlidets. Det år de moderna uppfinningarna som indragit dennua kria rymd i den sto- ra ågauderåtteetliden. Det galler, som lasts' man vet, i första hand *låder- oas -iutioturådtn". Ar ett luftområde den 'stadd till- hörighets, ofser och omkring hvilken det utbreder sig, så kan eatebillet också, um det så vill, lOrhjud• belag- da ~edra anvandiatug lör genom- dragande af ledningetrådar för tele- gtat, telefon eller elektrisk belyeniog, ht ;litet naturligtvis ,kulle vara ett vigäga aber for dessa nyttiga tutått- megar• utvtekling. Den kitsliga frågan kom håren:Ida- gen till behandling bus titoekholme etadatuntoagtige, som be att beim:G- ana •ordologelbreekrifter för elektriska ledningar. Redati på förhand har ea af den stockholmska kominuoalrepreeentatio. Isas fakkuonigarte Jurister, Joatitie- rådet Anneretedt, i en reservation förklarat, att °luften« hittills aldrig varit «föremål lör aganderätte. Allt- så saknas all råttegrund för luftom- rådets förvandlande till ett slags till- hörighet, hvarpå man ville basera rått att meddela nkonceseions till och vit- kor för luftens begagnande för vissa ändamål, som tilldöwee nu iftågava- mode ledningar. Beredningsutskottet kånnetecknar, enligt Aftonbladet, detta hr Anner- media inlagg i frågan som "en teori", uppställd «utan litet' af laga, men ut- skottet har å sin sida icke heller kunnat förebringa något lagrum, som åt dess luftiga agenderIttprincip ger starkare stöd, An herr Anneretedte teo- ri besitter i urgammal hård och all- mänt råttewedvetande. Oss synes, •hger N. A , med all respekt för så val teorien som till- fållighetepraktiken, som om man ger- na kunnat krana både luften och «lultområdets alldeles ur spelet. Ty utan riegsete hånsyn till detta om- tvistade 'område", lår det Tål vara all- deles ejeliklart, att ledningar af ifrå- gavarande art icke utan hvarje kon- troll från det allmännas sida fritt tå framdragas öiver eller genuin be- byggda platser. Ty för det företa synes hvarje hus- egaro vara i ein goda rått att tnedgifvn ledningstrådars upplåst- ning på sitt bus. Detta torde vara den vigtigare delen al frågan. Utan hans 'koncessions kommer man icke långt med andra koncessioner. Vidare lår det val, utan afeeende på luftågeinderitren, vara tetnligen .sjelfougdt, att ramhållet är i sin go- da rått, om det föreekrifver vitkor för anläggningar, som, gjorda utan kontroll, kunna bli åfventyrliga för allmån nikerhet och god ordning. Redan nu äro dc med ledningetrå- dar genom- och Ofverepunn• större toadeeatnliallen• utsatta for så pass stora vådor och olägenheter, att ett stiltje:ide at obegränsad frihet i des- sa lultanlaggningar får anses vara belgligt och fullt beråttigudt. Det bebölver sannerligen icke grun- dee på någon teori om egandcrått — till luften. Ont utvidgad religionsfrihet bar niieeionetöteetandaren te J. Ekman (Stuektioltnerepteeentant) som bekant motionerat. Hans motivering af bå- gen lyder sålunda: 1 regeringeformene 16 § heter det, att konungen %dua samvete tvinga eller tvinga låta. Denna telt- giouelrilietene grundprincip har duck hittills i många tall visat Dig vara att tomt ord. be t. ex. tvingas auuu vårt biet's innebyggare att antingen förblifv• medlemmar al den orange- Ilsk-lutherska kyrkan eller ock af något annat tillaret krutet eamtund. Frihet att Otvergå till ett dylikt sam- fund har fem genom 1873 års dm- Denterlag blitvit nrecigtivon. Men dervtd har det dock törtdalvat. Den religtunetralot, eon& sålunda eisaterar, år bege inektankt. Mg» balata:i- dig bone, således :ek. anno inom vårt land, Och dock år detta ett kral, 40:33 både *Mr gudomlig och mensklig rått förr eller senare måste till fredestållue. För staten måste det vara af stör- sta vigt att tillse, att dess inbyggare beredes tillfälle att i do högsta al alla intrcesee kunna intaga en med samvete och öfvertygelee öfverene- etimmande etållning, emedan ett mot- satt förfarande alstrar oartighet och skrymteri, hvilket i sin mån åter ver- kar deknoraliiierande inom andra om- råden. För den privilegierade statskyrkan måste det verka ytterst förlamande att nödgas inom sitt område behålla personer, som icke vidare Aro fästa vid henne med något tillgifvenhe- ten, band, utan delvis eller helt och hållet förkasta hennes religiösa upp- fattning och institutioner. Ett sådant förhållande måste verka allt annat An veleignelsebringande lör kristen- domen ejelt. Dessutom är dat onekligen hvarje till mogen ålder kommen menniskas obestridliga rått att utan tvång uf tneneklig lag stelt få bestämma öiver ein religiösa ställning, eynnerligen då ingen lag i ejellva verket kan hin- dra en person att bytta hvilken reli- giös uppfattning som helst. Just der- för år det ock ett faktum, att inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige finnas en mängd medlemmar, hvilka i många stycken tänka olika med henne, men som till följd af nu gällande lag tvingas att tillhöra hen- ne. Ja, det finnes inom henne icke 19å tå personer. som befinna sig på en helt och hållet utoenkrietlig stånd- punkt, hvilka med närvarande lag- stiftning icke kunna komma ut ur den .veneka evangelisk-lutherska statskyrkan. Det orimliga i ett så- dant förhållande torde ligga i öppen dag för livar och en. Ocb viset ar, ett ett sådant rittetilletånd icke kan vara gagneligt vare sig för kyrka eller stat eller lör deese pereoner ejellve. Motioner hu väckte i andra kam- i Bryeterp: angående mahril re leiersson l beredande at ersättning från statens sida for betalda ekattefrileerintor; den samme: om 20 proc. afekrif- ning at sicattefrålserintor i händelse riksdagen beviljar lika stor *taktil- uing al grundskatter; den samme: om stat/pensionering at personer, som i krig eller under vapenOtoiog ådragit sig kroppsskada; den samme: om ändring i § 14 riks- dageordniugen i syfte att ~att måt- te tillkomma en byar i kommunens angelägenheter röstberättigad man; hr J(Tru Bengtsson i Guliåkra fem- te ett 3U-tal al kamniatene ledsaret• ter: om ändring i etadganden• röran- de vagunderhållniugebesvarete ord- nande på landet; hr Åkesson: om •fekaffando af deo e. It. lielgonekylden i Lunds stift och Halland; hr Hans Andersson i Nöbbelöt j•na. te 43 al kammarens ledamöter: om nedsättning al 20 procent al gread- skatter samt och rotortugebo- svåreo; ht Åkerlund. om ektifvellie till k. mat angående beredande al tillfälle (Or mindre bemedlade att med Bu- ena bield erhålla agna jottibruk. fana_ i°ålianbr eoteDå, lem ömist bet batat och blnarannan Das, på etur.0 ba ta t måberletObulletitterna få ett oupphörlige n merlanbe innehåll. eå bar nu 3anuo- ri månat) bjubit oh laholmare på alla upptåntliga later 1 totitbetlefftncia, gwrsobbetrr.a. Fula, mint6tenraDrTjui ef ien:a,t o ' rnpop4 18ersutuitru lift regn, torrt näfton hett och hållet af- Dragit matten filt bmita inötcide. ta- gen bar odfå Dekokt fprängt fina ina- ior, och Rribtioloortene tvånner baftaa berf ör, tillOroibare eitminflone, mått itts Rna fina ibrottatifniagar. an =ridet af influentaa, eau balle någon annan ambulerantt gygpat, gårtabe. i torbagO 2abolm på genorneeft oct■ upPitåt e å flera OU i Maten untet form af hukat:Inlåt?, allmänt inmäta- te m. nt. 23lant) iårjungarne mitt pe- bagogien a ragjecabt ben tyllknuff', bitt. can lettionerna får basen måtte 104- lag. vett linbriga och baftigt påtomna frukten tror enteUrrtib entaft 'tonung för en tag", och, t går mot allmänna belletiLlftåract på platten åte t igen f ret en an te. ba ej bart, om meberbbranbe lyr. tatO analylera ten tillfålliga epitemien eller beftåmma teh att 04 urnnung. Somliga !öllo för, att bet enbaft roar en qmarleftva från torgbagen i omtags, och at t ljuten fbliattligen helt elden mat ett rmartnabOoa% men tenua teori tull- talta§ af bet krhållantet, att ten onyo lunfiRentane urptråtte tvål mydet utan urgtljning. ZiEl toptElprebifantilbtfattuiagre i @tillbolinene fötlattilIng, tobuf batroa fem 16fanDe antreilt fig, Want, Qarti- onbr a, tommininern i incup ton edj vice pallen i grind 2. Q. 22a- lettiue. St orumigonartr hos ntynbitheterna. Reatrnteiatiar boa tanaftyrelien ar totat- tantlittcn 8-ruka Melon lamt bra or , teercretnier i .Daintitab itaintraefirat Wt. 4)aulion, i hlarberg Z. v..9Bontratt och i 8altenberg ietretecaren 3c1P11 Zt* tabb. 4ti ftånrejtltbraubäftnitta bar ten. betbte 1 °Mage lectlarat i volma lot- ten belågna %enheten Sattarp, bangen arrentetan at lanDtbteIate 1t. . iclm t Cmibillc. ettan en to otitta t ne- hmen, bar Denna på intet ratt yppat fig å galet. tfiver ån efter mattat. tant" getlukt) tran 8,fittaterg: ea!ont en betectuante illultratiou till Oman tt- tetatt ortiorat putt t eljaate rna fog trailtitammaren Dar- tunna antiras. flata efter «ballet upptrag, gulle på laglig mag ara petita rat! met ett- 1-1002tra Ittrtpuottledarat galiantt, etolbD lid ItaDålullinatliticd letteltratz ht 3. aDittroagt att lOca Ogaiitttammarni ta- kta mot ett atwotc at b to. laarje gång målet war !Ört. adlad atbeictå c+0 Galne i liatict 3catoptnia luttafts bo- ra itu °mbar', hem, (tillåt totomcn, !rat lottar b0 tt. tör Omge rattepartgiceg. bett ornou0 bårnatte, fem pet at — pc Vitta41, Ittlettaantr Ovalt lm manligt 10 tr. föl bteatie gaup målet år fort. 3 lin tulla glana Donat Iii ombuogopet cenellettib for ett par Dna: nerbOuiDelegarat inramad: ull (tian, ItarefaUnhitttac ditD ZtåliclIanimartn Nått( pr «tutat tt- ou al totalt, hyran imaratt att Den ting malle tabctuta — titt ombett» i alttia- bug tants. ;}1<gatioatrua öfanc ten teuttuuttala 1;atIcimptIta göta hg hett- we. lebthtuteion' åt något manligt 1 Dagar, lutlagt IM Salt. lan. tjec alaln itu iii5tatitaati ut. 0. ptepota- tete kopoltiCöttotng i mål tagna tfttacult- att autitall t .fCtositztell lodet* kat te caillutt0 titan ett at tillbett* legat t Dt. stecc getutima autunite bie båtati, Gee såta* att Dit tunnat lallat. SItU titt matte troaffegera i orka för Itppotett- fortitiastn8 utebli latopa heltimme*. 0,potettlartataita Ost mlbjeDit km- manet ttit inrop af tungt, mala vd? tco~ Kan lir att ithtsta• natt, ittio banalisera, Irtialah Pinaltan wåra
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.