sfprffen ett trålfeetjent fe? fint T e _ „ rrgjetba tian mihligabes; bredden ro i ii offlåm <fler aifliifroatett bto alt finna what, hc fbr tiflfårlet mete hetluft°. Stionaterna f6ribrte b3 att å frun mi) Tditurationagiefan Otro fin bulb. ?ed bovii fanna.å Rätten några tartar bett- k bi begåran femtio tillftatia ett) D r ;, tritgrarne ut på Orten. Roulett ber- fattate be ånyo mob, flog° in Rafter 4 t8telpeglar. %ribfl6rarne fingo in- n tc blefrvo finnatt att gå bom, btonb na trål klifjant, en grunblig anmaning; te fa att mon funbe fpåra hem biet rått långt från gågenferartgårben. Me- r a metftåntare ging e ej heller meter temnItet fria från blobwiten. 5n af tYat blek iQa tittren i anfigtef; en an- us biten å ina tummen få att ungefär astaft bilften bkf amen. 5,1;rotfet bro ffaban å tUrat ech Unger betråt- fa r, f8tionatt meb 25 Troner. — dit petita biilla nurshelle, om bet bcrteib klet en bua Eflifabagårnönntne ålbor. teärt, tom meb Unna rifatag tagit fin Krim bar tillf8rt anbra rammaten en ide ebelyblig fontingent af unga rutter, cm ån tco ental, fom befinna fig i en mera 'mesen' åker, alltjemt år bet iterenrågante, fåger en fortefpontent tio et. taft. 3t3gea egentliga gubbar år bet onbt cm. ,stigare ,in 1821 rbbbe, b. tr. f. af mu ån 70 ,are åtta, åro enbart 3 af tammatros lctanibter. 9.12eflan 70 nål 61 åt års 40. Derteåft femma 60 51-ålingorne. o be åro mani-lottan teet ide inkan ån 100. f0 till 46-å - riagatae åro åkisen 40, metan ålterä- flatien 45 å 41 år rarnar entaft 2') metfemmor eller blott en mera ån te efter 1850 f8ttr, herilta ir 21. :De onalle åro herrar it. Altr6m (cr- 2inb (23ohutlån) ge:botten) famt Utta 1859, Zactå 2. er rid fon (Dalar- nr) fitb 1858 och 3. a. 3ohannon (54ualån) (ebb 1856. 21tft åt friherre god, !å» 1818 lam , herriter Q. 9.12. eunbberg (Dallaittå f må- fbiter) ed; Vt. 'Pettedion i ,Dabelftab (blefinge) fine 1820. ttrt 2enngranb od) SE.5trghtli åro, ..iicen befallt, mettågare i fråga om le- tareftapct inom tet utilillifta partiet, tt, af mihutje met fin ritual uttråbte etenbralib ur n ttliftifta Dyningen. itu, etan br 2erpherl biel Watt i cell- !ångelfe, bar br eennttrontt åter intratt i itu:nosen fåfom "Odla hörjel i for. ei„,„ft abuaufatur för fRuPlanb. emåtatite i3lichantae feoninr, en be- tranteatt bug taget 92yhlantt1 parti mot iSialtint, 51.imbt fronifft Manne- rat aeroligan forn Witt: N;f3lanti m allige lielfberflare, lom utan att generas af folfreprefentation ar r aninu ti gn miniftrar oinftrånft rå, ter bfiper Go millioner nålar, åt:14er fig meb att 'gbra eatnItållningar” tiU tel Ha HUN lanbttag allbelee bilem anbra ton!tituticne03 monatfer, ja, mot- tager till ed; meb utan prut tå ork tå etfa'03a å thlifa framftållningar. gin- lanb bar fått behålla ben meg feparatig- lifta bilning i ben tira fiden, bar eget mint, egna finonfer, egen uoft, tull, te- legraf och fircoaltanbe mete, egen filten. any, egna lagar etc. sch Pioner bofbåU- nina all utgift fbr något flaga ftatlf- Zet rulle Indag, lom om tet ber funbe klara nog och fom om finnarna borbe trara n3jea. Bten bi år emeficr- lib ej fallet. 2.4ortft,ineta af from,3511Aen och Varnobiga 3freer fin jemförelfetris met, 32nb(anb vd) bd; Vaga ltiblånber luftiga baftna be !flirten att mer och mer rodante, och flutlfaen bar t,il ► msbet trutit, till en 1,6 ,13n bod bet tuffa fettet ed; beb politijra organ, ben nita preffen, Utefter Definit, Mem hot ruffa regeringen. ehuru någon namn - trått ntfring i fat of regeringenå miefkimnina mot gittlanb ännu ej the. Mit 2,ifone of mara reitteuifa åfwen mot rnafarne. ritt framfår allt [blom oh bråka meb att inflåmma i ben Ma lemmen', till bch mullige fatta f ga, utbrifter fr nitåren flingen. från ffitockholin. Dödsfall. Hufvudredaktören för Nya Dagligt Allehanda, juris kandi- daten W. Bergstrand, afled i mån- dags afton i Stockholm. Ilufvudredaktörskapet för nkuda tidning har i tisdags öfvertagits af tidningens andre redaktör, literatören J. A. Björklund. Vilhelm Alexander Bergstrand var född i Vesteria den 26 Sept. 1850, blef 1870 student i Upeala, 1873 ju- ris kandidat, 1874 e. o. notarie i Svea hofrått, s. A. amanuens i ci- vildepartementet och 1883 direktör i Stockholms enskilda bank. 1877- 1530 tjenetgjorde han som sekretera- re i riksdagens kansli. Dels anm publicist, företrådesvie i Nya Dagl. Allehanda, der han sedan 1S75 varit medarbetare och byars re- daktör han blef 1885, dels genom en mängd sArekildt utgifna skrifter i politiska ämnen, mest under signatu- ren «Marcelluss, har Bergstrand su- git on högst verksam del i de sista årens politiska lif i Sverige. Bergetraud hade varit gift två gånger, första gången 1876 med Al- ma Hedvig Christina, född grefvinna Cronetedt, som afled 1880 och med hvilken han hade två barn, en son och en dotter. Andra gången gifte han sig 1882 med sin första hustrus franka Ida Katarina Kristina Grun- dal, som jetnio do två barnen nu Of- verletver honom. Åter ett sjelfmordsdrarna utspe- lades i fredags ultra Stockholm och det under ganska egendomliga om- ständigheter. Hiram betittar Stock- holma-Tidningen, att vid 2 tiden i fredags eftermiddag gip en bittre klådd herre gå ut på den svaga isen vid Lilla Esaingelandet. Vid det e. k. Eseingegrundet, 'tålde han från sig ein paraply i snön, aftog sig Of- verrocken samt kastade sig i öppna vattnet invid grundat. Så ropade han på hjelp. En karl kom till bi- stånd, men sjelfmördaren lyckades emellertid utan lijelp komma upp samt satte sig å skåret. O n en stund kastade han sig, u- tan att karlen kunde hindra det, åter i sjön och försvann strax samt Idet ej vidare synlig. Han tycktes vara mellan 30 och 40 år gammal. I öfverrocken hittades endast ett por snygga handskar, men å para- plyets krycka låstes i monogram bok- stafverna E. G. ö , hvarigcoom man hoppas få reda pi hare namn. ranintentinrea IrrilanIngsarnidn, lbiehterlony, lat i torsdag, till konungen ötverlemna från armtve general, hr Booth, dennes arbete .In Markest England« i praktband, rödt och guld, med armens vapen. fr ~krn En yorldskosgress sammantraible i onsdags afton i en elegant våning i nr 15 A Karlavägen. Alla folkslag voro der företrådda och alla fide- byar, med, allt ifrån Odins tid och ända till våra dagar. Revolutionsti- den, direktoriet, kejsardömet, Arme- nien, Spanien, Ungern, de fyra års- tiderna, herdar och berdinnor och dominos i alla skepnader rörde sig hår i en behaglig fårgblandning, och allt var glädje och munterhet såsom aldrig förut på någon verldakongrees. Och då man roat sig ett par timmar med dans, hvari alla nationer visade sig lika bevandrade, återtog man sitt hvardageansigte och blef cn vanlig eurup, men bibehöll det glada lyn- ner under fortgången af den lysande r ,,,,k ern ,Ih n l som direktör och fru Gumteliva gifvit för sina gester, hvilka sent och med saknad tog', iif-ked ef sitt ålskvårda vårdfolk. Konsten att göra ett Iucn tilldragande.- såsom att inledande steg besökte fru Andersson först och framte deu 5. k. «hundfröjd«, hvari hennes herre och måsta , e åtskilde att oftast till- bringa eine aftnar. Hon gick dit lör- klådd och under beskydd af en hem- lig polisman. Sedan hon vål kom- mit under fond med, hvilka af «fröj- dens. retelser som mest slogoan Oden åkte mannens känslofulla sinne, skred hon med (pinnens beslutsamhet till verket för ett, så vidt u.öjligt var, förvandla tnakarnes gemensamma bo till ett shundfröjdents liknande para- dis. Hon låt taga upp mattan i salon- gen och göt (liver det bara golfvet co syndaflod al gammalt öl, hvari sedermera en mängd cigarretumpar ströddes ut. Taflorna trios ned, och i deras etålle pryddes vaggarde med usla krotnoe, forestållande omöjliga vinnofigurer i de mest genomskin- liga kostymer. Några smutsiga bord och att antal traetolar från köket fullbordade @fröjdens« möbeIrming, och lokalen började verkligen urna- ga ett tilldragande utseende. Fru Andersson förhyrda vidare on mansperson, som kunde klinka på piano, samt en annan som var en mastar° i konsten att martera en violin,förutom tre okande bacchi hiel- tar, riktiga (duskar, samt en beryk- tad inbrottstjut. I köket funnos två flickor, båda fula som stryk, men bå- da mycket hyggliga och anståndiga flickor. Dessa invigdes i konsten att servera öl och annat slags spirituosa, hvarjetnte do styrdes ut i ytterligt smaklösa, fast icke precis oanetåndi- ga kostymer. På qvallen, nar allt detta var ar- rangerade, och hennes man kom hem från sitt arbete, mötte hon honom vänligt på trappan och ledsagade ho- nom till matsalen, der hen intog sin aftonmåltid utan att ana do teatrali- ska anstalterna i salongen. Vid åttatiden tanda herr Anders- son en cigarr och anmårkto vård. - - löst, att han måsta gå ut på några timmar .för att se an vin.. Med sitt, 'juft-este småleende invande lilla frun, att han alldeles icke bobölde gå ut ty hon hade andeligen upptäckt kon- sten att göra hemmet tilldragande för honom, Med dessa ord torde hon honom till salongen och bjöd honom en stol vid ett af de smutsiga bor- den. Pianoklinicaren och violinmar- teraren började ögonblickligen arbe. tal sina rödbrusiga anletens svett, tyll- bultarne svuro och ekrilade af hjer- tana lust, och tjutveo nirmade sig herr Andersson och bjöd honom dric- ka ett glas. 1)e båda kölcebitiroarne serverade öl, bvilket de ►pilde på husets förbluffade herre, bvarjemte de kallade honom sen lifvad lax. och osingduddeladejs samt bårlo ho- nom «bestå på en butelj vind.. Fru Andersson, på samma gång hon bad vår stocka'e hji.lte ursäkta, att dc båda voro fullkomligt hyggliga och anständiga flickor, fö;Ilerade sig nu vara fullt och fast öfvertvgad derom, att hon kande konsten att göra hem- met tilldragande för honom; hon hoppades få tillbringa många skoj- friska qvallar i hane sållekap och skulle tycka om en varm toddy «just nu« Ilerr Andersson satt i början som fallen från skyarna, men återkom snart till sig ejelf. Han befaldo flic- korna att gå in i köket och stanna der, hvaretter han körde tyllbybarne på porten samt sparkade öronpinarne och inbronstjtif ven utför trappan. Derefter förklarade han för sin hu- stru, att han hittills varit en idiot af gröfeta kaliber, och att, om hon vil- le återställa salongen i dess förra skick, skulle han hädanefter stanna hemma om qvållarne och aldrig mer klaga ()iver hemmets brist på förmå- ga att långsla honom. Och sedan den stunden ha herr och fru Anders- son lcfvat tillsammans såsom ett par såta turturdufvor. Grannlanben, Norska etortinget. Konungen öppnade i tisdags kl. 1 stortinget sned ett trontal. Med håneyn till frågan om de diplomatiska ärendenas behandling år ett förslag utarbetade, som skall föreläggas båda rikenas representationer. Statens inkomster ingå alltjenit i rikligt mått. Landets gyneamma finaneiela situation tillå- ter alven i år förslag om nedsättning i tullen på någon större förbruk- ningsartikel Förslag om pension At lolkekollårare skall föreligga, tinget och likaledes om tillsyn ötver arbe- tet i fabriker samt en ny sjölag. Till president ar vald Sievert Ni- elsen med 104 röster, till vice presi- dent Stang med 62 röster; till presi- dent i odelstinget Schweigeard med 48 och till vice president Bene: med 79 röster. Tio president i lagtinget valdes Lange med 17 röster och till vice president Toaniog med 25. JEP!!•■ Från allmänheten. Redaktionen at Laholms nya tid- ning torde godbetsfullt intaga följan- de genmöte pi abretkortet från nå- red.• Undertecknade vilja med den ara- de. brefekrifvaren ;Gafflarna i, stf ge. nom den nyanlagda vågen ett långe kandi behof blilvit tiltgodosedt, dock ej så mycket for socknen, några fl byar undantagna, som för dess gran- nar i öster och tester. Och livad betroffar ledaren af fö.etaget, el sy- nes han visst ha ;dolt sig förtjent af beröm för deo energi lian ådagalagt, men det torde detjeente bemärkas, att hela saken varit för honom en aff4r hvarmed han mindre klayftat tillgodoseendet af det allmänna ba- sta ån egen fördel. Ännu ar ej si- sta akten i komedien utspelad, och det torde följaktligen e,1 vara skål att yttra sig om pjesen förr, ån den år slut. Men det ar egentligen den senare delen af den varde brefskrilvarene opus, som bår nårniale skulle gran- skas. Brefskrifvaren tyckes, att döm- ma af den varma, hvarraed han ta- ger sig sin den afflyitade barnmor- skans sak, genom hennes bortflytt- ning ha lidit någon ömmare förlust, som tiden hinn ej förmått ersatta. 1 så fall beklaga vi honom, men för- samlingen behölver visst icke bekla- gas, allra minst för sina oföddas skull. Ännu' ha ej saknats barn- morskor, och det eldane, som i skick- lighet fullt ut kunna Mia med den afflyttadc, och dessutom öfvertriffs henne i blygsamhet och anspråk510. het. Hon ansåg sig rent af omistlig och i följd deraf sig allt tillåter. Eller hvad synes om henne, då hon etter begård löneförhöjning, som ej ansågs kunna beviljas, först utfor i skymford mot hela eamhallet, och sedan, di hon handeleevis fått en annan plats, afflyttade, under hela vågen utgjutande sin galla öfeer Knaredeborts, som el litet lörstått att uppskatta hennes ovirderliga förtjenstcr; och som seder, efter att någon tid ha innehalt den nya plat- sen, oaktade dess större lön, hitsaade de mest rörande böneskrifter, hvari hon bad att åter blitva tagen till nåder och lterfl sin gamla plats se- dan den tid för hvilken hon Det tet låst sig, gitt till anda. Hon skulle i så tall, sade hon, gerrb . vara nöjd med de gamla vilkoren. Var det då underligt, att de, sota fln kännedom om hennes vanliga tillmilen mot earnhållet, ej Retade något afeeende vid hennes önskningar utan hellre önskade sig en annan? Men bon hade ock sina trogna beundrare, och tack vare dem, lyckades hon verkli- gen på en stamma fl en röeeöfver- vigt, som dock af brefakrifvaren be- tydligt förstora:e. Men nar dl andes !igen allting var klart till platsens itertilltradande, hade allmänna opinio• neo emellertid si vinde sig, att ve- derbörande fann lör gods att stanna, der hon var. Reflexionerna göra härvidlag sig ejelfva, och det hehöfvee i sanning inga insinuationer hvarlfrn om onda tungor eller befarad ellgtekap. Vi vilja blott tal hörom saga som Hin om trollpackar: •Den som kän- ner dig, Kina, köper dig inte.« X, y, G. - på 1 emlikt Hushållningssallskapets be- t) slut att för Inköp at aterlsdug- låga tjurar till lånet ntlemna lån mot 2 proc. årlig ranta och 5 års amorteringstid, kungöres, att såda- na lån kunna erhållas till belopp icke ötverstigaude de inköpta tju- rarnes pris, mot vilkor i ötrigt, att under sådana förhållanden inköpt 88 en timmorklubba och var ganska hårdt. Samtidigt härmed hördes ru llgardinen dragas upp, då jag i yt- kreta förfäran och troende att ett våldsamt inträtt- Kande till osa förestods rusar upp, tänder ljus, lavar- vid ett tydligt luftdrag från samma fönster förmärk- tes, fattar on yxa och beger mig ut för att ee, hvilka nattatörarne voro. Ute hvarken syntes eller hör- d" någon, och gardinen syntes nedrullad som vid Svillen. Alven luftdraget från det förut skenbart 9PPna fönstret var nu borta. Nedkommen i bädden I gen, hörde jag plötsligt tre samtidiga knackningar, ejl i hvardera dörren och en i bordet inne i etugan. u trlA började hammarslag, tre i stöten, liknande dem % htnakare begagna stig af, då do pligga skor. Sla- ge° bården riktade mot möblerna, men företrädesvis 23 'ingen, i bvilken vi lågo. Några sekunders mal- 1 24 rom endast. Så fort sig go.a lät tände jag ljuset PI b ytt och hörde derunder >ilskna) piskslag i golf- på ljuset blifvit tändt, flyttade sig slagen till " Parttur af rummet, som föllo i skuggan. Alla slag oc h ljud voro denna första morgon aardelea >ilsknas c h 'c .: hårda och köllo i utan nämnvärda uppehåll till 5- """i då morgongryningen visade sig. Vi voro under tiden alldeles utom osa och kunde ingenting företaga. t„ Kl. 7 e. m. vid skymningen samma dag hördes i"nigra steg utanför :nugat), alldeles lika dem min far - knil ittiden tagit och strax derpå förnumtno vi de tre . "aingarea 'nom började uppträdet på morgonen. 61 -a gan 9h barnringarna började på nytt? men ibland — — Den i konstnärligt hänseende så högt beggvndo sicilianske adelsmannen fann dorför äfven vid Wio- norhofvet ett vänligt mottagande, och kejsaren bovär- digade honom till och med med ein personliga vän- skap. Men det var Astorgas öde att ingenstädes fin- na en varaktig hemort och lugn lycka. Redan åtta månader efter bane ankomst till Wien, den femte Maj 1705, afled kejsar Leopold, och hans son och efterföl- jare Joseph I hade ingalunda ärft sin faders musika- liska böjelser. Derföre lemnade Astorga åter Wien och begaf sig ut i den vida verlden. Långa år ige- nom drog han på en konstnärlig irrfärd från det ena europeiska hofvet efter det andra. Men öfverallt bar han med sig ein olyckliga kärlek till prinsessan Eli- sabeth af Parma; ingenstådee fann han lycka, lugn och frid. Slutligen drog han sig lefnadetrött tillbaka till ett kloster i Prag, der han frivilligt anlade den ordena- drägt, hvilken han i ein ungdom undflytt. Han dog som munk i Prag, man vet icke rätt när. Inte ene den plats, der han åndtligen fann en fristad klaner man. Men ett minnesmärke, oförgängligare än något af marmor eller metall, reste han sig under sina sista lefnadeår i Bin herliga tondikt Stabat mater, hvilken han en gång påbörjat i Parma och eom han fullt af- slutade i Prag. Detta verk allena gör Astorgas namn odödligt för alla tider. Friastman Elisabeth lords inuti tio år endast för sin konst noll för minnet af sin Cikada År 1714 tjur skall, så snart kreaturspremi. ering införes i lånet, inbillas för premieringsuianden och godkännas. De föreningar eller enskilda per- soner, som önska erhålla sådana lån för inköp af tjurar, böra iulemna ansökan derom före den 25 Febru- ari till sållskapets sekreterare. Förvaltningsutskottet. liallands Läns Brandstodsbolags. delegare kallas till ordinarie bo- lapetninma onsdagen den 243 Fe- bruari kl 1 o. m. Ii hotell Svea i Halmstad. Dalegare, som vid bo• lapståmman vill föra talan, skall å samma ställe avmåla sig töre mam- mans början. Halmstad den 2 Febr. 1b01. H. J. Krumlinda. Ana. Lyttkens. BÅL anställs. å AlliedahiLl vid Weinge station nästa lördag den 7 dennes kL 7 e. in. 75 öre paret. Laholm*. musiken utfbr dansmusikan 0. A. NILSSON.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.