Italiens nya mlnistir. Det nya kabinettet ar fardigbildadt Ku- och har följande manduanslIttning; dini konseljpresident och utrikeemi- Dieter, Nicotera itirikreminister, Luz- zati ektittkarnmartninieter. C010.tobo finansminister, Pennni krigaminteter, Ferriu juatitie-, Branca ar betsminister poet- och interimistisk minieter för och telegrafvuendet, Chimeri åker- , bruk.- och V illori u trikesminiater Berliner 'fektehlatts Rom-korre- spondent hade i lördags afton en in- terviea med den nye minieterpreai- denten, marchese Rudini. i denne. vid Via (}göta belagn• villa. Till sia tidning meddelar korresponden- ten följande beakrifoing öfver detta samtal: Rudini var vid u tomordentligt gods lynne och visade eig hysa det et Örat' förtroende till okt kabinetts framtid. Först försvarade han eig energiskt mot förebråelsen att han skulle vara reaktioner. .Ingen kan vara mera liberal an jag, förklarade Rudini; ja, jag ar till ocb med demokrat, om man derened icke företar jakobin. För öfrigt var jag en uppriktig liberal redan långt före Garibaldi. landstigning på Sici- lien; min politik eken derför under alla ornstledigheter bira liberalis- mens atleopel.a Rudieis etalloiog till Vatikanen synes vara diametralt motsatt Crispie. Jag are, få förklarade Rudioi, «intet mindre In van till klerikalie- enen, och jag håller fast vid garanti- lagen. Men de principiella förföl- jelserna mot kyrkan synas mig vara icke blott alldeles onyttiga utan till och med antiliberala. Mina upprepade förklaringar rå- randa trippelalliansen, livar. lojala, varom van jag ar, aro val bekanta i Berlin; jag indrar icke mina en gång fattade öfvertygelser, hur lått detta In tyckes vara för mången. Arven för allianspolitiken galla dessa mina öfvertygelser.« I frige om partifåt - hållande» förklarade Ruttnat slutli- gen att trarotiden tillhörde loigern, bvilken vore det pavaa och litekraf- tigaete at alla partier, medan venetern vore ålderdoutesveg och natten lilge i ajklatli$et. Rudine som ehuru hen var öfler- hopad med arbeta emonog korre- apoodenten på det mest förekoinuoin- de gått, år en hög, aristokratisk ge- stalt; det 'Welt formade ansigtet år omgifvet al ett eorgfelliAt virdadt. lott grisprangt, blondt lielskagg, 1 högra Ögat bar Rudini den aldrig fe- lande monokeln, bvilket i förening med bane föreima noechalance f pr- lånar ministerpresidenten en eminent diplomatisk korakter. Marebeae di Rudini har redan en gång förut varit minister, netnligen från den 19 Oktober till den 19 No- vember 1869. Han tillhörde dA mi- nistaren Slenabrea och föll med den. Han har eedan des. lefvat i tillbaka- dragenhet och uppträdde forst får några år sedan A nvo på den politi- ska arenan. Han 'år 55 år gammal och at en energiak korakter; hena ungdoms etockkonaervativa grund- utser ha lemnat plats får en friare åskådning och han har utvecklat eig till en skarp iakttagare af den poli- tiska situationen. Eftergilvenhet och smidighet saknar han icke, och man hoppa. att han skall bringa de ord pl skam som Cri.pi skall na yttrat i dessa dagar. aelag skall hylla ut mig en eller tvi, högst tre månader; derefter skall man kalla mig tillbe- kas. Hohenzolirarne hafva i allinan- het valk valsignade med många barn. Men ingen mer ån deo nuvarande kejsaren har hatt 6 .boer, som lödte i oabruten löljd. Fredrik den gamle, markgrefven al Anebach, hade i sitt trettioåriga akten•kap 17 barn, af hvilk• de fem yngsta 'oro söner. Ännu rikare våleignsd mete barn var Albrecht Achille.; lian hade netnIt• gen 21 barn, ef ~ra 9 doyen i un- ga år. Johan Georg hade 17 barn. 12 döttrar och 5 söner. Den store kurfursten hade med Louise Henri- etta af Oranien 5 söner och en det- ter och i sitt andra aktenekait med Dorothea al Ilulstein-Glöcketturg 4 söner och 3 döttrar, tillsammans 14 barn. Bland koeungerne har barn- antalet något minskats. Konung Fre- drik 1 bade i sitt laret• ak- tenskap blott en dotter och i det andra 2 söner. Hane efteroule- te Fredrik Wilhelm 1 bade i sitt första akten•kap med Seth Dorotea 14 barn, 7 söner och 7 döttrar. Fre- drik II och Fredrik Wilhelm IV vo- ro de enda regenter, anm icke hade några hare. Fredrik NVilhelm Il ha- de endast ea eon ocb en dotter. klias toa Fredaik Wilhelm Ill hade med drottaiag Louise 9 barn, 6 söner och 4 döttrar, 3(0~<~fgrXi«4:0:0706MIPM43~.4en: WOMMINOYX<X( m At At Alla Slags ot . A . Ot A p 9t _ bh A g ..i ,, m . GARNER Xt $(7.,0771 : Åt Mattgarn » i flera fargnr. Dbele nfer re v il n n a g:1)Ifig6atta:(71 : ila å g „Do . f on r t ioant f De normen humid eilffillign rataftrot er , aitunba befattat!, alt på uRnithiu (;Henne/13t) Pit PR 1Tababe4 ti(rumpgani At E 'Is' 1 alla färger. fit G 2 ! - Virkgarn », blekt & eriffne fik P p pa fit s, k. Ljusg arn At At .cl Ö M r m naannsb,e måiiirrttifiattirartuntriurttttntjOttlinnii:no:n Ak. .f, .4 flera flugen iCt OE Ca amle tadens 3« Oblekta, lilekta och färgåde prima Bomullsgarner 'nu henikoffina, och ; vill jag upplysa arade köpare att jag i år sarskildt lagt au på att tillhanda- hålla 1 alla schsttenngar, nyaste ooh modernaste fårger, hvarlbr jag vågar rekommendera min garnaffär såsom den bast ralförsedda. E 11 ' R I SIC LARGO TT. oeti»6# ¥›4» OU 30 I 40Y00.3:(4WWW70>A3f39:0:9Mat En Indian 1 Wien. En Wientid- ning berAttat: Sedan någon tid ser man på kaf- fehusen i Wien och dess törstAder en besynnerlig och sållsynt ost, en Akta oförfalskad indian. Den röd brune manen Ar en iivarletva från Buffalo Bil's trupp. Hur ban kom- mit att för stAitligt slå sig ned i kej- sarstuden, det vete .den more anden... Ett faktum år at: han att Igt sin tet - tionallagt och begagnar `ganska e- leganta ru,opeiska promenailklAd er. Det enda hen bibehållit ft ån fjerran veetern Ar den egendomliga indian!, i- myren, som till mannene aktge I Iragt tar eig helt egetel(smligt ut. tinder e t'.. vakten på engagement hoa cirkus 'Unr eveselsatter hen sig tills vidare med giljardepel, och han år får narvaren- de en at Wiens ekickligaete biljerd- epelere. ()Iver allt der han upptre- der går han som segrare ur ettiden. Egen domlig t nog spelar han talrik.; om penningar utan om cigaretter, Kall han slokar med verklig indiunek lidelse. Hans vanliga eegertrolt ut- göres al 30 it 30 cigaretter dagligen. LIFISCCI'lla 1 Under rubriken "De p. k. frireli- giOde i riksdagen" innehåller Ileleing• börge Dagblad en eardelee val 'kra- ven artikel, som vi taga oss friheten att i förkortad lom återgilva. Sedan tidningen erinrat om den domineran- de stallning de frireligiöse !invallat eig på sista tiden, forteatter hon i I öljandeordelag; Den skulle vål vål vara den stilla fromhetens sannskyldiga representan- ter, beakta i sitt lit ådagalade ett sinnelag, som icke år at denna verl- den. Förhållandet år emellertid all- deles motsatt. Alven i nuvarande tid, till liv•rs mest utmårkande kan- netecken hör, att allt skall dravao genom tneeeagitatiou, finnes knappt något, med hvilket låret: ett så osten- tativt °vilsen som med divergenserna i den religiösa uppfattningen. Det år, som om det teoretiska momentet i detta •teeende vore det framför allt vigliga, som om sgudektighetene hem- lighets beetude icke i leinadene stör- eta möjliga ratteinnighet, utan i del teoretiska rattehufveriete stridslystnad. Der ar gifvet, att en elden sinnes- riktning i ett fall gerna tager i be- slag for sina syften alven andra om- råden i samhället. Och eå har det intrallet, att den slagit sig allt ment på politiken tör att *tun derutionan söka utörva en beetannuande s e. Dess talman, de egentliga relt• k,:iutodentagogerne, halva sålunda kommit att bila allt flere platser i Andra kammaren. Att de der ge- menligen göra gemensam sak med d• i politiskt •beende radikalaste ele- menten, ar ju ratt ennaukningevarde Mat allen i andra afseenden Ar de- ras upptrad•ode egnadt att ådraga sig ui pnakkarienhet. Det år ep bida at denna sak, anm vi har skulle vilja freinhålla. Från forns dager linnes (Ivar ett It animalt ordspråk, rom varnar för satt lita på grekerna, Ml en då de giva nkAtt- minnet, då kerct. Detta 1111111 vi låste två ino!ioner at hrr Ekman och Erikson, båda reprerententer för Stockholm och båda målsinAn fcbr mot gtutskyrkati fiendtliga religiösa rikt- ningar. Det ar alldeles förvånande att af dessa motioner finna, livilken örnhet får statskyrkan i en hast ielkoteinit dessa båda törelagsvAllare. De afse vissetligen en törandring och utetråck. ning al den e. k. dissenterlegen eller kungl. forordniogen af den 31 Ok t. 1873 angående !rammande troebekA n _ nare och deras religioneöfning. M en ett hutsudnioinent i motiveringen harlår dr !tonsynen till statskyrkans förmenta olAgenheter al det nuvaran- de tillståndet. Båda motionArerna åberopa, att det inom kyrkan finnes «icke så få personer som befinna eig på en helt och hållet utowkrietlig etåndpunkot och derlör böra utan vidare få kom- ma ut ur henne. Vi såga rent ut, att vi högeligen betvitla, att detta påstående år sant. På den stånd- punkten kunna några visserligen be- finna eig, så att egga, tncd munnen eller i allmånliet al yttre bevekelse- grunder. Men att satta sådant i sam- band med talet om religionsfrihet uch religiösa behof, det år sannerli- gen icke lönt. Det år i vår tanke en alldeles falsk uppfattning af religionefritieten, lik- boin af all annan frihet, att don löna då vore fulletandig, når den saknade alla graniter. Och vi ville satta i fråga, om de frireligiös. församlin- garna ejeltv• så uppfatta friheten och handla deretter. För öfrigt haft. vi aldrig erfarit, att dessa utoinkrietlige personer på minsta rutt plågas af etatekyrkan. Att åtaga sig deras sak, Ar .alodes ett alldeles öfvetflödigt beevtir, utom att det Ar mycket karakterintiekt lör de båda motionåretoo, som ju vilja an- ftal halva gjort giltigt allvar med 810 kristendom. 25$ tlt oda g u. lionhtitutionNutskottot eyeselset- ter sig fortlataide med leaniegert al etaterådeprotokolleu. Det h vilande turslaget om inakranktoug al repre- sent•uternas antal lår icke inkomma på Idantrarnee bord förråa i slutet at denna eller botjon af nåeta Intalad. Såsom bekant har utskottet ingen- ting annat att göra ån att aninale, att detsarunik Dl riksdagen förklarat. bvilande. PÅ grund at de stola, e- vem rent formella, brister GOM vid- låda törstige% torde mata halva an- letlaing hoppas, att det icke skall vinna bida kaeurarnes bifall. Om flirsilljning af Nia.* mindre krOnnegendemar åter fegt-ringt' , °b ( mar nen Neliaen frilift 0.1 fleanD of b e Sk St Pit A u x, om 03 . r ttrltirrbgl Beeote piotesieifAb t f6rfd tebået r till i enanDagt, men Hi reetfningat bunno ej att gPta fig m(irtbato bår i orten Nit an i totibsgs, Pi en bd norDtetftly norm, narmanDe fia orten, bårianbe ist (ra ta bo ni 3notn tchrat.2 re In: tå rle4be : r. rdagito.tetultleit3 t e ) er il annat tånner båt pcb ber Ihnelot cCb balata verlemnat proposition till riksdagen. Det giller ett zuedgifvande At rege- ringen att vid ititrAlTande arrendele- dighet låta, om kungl. meja ei fin- ner för grott etter [mening i hverje earekildt lall, töreelje, i deras helhet eller delvis, eAdenu .öder om Norr- land belAgna, för statsverkets rA k • ning utarrenderade egendomer, bom gitva i ert ende o Irer 400 kr., men icke titöfver ;WO kr. Sådana krono- donat:ter finnas till ett antal at 319, med ett taxeringsvarde af 3,677,000 kr , och de inbringa för oarvarande i arrende entemanlägdt 145,498 kr. 99 öre. it ;alite3 t : n'celfterfAlibee ilifTla u. gir af en ftbilatibe ett madet.I0IfterlAcji mab ett termonteterflånti på morgonen af 3°ementriv(niage— tra-ht Ide I någon riåmmoårti . mån rabbaD at be meleorologiffa 16thållanbcno. 3 gers tåfast i går afton ett par Pelthinba ett årton, inne a ögot. tanten 4)anberge gårb och togo mågen blmer flortorget mot bantdanben 2inDbecga bunt, htoateit ett fånget in- (logi at tiftelftången, by:lufter hållet ott, (Mon tillmaratogoil, et leftrifTa beigheingen i (tette tajt i tilbaal ost °Mage btIntå i otienflbett Rid Utigenom, alt topentlinDningen å ett f. 'inotitåne genom intråffao Ulltott blerott uppbranD. Stban ben Rabate apparaten bliftnit alf ånD Itu (35btrborg hemifrån ben i totiDogil åtetfom i min. flugat frid, balat bet elettrifta knytt ötertgen meD full teatral'. 1. 3 3bjelför) nf bantas. måntogt (5ftverförte8 ar 2.t3eftfunbanani uppgåen• be gotetåg mellan Åla oct? turad na- tioner en Åkte gleinno. .0)11 If eabeg itvårt coli offhbee till ljuthultt i St rngt- bada, ber bon femma Doge afton act. vittnen lådd ha with nvagfint. he möl forfroarstörelfen up ptribte en bullethae t .?tiotalg ml) namn (1. 111r. 2,11(3rftnait t ICnDagå. van hatt ut- lyft ett ruMe goobtemplariater, hwati relolution babe (cljante ratirala !emu- Icrin "SV fUttu I rlet4 menniftofårlefena eJ) ten allivånKa freben3 namn intågget nitet fia auivariida ecb trattias etylen mol Den af reartionåra intreiten (ram - truininn)e f. t. Ihfrearaarencti inom !artbet, ,'vitfett få långt ben bp taga. rå Den kommunala röstratten. Lag- utskottet hur nu benjet behandliogen af de motioner som alms begrånaning af den kommunala röstratten på landsbygden och i staderna. Kon- tingenten från andra kanituaren har uttalet sig får bifall till så vål hr N ilseone t Skårhue motion om 10- gradig kommunal röstskata lår lands- bygden nom för hr 0. Oluone från Stockholm motion, att tår ingen örå beräknas flera röster au som svara mot en hundradel af valkretsen. he- la röstetal. Vid omröstning om den förres mo- tion segrade den mening som för- filktate af ruedleromarne från andra kammaren. Kamrarnes kanslier. T. f. byrå- chefen C. von Schulzenheim har at- sagt eig sin befattning såsom förste notarie i riksdagens Första kammare, och har till denna befattning förord- nats notarien i samma kammare vice håradahöfdingen J. F. Hammarberg. Till notarie t Företa kammaren bar föitlyttats notarien i Andra kamma- ren t. i. anueueneen Åman Nils- son. Sammansatta stats- och bankout- skottet bur vid konetauetande sem- inantråde utsett till ordlåtardo hr Hugo Tunne, vice ordförande hr Ciu- luielius, sekreterare tonbudemanneu och sekreteraren i rik.galdakoutotet 1'. R. Ribe semit notarie kammar- akravareu G. Nordvall, hilka båda eistnåwdo Aro tjeneternan inom state• utskottets riksgaldealdelning. gabolm. etatin ort) be baUanOffa jamma- sante. betaltar, att kalla- pettingen vallantil lan 4at ingå( mil ItU I. ma et a:intalan, ettan panotlail, alt Itecn nu tette mara Inne all gli i !biledning ont Den ii:tilta al te bi- låubita teruinagarnt, boattill (lotet löt- bcb.iUtt fig tall linDir 02113 Itb et12 an. ber muta mäter. nåd 'uppigga' tibeheatf. tient) 4jal;anDe butatione 629 marnallatige nuna, ide minDre ött 22 idelitiffnent• altrotir, blott bibrager att (tåra Of- tverfludrene (åkfaror mot tco r;arntrån- ente arbetena/len. DÅ) meD hånlyn till ^tretigee mellanielltiga Hållning, betrat- t...- lat nåta tet fåjom ett 'kittlat lat, att ju mera tri lufta, tefto n:våtare att roi) e roentuelt Ida mellan teitligganDt nor- marter funna behålla ben löt el3 talets liga neutraliteten. 50.cf3ulont (jeep nu, tlea angrepp t;ftver la fruflaneevårta res onirr, att materiell !Uttrar år embiligt• öftigt miU cabtleflatten inaalunba tean ma om Ut nationella fbatvaref, (h ån ten erhåller mebborgerliga rånie britt ed; ment/liga gifteneroittor. fothar, att, i Dåtid för alt Deltaga i månteeligt åt bett herffante dalfen, få atfloffabe lifilnaDeleteUarna, prearrifin, reilattning, °Utlån tift- fått och totalt ruebtpdebbub, foliffolan befriat från putten, garanterat fbrlam- lige- och httrantenthet lamt i allmått- bel genom( bebo arbetartrOattner i Den mobernafte tifttfingen — Worn Dr tuta garantierna emot Det tantiga nithrtålelf utbtott i ten:rot:nio:tåra remångor. Nåt MAN oct, entre allneint goodiga tt- fotmer blifibff ffrifteen och tillampaD kemi! lag, Då radja !ontets ttnittaa 1å- ner 'mina nudlar:ma obt till lbtimar åt ett foftetlanD, heatet tt latenta ti act T4nit b:lit- li!aanb nintg t iwailnit t6 ettlobteDiaeCtli g e jid2 mån 'valurna framtaget bel li• Bripeljolef3 gott. :Wir !mufti- lem fe- enDc ,:aceteelarc Stnut tan några k njuter fia otium cuai dig- nitet,' a fin :villa i '2ettio,is, get alia- riefreD, har af rifarnargalfiembelet tbrorbnab att unbct intentenlen1 • ljutDom bdtrita intententabcfallningen D2l0 Otipepelalli new att Renade ftrumagetag. 3 1h. baj Ibtriateog, Da lådd Iran ,aarlitte- na Rulle gå tu pi Starlthamns ttatien och hatt antåntt till ben plata ter tågen banna, ft3c att Iden buda to ra nettos nen, Mate. Det, befattar titttingen kodnamn, vatten btomining, ide alt Panna tåget, (metan ffenorna ryors 'råts och glatta la att De lan bromlate hjulen glebe på hm. Mo:non:pet gid in t tel mil ångan af katet befinlItga ;teefile fiffa lefemetiniffiulet, heart halte teöga Det gcnembrdt, heatets« Del MU upp På Den blom Itialet befintliga beral).11- len, bet Det mine. tedligtual Raba t. ingen mennifta, men pasiagetatne bit- ritten, en sipp/bamba af Die
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.