tiga. Itediatiserade furstar. Skattefria familjer finnes det flera uti Tyskland utom naturligtvis den kej- Retligs. Orsaken till detta egendom - liga förhållande lår nian 'måka i hi- storien temligen långt tillbnke. Vid omredigeringen at Europas karta år 1815 på 1Vienerkongreseen bJelvo en mind tyska auverins lureter. som tenn tunnas (Ivar med något så når berAttigsde anspråk, 'eden det he- liga romersks riket af tyska natio- nen. fr 1804 saligen afsomnat och de napoleonska ornetöpnings-experi- menten (Rehnförbunden och kunun- gariket AVeitphalen) gått all verl- den. våg, afdankede eller, som det på den tiden. diplomatiska språk hette, smediatieerades, hvarvid det till ereattning lör deras förlorade au- verånitetsrått tillföreakrades dem vie- sa friheter, bland annat skattefrihet. Till dessa privilegierade familjer hö- ra furstarna al Soltn-Solm, Sagan - - Wittgenstein, llohenstein, Solms- Bruntels, Solm.-Licht-floheesolme, \Vied (ilagt med .veneka konunga- familjen), Bentheiru-Steinlurth, ben- burg-Birstein, Isenburg-Wachters- bach, och Stolberg- Wernigerode, vi- dare grefvarne leenburg-Meerholz, Neulainingen- Solms-Roedellaeim, Westerburg,Stolberg- Road. och Stol- berg-Stolberg, ellunda tom man ser, femton fau.iljer. En nyligen utfardad lörordning om inkomstskatt upptill.« i princip den- ta skattefrihet. Men lagen derom talade också om en reglering af det ,kadettlod, som skulle beviljas dessa familjer, ehuru den på samma gång framstålde det såsom högst antagligt att skattefriheten för dessa mycket rika familjer skulle upphöra den 1 April 1894. Nimoda ekattetrihet har vAckt myc- ket ond blod; dock tröstade man sig med att detta missförhållande snart skulle tillhöra svunna tiders °form- ligheter. En komitt tillsattes, som skulle afgöra denna fråga; tuers lar- made. tyskarne förut, så harmas de nu tenn mera, ty namntia komitt har alle icke fastitalt någon beettund tid- punkt, då denna skattefrihet skall upp- höra, utan tvårtom beslutet, att :tam- da familjer skola betala inkornetekatt först efter den tid, då ekadeereAtt- mogen för den upphörande befriel- sen från inkomstskatt blifvit bestklid genom en elrohild lag. Med andra skatte fribetoprivilegier,t. ex. den Kiel-professorerna af danska regeringen tillförelkrade ekattelrihe- ten har Preuseen varit vida mindre nograknad; den beridvades helt en- kelt professorerna utan någon ersatt- Ding. Men så år det också en stor skilnad mellan en universitetsprofee- eor och en för detta "Iiksomedelbar familj., som termen heter. Generalen grefve Sohlieffen, tyska generaliabene nye chef, har af sin loretradare, grefve Waldereee, på visst nått nekats såsom synnet- ligen lemplig for poeten. Då manli- gen Walderpee den 4 ths samlat kring sig den stora generalstabens office- rare och enabetsman, höll ban ett flagra afekedetal, hveri ban bl, a. yttrade: •11. nid kejsaren och ko- nungen har fOrandrat min etålloitig; det tillkommer ej en soldat att fråga efter skålen. 'Då h. ma ej ut- nÄmnt min efiertraaare, ölverlemnar jag expeditionen till geeeralqvarter- ma.ataren grefve Schlieffen, en man som bestått sina prof både i krigs- och fredstider.. General Schlieffen, höll derefter på ufficeraines regnar ett tal till \Velders«, tim i han bland annat yttrade: .Faltmarekalken gref- ve Moltke bargifvit stora general- staben dess nimbus, grefve Wilder- see har gilrit den dess nuvarande still- ning,. Ett praktiskt medel. Från Slusk- wa 1'1 jernvågesationen T. i grusen- ' kapet af Kischint fl tinnes en gud jeroyigsrestauration, bv•den Beresan- de gelea begagna log af de cågta tni- Dalernas uppehåll der tör att taga Dlirt• förfriskningar. lierat begag- nade sig fordom deevar•nde kypare lör att 'neje de resande. Om de re- sande be'alade med en-, tre- eller lem- tubeliedlar så •kundrs kyparen ej vele utan 'Hang för att, som han sade, hemis veielpenniegiir. Mes moms han kvm till baka bytes- lade lukomotiv-pipan och den grena- de måste hals utter butiud störta in i kupan för att ej ft.rsumtn• tåget. En resande suw på detta can der blilvit prejad två gånger, b. slöt att gillra vården och kyparen en minnes- bida. 111m åt en pabledd autorgått, drack via och betalade med en tre- tubelsedel. Naturligtvis • var kyp•- rea åter i saknad at Pchlpeagar och &lok ut för att Mäla.. bleu då ut- ilist skulle g å och 19 paren ej syntes XMAX3:0:000XXO~XWWWWW48:41103M+Nf.0)$.30MAKKOCON30.. Alla slags en ce,iiin g' af ben itcd? fta lum:an, det lont skt numera fallne, auhelfultn. P h iont: llattgar)l 1 flora turer. strumpgarn i alla faren Virkgarn blekt & erinne 8. k. Ljusgarn Jit ifk flera färger. SR samt Gamlestadens JR Oblekta, Blekta, och färgade prima Bona ullsgarner nu hemkomna, och vill jag upplysa anade köpare att jag i år sarskildt lagt an på att tillhanda- Igt hAlla 1 alla schatteringar, nyaste och modernaste farger, hvarför jag vågar rekommendera min garnaffår såsom den bast yAlförsedds. 2t 1C Id AIKEIO X0t3:154):Megt: ;hyf >, «wo» I 4,00.000#3t~:##.4.4t£0003:0Y3k ''ni't lefnadströtta arhundrade, Nlantegezza har kurakteriserat vår tid påsoui t tysisitt alseende nervös, i intellektuelt skeptisk och i moraliskt såsom hyckleriets århundrade. Silken år att couteateerna allt mer tillepetea sig. Dödetröttheten tyckes verkliges ha fått makt tued vår tid. Den yppar sig i literazuren och till och med i bönehusen. Tiden år tull af knot, och man trissar i låsningen af all den uselhet, somt dagligen står skil- drad i tidningarna, men just detta fråsseri föder af sig lifeledan. De lyckligaste yttre förhållanden kunna ej freda för lifeledau. Tvirt- om tyckes denna frodas på esenhållete höjder, och man har exempel från våra dagar på furstar och statsmån som mer eller mindre fallit offer för pessimismen. Sjelfmorden förekomtna nu så of- ta, att de knappt vicka uppmark- tamhet, om det ej galler våra når- utast° och ejelfwördarne röja en o- vanlig uppfinningsrikedom i Gattet att gå till vag a, exempelvis må namns de senaste eielltnordedramern• från Köpenhamn och Stockholm. Lif.glidjeo år på rena i vår veeld. Man bar ledsamt i det moderna såll- akapslilvet med dess tomma nöjen, der maten år naven det enda sam- manhållande baudet. Man förstör sig i de materiela njudaingarne, i et. 1. att sorgfÄlligt vårda det Iii livarefver man bör glad). sig. Och ifråga ow utsdotueus upptoetrun går man ej el rationell tillvaga emu mun mau ger ej akt på dc frön, sunt sås i de unge. }neuen och rom en gång skola bara bukt. 1 atlet år i våra dagar en mode- sak och år just det som alstrar en god del al liteledan. sjukdomsfrön. Ett gång har deo kris ina kyrkan hål- lit tvitlet på alatand. Nu mer an någonsin måste hon varsamt behand- la det. Karlek Är ej blott karlek emel- lan tuenniskor, den kan alven vara en tåtangons kårlek, och ner bandet brister blir karlekeu olycklig 'amt löder lifeleda. Gladje år nödvindig för alla. Ett Id utak', gladje år ej vaidt att Ido.. Och dock bete sig många si, sota om Gud gifvit oss blyet till plåga i stallet for glÄdje. Till och med is- legionen göra många till en pina Mysig, lastån Gud dock pit oss henne till en 1109mi:ina oda lör att lida oas till d stinn glatlje. Men ju mindre religion i hjertan desto mindre lefnadegladje i hemmen. Förluetelser kunna icke gifva lef- rindegladje. De äro blott en ersatt- Ding dertör, ett irrsök att öfvereky - la den inre tomheten och gladjel0e- beten. Lelnatlogladje ar icke Kil-en- lig med ölvermattued. Till och med i skallklot kan gladjen hutta. Mae- noje och ruieoulod ha något einitteatut i sig: deraf kommer det att hela fa- miljer, ja hela tideliverf kunna lida af bristande letnedsgladje. Antalet af de trötta och missmodi- ga, af pessimister och förhoppnings- lösa ur legio. Vi aro, öfverentategle, vi aro till ölverdrilt retliga och bor- de dock trjeltva vara lyckliga samt skulle bjelpa andra med att bli det. Ty bådadera står i vår tuest. 3Ien att ge efter lör egoistisk nedelageit- het år att göra både oss ejellva och andra olyckliga. Vi förestalls oss plikten rann en oblidkelig helsku- rinna, och hon skulle dock för oss vara en altkeede moder. Våra sor- ger förekomma oas som bödlar, hvil- ka klåpa osig till afratesplateen och de skulle dock för oss vara predika- re om en god Gud och allvis styree- man. Våra lidanden förefalla oss som ett tungt mörker, hvilket lagrat sig öiver vår lefnadedag, och de skul- le dock för 059 endast' Yrare en ge- nomgång till glidit,. Do, som med tå- rar så skola med gladje uppekara,ariett ord, som galler icke blott om det e- viga lifter, utan liven om vårt jor- diska lit. Bur lir man lefnadaluet, ? Den kommer mindre utifrån an inifrån. Ett medfött' gledt tem- perament, tecknet till andlig och kroppslig sundhet, Är en god bjelp, men dock icke i och lör arg tillrack- ligt. Vi måste sjellva uppfostra oss till loloadaglådje, sjelfva arbeta oss till den. Den som i sin ungdom fått försaka mycket, kan lAttetu vinna lefnadeglauje, ty redan ringa fram- gång gor honom tacksam. Men fram. tör allt galler det att Olvervinua o- tålighet. Allt, som befordrar muntligt kf- nedsmalt och belsa„befordrar alven Ich nadegladje. Men deee renaste kalla armt kivs tör audra,deltaga i deras trind och lidande, verka och iöreaka lör tindra. äikodugc u. lotioner ha veck(' I lenata kam- waren at: hr Caralli: att riksdagen måtte i 'kravel.e till kungl, unna anhålla, att § 15 i 1883 åra totortioing tinga- code forsanning al vie och trialtdr)e - kor to. in. matte förtydligas i den rigtetng att de lör sagda lorealjate glimt beetatucuelser leruval må vara galland• lör annan atertörsalpre af itrigaearaude drycker. 1 andra kammaren lit: hr J. Andersson i Våratårda om Ändrad lydstat al ff 55 och hö skjut.- stadgan; "nfo•e•k, Yf -‹ 91s114. roten bathåoes, bohor bp. eöt,cd,.. filt fia i larb43 tillf GARNER till tog :resanden friln bordet flera knitvar, gaflar och skedar samt en &Utvek kanna som .patit ,. oc' t skynda - de upp i kupn. Knappt satt hen der infinn kyparen kom springande med orden: — Via så god, herre, har ar till baket: Sedan den tiden ha kyparns vid den ifrågavarande editionen alltid ernåpenniegar. Kahoim. stodo lymfa i eobolni. hr C. G."Bruse om åndrad lydelse af § 15 i förordningen rörande han• del med eldfariiga oljor; hr 011Cill' ErielinOli i Bjereby ont lindring 1 § 14 riksdugeortImagen Pytte at ut vidgad röstrAtt Kr tune- halvan; at »trenden; hr Nils Olsson i A tterete jetute ut kumminen. ledamöter ont andring i k.:ellande beetatunieleor ung. vin• och u:ultdryckptUrealjuiugeit vid sta- tens jeruvagar och a ångbetar. Malt- och mjöltullen. Riksda- gens bevillningeutekutt har beslutit ined 11 röster ¬ ti att föreslå ned- 'Retning till 2 kr. at utalutillen sunt att eauka tulltn å utaleu manual, mjöl och gryn till 2 kr. 50 öre pr 100 kilo. 1,,_Sfatstltskotfet hur hetnetalt, a.t 30,000 kr, måtto beviljas till aultigg. tung nt teletonleduing mellan Piteå och Haparanda, 2b,000 kr. lur en dy- lik leuutng utvilat] Udevalla och Strömstad oömt tr(),M0 kr. tör en dy- lik ~kw Utebio och rikograueett att utgå, dereet norska routen anvisar medel till 'tutens fratudregande till Kristiania. Val af justitieombudsman och haus suppleant. filt JU3LIlleullibUU, mua hur enhetligt omvalla ttesessurn Svea holtått N. 14. A. Claison och till hann suppleant haradoböldingen Restudtus. Vågrad remiss. Då hr J. An- ders/oun t argårda inom andra kam- maten veckigt motion om sadling i akjutaetadgau i bytte al utkilar° ho- etairiamuuti och auekrankning i skjuta- törestaudarneo ratt •tt uteitånea utu och maltdrycker i lördags skulle re- mitteras till redet botande utskott, begärdes ordet el hr Lilienberg, som irawhöll att, da airiutaetaGgetir icke Nytt! utlaidad I aumiuleiradi våg utan tillkommen genom beslut at auuttug och riksdag, tuutiuutar huzde anses vara ml den art att den till elaudigt utekuttil behaudlittg hutt bala:eda och ettlUptiä vid deuua kike dug vara lur stut Tack' (den var täckt vid Larinnet töttgaenue emu- mena-adr). lic Lilietioerg yrkade tutt1 smit:dunig parat lått Lewis. mat- te vagraa vett multum:1r laggas till haudliugarus. lir liedin yrkade deretuct att mo- tionen matte direkt aielLs. Vid rio- ' tald ruter:eg segrade ter Lihruberga yrkaude tutti 100 roster mot .47, som luia lur hr 'ledig,' Matig. Få restauranten; "Kan jag få tala vitt saltlon:'' typur: "ålan bar just gatt ut att ana materie. Etter heilaut svar gasten också gick till ett susat sollo lur alt sts malning. ett bifTuefionåmdtt war i Dubai °Hon anortatnet af .;)ut hårat{ arbetare. Petning ö rånu/jaton, eeb helvit:ed of ett tertiotal Prrloner• ,)ert å Dolf €6. berftrUn henabe nutet ed) tillrå tt:a8 af Anbanhijej nieb btliaennia britt bah be nårtuaranDe ut(e en orblöronbe. Mende befattning isdus ingen WQ[C, benöde. att miljet åtaga fig, blår ah tbeepaie; fbccburo, att be britt roille Uttaga t Oti- ruffionen, oct, att lulla enligt efbett a• g e n timid ej genta funk ttllåtal sch töranben. 4jerr eåbetftråm åtog ila INK flutligen uppbraget på bet att, lom km obe, mutel ej Ruh bli utan orbtöranDe. ötfla bitTuifionlitågan: 'tö:. lat bet politiffå r6ftrittifttedet iantai till till 500 troner upttietattell på an. atfåt 20 minuted tib. Ztbatan tald- Dta at en herr ',Internen, lom nollte bi bort boacuje "drar orb töljottligen lör- orbabe röttratt. %tt:talet af Dc ueetnitante talarns, ehuru pillante bres allmånna röftråden i plustips rom lit. mil ar ben mera fanjabe åker, alt nian tina wibare borbe nöp fig air* !tredela ftintnittg till 500 tr., om tit- ta !unik gå igenom, och en rtiolution I Denna rillning fattaDeå cctiå al mita, ed; ffune besk:Imma, sir ut& bagetnan (om reprzientanten för tåliolnia ftab eller får thirab °gniden:4 tj) Men asbro Ottruglonterågatg 'tielten hållning böra arbetarns intaga stat tet Den på DagorDningen [dente lOthtunt- frågan?" ivcntiltrabci beremot bått låt. ge et, mål ed; upptog ett tro; timrat af mittel, unber Oknu ten en talare tog i k- ilalt liten enbatt för fina antönta- Den, fem anbabeå ren edå olbealtlat lic- llitgetår t lamma bmw, faftan ejfå 0Dragitga, ainao be getto hu- ga unfi,ranten t frasan, ed) tr,Oaft bot- bitibare 3onaelen ody banblanten tant- gren luctd kallt om paltl törinoarewan- mr. tum Den !mara lattlabt in- I,idg i Debattett, faitaDe trtIct odla till hat en rejolution t r,örlivatirnånlig tigit:tag, Manne unatiår biluntia, alt lör !a 9101 fthltvarliöreningarne alle all nåda lo- fleclantethleten ect? bra fiblwaritcaftet- tia, utan.all todnaterna bulk bidan lit lndante, ed) utan att btitingetiben löt be niårnpliglfge åtag — milfe mötet bi• tråta f6rlwaraföreningarneb Mint. Många rafflanDe uttrtict ed> på efett beratnaDe gamla ullalt mot 'rratlionte måtttes natur:411DM lom manligt uritct DtRuefienen. Ca talare förargate fig bitver *grannlatecmciii", en annan olm« alt beroatingen tutat antuanDa beta må Dagar för att tåra jid btraD jam på mttt- lirlDråtct tatla8 enskild dressyr, cg ca treDje ötuaer ten oullrådtigt fitlgobotee- Da jtjuifficflighetert. 4,)trr 93f. Ytnbberg utlakar fin töttio.ining altwc, alt la la af teholme totala förtreatet ötbuta Kyo- to tillthitel. Mötet af lota wib ijutittn på aftonen. Zin Pitt fajta broilorum Prbell i löttoaga cfurnifooag hottet at ottan( hanDlattDcn tate 'Magma låtaura. 3 pccecejioneu måttia ilatIfullniattigeta - Liten femte flyt a] ben altöns/ teman 'Putt aunrna totbel at ed) Tann«. ltabefuUtnatttate erOloraeöt land a' panOlanötn 8rd:i:galon; jorOtättnIngen gizzattabei at tbrtobcccen nitets. (än !Otit menntjtogara hatt Putti fy till forgetaget, lom trt0 /vanten på et- termibbagen latta fig t tirclle mat isa- Und begrafningaplatf. lift got masa Ut afliOne banDlon• tontetani clltiltmnanti tu- tett t. to, Cctnbarttna ,b- tattion, tom på åma at ,IjutDout liffltatat fia uttiOnIdatt alt sioarba hmw' ost) Deg alfatet, loc- orDnate tabbfaratten 1 ear kattilla colquitil !amt uU ICctutviDate lit lla,panClonta Datum, diPer4 ed? L a 8. StiOteuictittr. an blini) nottechetstalatt tjuni- beim lian 'Motala ueetraCee a tacbue- aitti t lonbade atiou tåtet od) qcU pa btottit gruacukat ett uppmått- tott netteibielogettag. jig Waren, ea natt ma lumpet nociatt at löttatagel "talte mcD banta- ita` 18 menar ur alt al 'Pann bus cdii ut ett nicObatO bot, Ittidt MOD upptilca b/Matfett. 44111111D Dom. Smal. mal:t Paz faftliaut t. sta poltalls ulltre, bwiltet el glimt atibung t .pörs Oatatetauf C0 131, blauttgruOut Vtjel dirtetnanD 9ttleion le' Ictit oclatad 1 ht branta tamt arib eti5uttulla biost ttiatectl tio lent att, nranatbett. filpion Par letwarali i lanejaugettet Man tco zj `Mig. npitht ur. 13enitilit t affteb• St °nål. ma k t kar bewijoi bienapotta i vatioati
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.