Påfven och franska republiken. En medlem af Figaros redaktion har nyligen intervitmat ',alven. Kar- dinal Lavigerie korn dervitl natur- ligtvis på tal, och då yttrade påfven följande,: — Ja. kardinal Lavigerie har ta- lat vift, och det tillkommer au frans- mannen att tiomila vilt. Det Ar en tittare sak In man tror att höja sig sig ofver blotta tian» till ideerna ejelfvs. De' tillkommer det y ngre slavist att skapa en republik' med enkla och årliga lagar. livad jag emellertid er rådd lör, det år, att i Frankrike Ir den allmänna politieka opinionen endast en modesak, ett slumpens verk. Talet al en prelat, som ni beuudrar och byars yttran- den vi på förhand — ja på förhand — gillat, detta tal har okapi en si- tuation. llvarje ny situation ar svår. Det se bittre •:t grunda någonting temligen gods lo att fördraga nå- got som år mycket dåligt. Att åleka en god republik ar att beitimpa den dåliga; ty alltid skall det finnas två sidor af hvarje styrelseform. Om ni hade medel att skapa någonting bet- ro ån en republik, så invand för all del dessa tnedel. 1 motsatt tall stig ejell in i huset och som ni af- slutar dess inredning, så skall det också förblitva. Nu inföll tidningsmannen ett ett katolsk parti i Frankrike skulle kun- na göra detta. Det Ir en mycket skön dröm, men det år endast en dröm — svarade hans helighet. — Af hundra personer finnas för närvarande blott tre goda katoliker. Katolikerna taete böja sitt kors för att göra gods, icke för att skapa partier. Katoliker, som o- lycrligtvie icke harva någon ram- manelutninge-anda i och tör kristna verk, harva det i etållet sk mycket mera, då det galler politiska ifven- tyr. Dc borde sluta sig tillsomtnans i och för upploettinge- och arbetare- frågor, lör barnene underviening och förbittringen af arbetekluseens eko- nomiska vilkor. Allt de:ta skulle gifta dem tillråckligt stort verksam- hetsfilt, Till sist yttrade påfven nit det tje- nade ingenting till att fick% nara sig så mycket om utländska odgelågen- heter. Det vore ingen gifvet nit pro- fetera, men med allianser och töreig- tighet kunde det närvarande tillstån- det långe bevaras, . Våtven kunde ee Frankrikes framtid i rober:röd!, en- dast i tall republikanerne ville upp. höra med sina forföljel-er mot °eke!. digit. Upprörda tider skapade go- de kristna, och han hide Gud att dun uppvisande generationen skulle be- kalla denna hans 303MOREMEMEMIMEXf43":0ff I XONNEONEXIMMOOK3M019 • 3Ci Alla slags 4:tt _ GARNER g sdsom: /LH n Matfam i flera färger. P St rum pgarn P P i alla färger. Virkgarn 9 ett !biflod. 411tintagen fent en bobb ed till ett .unit :ffatt .1 groalnar ‘ : ll :t t cal loft mått, tillbhante en af hans ammar. %•ninfortimen behagat? hart lid Ur inVetweneett i finer att Isget D2O- Tinuei isbr ert r(U:11,8ai:,1 ntlil ,utiltriteirtm tillåsa: rbre: ar i n htterna ju ftrumn 131a mitt haft gå mcD Cet, trasa en:0•11 r:entinm aått ipt å a lf1 1:e1 4 te ål tet ►vål hela trasa 1, r 1,9 min båll upp, att tu cj rart & b- ra NO man tu ont alt boneon fade upp rae fitebnte t :j nren: : tllc -t l nor. tvet ttlgea boett påenizre en fjcitirgimåg ecb flutit på bilserien Hel ett gruntligt teharte tet reoluran tt Utrita(' löps upp liU Mia 145 meta. telukt & cråme S. k. Ljusgartt flera färger. la samt Gamlestadens Oblekta, Blada och. färgade prima Bonaullagarner 3«, nu hemkomna, och vill jag upplysa grada köpare att jag i år särskildt lagt an. på att tillhanda- hålla i alla schatteringar, nyaste och modernaste flarger, hvarför jag vågar rekommendera min . garnaffär såsom den bast vilinirsedda. ZliårTIRTZ LiAZEION. 3k - 4 Rek: o'r> 4 X# 43Y gt«Otat<etil».Å.O. Y, WO» i .40:0>0414 49>k»3>„etook råt jemnetarka gen!ernot iivtrnndra, hvaraf kunde följa en balansering dem etnelltin, byars utgång icke med någon såkerhet braskrus. Stållnin- gen liårutinnen kan i vise mån åskåd- liggöras af förhållandena inom bevill- ningeutekottet, der tullrAttnerna ena dagen vittne i fråga ont potatis, smör och fläsk och frileitellaree den undra heinbåra segern i fråga om bytte, råg, bönor och ärter. Tt:Hrr:Igen ut- gör emellertid knappeet, åtminstone för närvarande, den, som ådrager största intresset. Andra &remien trånga sig Iran] och komma nog att delvis untInn- ekymma den gamla tvistefrågan. Vi mena i fråmeta rummet norska fråean, livilken af regeringen eå oförtno:ladt blifvit bragt på dagordningen. An- nu halva visserligen icke de olika oppositionsetormarne betråffeude det- ta ärende brutit 15et. Då ingen de- batt — vare sig i Företa eller Andra Nöd 1 Kaukasus. Från Kauka- kammaren — föregick de k. propo- sus meddela. att en obelikriflig nöd herakar bland de tusentals bönder eitionernam remiss till konstitutionsut- skottet (antagligen dertör att de för- som under de senaste åren kommit nitneta opponenterna ejellya voro dit från Syd-Ryssland. De flesta af medlemmar af utskottet), kan man dem ba slagit ned sina bopålar i di- striktet Kars, som år 1878 *iträdde' icke af livad inom riksdagen före- fallit någonting döma om det mot- at Turkiet till 1b 'iland; men med tagande förslaget kommer att röna tå undantag bar det gatt dem illa, vare sig till höger eller Yemen ehuru både myndigheterna på stallet och enskild velgörenhet kommit detn Men att man på ingendera hållet Ar belåten, kan man taga för viset. Den till bistånd. De ha det om möjligt stora mångden af riksdagsmån torde ennu verb i Kaukasus An de förut hade det i södra Ryssland. Det år Innu icke balea tåakt sig in i frå- för artigt ganska int' eeetant att se att gan; men når detta vill skett, år det ganska antagligt, att missnöjet kom- det 'modigt ar de ortodoxa ryska mer att ganska starkt framtråds. Re- bönderna som öst gir asmat fur; i geringen skall visserligen till det yt- södra Ryssland ligga pli många stal- len aula vid sida om de ortodoxes tersta anlita sitt intly.t•ude för att drif- byar s. k. tyska byar, d. v. e. eåda- va förslaget igenom; men i denna Da som bebos at •Ikoinling•rna etter fråga upplösas de gamla ekonomiska partibanden, och man uppoffrar nog de tyska kolonister som Katarina II icke shia grundsatser, gålde det ån inkallade till Ryssland lör 100 år se- rnioist6ena vara eller icke vara. Om dan. Jordmanen ir likadan i dc tvi riksdagen emellertid, såsom man bör byarae; då det regnar i den ena byn regnar det afven i den andra, och kunna hoppas, på ett framträdande då den ena el dem hemsökta af tor- sått, t. ex. genom anhållan ona en ka går slet den atidra på samma sitt.. uuionsrevieion, ligger i dagen sina unionela kånslor, så kan man kr öf- Och dock år en himmelevid skilnad dem emellan. Den •rviik•• hyn Ar rigt icke latta, hvilken anledning 'ernående, desto invånare lerets som kutide för tnini•ti'ren forellernas att lagga ett nederlag angående de k. utenuiskor. alver allt heteka ordning propositionerna i Amtiet eA liårdt och renlighet, hyarje bua har sin e- gen lilla bleinater- och köketredgård lijertat. Vi taga lör gifvet, att mini- a. e. v., med i den ortodoxa byn rå- er&en aldrig gjort den fereliggande der den töifIrligaste smuts cell det frågan till något slags program/Pik, hemekace titan att densamma •f henne uppta- gits snara på grund at speriela och a så att såga utifrån bjudande omalen digheter. Jenste den norska !rågen framstår Prsrarsirdgen. Illrutienan har om- talats, att en k. proposition ren ayaea den innevarande komma att betydligt ökad ölningeeid lör de vIrn- blitt., enligt hvad Nortköpinge pligtige ro. m. skulle vara i görnin- bingar tror sig kunna lurutsaga. Tid- gen, och 111•0 har sett den tanken ningan i fråga yttrar net:diger,: förorda, at ett Stockholmsblad, hvil- Denna riksdag torde 11 •aires soul kat anse• stå vederbörande nar., med ss at de marklegeste etter det nya se- tilligg att densamma borde stalla. i pteseer•tioneekickete införande. Men samband weil grandtkatternaa atakril- termodade först att den egentligen niog, Man torde kunna sågs, att in- skulle hemta sia kaskfar al den e- genting innu år i detta haneeende gendomligheten, att ds båda stora Leetlindt; men att dererunt ganska gekkikonosniaka partierna stå unga- starka krafter kro i verksamhet lår En monumental riksdag aVC mi lt:intIapi t tiiie4lifb° ltlina: 9) 1 'bIuaft nblrlra4arV iSth IUtnmat: fl;be;raI4 : lt 1 att söka å vigabringa ett argjordt sing i den antydda riktniegen. Man ntiser •landet -liggal mycket förmån- ligt för den ifrågasatte koiebinern- detelegåttlen, ehuru eng miktign hin- der alven :if specielt partipolitisk art tralla i dems vag. Se der alltså — tvenne högvigtign ringelagenheter at djupast ingripan- de art, livilke /vilas på väg att åt 1891 års riksmöte gitva en, så att Fega, monumental pregel. Laggen nu hindi en märigd undra frågor, t. ex. hela det radikala programmet, hvilket vid denna riksdag, då Stock- holtnebanken Arr qvaeiledunde i An- dra kammaren, naturligtvis skall sö- ka att spela en större roll An nå- gonein tillförene,eamt de egendomliga partiförhållandena i samum kamma- re, så måete medgirvase att vår re- presentation f. n. bildar en scen, der rAtt epånnande och intreesevickande ekidespel bora kunna väntas. 1 rgahodagen. sin motion ont arrendelag framhåller hr Tt uedeon, huru etui.» giationen alltjemt tilltager och huru frånieta orsaken härtill torde vara att söka i deu sig allt mera ökade svårigheten att i hemlandet bereda sig egen torfva. 5lotionflren fram- håller derefter, huru det s. k. torp- systemet i sin uuvarando gestalt ej år egnadt att råda bot lär detta för- hållande. Om torparen vidtager för- båttringar å tagenheten, lår ban ejelf ej njuta frukterna beef, utan får sig i stallet plilagdt ökade dagsverken, och om ban motsåtter sig detta, hän- der det ofta att ban utan vidare får efilytta. Motionsren vill au råda bot hår- lör genom antagande af cn lag i syfte satt uppmuntra det inindre jord- bruket och betrygga arrendatorns rått gent emot agaren, eirskildt för ereattniug för å jorden nedlagda kr- bättringen. Men då en sådan lag bör vara al- passad etter en noggrann utredning af jorbruketörhållandeoa, som ej torde kunna med önekvird fullständighet åstadkommas på euekild vag. föreslår motionaren en ekrilvelee till rege- ringen med bagaran utö lugnad:1g i uttalade syfte. Statsutskottet liar vid öfverlagg- ning om niimlagen tinder •jande hut• vudtitaln till finansdepartementet tillstyrkt riksdagen att bifalla livad k. Ina föreslagit. 1 fråga om det höjda anslaget till poetvaktbetjeningen be- slöt. med 13 röster mot 11 att i mo- livet ingen påpeka att Atgariler kun- de vidtaga. tör att minska besviket för breibararne. Alvers anslagen un- der tredje hultudtateln halva i fre- dags mit föremål lör utskottets be- handling. Efter votering beslöts med 15 röster mot 9 betuetalla OM bifall till hvad k. ma föreslagit med titta- lisade at den asskri att k. ma ville tillie om icke ytterligare besparingar kunde göras på diruna hufvudtitel. för riedsatining Minoriteten röst af anelugen med 40,000 kr. De Mjuka riksdagsmilittien. Gror- ve Laget bjelke helium sig i mån- dags, efter en lugn natt med got; sömn, betydligt på battringsvagen, ehuru han annat ej får henna sången. Ile A P. Dunieleon år nu så till- frisknad ritt han sedan tre å lyra da- gar tillbaka kunnat vistas uppe och koröver, eå vide hans 'åkare ej lag- ger hinder i vågen, att vid morgon- dagens plenum åter intaga sin vice talmaneplute i kammaren. öfveretelöjtnant Bergman befinner sig nu uppe och på båttring,svager. Valet af justitieombudsman och hats suppleant försiggick denna gång icke så alldeles utan föregående me- ningeskiljaktighet, owtalar Norrk. Tealn. Vissa al Andra kammaren, elekto- rer torde rent af halva haft för al- eigt att få en ny justitieombudetnete men ftletodu derifrån, når de When:- tal att företa kammarens elektorer, som man slutit sig kring den gamle justitieonnbudemannen — risresor (;tagson. Deremot kårer vid enekildt eammantråde gned de tömt:tamde hal- va allvarligt ifrågasatte att i !stallet för baradehöldiug Reetadius göra re- preeemanten för Karlshamn, Sakna-- borg och Rouneby blIradebading A. A. Lilieuberg, hvilken står synnerli- gen vål på radikalt hel, till justitie- ombudsmannens suppleant. Förslaget rönte emellertid den bestämdaste op- position hos åtskilliga af elektorerna, och flertalet al dessa afgåfvo sina röster på hr Reetadiue. äaholm. eoartt friger. eantlliac iedaral- finaDertri 1 (angel hatis i liebag) baja prilet å alla !loj fetter met, ett öre pr Mottnoiterna t Cabolat. Can lltab. apottei gattate 1 lOtteige haben cch lår ba elort åtlTttliga tåtti,t att tå en total adr tötebtaga baUante. 91at Delta entel- tretti) tuthlyttatts, nbitie han fig tutti alt ölfels en Del mormenifltaa ter, Mani) [nålfin en, tematub månggiftet tötttnatal. 'Mannen mar burtag från eivedge, men bet tillber många it milfat) t Utah, Dit han bu litern tott amnor åtrtmaitta. 4wilfa %in btrueluppfuningsseen reib lellbewarningen t vat [anat nar uttnimuli btlråeatiDc fammatffillwaten (14. ;11 p. peltotit i (Nöteborg. Zrlegrafifitu ed) biljettreirfdllarrn ittunuo barnmat- Itatiou, hua sotige! blevcr 20-simga yng- lingar, tt uguit Diin ed? Cita SDIsion, ha 'tuopal kort", ettetlemnanbe en bd oorgentlighelet• i fin ornhåntethalba Pr- wiD .Valiatta0— Zeinwägen galtenberg — gageteb har jerntuagen 8alienberg— ilttatoti- kNertb ba Nair:namna tdeb ,g, tlea. eD cd? 2i3retige Utritat huntsbetct 1500U fr. tamt 28inherg och %agereD 100010 tr. bwat Z t'erriia.tofflor och fratterfattning .1.tU e töns' ,tj allare: .9im e n ral% 3tb tinget t tetbrtIoai ten 10 Denna) till btbantling ett mal, lom lot- Dt nflcert n t. t 110arrb 91irt :raalfge t eirenuguttio hatt nernligen till tinad inftånd tinn3etrp4enonatu„edtll tebil mejeribolag, rart partaft att al f Dellamms utlå en ffateetlåttning at a'. årligtutbåli unter benrtto ålerflarn- be MAO of 250 fr., ed? hoade fina cr. ► ,ittritirglantprett at tbljante gtuatte Cluguftlon hatt, tå ergageotft af bolaget, adlad mejetrtiplatlen ullen bet wilfor, att bett ide !tulla tå något att fr.ffa mcb De till tnejet:el ht, rante martinetna, kitta flutit (thai of an- ean vetam. kela majlinet rvoto ±bt trigt i ett helt ittell ltd; ten flora trifrenimee war 'lapp ed; flangte from orb åter ontet gången, nt. fl. bildat- Vnirllerttt hatt iluguttlon n i~ tgati Ituta ntafttnerna ettåt någon annan reven temat tcre aj belagd blitt teil antagen. ')tår ta tåtanten i :april månac 1890 lutter maffnitni femmil Pr nåra Dm balpiga gåente, bteåltiga tritretnmen, hott bett lallats af t enna, lent bus in hena etta atm i tetnfritman, ter ten allbelei tpliltta- Da, få nit ten måtte amputerad obsen armbågen. emaranteenibutet benfri, på tet be- fkitnbafte bolagets evatturogsftyltight, bufluttrt...fligen, efter bwab man Tutat turftå, ttUlante jiå bi ten emttånDighe- ten, att fatalitet reit oleddtilltallet - - han lråkeer på fig. «åkt upplUte sill :tårta ting. hott brootan- 43rofrettare i luften på bra. Seliance Drag ur bet Itectdta af- : V.1 låralitwel örråtta) al ')torrt. angifroelle at bantelitclantett I) altin s.Diattette Iran 8i2betteljr, tiwittct: ula löt julcnbifitabefahtteit t 1)abt an:nån:ta 4flagatch inflåntt hanDefif• refanten 3ultut giathan trän etcnoltn, tZcatitti)ini juietråtnatafa - nalbut, brit tvib .0almftab. sAngitivelten tålte at n i jat n a t he t mot niålsegaten tötbfroaD CID ranfatningen inbemtatel, att te håhå bccranie O cn 11 Unna uppehållit fig i litotttbping tör Ibrhiljning al fina attinar vd? att Cc termit, frådatl på ett par hanDeleronlor, blanD annat å herr e. emanturgi tontor 'lura Surgiga- fan. !På garten ternatee date tRatpan Wittig! fin tonfurrent flera flau t ming• tel, få att blobrnite upptomnitt. 2lot- tette trof bed halma upptommit genort att De aloCgon makegatan mat tOtl.ebb mab thi ff acce unter talabalitea. 'in all- egaten ettate 50 horeri etlatintng tut rea- Det honom i:iteergångna tråltet. tanten ettånte, att ban GlIIVil motpar- ten någta Dag, men thilarate att Della Rett uuttr tbrmiltrante omthinbigheter. mrtilJet åt, Då båta parterna rett t Sin- till De ententer twatanten be- lan°, fött telegrans at jtjaiite innehåll terot ernått!: "llitterlectnat reprefentetat eremit: jutcnoåfwetiet s eUetIclit. Hittad:tar balt at jutefirman )talhan. tl Ideiuti: v b? t:tcnrcrliati$2 tait taktdel= båttre. Ttilerna billtgate. I i j ll:e<gitaLrrit 28 hulda telegram Rulle nti balnia Olåst): titt Gitta petIonet inom `)tåt twatatiten banat :Nat - ten§ på gatten till hatet mit ''torra ungIgaton OU han frågat '112.. cia Denne nidet ornering Desto telegram NI? bi ''starten/ delstat Della hait la'ardn' bett 'Metat Strilar:tt. .))an uttal:4 att biletta nåd< låttal tå lagt tom m4 - lid, hi '.1Xatteat haeltagelatt watt' ge- ment. ''fatdan tahntell att tår luiphae . teln beta It) flottor lamt (dalta tia motpart nia 10 !mun' Ibt hosta e4 toå tt. Utöd parterna tom trpttliate tak af earbirk. istnlortt.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.