Konung Leopold at Belgien och arbetaretragan. 36$0:f0Ä~. 49« 0 4 #04Y•74 - 4 4>#10tOneWWWWWWWV 1490 :19:0 :« 0 » . A l la sla g s GARNER Konung Leopold mottog hArom- dagen tre.sornalinter, mom ville brin- ga a rbetarnes önekningar om ullman röstrått till konungen' kunskap och som till honom alverleinnaile en bö- neskrift från arbetereföreningarne. lie tre er:wienskt» mottog°s af kont:e- pos adjutant, "om lat dem veta att staten" örverhurvud enligt för fattnin- gen icke kan einottaga böneekrifter från korporationer. Ville de dere- enot upptråds i eget namn, var ko- nungen villig att mottaga dem, ja, han hade kommit från Lacken till Bryssel enkom far deras ekull. Derp1 egde audiensen !une Seden monarken frågat de tre utvånda om deras pervonlig• lörhåll•ntlen kont eaint•let in på bågen om aibetare- boetåder, eon% långe ',dresserat ko- nungen På bienn om han ville gö- ra Sitt it.tlyt•nde gillande till gunst för den allt:Anna röstråtten, .varade konuogen: .3 ag år mycket vålvilligt etsnid gentemot arbetarne, men jag år icke diktator, utan ,fete låta nationen ejelf afgöra asken.. «Det ar icke just vi era ma- jeatIlt, Gom inridet detta kam seen, vi befinna oee i det, emedan man be- Tarvat osa vår röstrAtt. Vi åtnjuta arbetarn." förtroende och represen- tera dem i arbetarekantrarne, ja, vi kunna t. o. W. i denna egenskap gif- va regeringen råd med håneyn till arbetarelagatirtningene. sJa hårsill åren i fullt berAttigailee, svarade konungen. ',Men — fortfor en a( arbearne - vi ha ej rått att vilja medlemmar till den lagstiftande församlingen och detta ensamt förefaller ose tillråck- ligt för att lindarna den nuvarande ceneuv". «Jag kan ej dryfta detta eloge frå- gor med or, ty författningen förbju- der mig det. Men 1 kulmen vara Olvertygade ocu, att det Ar min in- nerligaste önskan, att re alla belgier lyckliga. Men det beror icke p3 mig, Jag vet att det Ar svårt att uppnå detta, men med god vilja hoe alla ekall det kanske bli möjligt. Jag har alltid hållit mina lönen och kan för ögonblicket ej lofva er något u- tan att tråda ut från min förtennings- roliga roll tom euverAna. .Vi vilja bedja are inajeatåt att, innan trågon argöree i karnrarne, upp- tråda som medlare mellan portgen och rollande afvårja alla olyckor från lande:a. • Om tuedling ofverhurvuil taget "kall leda till något, måste partier- Da •ara villiga underkaeta sig den«. .Ett ord af er mun, eire, har eter vigt vid områstningen. Och det står ju i ers inejeetåte makt att skrida in genom att upplega katnrarne och ap- pellera till landets. Vid afekedet råckte konung Leo- pold handen åt de tre socialisterna det han sade: allverför skola ic- ke vi som årliga mån räcka hvaran- dra handen?. Af alla nu lefvande tidnings- man torde hr George Auguetue Sola i tidningen Daily Telegraph ha • etördt• antalet talningeartiklar. Han år 63 år gammal och har varit tidningsman i 40 år. Ilen har ekil- drat drabbningar, festligheter, furst- ligheter, furstliga bröllop och be- grafningar, allt lika fortratfligt, och ban er en •1 de kutoikaperikaste mån i Europa. Hao har Stått i förbinder- .* med vår fide natunkunnigaete milo och qvinnor. tian år lika hemma- stadd i S:t Petersburg eom i London, och han kan sågas b• rart jorden runde. lian. lön vid Daily Telegraph år 36,000 kronor om aret. Dessutom har ban kolossala biinkoineter. En egendomlig familj. Jordbru- karen ,Lkuli t 'pariteten af ?duneore Kirentra staterna, år t be- sittning el en rett egendundig familj, skrifter Nerr vo•k er I fandel' , Zeitung. Af hane iij.0 barn har eldett •Otlen 13 tiogrftr och lika många tår, an- dre sonen kan etuien med svårighet tala, uch det år honom otnesiligt att Mille kruppen isilla då han talar, o!- ta mlete hm, eprings omkring en lång stund innan han kan besvara en till hunum 'bild fråga, och den som talar med honom måste taga sig akt far gro•eeue ofrivilligs utfall med armarna, Det tredje barnet, en flicka, år dverg och puckelryggig, det fjer- de, en brosee, divetuiti. Det fem- te barnet har ett löddret:nådat i form al en 1' i tun, bred rad strim- ma rundt om balsen. De båda yng- sta barnen Aro tvillingar, en gosse och en flicka. Den förres hela huf- Tud ar nåibevux•I (nedan derecnot eicitan "skriar allt bir. Flickan år 4>rkk och fet, gama mim Vörål- • •■ ••••. S de 071 : : i :lera f,irger. St ? • ••• Strunt pgarn X•• i alla faren IL 0 4. 0 virkg arn (I) blekt & crånan 1i 1, " 4 4, 1 " 0 442 . •A mur S, k. Ljusgul' flera fkrger. Gamlestadens 0 • Xt • • Oblekta, Blekta och färgade prima Bomullsgarner of uti hemkomna, och vill jag upplysa årade köpare att jag i år marskildt lagt au på att tillhanda- ,_ 30 hålla i alla schatteringar, nyaste och modernaste farger, livarför jag vågar rekommendera miu IIPP' ,,,>: garnatliir såsom den bAst vAlförsedda. IT. .P . 0 Xf0»9».4Y. C9Y3YW 67Å03e. f I 000.3efACOtr#6715-»A t9tROX 0 #A nzzrzzlz zdAlit80 drarne till dessa besynnerliga barn Bro friska och starka menniskor, och barnen ha eamtlige ovanligt god( för- Stånd. Socialismen nykterhetsfrågan. I en Göteborgstideing läses: Den eocialdemokratiska arbetare- rs4elsen hur. allt från vitt första ur- sprung, videt den nitet utgjorda g- emak lör nykterhetsrörelsen och der socialismen ej upptradt eom en öp- pen fiende tar nykterhetsröreleen, hur den med sådan liknöjdhet be- traktat densamma att man ej kunnat i del, upptradunde finna annat itn tiend,kap. Socialiernen hur betrak- tut nykterheteröreleen som löjlig och helt och hållet betydeleelae för det menekliga frutnåtekridander, och de- rae stående term har varit: s'fug bort mieslatIligheterna i earnhAllet och tuedrycicecniesbruket skall förevin- na nf sig bient. Vid eocialivtkongreseen i S•ock- holtn 1889 förekom tnirkvårdigt nog alven nykterhetsfrågan. Det ble f der en ganska het debatt och eAr- ekildt framhölls der at några talare huru agitatorer och förtroendetnAn ge- nom ett i högeta grad supigt lit dro- ge skam och venåra alver hela ar- betareröreleen; följden af denna di- okuseion blel att kongressen i en myc- ket lam resolution uttalade ett erkån- nande för ett ej öfverdrifTet nykter- heteetrålvande. Det var ett erkån- ilande med reservation. Då frågan en gång var kommen på tal glete ju något evar gifva. på densamma. Det ligger en atårkeårdig ande i hela den "ocialdernokreitieka rörelsen. Det första soul möter oss år ett, rent ut sagdt ,frIckt underlag:matade af allt eom ej kan klintarna under rubriken: ciocialismete tioodtetnplerorden r. ex. kan ej vara socialistisk tv den fråga ruin den 'åker bringa till lösning ar ej at ren ekonomisk natur, den år i stallet en ren moralisk fråga. Good- tetnplarorden år derfor fördömlig, 'y,' dess ett-Arrende år ej dn ren bröd el- ler inagfråk,;ra och for eocialdemokra- tieu existerar ingen annan (råga an ~girige; allt som ej kan hårdares till denna fråga år huebbug. Icke el få al dc eotieldernokrati- ska förkimparne halva en tid varit goodtemplare eller till lid r t andra nyktecheteeellekap. Ja. man kan så- ga att de inom nykterhetaroiebien bltlrit danade till eainhållimenaiekor. Den 'örena tiden de tillbi, rde arbeta- rerörelsen, sökte de aug att fram- hålla nykterheten. stora betydelee, tuva så småningom blefto de ål•er- rnet•de och till Gist utan att ejelfv• veta de., hade nyktethrtseaken lör detu Iiirlorat allt virde, och må drö)'- de det ej långe innan de upptrådde som oförsonliga fieuder till den in- stitution som fostrat och danat dem till isaintiallarairruniekor, Nykterhetsrörelsen är reaktionår och arbetareliendtlig, rops det in- om den klatietnedvetna nrbetarecörel- Perl. Ser Ni ej, ropa nrbetarleilerna, att lin-eder:dl omfatta och erkanna nyktei-lieten, PC' Ni ej att det tinnes knpitaliater P001 giva nykterheten dese erkArinatide. livad göres oss mera vittue Debut 'e Bevis, sådant d0111 (kinin, äro vanligen de som våga mest lör socialdemokratien. Dcrför ett en prest någon gång verkar för nykter- het eller derlör att on kapitalist gif- ver denna 'Acta() sitt erkånnande, derför år ny kterhetsrörelsen till eka- de för arbetarne. Ont at betarne tånkte något sielfvu ekolle de snart kommit pit undra tan- kar, de skulle snart låna sig inse att nykterhet At nykterhet, oaf- sedt hvem som omfattar deneatnnin eller 'ivern gom upptråder emu dess fiender. äillodag c u. Ett transumt al Riksdagens ekrif- velige till Kungl. Maj:t rörande kungl. propoeitioneo.angåeude ludring i vis- sa delar at Strefilageu meddelas hår. På sätt ut det &van anförda fram- går har rikedagen, lika med Eders Kong]. Maj:t, ansett det icke vara redligt att låta påföljden förlust at medborgerligt förtroende ur lagstift- ningen försvinna. Enligt Riksdagens förmenande skulle det icke vara val- betenkt att på detta sått bryta med den hos befolkoingen i vårt land djupt rotade förmån:tingen om det vanhedrande, som ligger i vina brott, helikon föreetillning tagit titt uttryck i denna fordran på gud frejd, som i lagar och larfattningar i så många fall år iippetåld såsom vilkor för ut- ölvande af borgerliga råttigheter. Men jetute det Riksdagen hyser (legala *isigt, unser Riksdagen det va- ra angellget, att de hinder, som drab- Letts al denvaturna, att försörja sig, i möjlignete mån undanradjee, och Rikedagen kan för ingen del godbit- nu u lugheredningene åregi, att detta vore ett &tune, lagtima biten- Ingetilteingen icke egde a:t befatta sig. Då fråga år huruvida en etre:r- art skull fortlarundo bibehållas eller icke, måste man val tillvc, huru strat- fet verkar och land lom kan Ar g,.,- rus far att horunge eller mildisverk- ningar, hvilka man beklagar. livad ou botraflsr den inverkan på- foliden förlust al medborgerligt för- teoctide kan medförs, då fråga år om den 'dreglade. auetlilinnig ho. etisk& d• arbotegilvare, så toidc lagetittnin- gen icke nårvid kunna verka be- etåmmande. Nya lagberedningen fö- reslog Visserligen, att i lag skulle stadgas förbud lör preaterekapet att i betyg, am på begtrian meddelade. lör vinnande af anstålluing hos en- skilde, göra anteckning om frejd, enen såsom det vill nyans på goda ekåls bar delta förslag icke al Edera -4,1 0gre 44.9"t6 411 . •fi - stallning i Arnnel, hvartill tårhållts„ rinna må befinnas föranleda. Anslitgen till landtfArqvaret. Fdrate kummireti har i onideg, ge- nomgått boin fjerile hulvtidtitel a och „mi e tt por her nedan 1111Mrdil UP. beVlij It livadrr . ;;,•riu Kru lie- g årt grind i några fall Atom något mera. '1 at h-riv/Han/jon d Ker/sbnri hrr förste kamin-ilen höjt •nelagei tIl 97,7t9 kr. Resemitioni,Insloyet till l val böj- des till 200,143 kr. För oteundring al infazteriete ge- vår till mindre kaliber har förete kammare» beviljet t4 00.000 kr. i vål- lat lör begårda 400,000 kr. Ttli arlilierilaboratorium på Karlbor g es beviljats 76 I Id kr. och till arfitreriker ftern i Jamat:rid 381,300 kr. Tig Kor/story ha får belietningearbetep å hufvuilliestningen beviljati 200,0% kr., till lorteAttande al generalstabta, topografisk: u, beten 90,000 kr. tamt till "keffecusemier 60,000 kr. 1 qvAllsplenum samma dag har ar- lrs anvisat 400,0d0 kr, till förAndring armens geoår och kr. 76,100 t. artillerilaboratorium i Karl:- borg; afelagit med 131 röster mot 61 64,000 kr. till uppförande af tör- rideskjul å Karleborg, 'bragd med 137 röster mot 52 anslag till artille- rietablieeetnent i Jemtland. bevilja: 150,000 kr. till forteittande al beftet- ningaarbetena å Karleborge hulTud- (letning, beviljat 54,000 kr. till full- bordande af tninlårevarebatteriet å Kungsholmen, ablagit ansla g et 106,000 kr. till påbörjande al perm"- fleet verk å Aspö. Kongl. propositioner. Till km. rarne halva i onsdag. inkommit k, liroporilioner med förslag till lag om föreAkring för olycksfall i arbete; med förslag till lag om ejukkaesor; nngående anvisande al medel till ett rik.föreåkringstunitalt och till sjuk- kaseeviecutlete betratujande; angående lineunderetöd for anligg- ning af en jernvåg Ilernusand — Sollefteå. Kongl. 11[9j:t antagits. Annat år det- emot förhållandet, der i lagur och författningar god frejd upleitAlles så- som vilkur lör utöfvande af nåring eller yrke. Ett Pådant vilkur bir kun- na borttagas, om icke öller allt, der det förekommer, så åtminstone ur don allincintia naringelagetiftningen. Lagen bör icke stadga förbud för dun, 80111 ådragit sig påföljden lör- Itpit at medborgerligt förtroende, att tanbcieförcniagcn i Cabolm bak genom idkande af handel och handt- i Mune iåmmanfiate, Da tW npreljt- verk eller annat yrke årligen försör- lettameict IL5r år 1891 mana herrar ja sig. Vill lian röka titt genom så- oeurtriion, 91. (5. tflitujon ecb eptuatO dant arbete vinna förtroende hos eine 3atobiten. medmenniekor och derigenom mildra aolconing byar, att maaiftrattn den ådötnda påföljden, bör lagstift- uti I/tita:elle Dta 2 (nate tuktbrat ningen icke derlör lågga binder i '.0anbtlitrircningcni pttrautc Mun: vågen.' bil Ronal. 93241 ben 14 ItltttC- l'å grund hårat får Riksdagen an- nc Mat kliorOc trampallting, burowita hålla. att Eders Kongl. Maja ville Ide Itati ptiect t Renat. !imam:byn an- taga i iltvervågande, dels huruvida aunt.: utwitaa0 nålinaetribet Cert IS icke etadgandet i Kongl. förordnin- 3uni 1864 em gett irrlo istom tentor gen angående utvidgad nAringe- ibfaued at batat', baitinextt cUrt frihet den 18 Juni.1864oua god frejd annat yrfe må funna uppb,iiwai, tco elsort: vilkor för idkande af handel, truJ tammantratc tira- hondtverk eller annat yrke må kun- QatuarattOe li.:tflaa i litirrti.iaante. böt- na upphAlvae, dele ock ont och i cninaeniceletutuarnt fratitelle båtaiith hynd mån enahanda vilkor, der det bututem allttetan ren abctopatc genit. förekommer i andra författningar rö- förort:i:nie:i af år 1864 munnit talaine rande ociringelilvet, nek kunna bort- intig l'anolatacriab antal, ilenattptI .1 Pigas, samt till Riksdagen hArom gö- lunett, nnutatubbleP, cd? till rå Ilat tel ra den fratuntellning,• hvartill utred- bettå at ptrietter utan rtniane maturån- ningen af frågan må gifta anledning. nctom ratt trifilig lift:le:ini Pr iD- lanDe al banbel, ap att Cendenem re En interpellation begardc och tenturunt uppnått, fem årliga& veboll hr Ernst Ileckman i tisdags trallabt tomutter ed; tiranDleticr ed; al- Andra kammarens tillstånd att fram- "huta Paa, bircilta ?kr talg( nåbar th stalla till chefen lör landelörevarede- Nyman matte knal oroahicfantr partementet. luterpellationen Ar af Lizette enitenCr nniDligå. va:lede:kr- !oljande lydelse: :tingeni n:nie:ut:mr ciniågr, all nu bc - eka Aro med anledning al det olycka- rörDc eLiacnkfir -inne mu !Tull< tillbud. som intråffade vid Marieberg sil eatlanbc, i båntrItc wilterrt bo!t• den Z7 sistlidne Januari och vid hvil- för rättighet att ilga butrt ket en olycka botets lik don som in- Insnår och tiobbc att ;mom Dcn nu ial- trAffade vid Vaxholms listning, nå- lanbt ItrorDningen aniåentc utipteia gra åtglIrder vidtagna att bereda näriniefribct råntgbelot att ;cneut l?an större eakerhet tör den vid aununi- bel finterfa fia teort lå utttradt att nå- tionerabrilien å Marieberg unetAldn den rrabarc clter t;ift 1 Cctta alfurior pereonal uch lör de kringboeude? i& Rutit wcrta gajoctiit, bameez apantelet35renindeni ,altarmat rnbaUtit Ar den uppgift att knallqvickeilt- ectlutatc a:night bt;all till Obiaatratan. ver beredes i ett hus, belaget inom Dc af rifeencit diorta aininunitiousfabrikene område, med rullning( n OfvereuestIluitnande och koatlaiii» bataljon. k. ma hr star denna tillverkning i ölverene- attan' at attest lin uppf,Uati;:r al en stamrnelee med k. förordningen aug. tillverkning at eprungAtunen: et.neeribthigeaD fin .pallanti balalten. krigeminieteru frin. Palmstierna inct•- anhöll att tå kulna svar eum i dug Zill måra poilprcuuincrantcr finicr 1 cia, Ina åcncralpontioccItcni men upplyste på förband att larma icke vala •.1 otur tum interpellanten nictattwaner, hettre Passni nuaimr: at ttentuatti cit ecierurant från tratiairi- tyckte föreetill• eeg, emot att nation- Nybcrd i tiobolin. nitiouelabrikens betagenhet högt upp mållatcn på cu kulle icke vid explosion med- förde fara lör annat ån do kringbo- Atteudezi 2.-follåtaun tu. 3. ende. lönsterrutor. ca al Dt thiinit Itan banbtehmic Icr geetdemploc - 04) Helgontak) Iden. Nie(' anledning orcen i materie, Oalicr nyttaktaler :poriga al vackla iuntioner Irma etat5uiekuttet Diod å ta h:staten %tårtbit:tes 1 annee- hemetållt, att riksdagen ötå anhålla fl. 0 cIttrintrttytn. r c 1910AIf att kungl. utaja tacktes låta verk- fen: stalla en ulrcduing, Uttl och under hvilka Bilkor den i Lund. stift och Iorgbagelljeltar. (Sera iitheldbi 31 liall•nd utgående helgonekylden tal bah ra,bilhhiccrica pacisaitti hittas< kuna• upphöra att utgå, rami der- tordpa, nemliden noa Wo« ori4 laat. efter hus riksdagen gors den fram. mån Iran 11110;10tIn anbliag Idt 10111, Nabob.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.