• tihnhtt. 0:003110XWOROAYAMMIX : KORMINOOM 4 f3~~3 a4-10 /115a ihåg' Om det bedröfliga tillståndet i Chile GA NER ingå ytterligare oroande underrattel- ser. Regeringen utvisar fortfarande personer som må i förbindelse med de upproriska. Flera tyska och en- gelska kåpmän ha erhållit befallning att inom 3e, timmar letnna Chile 131- alltid. Stor («liver:askning har våekts af regeringens fårordning, enligt hvil- ken aaterrikialte konsuln i Valpnrai- d a utvisat.. Fangelsern• Aro ölver- fyld• med insurgenter. Beslag i stor skala stå på dagordningen; bland annat har regeringen lagt qvarstad på den rikaste chilenene, (lon Augu. d in° Edwards, förmögenhet. En för• akracklig katastrof bar tilldragit sig i Port Coronel. Krigsskeppet Es- meralda inlöpte i hamnen och beekut staden, sedan den ragrat att gilva sig. Invånarns flydde upp på höjderna eller 'åkte sin tillflykt på bangården, i hvilken granaterna nedelogo. 1 151jil deraf instörtade taket och murarne, begrafvendc nara 200 mån, qvinnor och barn under ruinerna. Beskjut- ningen fortfor emellertid. Detta i företing med de döendes jemmerrop föranledde kommendanten att gifta sig. Kaptenen på Eemeralda ekicka- de derpå likare och manskap ett bi- stå de sirade, 67 lik framdrog°e ur ruinerna; 100 personer befunnos mer eller mindre svårt sårade. såsom: Mattgarn i flera färger. • e. . Z . ff c-=a: • vara atlågenad, innan de allmänna valen ega rum. Det ar af utomor- dentligt vor vigt, att vi fått alelöja- de det otillrickliga i Gladstones för- slag till itlAadeka frågans lösning. De And( bud som på min anmodan på begrepp att drus till Amerika aro på grund •f sin erfarenhet, dug- lighet och petriotiew i stånd att till- fyllest belysa och råmar, den 'tån- niag, jag intagit under hela kri- gen tillsamman med friska. frodiga och tillförlitliga element i Illande. Manifeetet riktar derpå några häf- tiga utfall mot de liberale ledarne och slutar med följande ord: 'Med innu större tillit ån 1880 hänvänder jag mig åt eder. Jag ber eder understödja mig i mina strAf- Tanden att undertrycka naesteriet och troleraheten mot Irland och hjelpa mig att bilda ett verkligt oalhångigt parti. Jag skall då göra en ny an- strångning kanske den siste, sam Ar at nöden — lör att trygga air nation. frihet cell vilfird pi fårlatt- ningseolig väga, 1 telegram från Nenyork heter det ett Partiell§ tusende( funnit ett van- ligt mottagande bland de irlåndska amerikanarne. Från l'ikSilagSliiktarell. Man har i de senaste dagernes för- handlingar tid riksdagen Infinit så många exempellöst församla beslut lattas och lårslag frametallne att man sannerligen .taller sig uudrende och spörjande med frågan på lipparne: år detta earl Sverige. Ur en val 'kritven artikel i iI. D., som återgilver våra tankar anfö- ra vi dernm följande: Den ena förevandheten atiöser den andra vid riksdagen i dessa veckor. Först latta' rörande lifomedelstullat- na beslut, Dom icke medgifv* den allra ringaste modifikation i det för tre år sedan pålsgd• utsugande sy- stemet, ehuru det ar obestridligt och klarligen uppvisad', att flere al dessa tullar, t. ex. potatistullen, flasktullen. snörtullen, öro alldeles uran bety- delse far det Lodat:låt, Gom med så- dana tullar afses. Derefter antager man i båda kam- rern. ett förslag tid förandring al gruedlagen, hvilket ar si långt ifrån att uppfylla grundlagena egen ut- filikliga 'utkluta att vare aaödlit, ge Q Cal Virkgarn c6,tne (I) e alla fitrger. i z LL. • on a. t••• 7.2 s, k, Ljusgarti flera färger. samt Gamlestadens Parnelis senaste manifest. 1 !tedags utellnde Parnell ett nytt manifest till irlondarne i Atnerika. Han uttalar sig på titt vanliga seger- visas och sjelikAra Att. Efter att ha 'Anvisat till det mäktiga bistånd, ir- landet:y partiet 1880 erhöll (mån A- merika, yttrar han vidare i manife- stet: • I det ögonblick, då segern tyck- tes vara vår och fullkomligt saker, har engelska politicis opåkallude in- blandning i våra förhållanden fram- kallat oenighet bland vårt partis medlemmar. Förvirringen har vuxit till följd af unga och omogna rekry- tete brist på disciplin och intriger af ofloloöjda och föga aktningsvärda per- soner, som emugit sig in i våra le- der. Det skall nu blifva min uppgift att återupprätta enigheten, leda rörelsen i oåkra benor och Bilagan') de opålit- liga och förradiska eltamoten från vår arm e . Lyckligtvis har faran i rått tid blifvit upptäckt, eå att den kan SI /111111pgant • a- nu Oblekta, lllekta och färgade prima Bomullsgarner • homkomna, och vill jag upplysa ärade köpare att jag i år sarskildt lagt an på att tillhanda- a hålla t alla schatteringar, nyaste och modernaste färger, hvarför jag vågar rekommendera min St 3›. garliatfer såsom den bast valförsedda. 41 1. zzEixEz= udil.11801 31:t Åk:XiXOY.WW~Yitaf,454Y4YOki.W.W31•0051-00»">WWW4t3564:9!Ett9X-4:«(«00 nyttigt och möjligt att verktoålla«, att det. enligt huld uppvisad' blifvit, skall i så många fall bli alldeles omöjligt att tillårnpa det, utan att k. m:t kommer till hjelp med sin admir nietrativa myndighet. Och nAr detta storverk ur full- gjordr, då våckes motionen om infö- randet af allmän röstratt. Det år den politiska visdomens krona. Nu vil- ja vi viset icke råga, att vi tro, a t denna of hr Manken framlagda mo- tio° skall, ehuru den understådjes af de flesta stockholmare och några landeorterepresentanter, råna mera framgång nu An då dee vid föregå- ende riksdagar varit före. Men ihär- digheten att gång efter annan upp- repa den Ar onekligen högst bete.ck• sände. motionären och hans inentn- mate torde man kunna (taga det sam. ma Som biskop Rundgren en gång för långe sedan yttrade i Andra kam- maren om ett lika galet yrknnde: ode veta icke hvad de göra.« Det talas nu för tiden el mycket om reaktionen och reaktionAra strid- vinden. Och just de, som tyckas brinea af ihrer tör den allmänna röst- rattens införande, fasa allra mest för den e. k. reaktionens öfverhandta- gands. Vi ml sign. huru paradoxe det an i företa ögonblicket kan före- falla, att ett förslag om allmän röst- :Att år till sina följder ett at de mest reaktionära man kan tanka ut. livem förstår icke att syftet med det gamma Ar att bereda tillfAlle till politiskt ihtlytando åt alla? Men livad blir följden, det faktiska reeul- titel? Man behål•er icke ega eiere- gåfva for att förutallga, att ett så- dant företag skall i tio tillämpning blott öka deras makt och inflytande, hvilka redan nu hörs till .le infly- telserika. De, som nu ega byar och en blott en rået vid politiska val, skola derigenom få många, Detta beror helt enkelt och natur- ligt derpti, att säkerligen de flesta af dem, som genom elltnin röstrAtte proklamerande erhålle vnlrått, ieke skulle i följd id sin stallning kunna motstå den yttre påtryckning. tör ', vilken de vid valen möjligen blefve utsatte. Kuf invänder någon, att en sådan påtryckning vore höjden at sainvetelödiet. Det ar långt ifrån så alldeles säkert. inflytandet kan ut- /Nivea i renvete ettrigt och största väl- mening såsom en vägledande upp- lysning. Det kan ock med Dödvikt- dighet framkallas af omsorgen d det allmänna bästa, i fall erfarenheten ger vid handen, att samhället. lil•in- tressen vanvårdas och tillopillogilvas a f okunnigheten, omdömeslösheten, talgända oredligheten. Se på, hur det går till i Frankri- ke. Der fins just en sådan rösträtt, som hr Mankell och hans ~dunder- tecknare önska. Och hvad liar följ- de. blifvit? Att till och med den fransks atannnyndigheten ansett den alleollona välfärden fordra, att valen ofta uederktaataa en ytterst banspalös sin slutna elöde för att begifva sig till palatmet. En gardekosack amt vid ridan af kusken, sex andre till hest följde omedelbart efter eladen. Bakom kosackerna red politscliefeo. öfverete Dworji:zki och en kapten Kod). Klockan 2,15, då kejsarens elide befann sig hundra meter från den punkt, der Ingeniörsgatan skär tharinitkanalene Avenue, kastade sak" den första bomben. Projek- tilen exploderade under kejsarens släde, som led en del skada, medan kejsaren slapp undan med ett lätt skrubbsår på veuturn foten. lian hör- de en kosack blifvit svårt sårad och gaf kusken order att stanna. Liksom inetinktineseigt ville denne icke lyda, och först då kejsaren hafsigt drog i ett vid ärmen anbragt snöre, h.rmäd- des kusken att etauna. Öfverete Dworjitzsici skyndade front och hjelp- te kejsaren att stiga ur bladen. Alex- under gick derefter till den sårade och sade: — livar är mördaren? Ilar mun fått tag i honom? Ityesakow hade gripit., men det var evart lör plåten att skydda ho- nom mot den rasande folkmassan. Lifkoeacken sade till kejsaren: — Ere mu e ttät, folkmassan ),lir allt större. Det är viset' inte godt att era majeettit går dit. Kejsaren svarade: — Det gör ingenting. Sedan gick ban mot den gripne Ryesakajow och frågade kapten K.och: — Är det han? Folkmassans upphetsning var så tioårsininne, stor, att bland 'oanat en fanjunkare 1 fredags var det jetnt tio år sedan ltudikowski alldeles förvirrad vände kejsar Alexander II af Ryssland mör- sig till sjellve kejsaren med frågan: (leden. För många läsare torde det Hur bar det gått kejsaren? emellertid redan efter dessa tio lir — Gud vare lol — svarade den- icke sakna ett visst intresse att erin- ne — jag är räddad, tom ni ser. ra sig den verldeakakande tilldragel- — Man kan amin inte veta, om sen i Petersburg denna dag. nian skall tacka Gud — utbrast Ryer- Den ödesdigra dagen upprann. På eakow cy nidet, ty han såg en at dc morgonen kl. 9 samlade. de sam- sauimanevurne, Ignaz Grioevitzlici manovurne ännu en gång, och So- föreigtigt närma sig och visste be- phie Perowskaja gut en och livar etatittlt livad han dolde i den hand, hane roll. Det antogs såsom sanno- rum han höll på ryggen. likt att cziren som vanligt efter sön- Medan Dworjuzict fråntog Rysta- dagsparaden skulle köra från mane- kow den dolk och den rcvollvcr, gen genom Trädgårdsgatan. I så hvartned han var beväpnad, frågade tall skulle minan utrita* sin tioost, Men skulle kejsaren al en eller an- kejsaren brottelingen i upprörd ton: —(Ar det du sura kastat bomben nan anledning icke farit Tradgårde- efter mig? gatan hade de sammansvutne försett — Ja, det är jag. sig med bomber, som de skulle kasta — livad heter du? utot kejsaren. Sophie Perowekaja höll - Ulatzuw. utkik på hörnet al Michaelgatan, och 1atl hr du för eyseeleAttoing? - hon hade åtagit sig att gif va de sam- — Jag är arbetare. mansvurna en signal, då de passera- de henne. Putsade hon Dåd» betyd- — Men vet du hvad du har gjort? de det att man skulle passa på Ungs Utan att invants svar vilade kej- kanalen, emedan kejsaren skulle å- paren ryggen, gick några steg och tervända till vinterpalatset på den stod nu just på det ställe, der ex- sagen. plutitionon egt rum. Emellertid ha- de Urinovitski lånesault närmat sig Kejsarens eskort hade på vägen kejsaren och stod ou på endast tre till revyn icke markt något misatankt. Efter revyn 'flade kejsaren ett be- stege afetand ifrån honom. Helt plöts- sök hos sin kusin, storfurstinnan Ka- ligt såg man Grinevitaxki lyfta upp tharina. handom., och en bomb föll slunga(' Omkring kl, 2 slog ban ål" in und stor bitit nod tör amen* lotter. «ledning« i den. riktning, som veder- börande finna nödig. Går icke en endan valordning re- aktionen. !trender, då må vi bekAnna, att vi ej in-e, hvad med reaktion för- at:la. Det år &ostron] att (nåtla, att hvarje yrkande på allmlu riotttätt, åfven det nu ifrågavarande, i sjellva verket går ut på något annat ån en sådan rått. Arven vid detta yrkande Ar det fråga om inskrAnkningar. Röstratten lär vål då icke vara nå- gon ovilkorlig rått för enhvar en- skild, som har ett intreeee att bevaka i samhället. Ilvein har icke det? Den lär väl seffiare böra betraktas ur synpunkten af samhällets intresse, Kvilket, elsorh fjorårets konstitutions- utskott yttrade, synes med nådvAn- digliet [orden, att röstrittt ej skall ut- ()fras af andra An dem, hos hvilku man kan lörutsitta ett mera vaket och sjelfetandigt deltagande for de allinIntia angelägenheterna — ett deltagande, som ktlifves ej mindre hos valmannen an hos den valde re- presentanten, om ock den förres po- litiska verksamhet sk att tiga sam- manfattas i en enda betydelsefull akt. Man må nu ha olika meningar om byar denna grans skall sättas och hur den skall bestämmas. Men der- om borde alla fueterlaudevanner kun- na enas, att införandet af allmän rösträtt under nuvarande förhållanden vore det olyckedigraate steg, som kunde tagas. Ett En förfärlig knall dörvaclit cie krinp- &tionde, medan snö och grus blan- dade deras ögon. Nägra sekunder derefter såg man en gräslig syn. Kej•ar Alexander hade sjunkit ned på kol och kunde endant med möda hålla sig fast vid kojgallret. Benen voro kroesade, huf- vudet blodigt och blottedt Och ett öga utslitet. — ”Ottlrib ',teint'!" "Det är slut med mig!" -- utbrast kejsaren. ()tvenne Dwiirjitzki, som ejelf var sårad på himlens, fötterna och i lonvudet, var i stånd att resa sig upp och jemte några personer af dekor- ten ila till hjelp . Kejsaren förde en narultilc till sitt atisigte och stönade: — Kulodno! Kolodnof Jag fryser, m frYier sam eaen .cket. a ögonblik kom kejoarene broder stork:rot Michael tillsade:. Han lutade sig ned öfeer kejsaren och frågade honom, om han kunde höra honom. Alezsialer nickade: -- Ja, jag hör. Då han hörde och såg att man vidtog anstalter för att bära honom in i ett närliggande hus, tummade han med slocknande röst. - Nej . ra skt, raskt till palat- set . . der . . . vill jag . . . Då man bar honom till dåden suc- kade han: — Min Gud, hvad jag lider: Detta var han. •ista ord. lisa varde sandås och åt.'tfick icke medvetan- det. LLItåten Botkin och Zolom nia kunde endast konitstera kejtar.os hopplösa tillstånd. Omkring kl. sänktes vinterpalateete flagga på hall stång. Folkinasatin, som böljade pi den stora öppna platsen framför pa- latset, korsade sig med blottade hut- vuden. Kl. 3,35 dog kejsaren, ea timme och tjugo minuter etter det förskräckliga dratnat vid Katharina- kanalen. a olm. tetra förntibe tia (ich< d) Codats• lamt 2t3.1sbc ceb Uitrna pafterat t t anbf ftift åte Hann onera resementiparteret- na hata. 041 ed, (bl. iStett'n. BencralfotniKns förilag sil bar" orbuing bar itu antnå:te intur tonunges. 4;attruivita någct brflut mrO antebning beraf fattats fan naititliatteie ånnu ide tysta tåttbt. enligt utta thilag fial] infanteriet bettå af 25 regementen ecb en tår. 29årnotigtatteen omfattar 2t.) Jr, baser- a! 12 i benhitinden (8 k i förlta gift onera Ubåts. 4 1 TOCMCD) ecb 9, i lanb- ftermen. ;lila till wapentirnft fullt bug- ixtvårinsent lige mårnpligtige !Ulla little ed) tvapetti5fteal. buinettibett utger ler 'Urta linient bervålingemått 10 ' = månaberi retro,- Rola, meD rui■ piebet Or Cc mrft flitige att få 1 i manats tjenftHtiglyl unga tommaten. i1Icertition8Mnit.g..tna omsat- ta 30 Dagar unbrr bwaritcra u! 4:e ett 5:e åren. 'sobra Unica li:tfettace re- tratftela omfattar 90 basar, Irma! (.0 under andra ed? 30 unber !uti( broa- tillstått!. a3rcrOnab af tern- atirtantätter. fanitlet till e. tommtnifter i tufgft parlerat år, urbet åt e. tommtnfiter ter. Råbet, u:t. tomminitta Y. e. ,Obgbergt i e- °ket tla tjenillceight, 1- prbaioata :Vag i tabeltn, cesementipaftera jentte innekuiwanbe tjenftsering tån ten 25 bennetl till ock meD ten 30 nåtla sin tiOlotteritoinit å to,00 tra- nor Ofta. Deftva i lenaftc hedningen tillfallit ett lanbtbtutare i tratten emel% lan t at,olm ed; ,Datmltab. Thatt ra nollas rebnceting tar emdlittib Summan tåla. 29arberge aa9batebolag6 Insnitt totsålbei sa- ångare w23lctica"cd? kgen, pi grunb at 0,illen belastItåmmant bellut. tbc 90,000 tr. till itepeamållate paa i 03.5teborg, lem intOpte ,irsatite kr ett temata:tbc Magi tåtnins. • littignittgen af jetrunågältnien tcubcrd- - sar urpttaiilå at Del befäste jetnahigptitagortn kIttftvr i. tt* tutDifjon Vale, brotten för natroatantt Krethiece al ingenIU 2'3ellartn. etånc- ictluvadkatlitt Mae nu blewa hisåtliga till filt no- minella måtte, te, enligt gasat fem meb• brlaf tran VI1in‘borg, jålDci å auffire efter arliOnc lartetbrutartn :att 3h11- lon i 'PetImghttlet får fort tiD IcDaa bibana a 100 tr. Udd till tr. 98:50. altt uppbuggligt gal/Opel war mas, frtiftece itu tap. n. utlufta, 'tån {mo- bilt i tillsatte att boertia t titta klo al ledarn i Del !tvenne unga lider, Det- af ben rna Nappatt am dn barn, hit, etninanta tom Dc hitt:rit, itU hoptteifenrn , Döpa fig t nona Onljö i jb. Dit Dt låt spegling! inte g ett it Odla on*
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.