fre i edlefiaftilminifletnil banb otb b3 (tt bi behagligt tålt fatt bet °totem, Outetanten Snutt frtiefietftröm. dt !gip frågobagiförrattning i eda af lebiga furfeberte- t et 00ingen . i elåttclfra og fl eibig e tkidolingara rattmat brlDte ' rt e alt atnha fig meb tet at tomta- iljape i 6, glatt och hileted ide rh Nate proferebilant. 93S fbrfkget Sinberg i 1);. „, opf6Ce proften ; fm, rnrfrherbe Cl. 1p. Brittlon i Rtteb- intt o od) fomminifter 93. vcreb. Wiler i t uprb Refintarferne fem fiolsnut. ?In- ta tIrlunclreno tillf åUtdo uiffott n:0 1 ist t anletning a! motion utaf hr Z). deciton tillbtft en fromftållning ji0 t, m:t angåente mebbelanbe i el- fte allmänna [komet?, feminatier ed? kitilelet at utitettriBning om te tuå- ptesnte tri;danae, natur ccb n:ert- :tegat. Rrottprinfen lår ej hemta:tala f ött Sagotet flum at 9.1laj eller början af gronorinfalan tvåntaå libigaft tatrib i 6naerige efter mibiomtnar. i cartiniparet6 reta utför Mien på- ;it %Met forta bagårtf or. ;Reta« tör 14 tagar feen paaterabeil turar. e:Hållare telegrafering år ett ön• ffr:Dit, iern ttlegtanintelten tuttar. 3 Utta :redan war en tommitts of from- ftåente telepaltjenftemån famlat i ■"*. tod- boka oc4 matte att förslå några åt- Odet, joo tura egnobe att tvinna Det- ta lölttlaål, men htnilfa falla inom titaft;itingittAlemen tet och er( ör ide åta sf altalet i:uttöjt. 3eflirafatt untttäter för itårtva- rauk få flarn i Chifagr, att mer ån 50,000 verk:ter jågaa mara angripne at buftotnen. Reprefentationantringen, tom an• tagit, at åttta zdatag, bar hänt/mita tiO hbgtta bomftclena öltrance, broilfet an:90er att regetingenå fafittiOelfe ide dr att tvånta, tå gruntlagåånbcitigar Ide btuta tinterftållati tabut prbfiting:. "Mine tommisfarten"! Det forte höra fåUinntheterna att letroerep höjait för orbningenå upprätthållare mit folfmb- ten, flriftneit 011 5ergalaadblabet. €5å war tyd förhållanbe natta bet för några Dagar teban hållna röftråttambtel mit 23adatufmon i &acrillberg, tå mit må fåtRtlea tillfållen (raffiga lettretop upp- fiimtet för tårta- og råbenonnen Onit- mat från ginet meb unlebning of tråg. ta g honom efter förebrageti ful att- Me :te: att röfträtteftrenaanbena more fena og, till slut måtte lega, htearpå ltifterient låtborrar i bnlifa fall entro- pi lom bewie. Le enflilha banfernas utbetningar. pernblanb6 entlitea banf utoelar tör flftlitne ar 10 till aftieegarne. tnmitliringar mot fonfiRorienola- rim 1Rogni i tffloteborg. ter. 11 ten- urt har ittuitteombuointannen !vit gra:tirning af hantlingarna i ett nött arente mot fonfiflorienotarien 21. C. Rasni tortlarat fig ha runnit att Mag- at måtte ant.eit hattös förfarit felaftigt, Då han :vägrat att nalbimera ett af Te- gtonentlpaltor '810Htt förfekant ått- botrilr r8r Rapsf atitiblfabt Iralfuntl of tomfopitlete i Csibteborg proforma dagort-Ii 4eoga" ock 'Ciente %- la infatta, 3 traten Nateborg—firebrifi- hamn titt boglig fåtbintelie utom lön- booarne. auterna laga fin början ben 15 April. betans gellgoefar. eåforn full frmligt tillförlitligt berdtta$ man cg nian emellan att !trenne fattiga arbeta- re t firmanål af 9[11unforpf leden evib fenafte Dragningen i banflia floblottetiet rrunnit 20.000 troner, hälften ()marte- ra. De lödliga/ namn är Slintrea• Garlifon cg vetter .tolmgren. (in treb- je mien, tom ett betas forreiDoneend meb lottetier, R.,U orffei ha fått en (lång af fleftven, tå han al ben ene talbelate en Orma of 1,000 fr. cch ben entre 500. Itenningarne dr i °Påtaga einem- tate, mebbelar dt:tingen Bunt. Stomi unaltvingltrittnn i Åmål tal nu armen förmått juflitleontbutårnan- nen att ingripa. Denne bar nemligen från Åmålit flatalufindgtfge infortrat protofoUen ölnaer be rr , 1 of fuOmagtige för ftatrer, forn rat tum !Nedlåta från sch meb åt 1886 till can 3 i förra må- naben tDe ba erhåll:te, men tbrft te- ban juftititombutilmannen !två gånger mått offertra tgm. Må I. bikt i @Ifåborgå lår, tom br- itt omtalall, ItU inflitiefanflern intom- mit meb flera !Inmal tant flatOtull- mågtige i Åmål, bar juttitirombutiman- nen etter malprolerollenå i bretragning bfraerleninat Metan Data till juftitietanb Iucn för att af honom Itehanblai i lammanhang meb be ediaa Ämdlimn- 9erierna. tån Stockbotut En vacker Svenska mångmlIllo- nåraka. För några dagar sedan lästes i Stockholms-tiduingarne föl- jande notifikation: Förlofrade. Dudgeon och Bärtha Wretniark. Paris. Stockholm. Denne hr Dudgeon uppskattas till att vara värd minst 20,000,000 kr. och vår vackra landsmaninna blir alltså inom kort en mångmil- lionärska. Under verldsexpositionen i Paris år 1859 kom — skrztver Stockholms- tidningen — en dag en lång, blond omkring 40 års gammal engelsman till den lilla svenska villan, der fröken Wretmark, klädd som kulla, gjorde les hunneurs på ett mycket älskligt sätt. Dagen derpå kom han igen. Och under hela Juli månad kom han dit och gjorde hear dag uppköp i juvelgren Hallbergs bu- tik, som förestods af don pikanta kullan. Han försökte så godt han kunde att få prata med henne, men der fans så många konkurrenter. Dels resande landsmän som hon med förekommande artighet till- handahöll råd och upplysningar och dels engelsmän, spanjorer och ty- skar som hon på deras eget mo- dersmål animerade till att köpa af de vackra saker hon hade till salu. Och så Paris förnämsta eleganter, hvilka blifvit ditlockade till den lilla ansprilkslösa svenska villan af ett porträtt i La Vie Parisienne sota framställde fröken W. som kulla. Och devisen under porträt- tet bestod af den filosofiska re- flexionen att om svenakarne se ut så der nå har man minsann inte tråkigt i Stockholm. Äfven med den hasta vilja i verb den så hade fröken W. icke myc- ken tid att egna åt den långe, blon- de engelsmannen, åtminstone icke på långt nar så mycket som han suckade efter. Plötsligen i Augusti försvann kul- lan från den svenska villan. In• gen mer ån hr Janson, chefen för firman Hallberg och hennes syster fru Hjortberg, visste hvart hon ta- git vägen. Hon hade med fru Hjortberg rest till London som gäst till den långe blonda engelsman- nens familj och då vardt hon för- lotvad med honom. Han hade nyss blifvit chef för firman som eger en- orma besittningar och plantager i Indien. Straxt efter förlofningen reste fästmannen till Indien och å- terkom först den 4 Mars i år. I trolofningskontraktet stipulerades att om han innan gi ftermålet skul- le aflida, så erhö lle fröken Wret- mark 50,000 pund sterl. (cirka900,000 kronor) att trösta sig med. Förlofningen eklaterades icke, u- tan har hållits hemlig till för någ- ra dar sedan. Fröken W. har till den 1 Januari i år förestått juve- lerarefirman Hallbergs filial i Paris och derefter skatt kasaörskebefatt- ningen hos firman här i Stockholm. Och denna befattning lär hon lem- na först i början af nästa månad för att den 1 Maj i London fira sitt bröllop och dermed blifva egarin- na till en förmögenhet som upp- skattas till cirka 20,000,000 kronor. Ohyggligt e.jelfmord. Patrule- lands poliakonstapelu hörde i går kl. 1 ',12 f. na. ett skott från huset nr 25 Luntmakaregatan, och dr, han jemte andra personer skyndade in på gården, upptäckte han slutligen i en vedbod ett hufvudlöra lik sit- tande innanför dörren. Hufvudet hade den olycklige bortspringdt, an- tagligen genom att stoppa en dyna- mitpatron i munnen. Vedbodens tak och viggar företedde en hemsk syn med sina blodstänk och köttslamsor. Sjelfmördaren har befunnits vara 33-årige arbetskarlen Daniel Persson, somjemte hustru och sitt barn, en son, bodde 3 te. upp inom &tamda egendom, Han hade anetallning vid atadens arbeten och ansåg. ha en jemföreleevis god ekonomisk stall- ning. Den senaste tiden hade han varit mycket orolig till lynnet orh botjat •festa om« en smula. Men ingen anade att han umgicks med sjelfrnordsplaner. 6ramtlanben. Mordförsök ooh sjelfmord. Från Kristiania telegraferar.: Geoeralkon- eul Simson var i onsdags f. v. föremål tör mordförsök at en af sina han- delebetjenter, som anhållit få tala med honom i hemmet. Det uppgif- vee, att handelsbetjeaten försökt af- pressa hnnnm penninzar samt alt a Snu, on vigrads, han ,sot 'torson, t1- sköt tre revolverskors utan att träff,. flandelebeijenten sköt sedermera sig Eldsvåda 1 Kristiania. Natten till i Nantlaw4 kl, 12,, 'idealt eld i r v.a. domen Kungensgade 22. der Volt- mans buzir ar inrymd. Elden utbröt i andra våningen och snart var hela byggnaden ett enda eldbaf. 1 huset, Nom till största delen upptog. al bu. tiker, bodde i en vindsligenbet co man och en åldre tvinna, hvilka nå. stat, °klådda klåttrade upp till hu- set gafvelripeta, der d• genuin sina nödrop ådrog° sig upprnirkimmheten och rådlades genom stegar. Efter två timmar var man herre öfeer el- den. Varulagret var föraåkradt för en trillion kronor. Ensamt (erotik ringsholaget Aliance sr intresserad( för 30.000 kr. Danska klasslotteriet torde nu snarast komma att få Sin i Hera år bebådade förhöjning af lotternas an- tal. I tolktinget föreslog nernligen i torsdags konseljpresidenten Eatrup att dessa skulle ökas med 15,000 och då ledaren af den moderata ven- etern, hr Tutein, förklarade att hans parti ville gå med till 10,000 yttra. do h. exc. att han kunde vara nöjd alven hårmed. Under nuvarande partiförhållanden inom (Unika rike- dagen år i och med detsamma staket, klar. Man beråknar att staten hihi- genom får en inkometförhöjning på 200,000 kronor. Kwegtorva-skandalen. 1 en un- der denna rubrik i Kopenhamustid- ningarne omtalad råttegång her kri- minalritten i lördags atkunnat dom. 1 Oktober förlidet år liaktadea en elagtare Johan Ulrika för det han sålt tuberkulöst kött till en annan elagtare Harald Hansen. Ett par dagar deretter traktades Ulriche son Carl Ulriche och slagtaredringen Christian Hansen deum delaktiga i brottet. De traktade hade under loppet al 1 I', åre tid sålt tal det i sanitetstlagieriet kasserade köttet till Hansen för aammanlagdt cirka 2,000 kr. Denne åter sålde köttet i sin butik elektorn vederbörligen kontrol- Ierudt och till menniekoföd• anvand- bart. Chfatian Ulriche har ou dömt. till 8 månader., Christian Hansen till 1 års, slagterremietaren Harald Hansen till 18 månaders och elagtaren Joh. Ulrich. till 2 ära etraflarbete. En länsman. Från Trondhjemn telegraferas till Verdens Gang: Linamannen i Meldalen, Nordfö- me, bege( eig natten mellan 8:e och 4:e dag jul ut bevipnad med revol- ver för att, som han ende, företaga en undersökning med anledning af ett slagemål. Då han korn till en gård och begärde ett der slippa in men nekades, började han skjuva med revolvern ooh fordon dermed till stor förekrackultie för folk. nåradsstyrel- sen uppmanade honom att taga at- eked inom 14 dagar, men då detta ej ekett, har hiradast■ releen nu vinalt sig till amtmannen med begäran om hane afakedande. Amtmannen eva- rart' alt han redan fått titt sta& för- modligen en muntlig skrapa. Sty- relsen har nu vands sig till en ad- vekar lör att bli af med honom. Ozaren ooh finnarna. En kor- reapendent hån l'eter.burg skrifver till fineka Ilufvteboad bladet: eEtt glådjaude meddelande est jag mig i stånd att göra. nentligeo att kejsaren och kejsarinnan under loppet af instundande sommar Inies gasta Finland och för några dagar rappell sin bostad i Villmanstrand. Kejlearen har nyas tillkionagifrit denna sin •Isigt med tilligg att allt finskt intresserar honom på det tidi- gaste och att ban långur efter att göra bekantskap med det första flo- ska kavalleririgetventet, de Willinan- strandska dragonerna. h lod arens afskeds- predikan. hela menigheten 'var samlad, men prosten kom inte, han bade fått I1I an viatade och väntade. Kyrk- folket hade fyllt hinkarna och klor:- karen stod i koret och alg mot dör- ren. Organismen hade satt sig vid orgeln och bllgtrampareo hade gjort sig redo att Uri.. Då kom en pi- ga Irån pressgården; hon gick genom sakristian och gaf klockaren en vink. Denne skyndade bort till henne för att få höra hvad som stod pi med presten. Hon hade en bok med sig från honom och skulle helea och ab Ra, att han fått förfall och att kloc- karen kunde lisa upp ett stycke ur po.millan. Och då han öppnade boken, föll ett skrifvet predikotnannuakript ur densamma. Den har preaten be- teirodt afaedt för i dag, tånkte kloc- karen, och skulle så till att lisa upp den. lian steg upp pi predikstolen, till stor förvåning för församlingen, som fick mycken respekt för klocka- ren, då dess såg det; ban var nog stylvare karl ån de förmalt sig. iKlockaren satte på eig glasögonen, hostade och slog upp boken; ban låste som en press. Folket satt och hörde på; det var en afekedspredikan, som preeten hål- lit, då ban lemoade sitt förra kall. Klockaren företod snart misstaget; men nu var det för sent, nu fick han stå sitt kast. .Skall klockaren resa ifrån cies?. ~kto" folket. Det var ledaarTt, ban som höll så mycket af oss. Och vi ha sannerligen inte sparat hvarken 1,å offer eller betalning. Och klockaren låste. Församlic- gen gret af rörelse, och då predikan var slut, kom en af åbörarne fram och frågade om församlingen finge upptaga en liten kollekt till klocka- ren. Jo, för all del, det fick den hellre ån gerna. Och si spelade, en offerpsalm, och hear och ett gick fram och lade sin skarf i offerkiatan till den Icke klockaren, som nu skul- le krona sin ansvarsfulla post. Då klockaren stoppade penningar- ne i sin ficka, sade han till sig /jolt: , Det år dl inte för •Iltid man tager skada af ett litet misstag heller. Nu tror jag beatimdt, att jag låter beve- ka mig af folkets böner att stanna der chderta. jag i gjorda orda han. Och •■•••■•.! a 1. c b ir fe 1, t- at 1- ål it1 1 G8 - - — 165 — också genast presenterat sig för herrarna såsom den Pada arfvingett till den atlidne och såsom sådan legi- timerat sig. Till och med denna okonstlade qvinna frapperade det, i hvilken noggrann ordning de papper befann° sig, som Mildner förevisade, och bon till- fogade: — Min Gud, om det icke vore vanvett att tro tågot sådant, skulle man nästan tvingas att tänka sig an denne bdrre var förberedd på sin onkels död och r . ö tut anskaflat alla papper, ty i regeln bär man ju ic ke allt sådant på sig. Ack, och don arma fröken tetomt; hon är naturligtvis nu hänvisad till den unge kase nåd, och af honom har hon säkert ingenting , 4oppas. Det skulle också hafva mycket upprört t .tt er, om ni hade sett hvilken scen han atälde till tntä att arma barnet, sedan herrarna aflägenat sig „ --; 4° att hitta någon upplysning angående den sflid- b e förmögenhet. Han uppsökte fröken Emma på ,.._ °12n ell rum och beskylde henne rent ut för stöld : u t Påstod, att hon ovilkorligen måste vota, hvart ",44ingarne tagit vägen. Då bon snyftande förkla- ", att hon ingenting visste, vardt han så ursinnig, h".." hat, gick bort emot henne och skulle harva (slagit Om jag icke trädt emellan. Han har gifvit fris kon frist tills i morgon för att framskaffa papper eller åtminstone en uppgift rörande förmögenbetatör- hå llandena, och han svor, att, derest bon icke ville des jag af den verkan, som dessa ord frambragte hos 21 liga honom sanningen, ban skulle öfverlemna benne min ursinnige motståndare. Hans ansigte förvreds föret till ett grin, derpå framträdde på detsamma ett elakt leende, och med våld tvingande eig till lugn, sa- de ban: — Min herre, vi hafva bagge orätt, ni, då ni blandar er i en angelägenhet, som icke egentligen angår er, och jag, som med sådan häftighet uppträd- de emot er. Ursäkta livad som passerat. Bo bär, så länge det konvenerar er, men jag ber er enträget att icke vidare blanda er i mina angeiägenheter. lian lyfte på hatten och försvann in i huset. Emma tog min arm, och vi ginge tillsammans genom trädgården, rådelående med hvarann, hvad som nu vore att göra. Jag behöfde nu icke genera mig för att med en viss förtrolighet umgås med henne; ty derigenom ett jag uppträdt som hennes beskyddare, hade jag blott alltför tydligt gifvit tillkänna mitt in- tresse för henne. Det kom nu icke an på, hvad förhål- Mildner och de andra i villan tänkte om vårt Emmas framtida ställ- trygga lande, frågan var nu att förklarade henne derlör helt kort, att hon ning. Jag borde uppsöka omedelbart efter Liebiga jordfästning tidigare öfverenskom - min mora bus och jemlikt vår betrakta det såsom sin tillflyktsort, samt gaf mals° skulle söka mig henne den försäkran att jag strax permission. för att ejelf bringa henne till min hem- armar. Jag varnade ort och föra henne i min mora sått gifva Mildner anledning på något henne för att till någon tvist och hellre alldeles gå ur vågen fOr OD0C13• PittarithanDa. Alltid vördnadsfullt. Man skall alltid uttrycka sig vördnadsfullt, link- te Roteoburger Zeitung och skeet: — Ii. m:t konungen af Holland behagar lida af vansinne. Från skolan. Lårgren: Kan du namns en stor man i forntiden? Lille Karl (triumferande); Jätten Goliat. Tredubbel förargelse. Du ga- ger att buetru din år vid dåligt lyn- ne. — Ja. — livad var hon då stött Myter. — Först vardt hon förargad på pigan, sedan på mig emedan jag icke liksom hon vardt förargad på lågan och slutligen på sig pjalt eme- dan hon lat pigan förarga eig. Snillet har sina gränser. För- iåggarece — Jag har låst igenom manuskrip- tet som ni hamnade oss, jag.,.finuer iilån god, många vål tecknad k•- rektorer o. e. v., men karlekaeoeser- na åro kalla eds uppstyltads. Skulle ni inta kunna förbittra dem litet? Författarinnan med ett uttryck af trötthet: --- Jag fruktar att jag inte kas det. Jag — ar gift. Aseelel~1111111~1.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.