fallrop, for grerve Måneter (lenhet ban föret haft.. Kammarherren L8.; wenhieltn öfrerhoppade nu aderton ryttmletare inom vapnet. Det anta- ges, att hane kamenisrherrentel för- utbestimmer honom till chefskapet för regenientet etter hr Sjöcrona. 2) Ännu mer uppeeendevickande var drottningens kammarherre Ii. v. Stockenstrame mr:åmning VIII chef för Svea artilleri. År 1883 blef v. Stockenetröm, med förbigående al 9 åldra kaptener vid regementet och 33 inom vapnet (ex- empelvis Schaurtau, Werner, Buhe- mao cn. fl.) major i armen och chef för artilleristaben. Två År derefter, då vid Göm artilleri uppkom en le- dighet i re gementeofifcersgtaden, '.il- le g eneraltålttygrnamaren befordra kapten Renner., under det krigsmi- nistern Ryding gynnade militiratta- chn Fröding. Det var nu alldeles på vippen, att konungen — såsom vid dylika fall ej sillan hiuder - skulle vilja en tredje, nemligen den högtförtjente ho/mannen von Stoc- kenetröw. Men då intraflade, allde- les emu med verkningarna af eu pro- tektionietisk tulltaxa att det ernmskyd- date kom i strid med det andra: mi- nistern i Berlin frih. Bildt mellankorn nemligen lör att skydda sin 'lagting Fröding, och effekten af denna mel- lankomst var att v. Stockenetröm den gingen icke vann den befordran, bvarpå hohjenstgöringen beredt ho- nom eine råttmåtig• anspråk. Kort derefter yppades emellertid, genom cnefene for Svea artillerire- gemente oförmodade död, nya uteig- ter för kammarherren. Det var då ifrågasatt att på samma gång befor- dra Alven en annan bolinen vid sam- ma regemente, konungens adjutant kaptenen von Vegesack, mera kind som rolighetsminister") in for sina militäriska talanger, men pi grund af sin hoftjeoetgering redan designe- rad till kommendant i Stockholm. För att nu hjelpa fram en så förtjeot man, föreslog man tygmaeturen, åt- veratelejtneet Silfverevird, (hvilken ej gitt in pk ny stat och ej var skyldig ett taga afeked vid 58 års ålder som ben redan passerat) att ge rum lör den S.ockeeetröm—Vege- rackske kombinationen; han hotades med att tygmåstarebefattningen .kulle uppdragas it annan person, och S. sålunda nödgas mt, efter flere års albrott, ingå i tjenetgöring vid rege- mentet. Denna uteigt att kanske blif- va kommenderad till divirionechel i beviringelågret var for S. så litet lockande, att eo e. k. olyckehåndelee, en kula ur dec skicklige och förtig- tiga skytterea egen pistol vid en mål- skjutningsafning lindade hans lit. Nu funnoe mledes två regemente- officerareplatser lediga vid Svea ar- tilleri, och intet tycktes hindra pla- nene smrkmallighet. Men af frukten lör ett allt lör las gljudt inietmetje ryg- gade man likvit ett par steg tillbaka. Till den ena lediga platsen befor- drades en åldre kapten som redan hade kastat alla numer på vidare befordran ötverbord och mod [enlig att inlemna sitt afeked; han var nem- ligen icke alle farlig lör vederböran- des ytterligare stigande i graderna. Och vidare orduedes förhållandet mellan herr kaptenen Vegreack (al- dre, och majoren i antian v. Stoc- kenetröm (yngre) på sådant sått, att då de med ett per meneder. tidskil- ned blefvo majorer, den senare in- trådde som &det, men i regementet, slet/ende tuejorelönen till ilen lörre, som bittre benölde den, och som så- lunda blef major rid regementet, ined tur efter von Stuckenetröm. Man år emellanåt frestad att tro, att det By- eabeineka kejsardömets hotteologe r från sin• grattar inspirera (len sven- ska krigsstyrelsen i slutet al nitton- de seklet. Detta år lör-historien om denne droutingene kammarherre, enat i fjol utnimdes till ölverete och chef lör Svea artilleri. Han var, då 1890 års rangrulla utg•fe, den tertioåttonde i bele ofveretetöjrnantegrad en. 3) Når (Undre år vid seppörh•ml. jonen en vakans (etter hr Stolpe> uppstod, hvilken borde fylla. med ect truppolticer, kunde man halva till Kallborg transporterat (len vid pon- tonierbataljonen tjenetgörande "extra" majoren hallberg, da ju på ',emo- t:negerns. stat blott finnes 1 major; men han låter halva önskat i följd in några privata konvenansskal, att tå qvaretann• i Stockholm. Chefen lör fortifikationen kastade då sina ögon på kaptenen af 1:a kl. Minnen. Men en hög person hade önskat och Tentat att M höra ett an- nat namn — det i följd af eligtfer- hraroen våra lirare fick- tes ejelfte skaffa sig kir:nedom Tål- ljudande namnet //t-erfe/dt -- och ' i alla hiadelser icke Ahlinane namn. •) Ni, bio ork koleran» £11611., h. • tår ss ..ter akt rigerentet, uns elbet skalla Tala lieilletit r, varst ajap a 1 th.sat• förtag. »Allt ter tescertaimet m ein viga. Kölniteshe Zeitung medgifver ett hendeleen i verkligheten tilldragit sig ungefirligen Al som Blowitz skil- drat den. HENRIK LARSO Ett besök 1 norden af franaka nordsjöeskadern. Den nona pao- LAHOLM, eareekadern begifver sig i midten al Juni till Skottland, Skandinavie n och Danmark. Från Köpenhamn seglar eskadern till Kronetadt. Henrikssonska huset, rekommenderar sitt nyinkomna lager af Modell-Kappor Förbrödring mellan tyska och franeka arbetare. I lördag. ned- iCk från J. A. Wettergren & C:o, Göteborg. Huga frän Koftor: 12 „ hr. 7 till högre ffi pris, htherdrlokare L'_1 Irland. Fria rr 71 IT iy,ipptyffer största och vackraste urval. Beställningar åt :kappor utpras elegant med säkerhet och fullkemlig garanti af samma tillskä rerska so.a under föregdemle säsonger till publikens fullkomliga belåten - - het infur s t mottagne beställningar. P ro fe n eVG sker en • Le hall timma efter måttagning. • ham». .. i (»yard:gas pa samma daq de beställas då så fordras. å p z211 4 ItZIC . Za lade deleget öde från tyska bergvers, arbetare på Nre Lechaise i pari en krans på de år 1871 arkebuseree, federeradee graf, vid hvilket lo tal hölloe mot den nationella dem vinismen. Älta London bkrilvem För någon tid sedan gick genom pressen ett meddelande om art i e e stor del af Irland, i synnerhet dee del eon) bebos af prnteetaater, hade lasten att dricka celler på ett 'öde- ramin sått gripit omkring sig. Etber- drickandet år en jenfeireltevis ung lam, endast omkring 30 år gammal, och skall vara fö'j len at måttlighets- etrifvandena på den spana öm, Folket almar brIleminet och begag- nar i trallet den hastigare berueend e, billigare reken], som 'tgm i offent- liga massor på apotek och i bodar. En gallon ether (I kanna 74 kub.- Inta) kostar endast något olm 9 kr. Deo dos som tages varierar mellan en tisked och ett vinglas. Drink'. ren klammer i hop nian, störtar h- eligt i sig drycken och försattes el- stan ögonblickligen i (Stukade till- stånd. _ AA#A):€1»4.Ä.3 «».4 OX 0 .0 3X4» Y 03 :6tat 0~3~1 »XX »Y> Tditodngtn. Hr Ahlinan år nemligen miesfetglig af två skal. Det ene, att han vid en snitt: virat en med hofetiketten mindre vål förenlig, men alldeles ic- ke illa menad råttlramhet mot en vie, att, andra, Det generalmajor. han, som vid 188-; års taltötninger hade att afgifva yttrande om Ititup- ligheten af infanteriets s. k. barburs • verktyg, i ein rapport helt upprik- tigt förklarade, ett ben ej kunnat derom bilda sig något omdöme, eme- dan verktygen ej kommit till an- vindning mer an vid ett enda till- tålte, då nemligen — om vi ej miss. minna oss — några diken skulle i- geoskottas på det h. net måtte kun- na beqvimligen rida fram och al- tacka trupperna. Denna nakenliga uppgitt toge urin någon anledning solo malice, och hr A. var från den stunden markt. — Den höge perennen reftmered em hltnan och förordade i snil- let Bergslin, men honom ville lorti- fikutionschefen ej veta af, och så Blöta freden på det sått, att den ni- onde i ordningen al kaptenerna vid kåren, L. Munthe, nemdes till major. Det år naturligt, att en kriget:orn- ater, hvilken tycke, uppfatta sitt em. bete P01:11 ett ukontraeignationm. ga. romål, ej hade något att invanda mot denna "numera icke ovanliga. kuliem Maii5ver. 4) Den ljerde al N. 1). A ~för- malda ~amningen ar kaptenen vid Svea artilleri G Geijere till chef för urtillerietaben och major i armen. Man hade, enligt livad vår kollega upplyser, haft Mr afaigt ett namna honom till major i regimentet med förbigående af 13 kaptener inom hans kår och 43 inom vapnet. Vi skola något komplettera listan, dock blott med en del af våra an- teckningar. 5) 1 början af d. å. utnatedes till major vid Svea artilleri den åttonde i ordningen at kaptenerna vid regi- mental, hr al Donner. 6) I slutet af forlidet år betordni- des till öfveratelejmant och förete mejo vid Elfeborge regimente ma- joren vid Uplande regimente (MIL L. I'. Ltljencraniz. Han hoppade öfeer trettolem majorer. Han var Tal således dem alla elverlågsen i nå, tjenst och skicklighet.? Je, visserligen var hen det: ty han hade icke blott den fartjeneten att vara •deleruate utan ock den emi- nenta skickligheten att vara hr krtys- soinister l'almstterna4 irciyer. ■ MIffieffi Ntnbn. Den nordamerikansk-italienska konflikten. Enligt telegram Iran Washington och Newyork till engelska tidningar har den italienske gerandtens hem- kallande från Washington våckt den största förvåning, ja upphetsning i Förenta staterna, der det med an- ledning deraf cirkulera de vildaste rikteo. 1 Washington berått's det sålunda att aderton amerikanska med- borgare fångdata i limn, berest man ville behålla dem som giselan, till den mellan Italien och Förenta sta- terna evenvande frågan om uppränd- «, för lynchningen i N. w Orleans blitvit afgjord. Andre rykten harva talt om amerikanare, som kastats i fångelee i Florens och andra kali- eneka stader. Ehuru förhållandet mellan de två staterna för nirvarontle år epåndt, betecknas dock det hela endast som ett missförstånd. Om lynchniugen pågår nemligen i dessa dagar undet- sekning i New Orleans, och en skrit- velem från guvernören deretådee till mr Blaine, som denne å ein sida sande till den italienske ambassadö- ren blott och bart som en simpel notis, uppfattades såsom ett ultima- tum från Förenta staterna och ett bevis på att regeringen i \Vattning- ton icke ville åtaga sig ansvar i en sak, eotn ännu var understöld dom- stolarnee behandling. Från Filadelfia meddelas till Ti- mes att det ännu icke år officielt konstaterade, huruvida någon af de lynchade perronerna verkligen var italiensk undersåte, och ansedda tid- ningar betrakta Italiens diplomatiska uplaradunde såsom i alla båndeleer något förnummit. Skiljedom skulle låttaet halva slitit hela tvisten, seden väl frågan om de mördade personer- nas undereitliga förhållanden föret blifvit afgjord. • Ryktesvis påstås att kongressen skall inkallas till en ur- tima session, men huruvida deeea rykten öro pålitliga, Ar ånnu högst tvifvelaktigt. Såsom bevis på den bland italie- narna i Förenta staterna rådande jesningen meddelas i ett telegram från Newyork att i Hatzleton i Peon- pylvanien italienarna hållit ett hem- ligt möte, der deeee på ordföranden. dolk :ulligt ed på att 'Minnas genom att mörda une ikaner, ek vida de pereoner, som lynchat italienarne i New °denne, icke etruffite enligt lag. livar Ar amiralen 1 Om amiral Duperm4 , befilhalvare för den franska medelhateeekadern, betittar en Pm-bindning följande muntra historia: Natten mellan den 28 och 29 Mars telegraferade toatiztasinietern Barbey till amiral Duporrct i Toulon att han genast skulle begifva sig till Juan- golfven och dit åtföljas af eForrni- dablee, som för hans flagga, samt eTegem Med telegrammet i handen springer en officer i en båt far ut till ormidable, der han tror att a- miralen solver de ratifirdiges tömt). Men o ve, hr Charles Duperte år icke om bord. livad skall man göra. General- staben likar i den största förvirring, ty ordren lydde: "ögonblickligt upp- brott!" Men byar skall man drifts upp vår eskaders befilhafv•re? En- ligt aondige ar ban i Nizzai enligt andra i Mentons eller Cannes; man telegraferar åt alla håll och vid ki- nden på morgonen erfar man att han är i Monte Car!u. Emellertid har från marinen iniete- riet ingått en andra depeche: vilja veta timmen lör aftesarm. Ände- !Igen natten mellan den 29 och 30 Mars intråffar amiralen i Toulon och finner tre chiffertelegram i hvilka generalstabschefen uttrycker sin för- våning öfeer att ministeriets befall- ningar icke utförts och begår för- klaringar derom. Men amiral Duperte liter icke bringa sig ur fattningen af dylika småsaker. Han telegraferar direkt till marinminietern Barbev att han ansett det olImplir att utfö ra hans etta på grund af befallning, och den stora bal, som prefekten amiral Rieunier deo 30 Mars skulle gifva i Toulon. Under tiden hade också engelska diettningene hofetat, hos hvilken Duperit: ekolle atflegga vi- sit, vidtagit alls förbi redelser för att den 30 Mars på middagen mot- taga amiralen, och I/tiken entente skulle man val förebårs för en man- kering. Då DuperrE utnåmdes till chef öi- ver franeka medelhafseskadern, hej - dee många röster deremot, och det ser ut, som om de bkulle få rått. Att fyndighet ooh godt lynne åras ovärderliga egenskaper bes en diplomat på en kinkig plats bevisas bland annat liven af följande: Times Pariskorreapondent Blowitz har i Revue Illueti6s publicerat en artikel om den tyske ambassadören i Paris, grotve Mönster, i hvilken artikel bet-åttio nedanstående anek- du.:1 fjol for en dag grefve Monster, tued grefvinnan Marie Mönater vid eiu sida, i öppen vagn genom Ave- nue des Bois de Boulogne. Der höll man just på att utdela kotniuiesbröd till några kompanier reservsoldater. Då hördes ropet: det år tyske am- bassadören.. 1 samma ögonblick lyf- te en reserv• soldat, blek af raseri, armen och slungade sitt kommiesbrod mot vagnen. Brödet triflade bohem tene hatt och uppfångades af denne. Grefve Mönster vilade sig genast om, befalde sin betjent att åter satta hatten på sig samt ville Aterlemna brödet för att icke förlinga den får- argeliga episoden. Men no hade re- aervaoldaterna trångt sig omkring vagnen och "fraktade i upprörd sin- neememning huru allt skulle aflöpa aDen som kastat brödet sprang. fram och skrek: — Mitt bröd, var god och gil mig mitt bröd tillbaka. -- Nej -- svarade ambassadören, i det ban lugnt vinde sig om. - Det vill jag icke göra. Jag måste halva upprittelse, oob den får ni gä- lla mina lillatar, GOM mycket tycka om detta bröd, mÅttöljd al alla:lånt skratt och bi- Hr 0. M. lyörnstjerna väckte i lurdagg i Fereta kammaren motion om legbestimmeleer mot katolsk agi• ration i vårt land. Ilr B. liematiller, att rikedsgen må i elcrifvelee till k. ma anhålla om sådan antiring i nu gillande lagstift- ning angående !rammande troebekin- nare och deras religior sötning, hver- igenom vid aktenekape ingående mel- lan makar, tillhörande olika trossam- fund, allt obehörigt tvång på deras samveten från vigaelförrittaree eller siAlakörjaree sida undanrödjes med afeeende å den lire, benrå deras i aktenekapet födda barn skola uppfo- stras, samt vederbörlig kontroll intö- ras, att gillande föreskrifter i Ment afseende efterlefvas. — Hr Odell har väckt motion om lindring al § 9 mom. 1 i tattigvånt«- förordningen i syfte att hindra och förbjuda bortauktioneritty af faittgAion. L ,gutelcottet har atetyrkt motionen. Företa kammaren å erremitterade åreodet till utskottet, Imaternot an- dra kammaren, etter en lingre de- hatt. med 133 röster mot 81 biföll utskottets heinstållan. Undervisning 1 rusgifvende Am- uens natur och verkningar, Av- dra kammarejn behandlade vid slutet af earnmantrådet i lördag. sitt företa tillfålliga utskott• utlåtande med an- ledning af hr 011as A. Ericeeons mo- tion, i hvilket utskottet hemman om en ekrifvelee till k. ma med a:Mi- lan om utfärdande af föreskrifter att vid rikets !ekoverk, sernivarier ocb folkskolor en efter lirjungaroes upp- fatteiegeförrnåga liernpad undervis- ning t brand° de rtagiftatide dryc- kerna' natur och verkningar skall sammanhang med den driv' undetrie- niugen meddelas. lir Hammarlund hade i reaersati• ou med närmare anslutning till mo- tionen yrkat att undervisningen i de ruegifvande ikUlDet1118 natur och verk- ningar måtte meddelas vid undervis- ningen i naturkunnighet. Kammaren biföll denna reservation utan votering, efter en stunds diekue. (don, under hvilken utskottets formu- lering af ekrifvelsen förordades al hrr Romberg och Sotterman och bi- fall till reservationen yrkade* at hrr 011aa A. Ericsson, A. Th, Pence-toa i oeterhanInge, E. J. Ekman, Beck.» man, liammarlund och P. P. Wel' denetröm. Företa kammarens tinnings ut- skott.' n:r 2 har tillstyrkt hr Ungers motion om utetrIckning af frtlys - ningstiden d ely, si tutt elgjegt endeet varder tillåten de första 15 dagarna al September manad, samt föreslagit en frametallning i linnet till k. tn:t. Samma utskott har i anledning al motion et hr I'. M. Söderberg 11- Wide. tillstyrkt en (rammade:ing till k. ma med bagaran ona utredning, huruvida icke genom statsmakternas försorg tillfall* kande beredas (Si'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.