"Mao. 14~~»~WW W3 IN ON MEXeieti«449:41:«010000( 40~ HENRIK LARSON, Den stora boer-utvandrinifele• Ont den tilltinkt• boerevandrin- gen skrifter «Pall Mall Gagettes föl- jande: *Seden det olyckliga boerkriget, dagar bar i Sydafrika aldrig berikat e n elden rörelse mom nu. •Daily New.. vet att tala om stundande tri:appell:il:tingar till Betechuanaland och bebådar en interpellation harem i parlamentet. Hålla vi på att råka i krig eller hvad skall allt detta tje- e a till? Svar: «Den stora utvandrin- gen, och det ar något, om hvilket vi höra mycket, komiske gode, kanske ns. E- ondt, i den nårmaste framtide mellertid kan det vara nog, om vi göra våra lånte förtrogna med redan bekanta fakta. «Det år icke allenast de ryska ju- darna, NOM långt. efter en emigration. Arven Tranevaalbönderna, sönerna till de man, NOM för femtio år sedan drogo från Kåpkolonien till Trane- planligga en utvandring, en • ny stor strecks från Transvaal till norden. Banayailand, deras sista !M- un, land, ar den strax norr om östra Transvaal på andra sidan Transvaal liggande trakten. Bestående at slit• ter, passande till beten och mineral- baltiga, skiljer detta land det portu- gisiska området från br Rhode" bo- lag" landamåreo, hvilket emellertid påstår att till och med detta jendö- releeeie lilla stycke singeos lands Mysts det samma af höfdlogen Gun- guoyamaa. •Banayailandet, om bvilket de ut- vandringelystne tala, stråeker sig lik- vid öiver ett vida större område, från Limpopo Anda upp till Zambe- ai. Utan att ene fråga ett höfligt slår jag lof?«, förfoga utvandrarnes anfö- rare icke endut öfver det portugisi- ska Manica, utan också öfver beta det britiska sydafrikanska bolagets östra område, deri inriknade det öf- riga Manica, Maschonalandet och ål= nordligare områden. Detta Ar boernas ny. Kanaan, i hvilket deras stora "treek" vill grunda en obero- ende boerrepublik. Huruvida riks- regeringen eller br Rhodes som chef för det hotade britiska bolaget koru- m.* att medgilva invandrarne några råttigbeter eker deese, i fall sådana vågras dem, komma att genomdrifva sic plan med våld, vilja vi båt-vådas icke inlåta oas pl. SI alla hindeleer hafva, trots rege- ringens förklaring, att bon skall be- handla hvarje dylikt utvandringsför- sök som öppna fiendtligheter, anfö- rarnes namn ja till och med dagen och etunden för expeditionene början redan blifvit offentligt bekanta. Bo- ornat program andas den gamla, trot- sige, ejelfettridiga boerandan såsom nedanstående korta utdrag derur be- visar. — Afrikander-boerna tro Sydafri- ka« utvalda folk. De hafva alltid varit civilisationens pionierer. På si- na egna omriden öfverevåmmade af engelsman, halva de ritt att söka sig ett nytt land, der de kunna grund- ligga en ren afrikand,e--nation, der ingen ser sin grannes rök vid hori- sonten, der en och byar får skjuta sitt eget middagsmål, ejelf sköta ein hjord och sin åker samt efter sina egna lagar handskas med de hedniska kanaaniterna. Vi trodde att Kap var vårt Kassaan. sedan Fristaten och så Transvaal. Men öfver allt harva en- gelsmännen följt OM Nu skola vi ta- ga det östra landet mellan Limpopo och Zambeei i besittning — det en- da land som anno återstår oas. Vi begiva haft vår Jesu. och Caleb, nu hafva vi vår Moge och Asron. Hyst- je Afrikan i Sydafrika inbjudes att förena sig med oss förutsatt att han medför egna vagnar, oxar, lifemedel, vapen och andra förnödenheter för e xpeditionen. Tåget skall samlas på Tranevaalösidan 1+1 Limpopo mellan den 15 Maj och 1 Juni samt atter- skrid• floden den 3 Juni. Si viljes en förvaltning och republiken pro- klamera" i ötverenestammelee med deo sydafrikanska republikens grund- lag af ir 1858 och Orangestarens af Ilr 1854, Vi önska icke att kamp med Rhode' starters. Är han en verklig afrikander, denna han påstår, ea skall han lemna oas i fred. Vi er- kiana icke hans ritt till det förlof- vads landet. Vi skola draga in der- uti icke genom vår egen magt utan genom den högste. magi. Der år Lass vilj• att vi skola taga hednin- gar»e laad i beeittaigg, och endast kas kaa målla oss detikrig. • Enr Bismarck framkallade tysk- franska kriget. Det framkallar i Berlin stort uppeeeede, att lurat Bie- mamk inuti e) dementerat ett i se- naste båttet af "Doutaahe Revy" fram- kommet och för honom i hög grad komprometterande efelöjande. Dea paae4a tidskriften ingebiller nicali- EP LAIROLEC ""-, 1•• rekommenderar sitt nyinkomna lager af 9t Kappor Beställningar d 4ppor utföras elegant och med garanti af samma skickliga till- skärerska sons Under föregående säsonger förestått Kappsyeriet. sker en ..a.f Ä i timma efter mättagning. I I lid is ingstyger såväl svarta som coulörta af /srilka framhålles en svart god qvalW, 7 qvarter bred till förvånande billigt pris särskilde afsedd för billiga liontirmationskliidningar. B01111111Styger, samt alla andra varor för säsongen nu inkomna. Platsens största urval och i mönsterväg de finaste. Postprenumeration å tidskrift. Båda kamrarna beslöto i onsdags i Odisputabelt billigaste priser. Alla varor aro nya. VM ZA II 11 0 IT. 3:9»,0 3~~4 !Aie' !Kkf, «i« 1 Cf,Xf»3:«0»4»~ e>>00 Gladstone ligger sedan någon tid sjuk i influenza. Tillståndet Ar dock ej, såvida hittills visat sig, af oro- vickande art. Kejsar Wilhelm och de tyska studenterna. Vi ha förut meddelat att tyske kejsaren vid kåretudenter- nae «kommers« i Bonn den 6 d:e höll ett tal till studenterna. Härom be- råtta nu utlandeka tidningar ytterli• gate: Han deltog i kommersen klådd i studentkåren Borussia@ vanliga afton- kostym. lian ötvertog ejelf presidiet och låt till en början c'rifva en sala- mander. si att gillet skulle få en munter och gemytlig karakter. I sitt tal till studenterna yttrade kejsaren bland annat: Allminheten förstår ej rått våra meneurer (dueller), men deraf skola vi ej lita oss föras på villospår. Vi som varit kår-studenter förstå saken bittre. Liksom under medeltiden minnens mod och kraft etåleattes ge- nom torneringarna, så förvårivar man nu genom kårlifvet det mått af fast- het som behöfvee långre fram i lif- vet och som skall bestå eå !inge som det finnes universitet. Ni ha alven tåakt på mir son i dag, och derför tackar jag nu af he• la mitt 'ijåns. Jag hoppas att gos- sen, då han blir gammal nog dertill, skall intråds i denna kår och att han måtte röna samma vanliga mottagan- de som på min tid kom mig till del. På kejsarens kommando 'ref man del på en salamanders under storman- de jubel. Kejsaren böll sedan flera tal och fortfor att presidera till litet öfver midnatt. Då han lemnade salen uppstånds studenterna: •Heil dir im Siegerkraor.... Boulanger utvisad ur Belgien. Ministerrådet i Bråseel km beslutit att Utebli general Boulanger. ä4ikodag tu. Med anledning af en at hr Adel- sköld 'lekt motion hade första kammaren. 2:dra tilltalliga utskott herogitallt om en skrifvelse till k. ma lör vinnande af ett rattvisare och bittre ordnande af förhållandet mel- lan lappar oas bofaste. Vidaoståld votering ekloge ut- •Itotteta löreleg med 62 röster gnet förslag. — Andra kammaren har bifallit resp. utskotts betånkande betrftffande förbud mot försäljning nattetid för minderårige. Detta beslut fattades med 105 röster mot 79. "Förklaringar." Den förklaring, bvilken, såsom vi i föregående numret antydde, •fgif- vits af medlemmar af Första kamma- ren, b. excellens statsministerns åhö- rare, om dennes bekanta yttrande, år, mager Stockholmstidningen, i mån- ga afeeenden anmirkningevird. Vid Fåret@ kammarens enskilda möte hade a friherre Gustaf Åkerhielm från Stockholms låns i sin egenskap af af kammarledamot haft ett yttrande till ,,kamraters, och si heter det i förklaringen: ei detta föredrag före- kom intet som enligt vår uppfattning innebar något hot mot Norge och norrmånnen«. Sålunda «enligt deras uppfattning., d. v. 6. uppfattningen kunde vara onnnorlunda. Men hvilkaa uppfatt- ning år nu hår framlagd? Jo, sum- ma 35 ledamöters. sålunda icke ene tredjedelen et de nirvarande. livad tänka då de öfriga 70? Antagligen vart emlit förklaringen, eltereuin de icke underekrifvit den. Mellan nam- nen på de 35 underteckniugarna hur man aå goda som en annan förkla- ring, nåndigen att enligt de 70 an- dres uppfattning innebar verkligen det talda uttrycket ett hot mot Nor- ge och norrmannen. Saken år så- lunda ytterligare och i högre grad ån genom något af de obetånkearnrua rentvaguingsförsöken föl vårrad. Efter att b•tva beklagat, det hr statsministern al sent algal gin för- klaring, (i det till stortingsman An- kor afeinda telegrammet), yttrar Da- gens Nyh.: lir etateministern har emellertid nu högtidligt förklarar, att att haft med vipa ord, huru de ån fållo sig, icke «nona' eller kunnat mena att ene antyda något hot« och ingen 'viftar, ingen bör tvifla på den- na förklaring. Men kvad som står (Ivar år dock det att statsministern begagnat uttryck som många bland hane vinner funnit olårnpliga, att han talat så som ingen statsman bör få tala inför en samling al landets representanter, att han för en reto- riek vinduing offrat den törsigtigbet och precision som åro oundgängliga egenskaper hos en konungens !Orme rådgifvare. Det anstår icke en nian i hans stallning att, om an resonans- bottnen ar aldrig så god, utan orsak anda toner som klinga Wik' i öro- nen på grannarne, arven 0113 han ejelf aldrig så mycket fe:Makat eeg i dem.. — Statsministerns förklaring till stortingsman Ankar har i bsoderleia- det i allmänhet upptagit. såsom föga egn•nde att förbattra situationen Doyda da rffn,e.: I verkligheten h in Reglering af arbetstiden. gr Fridtjuv Bergs af utskottet af/styrk- ta motion om skrifvelse till rege- ringen angående utredning i fråga om förhållandet mellan arbetsgif vare och arbetare beträffande reg. lering af arbetstiden blef i tisdags af Andra kammaren afsiagen, efter ett yttrande af motionären, som tackade för den välvilliga behand- ling utskottet egnat saken. dra kammarens skrifvelse till re- geringen om zontariff. Afpassade klädningar 34, som voro för bifall till samma Chefen för generalstaben, frih. Rappe höll i måndags i statsutakot. tets lokal ett föredrag för ett stör ro antal medlemmar af första oc , andra kammaren angående möjlig hoten att lösa försvarsfrågan. ali ansåg det möjligt och önekvard att lösa den på grundvalen af de bestående, d. v. a. i enlighet ms det k. harordningsförslaget, om nig ra militåra förbittringar vidtoge hvilket kunde ske stan ökade kost- Ingen zontariff. Första kamma- ren har beslutit icke bittida An. platsens vackraste och rikhaltigaste lager. gen en del intressanta anteckningar från grefve Albert von Boens lit, krigsminister i von Bismarck" mini- sur. I tidningsartikeln i fråga påstås rent ut, och såsom det vill synas efter meddelanden, som hirstamina från von Roon ejelf, att de telegram om franska såndebudet Benedettie sam- tal med kejsar Wilhelm, hvilket som bekant hade till omedelbar följd det fransk-tyska krigets utbrott, redige- rats i ministerrådet och genom Wolffs telegrambyrå daterats Eme och se- dan skickats ut i vadden. an ocmhoda" detss ila gama "t d,hr .,.. et- lle sta neagif n hv a ir a t t inkomnas til 1 l kommerskollegium med anmärk ningar mpt förslaget. aötptpetit llkan för nader. Profiling 2111: teiat b seen stållningen ej föråndrate genom de afgifna förklaringarna. Om frih. Åkerbieltne ord blifvit origtigt åter- gifna, hvarför då ej öppet och årligt upplysa hvad han i verkligheten sagt? Nu ser det ut SOM han ej kan dagcenter..., ej vill stå vid sina ord. Morgenbladet beklagar npprigtigt, att dementien först nu framkommit och tror, att mat, har svårt ett för högt uppskatta don skada som orsa- kats Norge genom den långa tystna- den. °Till och med om frih. Åker- hielms förklaring ej får uppfattas så- song en tillfylleetgörande dementi, år det dock ganska klart att hans utta- landen åtminstone måste uppfattas såsom ett återtagande at hvad han kunde ha sagt. Afven detta måste enligt allmän internationell uppfatt- ning anses tillfyllestgörande.. Aftenposten finner deremot förkla- ringarna från Åkerhielm och Första kaminarrnedleininarne lugnande, men anser statduliniaterne utgång från den post, han komprometterat, vara enda effektiva medlut att i möjligaste mån inekranka skadan. «Detta försonings- offer bör A. lemma, arven orn hans ord blifvit misstydda, och hoppet hirom bör icke betraktas som en in- blandning från norsk sida i Sveriges inre angeldgenheter.« De afgilua förklaringarna, h vilka, liksom förut några svenska tidningars försök att helt gemytligt bortreson- nem hela affaren, i alla händelser synas något konstruerade, icke minst genom deras sena tillkomst, ha sålunda rönt den oturen att halva skjutit be- tydligt på sidan om det föresatta målet. Återstår nu endast att se det definitiva afgörande, den nårmaete ftatutiden har att bringa oss ont den- na sak. Xabolut. Riksdagen afslöts i går på sed- vanligt satt. k'rimarken få icke avvindas som mynt. K. ru:t har bifallit general- poststyrelsens hemställan, att post- afgifters redovisning medels por- tomarkeu skall upphöra samt att all uppbörd af felande poetafgifter hvanned till postanstalt ankom- mande portopligtiga potstförsandel- ser kunna vara belagda, skall från och med 1892 redovisas kontant i :len ordning, som generalpoataty- roben eger att Knattarna. Riksbanken har höjt samtliga si- na utlåningsrantor med en halt pro- cent, Tuilkoniltdas tulltaleförslag. Vid gemensamt sammanträde af kom- merskollegium och generaltullsty- relsen för behandling af tullkomi- tång förslag tall ny tulltaxa, ha de båda embetaverken beslutit att i rkrifvelae till öfvenståthallareent- enlighet med bevillningsutskotteta sammanjemkningsforslag, att poat- prenumeration å tidning som ut- kommer mindre ofta ån en gång i veckan afven må ega rum å ntgif- ningsorten. Vidare beslöto kam- rarne att i skrifvelse till regerin- gen anhålla att samma medgdvan- de må, när sådant utan sarskild tunga för postverket kan ske, ut. sträckas afven till tidning som ut- kommer högst en gång i veckan, Om nya asyfer för sinnessjuke har Första kammaren for sin del beslutit en skrifvelse till regerin- gen, men Andra kammaren beslöt 1 tisdags med 135 röster mot 31 att icke biträda modkammarens beslut. Mogenhetsexamen, den muntliga, vid allmånna läroverket i Halmstad ar af ocklesiestikministern utsatt till torsdagen den 28 dennes. Olyckshandelse genom skenande hist. I torsdags morse intratrade å gården till denna tidnings tryc- keri, att en häst, förspänd en god« selvagn, genom öppnandet af ett fönster i närheten, byars ena ruta af den starka blåsten söndersplitt- rades, blef skrämd och råkade i sken, hvarvid han kom i hattig kollision med ett annat å gården varande dylikt ekipage. Detta se- nares egare, jordbrukaren Juns Pe- ter Bengtsson i Nyby, blef dervid häftigt kullslagen och ganska illa trampad i ena sidan samt å bufvudet. "Våldsverkaren" fortsatte i vildt sken, men hann ej langre ån upp mot stationsplanen, der han hejdades och tillvaratogs. Det an- dra djuret. i sin ordning skramdt at det förra, tyckte alven det vara bast att rymma faltet och kuskade i våg åt tegelbruket till, der det emellertid råkade stupa ned i on grop med den delvis ramponerade vagnen öfver sig, och biet der oin• handertaget. Den skadade Bengt*. son af fördes till sjukhuset, der ban nu vårdas. De honom öfvergång- tia skadorna lårs dock lyckligtvle ej vara at' farlig art, gracksalveriets följder. En i Tjerby tjenande dräng, vid namn Nils Peter Larsson, fick för någon tid sedan värk i ett finger. 1 stal- let för att vanda sig till lekare an- förtrodde han fingrets Vård åt den s. k. "Dönarekanngen" med den påföljd att blodförgiftning snart in- 'talde sig och spred sig uppåt hela armen. Nu först tick laltexen be ett ord med i laget. L. år sedan i måndags under våra å Loholme sjukhus. Den i början hotande lift faran ar nu undanröjd. Kommunalt Vid i onsdags i Båstid hållen kommunalstämma blefva, skrifves till Lah. u Tidn., till le• ledamöter i taxeringskommitan val- da hrr iI. P. Kallenberg, P. or.- van, C. Johansson, L. P.Petereleon och A. M. Graktill suppleanter ut- sagos hrratungardt,Linderberg och Lindberg, alla förut ledamöter i Å- rets bevillningsbe redning. Tjenfitledigliet har af k. ma yl- terhgare beviljats till den lö ner ta Juni rovinsiallikaren i Marks
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.