åltagen ben 11: ikronffe miniflerne W/Indi mibbag met, rfterföllon- i b ; ki (1 5canb ()åtel. sill Denna fen rektion aetooft intsjuoning. rektion ben 12: IN f. nt. allatån- effabern. 5 1 13 e. ni., ultåtber tott miebag för e ffiberno officera- frirfene a reållett , entnabol m. metoden å 9. 1 1åforte under btmfårben fra Trettningbolm. — eocialiflernal weitlefi. till bmilfen elTaberni man- en labiebitl. Taaboyn ben 13: p3 f. m. fonun- ps Mö! å effilera. D e. in• ett:d- ons tross minda b .Daffelbatfen för trådsliten kappa och en omodern hatt. Inkommen i det hu, dee bon visste att nugen för brandskattning limplig smenniakovån• hade sin bostad. blot- a() des.. plagg utbytta mot de van- liga, och pk så sått draperad miss- lyckades hon sillen i sina pytten. Slutligen biet hon dernaskerad af em af ile hoa henne inneboende per- sonerna, bvilken anade oråd och en vacker dag tog sig för att följa efter henne. Si blid visserligen detta be- drigeri stoppade. Men nog finnes det vål liknande geschift qvar. Skilamessor höra till ordningen i ff3betttl iiitaus ten 14: %radie miniflarn/ tent isfett tbc be frontis ocb ofice frinfra folonien i elodbolm. entenen ben 15: entenfTa tiondel :mag å eiripabolm för be frantfa orteratne. lotabopert ben 16: 3),i r. m. bMeu _ Ift 0111bOtt å franfl'a Ordern. 4)3 of- tonen efTobtrne monfhe inbfutet till Subager. ben 17: 9en flora aUmån- tra kem å Uret'. Åtal för tnejeftätebroth Stenur:gen lur tunnat filt finfint) tiD åtal. en- hänt' met fcrfelifien Tr3fctorin f rån gtiflianftob mtb inlåning af 11)44 ut- nud i ett of 2B1rtotin i St atlibomn liebnen ben !3 fifilibne 3unl hållet Iirebtag. en pond (igen dr, att tedberle- tot boort 19:De år NO mara lita. lItti etfo erfaren lanbtmon bar nubbe- antb., att teåbetlefett åren ko 1534, 153 ed? 1872 morf bet nårma- fie ltfa ed i dr. Me nårnba åren er- 1491 dig flbre, meD unbantag af po- 1:111, forn lemnate någorlunba gcbt ut. fnte. 3 WO of foberbrill falba fre- omta medel billigt, få att t. er. dr 1e,53 acta for tuttbe thai) f bt 20 till- talet ftget. INNER från ffitockbolin. Tiggeri i siden. för dagen i bufvudataden skrifter en Stockholms-tidning. Knappt en vin- ka går om utan att man bör något mer eller mindre bekant åkte par, som tröttnat på den åkte stillheten. Enligt ett nu ganglie rykte lir in- nehafvaren al en af bufvudetadens större juveferarefirmor stil i begrepp att låta skilja sig från sin fru, med bvilken han varit förenad i mer to tioårigt ektenakap. Och det påstås vidare, att anledningen till aeparatio- neo år, att han har för stiligt att bygga hjonelag med en eirideepeler- eka vid vår frlmsta talscen, hvilken i sin ordning också redan en gång försökt och • . . ledsnat på deo åkte sållheten. Den armt ganska unga och behag- sjuka aktrisen borde ju således ba erfarenhet af eilibetects förginglighet. Men bon tanker kanske nu som det står i visan. 'Du har diamanter och perlor, har allt hvad en dödlig tillberla Dömd för eftertryck. Såsom lår- et omtalats hade bokförlåggaren Lars 11åkerberg inetarnt Stockholme Nyheter. utgifvare, Ulrik Fredriks- son, och å honom yrkat ansvar får det han, som låtit trycka en bok kallad Stockholm. Nyheter@ uppslags- bok, hvilken sedan' i ett antal af 10,000 exemplar utdelats som gratis- premie till Stockholm. Nyheters ko- prenumeranter, i denna utan tillstånd aftryckt flera delar af medborgarens bok, till hvilken hr Hökerberg inne- hade förlagsritten. I detta mål med- delade rådhusratten den 8 d:s utelag, hvarvid Fredrikeon dömdes med stöd af 15 4 i lagen om literår egande- ritt af 1877 att böta 200 kr. får ef- tertryck, hvarjemte hela upplagan 10,075 ex. förklarades förbruten och skulle Fredrikiroe med 50 öre ~le- ta Hökerberg lör hvarje ex., som ej kunde till Hökerberg lterstillas eller för iamtlige ex. med 5,037 kr. 50 öre samt dessutom i rettegingekort. neder utgifva 400 kr. Att med 2,000 kr. Irsickomat upptråda eom tiggare och anlita valgörenheten år i sanning ett brott, och ett grott sådant. Ett brott framför allt mot de verkligt behöfvande. Ett dylikt fall har emellertid, efter firad det berittae, passerat hår i Stockholm, skrifvea derifrån i D. N. Sedan flera år till haka har en n mycket gammal, ogift dam, ock- tadt hon åtnjuter en icke obetydlig pension efter en ungkarl, lör hvilken hon hushållat, upptrådt som sökande till etskilliga offentliga donationer, och liren lyckats erhålla hjelp från dessa. h si trått ocb genom under- Till en Bastilifest lår den fran- s:öd Trio enskilda hjelpkaasor har ska eskaderns manskap komma att hon varit i stånd att uppbringa sina inbjudas den 12 ,Juli vid Årataång inkommer till omkring 1,800 kr. år- af socialdemokraterna i Stockholm. I ligen. denna feet komma antagligen samt- Hon innehade en !egenhet af tre liga fackföreningar att deltaga. rna, af hvilka hon hyrde ut de tvi, drack dagligen vin till eine tro råt- Hr- 0. Inka adliga vapensköld ter mat och klådde sig dyrbart. blef i onsdags pl förmiddagen upp- Denna dam har icke gengot nig satt i Riddarhussalen bredvid kom- lör att under alla dessa år ctpeitrida mendörkapten Palaedera sköld, ma- men tiggare. Dl hon gick ut var ler Posttidningen. Adliga åtten Wijk introducerades på riddarhuset hon alltid elegant; men stadd i tig- guirenden låt hon sig på afstind i måndag.. Skölden år målad pi koppar af ltftdjas af sin tjenarinna hårande, iavetklade i en schal, en gammal artisten C. L. Hågberg. granntanhtn, lårdegs hadn i Norges huivudetad hoa sundhetsrittoden enrisets 9 fall af denna sjukdom — 2 fullvuxna och 7 barn — hvilka alla intogo. på la- aarettet. En af de smittad., har va- rit sjuk i 3%,, vecka, under det att de ölriga först insjuknat de sista da- g•ree. Det år emellertid allt skal till det antagandet att smittans vida- re utbredaude kan förhindras. Smittkoppor:» halva sannolikt förts dit med ett fartyg fria Svarta haf- htt sensationeit ministerskifte må man val kalla kaltuemintetern Jacob Scavenius' edgång från den post som koneogens rådgibrare, ken han bekladt allt ifrån Augusti månad år 1880. Han år kon, eljpre- sidenten Estrupa kusin och skulle nog suttit qvar i örubbadt bo om ej den skandal istret:fat, för hvilkeo vi pl sin tid leennat vira !ture under- Vet. retelse och som i hela Norden vank- te så stort uppseende. livad som störtade Scavenius •ar ett slags Parnell-affar, som han dock sjal( framkallade. Såsom folktings- (Stookholmebild.) ledamot höll han för några år sedan H•em har ej hört talas om sonat- ett valmöte, på bvilket han slungade friare?. Namnet ger eko Loda från danska •enatero de vildaarnrnaete be- g•rdeskaaernere• men — .svampen skyllningar i ansigtet. Han skildra- på:s De der historierna fria Aug. de venetern som ett parti, för hvil- Blanche'. och Frans Hedbergs tea- ket sedlighet och moral blott vore traliska köksinteriörer aro alldeles föråldrade dogmer, hvilka helst bor- för gamla för att !Inre vara njut- de, ju förr dess bittre, afskeffse. bara. Men hvad handel Då herr Sca- Men genren kan larva upp ån i venius på ett nytt valmöte repeterat samma fraser, upptrådde efter honom dag, som har nedan tryne.. I en al våra restauranter hade lån- en i Köpenhamn. sportkretsar myc- ge varit •rietildt ett qvinligt hårade, ket kand _person, groeehandlaren In- som tillvunnit sig husbondefolkets gemann Petereen, en ytterligt kole- risk person och anklagade offentli- hela förtroende och derför åtnjöt gen kultueminintern för osedlighet mera olikstollighet., ån bygd i all. och umgånge med fallna qvionor, manligt plågar tillkomma tjenstfolk. Hon var ovanligt ful och tyvlrr i tillfrågande församlingen om sådant ans:ode en familjefader och en ko- lika hög grad elskogekrank. En her- nungens ridgilvare, hvilken till pi re på moralisk ocb ekonomisk «de- köpet, i egenskap af kalit:minister kis«, som dock på något outransak- ligt sått var i besittning af snygga Alven bel:lådde andlig vårdighet, Sensationen blef oerhörd och kul- gingklider, fattade situationen - tueminiatern stod svarslös. Nimde eller rånare sagdt, begrep den soför- åklagare hade verkligen sett honom ståddaa. Han sig jurt inte han hel- gå in till en demimonde-dam och ler vidare bra ut, men som han för- hårt cbampagnekorkar smallo. In- ?hivat sig en viss erfarenhet, char- gemunn Peters6) hade dock ej kun• gon och framfusighet i kampen mot nat erhålla visshet om kultuernini- rn omkom vadd, kunde hma tjusa eterne aced.pring utan genom att den något vederhIftigit echweizeri- spionera och gå på for, och detta kaasörakan. Hennes hjirta och kan- förskaffade honom naturligtvis ej nå- na blefvo snart hane privata egendom. Och hade det ej gått latigre, hade gon inedborgarkrona. Han åtalades för nkrånkoing af fe- ju saken kunnat lått nog tolereras, miljelilvets fred« och målet utfördes men snart lades beslag på elven med rått betydlig hineynslöchet från principalens penninglåda. Kassör- skans amatör började bli snygg och begge sidor; sjelfve koneeljpresiden• ten kallades som vittne jeente åtskil- höll till godo med både vinlistan och liga andra, som kunde förmodas kan- inatseddeln. Man började undra hu- na något till saken; isen då de e- ru han, som saknade både anatill- gentliga bufvudvittnena — hvarieland ning och inkomster, kunde lefva så demimondedamen — skulle höras, högt och alltid betala kontant: Men gåtan år nu låst. Det har visade det sig, att de rest ur landet. Ett af vittnena i den soavenivaka utrönts att den elegante kavaljeren saken var den okande Varberg, och besökte lokalen, elven om han ej det bevisade. att denne svurit falskt var försedd med kassa. Han gaf vid då han intygat kulteeminiaterns alibi sådana tillfallen — och de blelvo samt anvendts som verktyg att skaffa allt talrikare med tiden — sin 'med- dereimondflamen och ett annat vittne brottsling. ett tecken, som hon för- stod, hvareftor hon till honom smuss- bort från Iöpenhamo. iiirmed var kultuominieterne sak lade mynt ur kassan och han — all- förlorad, och han har — som eagdt tid i kållarmåstarena nirvaro — be- — i dagarne resignerat, eller, ratttre talade hvad han förtårt med — kil- ende, uteslutits ur den 'minister, larmistarens egna pengar. byar@ hufvud år hans egen kusin. Förhållandet fortgick i flera år. 13etriffande hans personlighet, var En ffi/fånighet gjorde emellertid att han en ganska sympatisk man i sitt ej blott han, utan arven hon fördref- enskilda lif, men blom:slöe högerman vos ur paradiset. En dag helt nyli- i sitt offentliga. Inom eportivirlden gen kom han hungrig och pank in var han mycket kind och populår på restauranten, snobbig och .glödan- och upptredde i onsdags helt glad och de* som vanligt och började ta' för g_ emytlig pl Kapplöpningafeltet vid sig. Eretnitagen. I sin ungdom utmirkte Kassörskan miste emellertid ut i han sig för stort personligt mod så- något årende, tillkaistade matfriaren som frivillig i 1864 åre krig mot några kronor och en elingkys., hvi- Tyskland. ekade att hon skulle strax komma tillbaka, samt förklarade för killar- Smittkoppor 1 Kristiania. En matfnarehistoria. ~aren, som nyss letade att .led herre. hade redan betalt. Derpå försvann hon. Som hon dock dröjde långe borta, gick wir Adonis fram till disken och betalade sin förtåring med den kro- na han nyas erhållit af sin ileka• rinna. — Nej, det ar ju betaldt — sa' kallar:atenaren. — Nej, — sa' kunden, bvarpå kal- larmistaren återtog sin krona. Men nu biet det Grafirtulerieg.. Misstankarna voro Ticket och kal- lat-mastern beslöt observera kassör- skans beteende, henne dock Ditut- ligtvie ovetande. Men anledningar tedde sig, hvilka orsakade allvarliga förhör och dl kunde fröken högst ofullständigt förklara Isvarbr .den der herrn. ville betala två gånger. Om det en långre tid — flera år, som vi förut nAmt — bedrifna tjuf- veriet fick kallarmiataren nu full visshet. Emellertid kunde fröken med en sparbanksbok, — som det sågs å 900 kronor — ersatta principalen, som derför såstitt från anavarayrkande. Håktade voro emellertid bida och tillbragte en swunderichöns natt i «detektivens. Hade .tjusarens hitt aning om att fröken egde arven en 5- å 6,000 kronor bankdeponerade hade han si- kerligen pl ett mycket elekvardi sitt lagt embargo pi dem. S'.-T:n. Allmännyttigt. Föralgtighetamått vid åskvä- d er . bo B rdi t a nn e r , au je ur så g T o", - n ad r - vika enstaka tråd, eideaskylar, nårhe- ten af vatten och djur. I en stad år det rådligare att gå midt pl gatan ån invid nuevaggarne; isynnerhet bör man akta sig för så- dana stallen der regnvattnet ström- mar ner från taken . Inomhus må man se till, att man ej med sin kropp utfyller en •Ibru- ten ledning. Sådana etållen öro t, ex. under ljuskronor, upphängda i metallkedjor, i köket under skoreter- nen, emedan sotet år en god ledare för blixten. Den båsro platsen år i midten af rummet. Narheten af ka- kelugnen, spegeln, pianot, fönsterha- kar af jern hör rean undvika. I allmånhet år man såkrare i botten. våningen in i de högre nppbeliaginv a våningarna af ett bu. Att fönstren «lagda under kekvåder, ar ej nödvåndigt; snarare borde man sirade från att attega fönstren till ett af menniskor uppfyldt rum, eme- dan derigenom beklemningen och qvalmet endast förstoras och faran att qvifvas i det fall, att verkligen en blixtstråle skulle intrångs i rum- met, ökas. Det år rådligaet att un- der ett starkt Likvider slacka elden i kakelugnen, emedan deo uppstigan- de röken år en god ledare för c:ek- rn af metall bår man blott i Föremål ö te rz eni triei nödfall bira pi sig, då ett likvider ned ygagnde. öar n n balir år Får r er akåker den af Franklin uppfunna åskledaren det bitna skyddet; men dess ledningsför- måga Mille ofta prelfras. °ort Triidgårdsdräng, som vill deltaga alven i andra go- romk1 samt en - 316 — — 313 — dalt igenom tyngt på honom, ådrog honom en nerv- feber, som nära bragte honom till grafvens rand. Då han slutligen var på bättringsvägen, bosatte han sig på Villa Klose, hvareat han icke blott i Elul- dal utan äfven i den mot honom förut så fieudtligt sinnade tanten, fann en kärleksfull vårdarinna. Mördaren, hvilken de besynnerliga omständigheter, under hvilka han begått brottet, tillräknadea såsom förmildrande dömdes till lifstids tukthus. Hulda och Branner blefvo ett lyckligt par, och d en mördades syster sålde Villa Klona, emedan för i suns alltför hemska minnen knöto sig dervid. Branner har naturligtvis ej glömt, att jag under de svåraste stunderna af hans lif bjelpt honom så aleket i min förmåga stod. Jag har i honom en °r1 bbligt trogen vin, och utan högfärd kan jag väl kg/ att ing har förtjent dennna vänskap. De tim- j ag lefde tillsamman s med honom, då vi båda l;`>,Qde på det förakt-äckliga misstaget, skola under 9411 vårt lif långe blifva osa oförgätliga. han måhända redan funnit min väns lik, bort till honom, men såg honom, så snart jag kom i hans närhet och alltså kunde följa hans spår, springa vi- dare och vinka åt mig att följa honom. Nu hörde jag också ett annat dämpadt skrik så- som af någon som håller på att värvas och efter ett par minuter anlände jag till en öppning innanför ett tätt buskage, der nu tre mennisker förtvifladt brot- tades med hvarann. Jag behöfde blott några ögonblick för att orien- tera mig. Derpå ingrep äfven jag af alla krafter, och medan Branner blef liggande afdånad, lyckades det mig ocb portvakten att fasttaga hans angripare i fångdrägteu. lian slog och bot som en vanvetting omkring sig, och då vi åndtligen kastat honom till marken och med all möda faathöllo honom, skrek han plötsligt: — Gören med mig hvad i viljan. Jag har mördat honom, men icke mod stiligt. Jag ville endast skaffa mig någonting att åta, och han 'trådde mig till mötes med revolvern. Gören med mig hvad i viljan! Hvad betyder väl lifvet för mig? — Det år bittre att 1 genast döden mig, fortfor fången, än att jag ännu långa år skall få stanna på tukthuset derborta. Fången hade efter denna förklaring, som jag fortfarande hånförde till Branner, hvilken jag ansåg för atrypt, hållit sig alldeles stilla. Af våra fast sam- manknutna näsdukar hade portlukten danat ett 111 SLUT. boja för brottallagens armar, så att ban emu:bade gift Fodermarsk, kunnig i gråtre snickeriarbeten, Ar- hålla plats den 24 in-tundando Ok- tober hos MALTE DAHL. Laholms Kungeladugård. Utmärkta Jordgebbar fin- nas på beatallnin till sa- lu hos L. Lun•iblad, Nyby. >ttratitbanba. Antagligt, ölveraten, som icke fort nog kommer i sin rock (till be- denten, som bjelper bonotnX Jag tror sjelfva hin kommit i tocken i dag! Betjenten: Icke tomt herr öfver- stel Ett vidunder. Tilltallata lockar lagens öga, de öron viggare. ha, en förbigångens )laga nesa; morgon- stunden. mua och tiden. tand skulle tillisarainalll bilda ett vackert audio, Hvad kostar drookaaf lör dee företa_ timmen och 1 kr, tör de följande. — Då går jag in på schsvaizeriet under förete timmen och börjar inte åka förråa om en timme. _ _ ___TEINMIL~14
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.