Arelfori gultinuttletlebring meb alt ,pitlanilel ot mini* 2,000.000 tr. ed) >tiol 4,000 000 IL, belabt • i Alec å 1 0 tr. .Colaget ber till åttbamål att, , fårtrartteanDe af rått att bearbeta tmalmåfnutigbeter wit `Stbtlieril aate- ;ulttrerf ctb anar,infarite etter inom lån. tetftåerd iDta gtuktitt Ikttning mab tet: rbrelie, tom erfor- maitre:tå anrittntng cd, 13tåt- tra1 et eroB Itlb utbröt nallen till i mein- ajiat,I- to o rå Telebo områte te rgtånSen, häftigt båttante untcr tå- tante totta nib blått. etrenbada morgonen blef s3t trero botatt. akta bårurnab iden b0 Ink of brunnit. Zerfon år uu bårbo fTriftrer 45er- ' v iiant.rotten, i tratten emtring 4:.)errtt- uti fn 510 ed) i allmånbet utefter t Or man nu halo trefilig oro th trår- titOgtnan ccb tetltutierna. oxnit !on- tet in te bet iså trita Hitre titl, t er bar tran tålt regn. tita ny upplega af ben mottbran- Jaacne 9lubeter fl rit- Yr en menet:ile från *böta enuianb. Cn vittring femtio år gammal bem- nun .epre bårflåteå bar tutta ttrå åra lit utan hitt anlebeing euetb3tligen mat a tratt rå ;ciente fot. Sbr tet me- tia fifflar bu i nitbeten af fin hem; iblant bieket tet alt ban fbretager Ki t ta tåiem tia etodbolm. Q361e- bcrA oeb S(arlåttona. Mannen lom !h- et trad: fetåtfam ed) fållfTarlig bar rå * tean riten blifroit mera tcft och fluten rt loda fatna tib 18r långt femtal, et idiom tribun af en inte matt rå - fhater bon fin åntamåldlbin trattenns. 3 eintraå Raffate bettå buftru benen tun treeforå ömaln, brolltet gitt !å tia en ben untanibmte barrå biter, htra- tån hrt cbtgate8 ftanna bemma i sån- gen. kitin åt får bfligt normal lamt år egne af åtmieftene 100.000 "Dater", trbutom bar ban ett mureri bemman, buftru ed; flera barn. be från ffitoclikohn. Telefonledningen till franska pansareskadern, som Allmänna tele. fonbolaget haft artigheten ,atilAgga, ar nu Iårdig. Telefonapparaten år uppmatt å areiralselceppet blarengos telegrafhytt. Ledningen Ar dubbel- trådig. Samtalen i deueamma Iåra höras utmarkt. En trikolor 1 miniatyr, att bira på rockelaget som tecken skf sympati tör dm franska gesterna, har at nå- gon företegeam pereom 'hippie ut i handeln ocb synes röna god *Isått- ning. Häktad för stöld och förfalsk- ning. Kontorebitradet Lars Johan Nilsson-Lagerberg, född 1872 och 'mald hon firman Swanetröm & Watsberg i Stockholm, har haktate och erkAnt, att hen från eine princi- paler del(' under trilska uppgifter till- narrat sig 400 kr. nefrit uppburit och Lrakingrat omkring 200 kr. sernt att ban från em fader dele medels in- brott tillgripit 6 aktier i Brattfore' bolag å 1,000 kronor pr etyck, hvil- ka hin sedermera förelår, och dels nrekingrat uppburna hyreemedel till omkring c00 kr, Vidare har linn er- kAnt, att han !Malakit sina princi- paler* namn å reverser, vetbar och fullmakter samt å de (alika handlin- 'term& sökt skaffa sig penningen Nilsson-Lagerberg, mom i tining.) ven inetAbli i poliskammaren, her farskin- g t at de sjunde pi oartigt met be- komma medlen bland ,k•inr•ter på utvårdahue, teatrar och o. d. Franska eskadern i Stockholm. De officiella besöken' med anled- ning af deo franska paneardivisioneri hArvaro voro i lördag. synnerligen litliga, skrifves i D. N. Redan kl. 9 på morgonen utgick etationebefålhaf- varen vicearniraleu Virgin med ing- fartyget Sköldmön lör att bravera a- miral Gervais' under fredagen gjor- da beeok. Beeöket varade en helt kort stund och vid afgången spelade musiken svenske folktången. Salut med gevarefock och paradmarsch från hvarje fartyg. Vid 10-talen på f. :n. utgick Ang- elupen Eugime med Ofveretåthållaren, Alvenledee med Mareogo eon) mål. Efter oting& besök återkom Eugeme till etationea kl. hall 2. Något senare en Eeg .tie utgick franske minietern med en nr de ban- eke minblterne för ratt bervara fran- ska amiralen. besök. Amiral Gervais medföljde tillbaka fur att infinna sig pi dejeuner hoa konungen. Förutom redan nåmda besök hur Maten stationens vattenhet. kowtnendö- ren von Hedenberg ueder lordageue lopp varit om bord inival å Marengo som å uppe A etrötnmen liggande far- tyg, likeutn alven etationebefalliafva- varen genom officer låtit komplimen- tera biet niltnda fartyg. Ute å TrAlbalvet ha Alven ömsesi- diga visiter 'stinta tnelkti dc båda ev eneka uch franska panvardiv ieionerne. * * • I söndags afton hade konungen em- art. å Drottningholm. Inbjudna ga- eter voro: Diplomatiska kåren, huf- vete frimete funktionArer samt wed- lemmarne af generalitetet, officerarna jetnte vederlikar vid fruneka eska- dern och Stockholme tiottetater, olfi• cierare vid generalstabea, garnisonens r egementeche fer,öfveretåthrilla ren fri h. Tamin, ettidefullmaktiges vice ordfö- rande hr Ekgren, utrikesdepartemen- tet. embetstuannakår eauat preeeene representanter. Vid Riddarboltnekajen hade tum- lat, väldiga skaror af åeleadare, -- vål minst 10,000. Vid 7-tiden hade alla de inviterade etnbarkerat, byar- efter man upptagade tal! ollonet. Vid treven höll konungen med klangfull etttrema följande tal: .Jag år mycket angenämt berörd at deo artighet, som Frankrikes etate- chef visar mig och de förenade ri- kenas folk genom ett till våra kuster och till Stockholm ellnda en så stor eskader. Jag anhåller att derlör få till ho- now uttrycka min uppriktigaste tack- samhet och till den tacksamheten för- enur jag genom denna ekål min vAl- gångeönekan. Presidentens för lianeka republi- ken, monsieur Carnote ekål!« Ute från terrassen intonerades nu mareeljfisen i dånande acknril, neh presidenten Cernots ekål blrl (blic- ken undar stormande jubel. [UO evara(le Frankrike, minister, tnonsieur Rean Millet med en sk il för konungen. Folkaan,Dm följde harpa. Många minuter hade dock ej förgått, innan konungen å nyo låt leka ljud och derefter höll följande tal ifeenledee på troneka språket: .Mine herrar! Jag Ar lycklig öfeer att en omkring mig el många officerare af den frau, ska marinen och att il bjuda dem vAl komna i vikingarne, Jng Ar (»jomen, såsom 1 — sjöka- dett vid 10 års ålder, har jag tillbragt en stor del af min ungdom på kliva fartygen, den tiden, det ar sant, ett olika mot våte (barare pansarkolosser, kry4eere torpedobåtar. Under minn resor fick ing tillfålle att många Ringer och med vrixande intreette besöka edra örlogshamnar och eskadrar, och jag raknar bland mina anaenIttne.te minnen att ha mött mån tom Turpin, Bandin, Ha- Jurien de la Gravibe, de la Ranclåre le Noury. Rigautt de Ge- nouilly. Boutat Tuillituinez, Excel- mans Garnier, DuperriS och Anan trån- ga andra. Malaga bland dem visade mig en tillgifrenhet, torn jag aldrig skall förgåta, Ett stort antal Påve] svenska mom norska officerare har hatt fördelen att få tjena i eder marin. De erkånnts alla hvad de Aro denna förmån skyl- diga ur synpunkten af utbildning och erfarenhet i yrket, men de tro alven genonitrAngda al deo bfligaste er- kAnela gent emot det bjertliga sitt, hvarpå de alla blefvo etuottagna om bord på edra skepp och i edra arse- naler. Detta minnen Aro dem kåra och komma dem att Anno under eilfver- hvita hår kunna hjartat flamma niden gamla ungdoniselden. Förutom sympatierna miötnän emel- lan, tå naturliga hvilken nationalitet de An tillhöra, finnes det dock Anne ett eksal för att jag Annu i denna stund helsur eder med verene, Mine herrar, 1 åren alla barn af Frankrike: Det Ar alven vaggan för min Att, det Ar mina Arorikia anfader') fosterland: en Bernadottes, en Been- hernaiel Jag dricker för den framdra flottans välgång! För denna officerskår, gom aldrig har afvikit från ditrciplinene och hederns stora och Adla grundsateer, för denna officerekar som i eegerns dagar liksom i de arnArtfulla pröfnin- Erfarnes alltid har vetat att gifvu da vackraete föredömen på tapperhet och skicklighet, på pligttrohet och foster- land-kårlek. Den Iranska marinens skål!. Kort derefter fratntrådde amiral Gervais och 'tålde till konungen nå- gra erkAosarnma och sympatiska ord. Klockan halt Il antrAddee återfAr- den. Skogsdunklen belyste' har och der af fantastiska, blodröda eller gröna tlummor, tom gilvo återsken vida om- kring. Vattnen, med don ljusa @minner- nattens poesi, skimrade nu ån mera faugslande An förut, och fråtnlingar- Ile kunde ej finna uttryck nog starke för ein beundran. • Beleelliagrad af prin. Eugen, tillför- ordnade sjöininist...rn (ritt. Palmstier- na, generalen grelim Livierberit, a. plirat Virgin an. Il. till ido konungen i in!indaga besök A Iran-ka der mottagandet var lyeande. Ko. numen ötverrickte till amiral (iier- visit Svirdsordena storkorn och till r På t hane officerare ordenedeko- flet toner. a På aftonen gefa å Iltapelbeeken enbakriberad middag för de franske officerarna. öfverståt hållaren fedi. Tamin utbragte skålen lör president Carnot, byigtå franske ministern höj- de glaset för konung 0,car. Skålar- ne beledsagades Kf m•rselpeeu och folktingen. Sedan fritt. 'ramm talat för de Iranska gAsterrin, utbragte a- miral Gervitie en ()kål för Stockholms et ad. Efter middagen samlades men å ötre verandan, der fransmannen vero fåreinal för litliga ovationer af de till flere tumental uppskettadc kakildarne. Ropen alefve Frankrikes och •leive Sverige. etbiste hvarendr• och mar- selitsen miste upprepade gånger spe- la. * * • Till Upsnla afreete i tisdags med ordinarie enalltåget kl. 10 ett tiotal af Iranska eakaderne officerare för att hese den gamla universitetsstaden. Officerarne återkommu kl, 4.20 e. to. D t n tillitnoade festen i dag för Iran- eka eskaderns underofficerare och manskap har al franske amiralen tack- samt atiajte. 6ranalanben. Dödsfall 1 utlandet. Den 7 (13 utled å .kirjalta I Finland nestorn bland Finlunds lukure, prof. J. Elving, nåra 90 år gaininnl. Han var alhållen och aktad eon) !åkare, iucn om möjligt Annu mer som mennieka. Född i en rent svensk trakt och genom en lång lefnadser- farenhet och öfvertygelse van till den svenska odlingen i Finland, var prof. Elving dock inger) partiman, utan högst al allt stältle han det odelade fosterlandet, och det berAttas att han under ein senaste sjukklots uttalat den förhoppning att han skulle tå lefva ek långe att han finge se ehuru det ginge med Finland., alger flocka Iitafvuetadebladet. Ett mycket fint graffynd har gjorts i Dautuark vid Vectra Vana- drup i An-a harad i den stora hog som der finnes. Mul( i hågen stud en ekkista, outgifven af en yttre ki- sta och Andstycken, likaledes af ek. 1 ekkistan funnos leinningar af ett obråndt lik, hyses köttiga delar voro delvis bevarade, medan benen voro fullståndigt upplösta. Liket hade varit ikladt en draigt af våfdt ylletyg, onigifvet af en gadvad djur/diet]. Ylletyget var et: stycke nedanför högra skuldran eamtnanhållet af en broneinAl. ',Anderna voro °utgift)a af ett skört, och vid fötterna funnue re- . ster af 10derfottyg_ — 324 — — 321 — — Det är besynnerligt — sade han helt sakta till mig — miss Merwan har ännu ej vieat sig. Hon var osynlig hela dagen. Tom såg helt blek och bekymrad ut. Slutligen gick han och knackade På hennes dörr samt kallade henne vid namn. lutet men då jag märkte att jag i alla fall oj kunde öfver- tyga honom, bad jag honom vänta, till dess det, un- ga damen skulle visa sig till frukosten, då han ejelf finge döma. Två timmar senare kom andre styrman upp för att• aflösa 'rom, som gick ned. Andre. styrman, som Håg mig sitta försjunken i tankar på halfdäck, gick midskeppp, der han stod och såg för öfver. 'Döm om min ölverraekning, då jag med ene, vid det jag lyfte upp hufvudet, varseblef on person, som jag ej förut sett om bord, stå lutad mot relingen alldeles intill mig — en mager medelålders man af ordinär längd och mod ett hår, som dolde nästan he- la hans timligt° så när som på ögonen, hvilka lyste mot mig i månskenet som ett par eldkulor. -- Hallå der! Hvom är ni? Hvar kommer ni ifrån? — ropade jag. — Åh; blif inte rädd! — svarade han kallt. - Jag är detektiv och kom om bord i Liverpool med tillbjelp af en af ert folk ... jag ämnar naturligtvis ej giga or hvilken ... och han bar också försett mig med föda. Jag har hela tiden uppehållit mig i hytten näst intill miss Merwins. Hade ni tittat in der, skul- le ni fått se mig, men ni bar förmodligen förlorat nyckeln eller trott att hytten var låst ... — Det är sant, men ... — Här är min fullmakt — afbröt han mig, räc- kande mig ett papper, som jag låste vid skenet Af babord. lanterna. Det 'far en af vederbörande :nya- evar. — Jag vet ej,' hur jag skall förstå det — sade han till mig, då han kommit upp på däck igen. — Iabk om hon skulle dött helt plötsligt. — Åh, det tror jag inte, — svarade jag, — hon tycktes vara frisk och sund — men på samma gång tänkte jag för mig ejelf: — voro vi inte, der vi äro, skulle jag kunna misstänka att hon kilat af med dina pengar. Då aftonen kom och hon alltjemt icke visade sig, t2PPväckte hennes frånvaro allmänna bekymmer. Jag åt bryta upp dörren, men hytten befane tom. Hen- nes reseffekter funnos qvar, men hon ejelf var borta. Min son såg på mig blek som döden. — Men hvad kan det då ha blifvit af henne; - klagad e han. • Det hela föreföll besynnerligt och, i förening med jag iakttagit om den plötsliga minskningen i hennes kroppslängd rent af öfvernaturligt. "bo% • , -- Kanske hon gått upp på däck i går afton och 'alla ärver bord — glasade en af passagerarne. — Omöjligt! — svarade jag. --Det var ju kla- raste mineken, jag var på däck hela natten och hade god utkik. Det är omöjligt att vi oj skulle ha mArkt altgot dylikt, Vid likets venatra sida låg en 1.'01)9M/dat i ett biljelt skaft (det år 1 .retn gången ett sådant funnit.) af t d. Tran öfver bröstet låg en bron.- dolk sond hornblite och en brons- keepp ni., :n. Man tror sig skarn finna i samma hö!! Annu flera ekkistor från broa.- åldern. UtmArkta Jordgubbar fin- nas på beställning till Va- la hos L. Lnndblad, Nyby. En 3711111 och villig flic- ka, cirka 16 å 17 år, kan den 24 nästkommande April få tjenet i Laholm, Tidningsexpeditionen an- visar. Ntoarganba. Tidsenlig förelgtlghet. — Se hår, min ålekling, har jag en liten öfverraekning åt die. — Ack, simlie Carl, din fotografi — och ek utrnårkt likt sedan! Men nu har du åter depeneerat för min skVar lugn du! Icke ett öre har det mig, ty ser dn. sedan det att blifvit så vanligt att kassörer rymma med kasean. så har min prin- cipal låtit fotografera hela sin kon- torepereonal. Konseqvens. Sångaren. upptrl- donde som Don Juan: Herr direk- tör, i sista aktens ettp4cen skall det vara en butelj champagne, det för- behåller jag mig beetanadt, Teaterdirektören: Ni kan mycket val slå vatten i buteljen, det gir lika bra. I 'Kabal och kårleks eka' ju Ferdinand och Louise dricka gift — men inte må ni tro, att det Ar annat An vatten. Ännu för grön. Gymnasisten A. till ()in kamrat: 1 går vid trAdgårde- koncerten trAtTade jag den lilla söta Emma W. — Ack, hvad hon. var farduiande! Också må da tro, att jag passade på och gjorde henne min kur så att det tog. — Ab, du ja! livad gjorde du då? — Jag ... jag ... klappade och smekte hennes hund tvi gånger. Förblommeradt. Vården: Nå, hur smakar ungtuppen? Olaten: Herre! Ung, ma' ni? • .. Då måtte han ha varit utleivad i för- tid. För myoket ibegiZdt Mannen vid middagsbordet: Det var en bad- dare att vara arg, den hår haren. Jag tror att jag lika gerna skulle kunna skåra sönder mina stöfveleu- lon som (len har eteken. Den unga frun: Ja, det kan jag inte hjälpa. — Du kan ju såga åt skogvaktaren, ett han inte får skjuts såna hår sega djur. Katederblomma. Ugglan år en fogcl, som föret nattetid tål dagelju- set. Den sluge gästen. Herr X.: Var god och At middag hor mig i mor- gon! Hr Petterquiet: Skalle jag ej lika, gerna kunna få komma i öfverrnor• gon? — Du kan ju göra mig det nöjet att åta hoa mig liven i Ofvermorgen. liven' har inbjudit dig till middag i morgon? Herr Petterquiet: Jo, det har din fru. På jågar-parole. Förste jaga- ren: Om du vill tro det, eller icke, men på tre dagars jagt sköt jag 998 harar. lIverför alger du icke fullt tu• sen på en ging? — Tror du att jag för en enda stackars barer skull vill göra mig till lögnare? From önskan. Per Panteon: — Nu år jag så mitt ell, och eu önskar jag att alla mina go's vinner vore lika måtta som jag och alla naja na ovinner dubbelt d måtta, - Ilvarlör det då? — Jo, för då ginge det dem aldrig vål, Fatalt medel. Gasten: — Herr kållarm latare, jag has glömt mina pengar hemma i dag — ni kan val vara så god oebleatva den hkr små- ss ken i minne, bara tills i morgon. — Gerna, men tommitt minne år då- ligt, så ursiktar ni vit om jag en- tecknar er hår på dörren. — Men då skall ju alla menniskor se, att jag år skyldig för maten. — Vet ni hvad? Ni kan lems (par er ötverroek, så lunga vi deo Öfeer det skrift». mgraemagemasseaappeemea~
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.