gtrikts. Skall lionlanger itervinda till Frankrike. Enligt livad Berliner Tageblatte korrespondent i Paris meddelar het- va de (rendre tidningarna medan nk- ra dagar tillbaka pi allvar börjat diskutera möjligheten at Boulatigere återkomst till Frankrike. Af exgeneralene vinner har denna eventualitet redan ofta bebådat!, e- nar de derigenom velat göra reklam för den åt glömskan allt mer hem- fallande mannen. Men för närvaran- de får man också dervidlag taga ans dra faktorer med i rakningen. Bou• langar har genom sin alekarinnas, den ofta °mr:gnida fru Bonnemain., död blifvit el gode som eubsistenelos. Denna rika dam, emu nästan utealu- tand° underhållit honom etter bane flykt från Paria, har för några dagar redan aflidit i lungsot. livad skall Boulanger nu lefva utaf? lian har hvarken egen förmögenhet eller nå- gra inkomster och ar sålunda hanvi- sed till eina goda vinner. Men des- sa leder halva etarkt glesnat, hane time 1. d. partigängare halva låtage sedan lemnat honom i sticket. Skul- le han verkligen med håneyn till det förtviflade låge, i hvilket han snart skall befinna sig, satta allt pi ett kort och våga instans sig för sina domare? Det fine Digra personer, som tro, att han verkligen skall gå si långt. Om generalens aflidna al- &karit)» meddela Parietidningarne följande: Fru de Bonnemain var född i Pa• ris år 1865 ocb hette med sitt flick- namn Marguerite Caroline Lauren- co Rouzet. Hennes fader var rna- rinolficer och hennes syster år gift med artilleriölversten Rozat de Man- dre. Sjelf blef Marguerite Rouzet givardotter till kavallerigeneralen de Bonnemain, med heare eon bon lef- de i ett så olyckligt ektenekap, att hon låt skilja sig från honom. Ba- ron de Bonnemain drog till Kalifor- nien. Baroneesan de Bonnemain, som föredrog att alven etter skilentessan behålla detta båttre klingande namn, lefde in bår, ån der på bekanta bad- orter, tills hon bossin syster lärde kan- na general Boulanger, som då stod på höjden af sin popularitet. Förhållandet dem emellan förblef !ange hemligt eller också bekant en- dast för hans intimaste vinner, hvil- ka visste att han för den vackra bero- neleatis skull satt pi sig de blå glasö- gonen och lart eig den haltandegången. Föret efter Boulangere duell med Floquet sig MAD henne i Rue Du- mont omvexlande med den rattruatiga gemålen, som slutligen insåg att generalen icke mera be- hölde hennes vård. Att fru do Bon- nemain utöfvade inflytande på l3ou- langers vigtiga beslut bestrides trots alla Mermeix påståenden derom af hans neremot° vanuer. Fru de Bon- nemain var eu eaktmodig, något stepp natur och lat sig villigt ledas af så många bjertani eröfrare. Redan för- ut ömtålig till halsa°, förmådde bon icke ullkarda Jesseys ria sjöluft, och oron öfver att generalskris Boulan- ger ihardigt eagrade att gå in på ekilsmeesa, hvilket skulle tillåtit fru de Hunna:nein att utbyta en ilska- rinna. prekära stallning mot en af alla menoiskor aktad, skall alven halva på- skyndat den lyckliga utgången af den lungsot, som torde på hennes hala. 1 ru de Bonnemain hade för knappt ett år sedan artt en rik tant; men . bl o tt runorna etlemnadee till henne; kapitalet, omkring 1,200,000 franc., stannar hos familjen. Fru de Bonnemaine jordfåstning förfinades i söndags på Ixellee kyr- kogård vid Bruxellee. Boulacgee gick bakom likvagnen med blottade bett- ved och hederalegionene storkors samt tyckte. vata mycket lugn. Nar- varande voro Derouli2de, Millevoye och andre boulangister. En stor massa nyfikna hade stått sig på vågen lan sorgehuset till kyrko- gården. Kejsar Wilhelm kontra »bils- umantetallningenn jury. lie ni h- salizeiger offeutliggör fördelningen kf 19 stora och 73 mindre guldme- daljer som tillerkante kox:mother hil- ka earaltildt utmärkt sig vid jubile- urnautstillningen. Bland dem som erhållit stora guldmedaljen år Kroy- e r, och bland dem som fått den min• dre marks Viggo Johansen, Michael Ancker, von Basen, W. Holter och A. Swor. Kejsaren, som förbehållit sig att i sina band faetatalla de slutliga belö- ningarna, har i hög grad förecdrat den internationella juryns företag. 1 frånist• rummet ha österrikarna gyn- nats, i det de erhållit 4 stora och 5 tnindre guldmedaljer, samt denim 91111liefetes, fem e:hållit 2 eloro Ina h mindre. Den af juryn föreslagna uteslutningen al redan dekorerade konetnarer har kej.aren törknetat. Likaledes har han afekaffet heders- diplom cch bedereonanamnanden. Slutligen har han . förbehållit sig ojelf ritten att bestamma eker användan- det af do 150,000 mark som ansla- git@ till inköp af utlandaka konetna- rors arbeten. Dessa kejsarens åtgöranden aro egnade att väcka stor öfverraskning på många håll. Förståndig fader. Kejsar Wil- år gammal helms attisk eon — — har redan tunamne till hederspre- sident i en mångd tyska föreningar. lians leder har emellertid icke tillå- tit honom att mottaga ntnårtinin- garne. Den qviuliga Afrikareaandon mrs Sheldon har nu lyckligt vande tillbaka efter ett halte års uppehåll i det inre af de svartes varldsdel. Ilon Ar den första europeiska qvinna, som besökt Kilimandjaro. Ölverallt livar- est hon fårdades fram mottog. hon med stor vanlighet af de infödda. Kullek kontra politik. (Humoresk.) minnen ega. Men för Jenny var det som förgjorde hon blef konfunde- rad och fick knappt tag i eo enda fransk glosa, Den artige fransmannen lade han- den på hjartat och såg så innerligt bönfallande ut. Jenny förstod att han bad om en kyss, bara en endal Ilon blef pionröd, hon'eteminade, hon ville såga något, men fann e j ord. Slutligen kom det, ofrivilligt. uta n att hon tänkte derpå: Allons en- fints . • ...! Och hur skulle frensmennen tagit detta, om icke såsom en uppmuntrar.? Men föret såg mageförsigisgevis etter, att en 34 centimeters kanon och en pansarskärm på nära en lots tjocklek skilde de unga tu från hr och fru Paronlund. Men mamma anade orad och stod snart myr och barek eorn en raneak- ningedomare framför det unga paret. — Memma! ropade skön Jenny ferskrackt. Meh den artige fransmannen bu- gade sig. riktade sina mörka ögon på fru memma och sade med sitt älskvärda leende: -- Alla vackra flickors skål! Och fru mamma eken genast upp en smula. Fransmannen lemnade sitt kort. Ah, livad stod der? .M. le baron Gustave de la . . .6 ja, hela namnet Detta vi icke ut at grannlagenhet. Ilen vnr ju baron, en fransk baron! Metr o ljusnade betydligt. Men laved talar han om? frågade fru mamma förvånad sin 'lotter. Kan- ske han har en hatt? Avez voue — Asch, mamma tanker då bara på den dumma Olde och •brors by- sters gamla hatt.: Det år inte en schapeatie utan ett ochateau. han ta- ter ont. Han har ett slott, mamma, han har e:t slott! Mammas anlete var nu idel A solsken. « Herrekapet Paronlund hade en dot- ter, Jently. Lång, smart, blond, :ned skara kinder. eda stora underbart dju- pa himmelsblå ögon kunde hon :ned glans gå och galla som en typ tör nordisk qvinlig skönhet — såsom det också egnar och anstår hjeltin- nen i följande enkla berattelee. Nå. gon beeteknd politisk farg hade, hon aldrig haft, det var blott hen- nes oskuld, som «hållit fargena. Den franska eskadern hade kom- mit hit. Den asnia republikens. flot- ta hade — o, ödets grymma ironi! — förankrat. på «Tralhatveta. Gåse- tr;tt wottogo vi fråndingarne, och Men pappa var ond, då han vid «nordens frauemån« tragede på gam- hemkomsten fick reda på historien. malt vikingasitt fransmannen från lian tyckte, att gamle W ilbelm uppe södem: .1Iur långt tål ni kall punsch?. på vek:gen såg less en ut, Bismarck Mamma Paronlund hade letat fram gamle °Ides grammatik och gnodde barskare ån vanlig: och att Moltke af alla krafter: allar du min brors blickade ned &Mun en smula förakt- systers gamla hatt?. — *Ave: voile ligt. — Jo. det blir fint! murrade han. le chapeau . . .1 — En vacker dag blir jag kurlake . Men herr Paronlund var ond och tvungen att slåss mot mitt eget barn murrade: — Galna fruntimmer — be- gripa ingenting — oefterrattliga. O- och min egen måg, då det stora kri- möjligt att få i deras trånga helfet:- get en gång bryter ut och då "vi den, att det år avi och Tyskland., och Tyskland" . . . — Men pappa ir ju inte i beva- som . . . ha). Jenny satt på Blatich's med några riegsiretil invande skön Jenny. — bekanta. Strax bred lid eutto några — Och jag kommer ej att göra yngre franska officerare och bland dem en rysligt stilig ung officer med krigptjenet. Peppa kan sålunda al- nattsvart hår, mörka, blixtrande ö- drig komma att slåss emot mig, och gon och blackevarta mustascher, så inte mot min Gustava heller för re- epeteiga som en nyalipad Awtrepil 81C0. — 11m, ni-Aj, det har du nog rått (lera= ni ån, eller hvad — det ar han, som skall bli vår beråttelees uti. — Nå, hvad har då pappa emot, blasts!) Och han såg PÅ innerligt söt ut i sin hvita mässa ejelfva ku- att jag blir lycklig tued den söte lil- sin Axel. studentinöesa var ej håll- le Guetave? Ja, det visste ej herr Påronlund ten så söt! Mareeljåsens häftiga tonvågor bru. riktigt. Men han bara undrade, hvad sade fram öfeer Kungetradgården. kejsar Wilhelm skulle råga, om han tipp veta, att sjefra herr Paronlund Entusiasmen hade nikt upp till kok- punkten. Applåder skallade, och af- gitte bort sin dotter med en frans- man. ven skön Jenuye små behandekade Men, herre gud, det behöfde ju hinder kysste hvarandra under en kejsar NN' illtelni aldrig få veta: liten graciös applåd. « Den unge, morke, stilige officern höjde sitt glas, hans glödande egon Det var amatinee dansante. på fögo sig last vid Jenny och 'kalt- Marecgo. Och Jenny samt herr och vande af inre rörelse kat:made han do enda fyra svenska ord han kilo- fru Paronlund voro företas med. Och Jenny och den unge franske of- de: Alla vackra flickors skål! 0, si pikant det låt med don der ficern dansade, och de sågo så för- klarade sålla ut, att pappa Piren- törnarna utlandeka brytningen: (sno alla Mammig och Marengos ka- lunds hjårta veknade och han elit noner dundrat på fullt allvar, skul- paret i sin fuderliga famn. — Vive la Francel ropade han, le skön Jenrye hjårta ej kapitulerat ()ah då maree!jaden spelades, ropade fortare in nu. non var eröfrad - han, så vasariddare han ån år: vive «vi och Tyskland. hade ju ej kun- nat hindra denna franska annekte- la rt:publiquel —, Basta bror Paronlund, hvnrt ring. har nu din politik och dina etormakte- Och det varde natt. Och Jenny gick hem' och drömde — livad om? drömmar tagit vågen? frågade en be- kant. 1 som ilsken, I vetro det, 1! — lim, kåra bror! Mitt stackars « gamla förstånd har val sökt draga Pappa Paronlund hade låtit nar- mig öiver till preusseriet, men ser du ra sig att med sin familj besöka den går man till sitt Vitta och deesieyni- franska eskadern. Han hade lyck- patier, så tinnes nog Anno en smula ligt och vål &kurat upp på en at ko- qvar af vår gamla eAlliance (renett- losserna — namnet vaga vi ej nam- se.. Skål bror — vive la France! na al pur grannlagenhet — samt gick Hipp, hipp, hurra! der fram och åter med en makta kri- Och den inetåtnde nog också skon tisk uppsyn: hm, ritt bastant, oneke- Jenny och hennes stilige officer, som ligen mycket aktningevirdt, men dock nu bara vante pi, att forbundet skall icke — lieheozollernl blilva ett •krietligt åkte.. (e, Stockholmstidningen). Herr Paronlund förde sin gumma vid armen, men Jenny get eig ut pi egen hand pi någon slags upptackte- rem gaboint., Plötsligen, o, luad det klack till i det lilla hjartat -- stod kon ansigte mot 'naive med den toge mörke oificernfraa Blanch'e. Hon rodnade, hon darrade. Dea rutiga frauscoaonen började att konversera, förmodligen epiritu- 014 tJ deu talanoo yIsilla frias: Drottningen blof vid sitt ankomst till Skaugum i fredags mottagen med stor högtidlighet. iivaistads jernvägastation var prydd med fing- er och grönt, 14 Vägen från Dta- 11011011 voro på flera mallen ärepor- tar af löf uppresta och skolbarn strOddn- blympaor på vAgew herden Gröndal önskade henne välkommen och drottningen svara- de med att uttrycka sin glädje öf- vor att åter vara i det vackra As- kor, der både non och prins Carl trilla så val. lironprinikiaan lan, enligt livad det sägs, komma att tillbringa nä- sta vinter vid Rivieran. Man hop- pas derigenom kunna förmedla of- vergången från Egyptens varma klimat., der kronprinsessan som be- kant tillbragte senast förflutna vin- ter, till våra nordiska vintrar. Prins Carl anlände den. 15 den- nes till Fjellnas i Herjeådalen och befinner sig jemto Unga dervaran- de gester särdeles väl af den rena fjolluften och don ovanligt vackra väderlek, som derstädes varit rådan- de. Prins Carl ämnar qvarstanna der 4 å 5 veckor. Officersexamina. K. kungörelsen den 5 Nov. 1856, angående rättig- het för officereasgrant att undergå kompletteringaexamon i matematik vid armåns skolor eller deremot svarande informationsverk har er- hållit det tillägg, att i n linda exa- men icke skall omfatta följande för afgångsexamen i matematik å den reala linjen i allmänhet föreskrif- na kunekapsgrenar, ~ikon at al- gebra exponentialeqvationer och serier, af geometri geometriska öf- ningssatser och af analytisk geo- metri koniska sektioner. VolontArskolau åKarlsborg. För första gången komma i år officers- aspiranter .från fotgardeeregemeu- tena att beordras till infanterivo- lontarskolan å Karlsborg med en volontär från Svea litgarde och två från Andra lifgardet. Denna anordning har halsats med mycket bifall från aspiranternas föraldrar eller målsman, hvilkas ekonomi mindre betungas genom elevernas vistelse å Earlsborg. Förr nar denna skola varit förlagd i Stock- holm. Dessutom uppstår genom denna anordning en full likstallig- het i officersutbildningen. af nämda idag utgör två öre för femtio gram, eller del deraf; mi ni . miafgiften skall utgöra för varuprof fyra öre och för föreändelse, i nne. hållande affarshandlingar, fem öre. Minimiafgiften för loklit korsband, af inrikes tidningai : , afvensorn af an- errs li k ro hk reb al ae n d des tilti vi anö dr dra Atf r g d j otkesnakft rea. orter har icke undergått någon tur- åndring. Ny international konferens, lm. giska utrikesministeriet har inbju- dit olika regeringar att sanda dela- gerade till -Bryssel för deltagande 1 en international konferens, ante öppnas den 10 Oktober. A bua konferens kommer att belianalee frågan om en likartad befordran a f resande och desses bagage på ,11, jernvagar. Följande stater bak., redan anmält sig såsom deltagare i konfereheen, nämligen England, Frankrike, Italien, Ryssland, spe. nien, Sverige, Norge, Danmark, Schweiz och Rumamen. Första alimanna svenska farma- reutmötet. Enligt beslut af Göte- borgs farmaceutklubbe styrelse har anmäluingstaden för deltagande i ofvan nutida möte förlängts och ut- går nu den 1 Augusti. Anmilnin- garna ställas fortfarande till apote- karen Fr. Sundström adress apote- ket Enhörningen. e Vårldsubstållningen i Chleage. De länder som antagit inbjudning att deltaga i varldeutstallninge n Chicago 1883, äro enligt meddelan- de från de Förenade rikenas sen- debud i Washington till utrikesde- partementet, följande, uånaligen: Kina, Columbia, Frankrike, Uor- britannien, Haiti, San Domingo, Mexico, Peru, Spanien, Venezuela, Tyskland, Chili och Turkiet. bomullsinförseln till Sverige har under detta års första hälft stigit till 10,17E0,000 kg.eller till betydligtinera än något af de senast turnutua ii åren under samma tid. Afsilgelse af riksdagsmannaskap. Enligt livad som meddelta Skånska Aftonbladet har on af Kristianstads lans representanter i första kam- maren godaegaren grefve C. J. Trolle-Bonde afsagt sig gitt man- dat. Postsparbankens rerksandiet. Vid postsparbankskoetoren i riket ut- gjorde under Juni månad 1&t1 sattningarnes belopp 554,049 kr. samt uttagutngarnes 343,81:0 kr. SJ öre. Vid utgången af tamda månad' utgjorde delegarnes . antal 203,4.ati med ett innestående kapital af 14,005,388 kr. 07 öre. lionsfstorienotariebefattningar- na. K. m:t har som bekant tillsatt en komat; med uppdrag, att utar- beta förslag till tagbestämmelser med anledning af' framställningar rörande bland annat domkapitlens saramansattniug och verksamhet. Denna komitd har sistlidne Maj ma- nad afgifvit förslag till lag om stifts- styrelse. Med anledning dels hårat; dels at en skrifvelse i /Linnet har — enligt livad Sv: Ecklesiastiktidning med- delar — k. m:t nyligen fbreskrif- vit, att, intill dess annorlunda var- der bestitmdt, konsistorienotarie- tjenst, som redan är, eller framde- les varder ledig, icke skall i hittills vanlig ordning tillsättas, utan tills- vidare uppehållas genom förordnan- de som af vederbörande domkapi- tel ' eller konsistorium meddelas, med rätt för den, som sålunda var- der till tjeustens uppehållande för- ordnad, att uppbära med tjensten förenad lön och öfriga förmåner från och med den dag, då densam- ma enligt nu gällande bestainmel- ser skolat at eu i vanlig ordning tillsatt konsistorienotarie tillträdas. Väderleken. Trogen sina gamla traditioner har "truntitumerevec- kan" visat sig något ostadig. Regn och solsken ha följts åt i stAndig vexling. Afven åskan har då och då ehuru dock på vederbörligt 'I- stånd, låtit höra sin mullrande bas• ton. 1 torsdags e. ut. ryck-e den dock oss närmare inpå lin s et med ljungande blixtar och skarpa knal- lar, åtföljd af ett skyfallsliknande regn, som har och der vållade små ötVersvämningar och nedslog på sina ställen den växande grodan. Utom i här förbiflytande å slog blixten afven ned i smeden Gustaf Perssons i Lilla Tjerby smedja, der- vid tagande vägen genom tokotte- nen, men utan att åstadkomma annat ofog, ån att fur några ögon- blick komma P., som vid tillfallet sysslade med arbete derinue, att "snurra rupdt". Under höler gårdagen rådde åter det angenämaste vader med klar himmel och en lått, uppfriskande bris. Telegramportot mellan Sverige och Norge. Enligt de nya bestain- melser som utfärdats för telegram- vexling mellan de förenade rikena skall tor vanliga telegram tiont vex• las direkt mellan Sverige isch Nor- ge beräknas en grundtaxa af 311 °- ro lur hvarje telegram och en ord- taxa at' 10 öre för hvarje ord, dock med en minimiargitt at i allt SO 0- re tör hvarje telegram. Allnianna nordiska mejeriutstill- 'tingen I libtetiorg. h. ui:t har stillt till le.ndtbruksetyreleens för- fogande ett belöp at 600 kr. att, etter eityrelsone bestämmande, an- vandas till resekostnadsersättning åt medlemmar af tivenaka mejeri,• konsulentföreningen för resa till och från dat altmanna nordiska mejeriutställningen i Göteborg. Lokalportot är korsband, inne- hållande attarshandlingait, varnprot eller andra trycksaker an tidningar, har numera nedsatta till hälften mot tbrut varande algin, Rå att befordriapatiitton Q1r Orma:Idel": Korrespondenter, hvilka anse sig halva anledning tro, att deras bref oj kommit resp. adressater ullhan- da, ha vi blikvit °utbedda harmed uppmana att å postkontoret barsta- des göra sig underrättade, huruvi- da deras„ bre icke såsom obes tall- bara. till postkontoret återkommit. För närvarande qvarligga å La- holma postkontor ej mindre ån ett femtiotal dylika återkomna bref, hvilka oj kunnat tillstallas sina resp. adressater eller till afeandarne terstallaa. Sedan dylika bref qvarlegat å postkontoret ett år, det år oberak- »dt, uuder hvilket tie såsom ()be- stal' bara återkommit, öfvereandas de till .K.ongl. Generalposuityrelsen. Obeställbar postförsindelse. En amerikansk postanvisning å 200 kr. 2 öre till 'Neta Audereson, Laholm, Waruge” .4earligger såsom obeställ- bar å har varande postkontor, der rattar egare bor styrka sin indenti- tet. Ett folkskolläraremöte hölls i o,r :ie akrii ttemiare onsdag.' i Wei a ac l iadro t41 QIN en ti
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.