. ja ". • , 1 • • •••••• %i • 4 da uniformen ieke innehåller något, Tyskarnen nederlag 1 Östafrika. Den olycka, som drabbat tyskar» i oetalrika,ir den *Thule mot ging,solo do lidit under sina kolon ial-politiska etalvanden Hela den Zelewakiska expeditionen tyckes enli gt genett° meddelanden vara totalt tillintetgjord. Det senaste telegrammet lrån Berli- ner Tageblatts specialkorreepondent lyder ellunds: 'Löjtnant Zelewskie expeditionskår bar totalt upprifvits. Anta gligen hal- va tio europeer och .300 evart° stu- par, 300 mausergevär, två kanoner och två maxim-kulsprutor, liksom också all ammunition, baka fallit i fienden. handen Fyra europeer och 60 svar- te hatve flytt till Kende'. Stationen Mpwapwe och karava nvigen dit evA(- var i fara. Då det tillsvidare synve omöjlig t att alanda en större expe- dition mot wahchee, ar situationen kritisk". *Berliner Tag eblatte. tele gram .be- krafts* i allt väsentligt af en officiell, till tyck s utrikestninistetiet in gången depes ch. Katastrofen har tilldra git alg i landet Uheba söder om Ruhatia floden. Ruhaha utmynnar i hafvet midt emot ön Mefia, flyter i början i citaten veetlig rigtoing, gör söder om Mpwapwa en krök mot norr och rin- ner eedan i en vid bå ge, omspinnan- de landet Uheha , till flatheten af Ny- asea-ejörie nordepete. Flodens ötre lopp år konu nietan alle icke utfor- skaft och på kartorna också utmärkt endast genom en linfe punkter. Lan- det Ubeha ligger något vestligt, men tämligen långt ede r om Mpwapwe. Om nu, såsom det uppgitritr, wahe- her gjort keravanvigen Mpwapwa- är det en geo eko Tabora °saker, tillåtlig eluteate, att wahebee, då löj t- nant Zelewski fi ck eig te på den ve- eter om 3Ipwapwa, dragit eig tillba- ka och undvikit all kamp. Expedi- tionen följde dem tätt 1 halarne och öfvergick Rubaha-floden, hvilket ml- haode var en oföteigtigbet; ty det al tyekarne anuu föga utforskade landet Uheba år ett oländigt ber gland, och ju lä ngre men tango:. mot söder, de- mo högre resa Sig bergeu, till. de slutligen n å 2,000 meter. höjd. Hr von Ze leweki trodde elkerligen — forteatter »Berliner Tageblattp - ett det ekulls lyckas honom att tvin. ge wabehee att eteena och då mot dem rigta ett afgörande slag. Men wabehes följde atrikanelce infödingar- ned af gammalt beprötvade etrideatt; de drogo nig allt lä ngre r n I den tå- ts ekogen för att vid paeeande till- lille från ett bakhåll ölverfalla eina fiender och tillfog a dem så etor eka- de som möjligt. 1 den el ändiga o- bekanta 'orang en kan det halva blif- vit mycket svårt för Zelewekie expe- dition att finna gyneamma ligerplat- ler och ekydda nattlågret genom för- poeter o. e. v. I utrikeedepartemen. tete officiella meddelande heter det att °Nerfallet hittat:fade på mor gonen. Efter allt att döma hafva wahebee un- der natten med en törkroseande öf- verrusgt omringat expeditionene la- ger, nedgjort lörpoetens och före da- g ena inbrott ölverlallit expeditionekå. ren i eömnen. Af den ometåndighe- ten, att de rädda de fyra tyskarne och do sextio evarte flytt till Kondom', kan man vidare draga drag a den elut- snuten, att katastrofen inträ ff at på en tä mligen långt söder - ut bolagen punkt. I annat fall hade flyktingarna eåker- Egen vänd' sig till den betittade sta- tionen Ilpwapwa. Med Zelewekis expedition har, ven om vi antaga att någ ra man af den eprång da truppen smån ingom skulle åter infinna sig, mer ån femte- delen af de kej eerliga skyddstrupper- na g ått lörlorsd. Omöjligheten att geniet ut rusta ep ny expedition mot wahtsbee ar tydlig .och klar på grund al detta faktum. Alven om man te. dunstade etationernas beeättnjogar till det allra nodvin digaete , blelve endast 200-300 man disponibla: men då wahebee fram gång sannoli kt tor- de göra de närmare kusten söderut boende inefitie dierIvare, komme de ;södra stationerna enarare att behöfva en löretarknin g en förmineknin g al sina garnisoner. Skyddande likhet. I Tyskland eyeselatter man Sig för :flimrande med frågan .om en ändring af soldaternas ankformer. Man tycker att dus a etiska för bjert i 6-. gumma, och nian vill ändra dem, så att soldaterna skulle li ft are 'kanna dölja sig för fienden, derigeneee att unifernben (logs sa farg4 som sam- ' Runål med teerang ene och °nigit- siagiess. Fackmans, n tro att 1 kem - tiden s strider kommer den truppat- delaktig, som lånet kan dölja alg för fienden, att halva de största utelgter- sia till seg er. Det fratabilffee att den af den ty- som lyser eller starkt faller i ögonen. Vapenro cken har inga knappar utan haktor, ladeakerna aro svarta, och rs rocken är at mörkt k läde. Soldater- tn mössor . Något na rycka i falt.ed liknande. förinta r tuan nu i don tyska armtia . 1 *Deuteches Wochenblatti 'öre- slår en framståend e nåbar att af- ska ffa hjelmen och i etå llot införa en vattentåt Imiltmössa. Till uniformsrock föreslås en beitivam kollet af mörkt Made med haktor i etållet för knap- par. Benkläderna ekolo halva tum- ma mörka Dug som rocken, och alla uniformeartiklar ekoln likaledes vara mörka, och glanelösa. Allt som år blankt ekall undvikas. Denna reform kallas militärisk *mimicry., ett hos Darwin ofta förekommande uttryck, som betyder att naturen gifvit viesa djur sarekild tecknin g och,farg, ef- terhårmande deras naturliga omgif- ning. för att derigenom båttre skyd- da dem mot upptackt från deras fi endera Bida. En glädjande uppgift — om den är sann. Journal dee Dtbate med- delar från Mod' wa, att rågprisen å de inlandeka ryska marknaderna bör- Stan antager, att jat falla betydlig t. Sta eller Decem- e råg förråden i November ber skola vara så etore, att re gerin- g en den kommer att uppliafva utkör- selförbudet för tamda vara. Världsutställning eller icke? A f som deleka ska handelskamrar, affordrate utlåtanden om den föreela g- na e orv varld eutstållningen i Berlin, har det stora flertalet uttalat sig för en nationell och mot en internationell utetållning. Zaren 1 Berlin. Under nårmaste tid lår zaren med gemål komma att aflagg a ett besök vid bofvet i Berlin. Resan till sjös skulle företagas från Köpenhamn till Kiel eller Wilhelms- haven ombord den kejeerliga jak- en «Polar stjernana. Vidare beter det, att kejear NVilhelm med kejsa- rinnan Augusta_ Viktoria och enort föl- je kommer att4i0ktober bevista . ry- ska kejearparids'itiltverbröllop i Pe. tereburg och qvardröj a der flere da- gar. En process om flere hundra millioner. Nylige en atildae luren Yue- eupows etterlemnade förmögenhet på flere hundra millioner kommer att blifva föremål för en mycket uppse- endeväckande process. Förmögen- beten g ick efter furetene död öiver till bane enda dotter, gift med gref- ve Sumarukow, och denne fick eam- tidig t af kejsaren tillstånd att bära furetene namn, b vilket eljest skulle hafva slocknat. Nu bar emellertid en förut hos fursten enstald guver- nant Marie Schneider framkommit med den förklaring, att hors i tvenne år varit hena lagligt vigda hustru och att förhållandet endast hemlighållit! af fruktan för kejeeeen, och emedan hustrun tillhörde den protestantiska religionen. Marie Schneider, som up- pehåller Sig i Königsberg, har pre- sterat alla nödiga bevis och stöder sig ytterligare på den ornetendighe- ten, att furstens första äktenskap var ogiltigt på grund af allt för nåra elågtekap, och att dottern af detta äk- tenskap i följd doraf icke ar arfebe- råttigad. En förnärmelse mot don yng- ste kejserlige tyske prinsen, en herre, so som ännu ej fyk ett år, har en man i Naumburg dömts till tro månade fängelse. Den Mencheo- tidning, rr som berättar detta, tror Sig vete, att Klienten i fråga yttrat sig något v årdslöst om hane kejserliga höghets lindor. Litet sammelsurium. (För Lab. n. Tidn.) Dl vi senast så har på tu man hand talades vid, befunno vi oss midt uppe i la saison morte . Säsongen tr död, lefve säsongen! Mångt och mycket har sedan dess hunnit un- danstöka., el i stort som smått, på lifvets stora rnarknadeacen. Men hår i vår goda stad har ingenting velat hända utom det fridlysta området, ej ens nu ett det °eposet° beslag på tjuflingad lax. Och "inta ondt i det, ek gubben Nyberg. Vi lerva utom den stora alltarevagen, sköta våra göromål i lugn och ro och roa ou för resten med att mönstra och kriti- sera — hvarandra. Förbi våra Hu- gudörrar har dragit den ena turist- flocken efter den andra, komna från fammaade land för att bär i Ultima Thule närmare 'Rider a det svenska braavinebordete i do högre Olverklaee- kretsen» Intaflade dekadans' infly- tatide på aptiten och magernaltninge- Ole krigsminister') Veenovsky lalOr• funktionerna, socialismens ocb %mals- mens Etthållande till inpressade okad- darehjärnor, den Östanåsk a minista- rens in fl ytaede på Sver ges eatlerlek•- förhållanden, de fyrfotad° björnaro es m. extatene m. in. alltmer Men jag år no g egenkår anta ga, att åtminstone en del, de retta0kötellate- einno utrustade resenäreina ej Arun- flat undgå att i förbifarten skänka ro erkännandets tanke åfven åt vårt go- da Laholm för dosa täckt presenta- bla och tilldragande yttre. Och vid den första, ytliga bekantskapen gal- ler arven här ordspråket : eSom man ar klådd, så blir man badd.* En närmare inpålifvetglende be- kantskap, hyste sig r.0 denna gäller orter eller individer, utfaller, som bekant, ganska ofta till deum; nack- del. Och genom en lite n }larmet' lått in på krt- pitlet otta -landet ej, att m an vid en tillfällig samminv aro med en per- son begår de gröhea rniseta g vid be- dötnandet af dennes karaktär. Man finner honom vara en ytterst ange- näm och förekommande allelapekarl och hör honom uttala åsigter, vårda hvarje råltbikande rnenniskaa _fulla n.4 lian :väcker vår lifliga erkånne. med bo-, syMpati och vi.uilja nom *formera nitlnare beltantskap«. Vi vinna inträde i hane hem, mom prydes af en ålsklig maka samt barn och Memma. Hunnen öfeer hemmets tröskel ooti be fi nnande sig i skötet af sin Ntnilj, aflägger han med yt- terplagget arven den ålekvardt för- bindligs minen och visar Sig efter någon tids odlad bekantskap efven för oss — sådan han i ejclfva verket är, Utomhus låter han sig vål sma- ka älven tämligen unde hattig kost, men hår vid hemmets hård är ingen- ting till läge . Han lukter , vänder och vrider på bitnrne innan han för dem till munnen, liluer det ena lör färskt, det andra för gammalt, det ena för ealt, det andra för surt och gud vet' allt. Ilar finner han ett fel, der ett annat. Och te vero är det, som i företa rummet får klå' skott för mannens hemtreflig a bv.,rdags- lynne, ont ej husmodern? Dernast tionarne och barnen. Ett vänligt ord och en glad min anser han hår rom en öfverflödevara. Deraf förbrukar han allt för mycket utom hus för att det ifven skulle spenderat; derpå i hemmet. Utdelar han en befallning tiil någon af sin egen familjs med- lemmar, sker detta på ett satt, som snarare påminner om di, n etritke • husbonden an den körlekeltklle htie- fadern. Hvarför ej visa, att man by- der fullt ut lika mycken aktnie g för de sina, som tör de utom stående? Ute visar han det lifligaete intresse för snart sagd' hvilken småsak, som bålet, lyssnar med begärlighet till hvarje älven de betydelselösaste ord; har i denna lilla värld full af lang- ten efter deltagande och medintresr se vänder han afvigsidan till, såsom detta ej anginge honom och gir trumpen och tvär som en främling bland sitt eget huefolk. Vill du rått lira känna en menni- eka, sök benoir oj i eallekaper, utan vid hvardngelif vete husliga bård! I förra fallet- on du ofta blott en smic- krande magik, i det senare den de- maskerade verkligheten. Det är aktningens och kärlekens allt eaminiaciallande band, rom i allmänhet brister i vårt familjelif. Derigenom blir detta ej hvad det borde vara. Söndring uppstår, och den ena medlemmen blir rebellisk mot den andra. Barnen vänja Sig redan från början att betrakta tamil- jelifvet såsom något det man helst bör söka undkomma, och följderna Bara( ha vi dagligdags för ögonen. Det år ju sant, att här som annars små rnieelalligheter kunna uppstå; men i stället för att i all vanlighet söka vända dessa iter'till g od el, 'at- ter man sig på . eine hr/g e hastar, htUrigeflOth *dee gets' villan blir var- re an den företa.. Det står dock fast, titt det år yt- terst på familjelilvet den samhälle. liga moralen hvilar. . . • .4■011 Herrskapet Capriellos trollerikon- eter i g år afton voro nå got noch nie dageweeenes. Det äro vi alla med om, d. v. a , vi, som 'oro uppe på ',spektaklet.. Skada att ej salongen den gillagsmn, Irgr fyldi M en 1 dess. tullarnee och de höga rågprieornae tider ---e (Met: ella tror jag det kan vara tida.) Det fine en stormakt på vår jord, för helåket alla buga, från ost till tett, från rid till nord 1 furatpalata, 1 stega. livad Or ved det, ett man Az dim bar Phtdr an. på fick•ei klan viker ej en enda tum: notisen blott visar <brickan«. ånfattiglapp, hvad år ban vård för egen skull allena? VII bekymrens nattok »ltd tor RiAlösedrag 'Om högskolona, han nått sitt kink) kan tjata. Visat kan han 'ynka' ba pol Och lite till på köpet. pdoeg ar dat ha vi, men-pångar Harr Stanna får i stöpet. deras 4Ppkornst och utbildnings hvarefter biskop Rodhe förrattaa: en kort bön: Med sista afdelnis. en af kantaten afilöts den enkla mes- värdiga festen tinder hyva gång telegram afsandta till konun. - .gen, till konsul 0. Ekman och till Oas man ar karl på hanken bi ett kapital, som klingar, mattlinktt ilt‘bland vinnarna bad' med och stan vingar, i en al kallad societ man klaver In helt nobel och pratar strunt och dricker ht och vräker sig i sobel. hr Bi g ärna hvarje ungmö vilt atiludist hamna, • men hon får sitta v ackert still och btott i tanken famna, en egen' blitt. -- förstå mig rått - om hon- ej kan betala, för tiderna pk alla sått å' nu så rysligt skrala. livad gör små enetispfång då och då och mindre n obla later, når man ett arf en dag kan få i klingande dukatert Det år ju bara un gdomsblod, som tåkar Ivan . (Aret; i siat och hjärta år man god, — snart tiden yran eöfver. wy Jag söker plats 1 en affär och ber till fru Fortuns att denna gång ej vara fjär, men rista ;yckana runa. Dit kommer bref från «principerna: dag, har dit herrn loritarslor!« Och jag, jag' Måste svara karl'n: hak nej, mes bara — tanter! aF6r pangar kan man allting fås, det år en gammal visa. Men ack. gu'nåe, hur få ändå ha skäl att denna prisa! Men 'kaffe pangar eget bo och gods ocji makt och ars, du karlefrid och soneretere dock får dig ejJ1/ beckåra! Och kommer linden med sin glaf, då passar ej att fråga: Hvad kostar , mag, pr efterkraf en nytand lifrets låga! - Dn tornhindt hamnat vid vår kust, du tornhåndt vader åter; i nöd och lust, om god: itu ruda kanske dig begråter! Boaro. igabolm. Konung Oscar II:s 20:de rege- ringsår ingick med gårdagen. ataid oredsnC nel.eg Flarin Ti° i11. putor/Mill-likt i Laholms pastorat, har v. Il ia a-s custle ö %ar:ogilla t; rnveanialea orr. Dahl, ordnande, ibrordnats från den i dennes och tillsvidare under Sep. tember och Oktober månader in- ne en S, Skörden år. sr ; brödsåd i landet sy nes, enligt hittills synliga lansro ster rapporter och lansstyrelsernas ofli- eiela utlåtanden, ha utfallit långt gisnsammare än do starkt farglag. da omdömen harm; som förut va- rit synliga i en del af pressen, och hvilka rent af bebådat råg,brist och ersnöd. hung r "krg gn- rund= af skrifvelse från civil- departementet har kon. befhd e i lån, från lausmaunen in- fordrat uppgifter om årets hvete- och rågskörd. Sedan dessa inkom- mit, har kon. bollade, jämte nymf?, torna, till regeringen ingitvit föl- jande allmänna omdöme: 'Af des- sa uppgift er och hvad i öfrigt är för kon. hefhde kandi tramgär, att vid tiden för rågens mognad an- ledning fans för antagandet, att skörden af detta sädesslag, om den- samma inkomme väl bergad, skul- le. blifva god, mångenstädes å slätt- landet till och med ymnig. För- hoppningarne om en god hvete- skord syntes atven under enahan- da förutsättning i Augusti vara be. rättigade. Emellertid blef, i följd af den under Augusti och fönas veckan af September rådande i. härdiga nederbörden, icke allenast arbetet med skördens inbärgande tbrdröjdt och i hög grad to:svarade, utan afven själfva skörden skadad, tevetet dock i obetydlig grad i jam • Kronprinsessan asrest© i onsdags förelsevis med rågen. Huru stor afton från hnfvudstaden. med or- del af hela xågskörden härigenom dinarie snälltåget Id. 6.till Baden- blifvit i vässndtlig mån lureawrad, Baden. Kronprinsen åtföljde hen- kan icke med anspråk på tilltur- ne till Malmö, hvarifrån han i tors- helighet uppgifvas, då de från oli- dags återvändo. ka håll inhämtade meddelandena från enskilde° om skadan, hvilken Presidenten Carnot seraflmerrid- tratrat olika trakter mycket olika inre. Konstig Oscar hear ntnanst vexla från 3 å 4 proc. till 25 å 3U franska reptiblikeils. president ,gu 'proc. af -ekördebeloppet; men det riddare . och kommendör af h, mats synes såsom om endast en jämfö- orden. Minister Due har fått i relsevisringa del af skörden kan uppdrag att till presidenteli öfver- antagas naiva tagit. sådan skada, lemna seraflmerordens insignerier. att den kan anses helt och hållet otjeulig till brödföda. Anmärkas Ny komit6. Vid senaste konselj, mä,i sammanhang härmed, dels att den 11 dennes, lär fråga varit tö- vid tröskningen, som dock ennu eu• ro om tillsättande at en komits dast till tinga del hunnit verkstal- för utarbetande af' nya bestämmel- las, råget' synes gitvande, dels ock ser i fråga om meddelandet af upp - att den windra jordbrukaren i all- lyeningar, som lemnas om tilltala- mänhet ihrer hatva lyckats tå sin rågskörd inbargad vida mindre de eller dömde förbrytare. skadad ån den större egendoms*. gasen." • "Halland." Chefsombyte. Det är nu en of- TrollorkolfreSu å hotellsalongen fentlig hemlighet -- dkrifvor V, L, — att landshöfding NVastfelt, i går afton var väl värd ett besök. om en månad eller så,• ämnar af. Javal hr som fru Capriello visade sig ega en högt uppdnfven skick. gå från sin vigliga poet. loghet, parad med oehag och ele- Ombyte at talman i andra kam- gans vid utförandet at de olika maren skulle. enligt Stockholms konststyckena. Vi hafva sett mån- Inigblad, förestå. Det påstås nämli- ga -troilkonstuarer", men tillstå att gen, att Vesternorrlands lans lands- ingen af dessa tal en janiwrelse med detta konstuarspar. Publiken, ting ämnar i första kammaren ef- ter atlidne konsul Lindqvist in- soul — tilltöljd at en hår inuntidigl intr &flad privat tillstallning (?) valja länets höfding G. Ryding. var ganska fåtalig, följde med spandt .intretråss • den ett par timmar Ding& • Götoboigh stifts prsotoillokaR foresteningen, och yttrade upp- sammanträdde i tisdiga till möte i ropad. fanger lörtjueiliug lud- stiftsstaden. Sammanträdet inled- dets handklappningen Sidte1 soi- dos med ottesångsgudstjenst kloc- re en gntv es ya söndag kl. half b e. m. kan 9 i domkyrkan, hvarvid kyr- 011onborreinaatulingen. Enligt koherden Grundell predikade. nerefter samlades presterekapet i de uppgifter som 121—pn, erhållit Latinlåroverket.s högtidssal. Till at hnettallttinguallskapeut sekrete- förhandlingarna egde endast prost- rare, direktor Aug Lyttkens, har män och donikapiteleledemöter till- ollonborreinsamlingen i lallat in- utiallit så, att sam- uevaiande träde. (Mobergs högskolas öppnande. Högskolans öppnande försiggick i tisdags enligt det förut offentlig- gjorda programmet.. kr. tarrar lib43 ileQtal tb aru° ilte insaml inaniagad tet, 2b2i tor t" hvilk bshtish: mu a r: uernabar 17,19It 7bhvaatko git med kro no r utugasalskapet med kr. 4,a la och stamma' med kr. S,•107: I den stora hörsalen,' som var vitein.raluottatet a f alleg nex ihanioad Vi h vackert ena kat med f k orAttagens ~an r imam rearnt hyst, med bloinmor och - ".rentes af med titmarkande inom med sköldar, upptagen o donatl- rornas namn, intkade kl 1 styre/- dens .i, ersättningsbelopp pr liter, sena medlemmar, hedersgasterna der detta icke såsom a de flesta och lärarekåren : Styr elsens ordfö- fall är ibrhåliandet, utgör 6 öre. Höks härad: kiaselotiv socken () rande,lands.höfdingen, grotve 5,144 1., 3OU: U8 kr; Rennetlöf4.472 1. sky, anmodade stadsrådet Wenner- berg att fbrrittta öppnandet., hvil- 1 , 2t513: 32 kr., Skunnuerlöt lltn) ket denne atven gjorde med ett. 126i bd kr. Woxtorp 2,748 1.1 1.61 kr;. yttre Kamp Di.e.'41 1. 74.)h-t 46 kr vältaligt anförande, i hvilket han 8b uttalade sin fasta tro på högskolan* 7'önnort0 hand: Eltioborga stora betydelse och sina varma 812,6 I , 4124 76 ,kr4 Ignalöt l etts 1 " kningar, för den framtid. kr. 2ti7: liccr första dåd:tingen af dr IM kr ; Snöat-orv 4,296,6 Vallontint kantat utförts, böll rok-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.