etti hd . funnit eig i ett i håg grad ötvertefadt einneetilletind, hvarför han också un- der några veckor genomgått on kur på on anstalt för morfinister. kom den 24 Sept. tillbaka från Wiesbaden, der han efter kuren tillbragt några dagar i eallekap med ein hustru. lians tillstånd var dock, braket också gran- narna kunde iakttaga, pi intet sått förbittrad , : tvärt om syntes en för- ändring till det Glimra ha intradt. Nat- ten till den 25 skickade doktorn fle- ra bud till apoteket för att låta hem- ta morfin, och grannarme hörde ho- nom tala högt. Samma natt dog plötsligt hans hustru, och alla symp- tom glfvo vid banden, att hennes död var föroreakid af förgiftning. D:r Mayer sigel sjal( ha gjort försök att skjuta sig, något som dock blifvit för- hindradt. Det ser ut som om dok- torn blifvit fullt vansinnig, och tillo vidare bevakas han på det noggran- naste i sin bostad, då man ej velat mottaga honom på hospitalet i Darm- etadt. Enligt d:r Meyers utsago ha- de hans hustru split tagit sig af da- ga med bolmört. Emellertid synes detta föga troligt, emedan icke den ringaste orsak till ejalfmot d förelig- ger, då d:r Mayer och hane hustru malm kivat i det lyckligaste Akten- skap och deras ekonomiska stallning var särdeles god. Under dessa om- etandigheter blir det sannolikt, att d:r Mayer under inflytande af vansinne gifvit sin hustru gift. Den sorgliga handeleen har väckt allmänt deltagan- de, och det förmodas, att den före- stående ratteliga undersökningen skall gifve lull klarhet i förhållandet. ma kafie på sången, och mottager a P8rordnnde. n i Fial- R:e Beide B lands och Kristianstads lån ha en. doktor Chryeander, som redogör för doktor ankomna bref samt för tidningernes der 6 månader, från den I n November raknadt, förordnat fi 11 innehåll. Vid &Eva-tiden ar fursten klådd, poliaupptrynipgaman å Halland:da Vid hvarpå han halsar på eine gester, al med station å Magrotetorp v. 43. mannen (lottfrid Settergren, hvilka några alltid vistas på Verein. Derefter spatserar han i parken och Till en enkel kollation å Tjerb k l. 1 ar lunchen. Eftermiddagen an- gastgifvaregård hade Höks hea,Z vande; f. d. rilc•kenelern till att be- nåmd och åklagare i tisdags/ e, m in. siktiga sitt gode, alltid i öppen vagn eller ridande och utan alseende på bjudit v.håradehöfdingErnee Th eorin med anledning at att hr Tileonn vadarleken. Dessa utfärder vara till för blifvande tjeluitgöring i boret inemot 6 å halt 7, di middagen serve- ten slutat sin verksamhet har nere ras. nerefter beg er sig fursten i sill- Flera tal höllos under aftonen, bysx' skap med sina gester till spelrummet, vid skålarnes rad öppnades af ha: radsdomaren, och tiamgiek ung .. der hans stol står titt vid biljarden. En tjenare kommer med de gifna samt af dessa den stora sympati hr Theorin lyckats tillvinna Nig bk. fem långa piporna stoppade i ord- ning, hvilka han röker långsamt, me- de i egenskap af domare oc al- dan han, full af intresse, betraktar som enskild person. Det festlige och at den most kordiala sinnes. spelet. El. 11 dricker t, men först mellan 12 och 1 beger sig Bismarck stamning präglade eamqvamet vek ftn och ruidt i allt detta — jag.. såb. w Fischer, amerikanare, Hen- i den nyss utkomna ry nDie Welt., bibladet till Die Sport.- welt, en skildring af 'sitt besök i Då utrikesministern Whate mun Varsin för ett par dagar sedan. Han merendels ar den, genom bvilken omtalar baretter, hur han genom Frankrike uttalar sig om Gitt förhål- doktor Chryeander, Bismarck. sekre- lande till utlandet, torde ett utförli- terare, sökt bli m ottagen af denne gare itergifvande af hane tal vid nf- senare, men förgalvee. Doktor C. tickningen af general Faidherbee sade tvärt nej. staty vara intressant för vara Uslare. Således skulle den långa resan Ännu intressantare måste detta tal från London öfver Berlin, Stettin förefalla, dl man val aldrig förut från till Varsin vara förepild? Fischer don franska regeringens elds el kraf- vore ej amerikanare, om han gaf sig tigt betonat intimiteten med Ryaland vid företa motstånd. Han mular ock- som vid detta tillialle. Då Råbot upp• så en fradga/ådring, denne öfverte- trädde officiell, var bane tal ett uttryck sin gode van ler — eller mutar? af ministirene isigter. Fred ar den ksmmartjeneren och F. lir intrade ledande id61 i Rtbote tel vid det kri- i parken, der Bismarck promenerar gioka mionneemarke, Dom då afelöja- hverje förmiddag. dee i Baqaume, ett af de få namn Den egentliga parken börjar först från 1870 åra krig, öfver bvilken frans- några hundra steg bakom den ytterst mannen kunna vara etolte, enar ge- en på sitt sått vacker hyllnin enkla, men vanliga herrskapsbygg- neral Faidherbe fibern noiermtS.ns bo- åt en man, hvilken, som hr ' . 12 . naden. Den rymmer skuggiga, palt- tili Nslarnghe' is arbetar på sina mycket falhafvare der besegrade ty-ekarna. mekjniidaerdi omtalade mystiska memoarer? Jo, alla bras orodshoectheilåst tiga alléer, kullar och dammar samt Bibot åtföljde. af general Meneier, och i biljardrum- vor, middagsbordet vid några hvitrellade statyer, lirare upp- som representerade krigsministern, met. Dl omtalar han nAmligen, i rättrådighetens stadse vinnandeme- mutande ICImedligen får laggas de och en medlem al general Fevriere kronologisk ordning, de fakta och del vetat att i mångas hjärtan åt sig forna egerne till last. eftertradt general stab (Fevrier bevara ett rum, som icke snöset händelser, som han vill öfverlemna En betjent i evart jackett oob hvit Faidherbe som storkaneler af heders- till eftervärlden. Sekreteraren upp- halsduk, englidi country house faeld- legionen). En offentlig mottagning tecknar degen derpå det hörda och g n u rtseoal m sagdt, hr T. lena:. on. kom ut ur venstra sidodörren egde rum på rådhuset, bvarifrån en l : å eander derefter anteckningarna till ti vålD irtil olir i t öch sprang till en järnhaltig kalle, annat håll verka testprocession tågade till statyn. Dl i det kall, han valt, år det ef upp. som ligger strax bredvid parken. Lothar Belcher, eotn skall utarbeta Ribor började tala, mottogs han med det hela, rigtigt hjärta, vi önska honom all Två präktiga gråblå doggar synas entusiastiska rop: defve republiken.; (St. Dgbl.) den lycka och framgång hau i så neetan samtidigt i summa ingång, slet,. Ribod. och bane tal afbrede vindande sina kloka hufvuden mot — .s.,-,. rikt mått förtjenar. laven ofta af hurrarop. De vigtiga- det inre af huset, som om de van- ste mallens i Ribote tal aro !Oljande: tat på sin herre. En ting dam i ljus Beslag å ett fat fotogtca gjordes eDi Failierbe stack sitt everd i ski- engelsk drav, baroneesen Merck af polisen härstädes i går f in. hos dan, hade Frankrike icke lingre nå- Talmansfrågan sysselsätter i des- handl. Martin Lindberg. och furst Bismarck trade ut. gon armt, som nu ar nationens af- sa, dagar hela pressen, skrifver en uppmärksamhet hade nämli Polisens Bismarck! Jag strök ovilkorligcn bild, det mönster af kraft, disciplin Storfurstinnan Pauls död gifver gen flits korrespondent från Stockholm. Det, vid att i fråga varande karl hatten från hufvudet. hade och god ölning som vi ou se deruti anledning till upplilvandet of ett är icke många att välja på. Her- Sett hatten på — ropade fur- och som för några dagar sedan fyl- gammalt minne. Då det blef bekant — fått sin plats bland tomfat ute rar WalcliSn, Herslow och Lilian- gården, ett som bekant enligt la de vårt hjärtan med glädje. Det for- i Grekland, att den Anno så unga sten, i det han nermatta sig. — Är g berg ha nämta. Annars finnes det ej giltigt upplagsställe för eldfar- drades tjugo års ihardighet för att och allmänt åldrade prinsessan Ale- ni den amerikanare, som rest bit från eneral Ryding, och på Göte- g ju bereda republiken ett obestridligt och xandra skulle inga förlofoing med en liga oljor, men då hr L. förklara- London, post haete, för att ee om borgsbänken finnes en redaktör de sig ej vara ägare till ett obeetridt erkinnande. Hon har rysk storfurste, offentliggjorde den jag Annu år vid lit? dot sam- som säges länge gått i det Jjufva nn icke allenast en faktisk styrelse- hellenieke folkdiktaren Kokkos en ma; och då någon annan person ej -- Den samme, durchlaucht. hoppet att en gång få sitta på au- form. auktoritet utan alven en elden gripande dikt, hvari den grekiska uppgafs såsom sådan, blef det at — Och livad seger man om mig i dra kammarens talmansstol. etyreleeforms, som varit så nyttig för nationen uppmanades att inlägga gen- polisen fo'rklaradt fbrbrutet. London? Men till alla dessa funderingar landet, att den kunnat öfvertyga saga mot denna förbindelse. Ilen — Man tror sig veta att ni full- kommer sannolikt också frågan om ropa om att det var en regeringsform liknade det hulda under Greklands Nykterhetsföredrag hålles å råd- stendigt dukat under för era år. En i detta orda högsta betydelse. himmel uppvuxna barnets ölverföran- dementi har visserligen vari: synlig, en ny vice talman. Det lär näm- hussalen i morgon kl. 6 e. in. af ligen vara föga troligt att A. P. *Europa, som långe varit oviss, hu- dc till Rysslands kalla vinterliga den från det sistlidna vår harsta- men då den 'hamn:lede direkt från her- Danielsson vill eller ens kan be- des hållna föredraget bekante nyk- ru man skulle betrakta den franska etepper vid Proserpinae bortröfvande, regården i Varzin — — — — durch- hålla denna sin förtroendeplats, republiken, gör henne nu full rettvi- som det helleniska folket allt jämt terhetstalaren folkskolläraren G. A. laucht förstår — vill man inte tro f a. En herekare, som har framtids- såvida ej hans hälsa mycket för- Roosvall. Då hrr R. är en särde- skulle begråta. Denna dikt gjorde på den. blick samt år fest i eine leigter och bättrats sedan föregående riksdag. ett djupt intryck inom alla kretsar Fursten log. Ilen tenkte nog på les lycklig talare, som med lit och fredlig som vi tijelfve, har offentligen Han var nämligen då så sjuk att intresse hänger sig åt sitt ämne, och, då följande namnsdag en skara försekringarne och motföreakringarne visat de sympatier, som förena bene det endast var med yttersta svå- hvars snål är nykterhetens befräm- unga hvitkledda flickor frandemnade i den officiösa pressen förr i tiden. land med vårt (Entusiastiska rop af righet och blott för några minuter jande, kunna vi ej underlåt-a- att i blommor till henne, sade ordföranden Jag tillade: alefve czareo!« .felve Ryeelend!. «ler- till prineeeeen: — Naturligtvis har jag har i Vur- i sänder han kunde fungera som allmänhetens åtanke på det varma. ve Frankrikele) Den ryska nationen «Vi bedja så innerligt, blif qvar zin fått veta sanningen. Jag såg er talman. ute rekommendera det i morgon er ense med sin kejsare i att visa oss Måste det äfven väljas ny vice- hos oes!« bvnrpå Alexandra brast ut i går afton strax efter min ankomst, på nytt, erbjudna tilltållet att få hjirtlig vänskap. Ni vet, huru dessa talman, något som är att formoda, höra ett verkligt godt nykterhets- , i gett och under enyltninger kysste nar ni i det kalla regnet for förbi kansler håretedee besvarats. Hår fin- barnen. sannolikhetsberäk- så komma alla hotellet i öppen vagn. föredrag. ne' icke en by, icke en kojs, till hvil- Då prinsessan åtföljd af drottnin- ningar i ett nytt skede. Jag ötver- — Hur, bor ni i den krogen? Men Såsom af annonsen synes upp. ken icke en berattelee om handel•er- gen antrAdde resan till Ryssland, låter åt hugade spekulanter att bäres ingen intradesafgitt. hur kom ni hit? — utropade fursten. n• i Cronstadt letat sig vag. För sände hon från skeppet on halsning draga fram de nya kombinationer — Till liernmerstee Ide med tåget dem handeker skola vi dock icke till "Stilen, hvari hon bedyrade, att som hAraf kunna uppstå. Det är För den karnsellålskande all- och derifrån med skrinda. glömma livad som kommit löre och hennes aktier/lessa från hemmet före- en nöjsam och föga nyttig sport. månheten gifves från och med i — En aktningevard uppoffring - efter dem. Vira sjömin harva öfver föll henne såsom en himmelen/. ekic- morgon och tillsvidare tillfälle att sade Bismarck förbindligt, — men allt funnit Frankrikes namn aktadt kels., liverför hon bad sina helleni- jag år ur stånd ett vedcrl eg ge Sveriges deltagande i Chicago- få åka på en å hotellgården har- och, livad som år Annu [Alme, illekedt. eka bröder och systrar att stundom de rykten som blifvit uotpridtle, med utställningen. I tekniska satntun- städes uppsatt riktigt, gentil s. k, De mottogos i Danmark, Norge och tanka på henne, då hon i tjuren, du,b‘n benloknlisneinsel det i Göteborg diskuterades i mån- annat en mitt utseende. Min hustru Sverige med de mest rörande demon- plågad af trangten och hentlenglen, kr deremot inte alle bra och gör mig lemnar närmare upp- orationer af vanekap, som om berö- skulle tyna bort. mycken oro. vad an:sått bör Sverige delta- lysningen i ål.rhåg ringen med våra sjöman 'lekt gam- Under det att fursten hittills talat ga i världsutstallningen i Chicago la minnen från en gemeoseux histo. Boulanger ajälfmördare. Ge. med den elekvardaste bonliornie, ljöd 1893'. Den inleddes af maskindi- Trafiken på Atlanten. 13roiner- ria. Till list var det mottagande, penal 13oulanger sköt sig i tisdags hann stimma vek och sorgsen på tal rektor Pegelow, som lemnade en linjens postångare Havel, soul af- som ',letade vår flotta i Portemouth, morgae å inedeme Bonnetuaine graf. om hustruns sjukdom. Men strax redogörelse för frågans behandling gick tran Bremen den 22 Sept, der drottningen ojatf önskade att mön- derefter log han åter vanligt och vid teknikermötet. Ingenjör Ar- medförande passagerare, hvilka af. stra den samma, det mest imponeran- Storfurstinnan Alexandras död. de och behagliga som kunde åstad- Kl. lo i måndags förtniddage ankom sade: — Oefsedt denna oro, befinner tur Letl'ler lemnade derefter åtskil. rest från Halmstad den 20 Sept., jag mig her utomordentligt nöjd och liga upplysningar om Chicagout- anlando till Now-York den 30Sep- kommas. Vira 'pinan, ja hela varl- den ryska kejearfewiljen och den lycklig. stallningenii byggnader. Hr Leif- tembor, kl. 7 o. m. den, mottog deraf ett intryck, som grekiska konungafamiljen med det Man tklade sedan om förhållande- ler hade från den ena af de båda aldrig kan utplånat. tåg. pi hvilket storfurstinnan Alexan- na i Amerika och England, fursten utstallningskommissarier, som nyli- TjenstiedIghet och förordnande. «Header halva vi varit föremål för dras lik förde,. Kistan bars af kejsa- fröjdade sig At att Moltkee memoa- gen besökte Göteborg, erhållit. tryck Att under den tid, från den :3 till så många bevis på siktning, förtro- ren, konung Georg, prins Valdemar, rer nu skulle komma ut på engelska och ritningar rörande utställningen, och med den 23 innevarande Ukt‘o- ende och kanels al att vi aro en nöd. prins Georg af Grekland amt stor- samt sade att han ej finnu på långt hvilken senare exponerades. De 8 ber, som lånsveterivaren W. 1':son • endig garanti för den tillmanna jAmn- fureterne Paul och Konstantin Dmi- ner var lardig med eine egne. hufvudbygnaderna ha väldiga di- Kinberg i Halmstad vistas i Stock- vigten? Vm utlenåk politik kan det tri och fördes till Peter-Pauls kate- Bismarck gör intryck af en kern • mensioner och komma att betäcka holm för genomgående af en kurs i innu högre grad an om inlåndek dralkyrka. En stor menniskomasse full, lefnadeglad gammal herre, hvil- en yta, som år 262 gånger större vid veterinär-iustitutet, bestrida tigas att resultaten icke aro inpro- följde liktåget genom gatorna. Milj- ken val kan !eten ennu en tjugu år an Uröteborgs utställningsplats. vieetade. De resultat, som vi nu be. lansveterinartjensten inom Halland tar bildade hack. I kyrkan hölls en eller mera. Af embonpoint finnes ej Samfundet beslöt att till sätta en har kon. beflide förordnat veteri- vittna, aro följden al tjugo års an- stor ejalameeea i närvaro af hela hot- ett spår hos honom, tyskt om visar strangniogar. Regeringen gör icke komit, som skulle hålla frågan om naren Sov. Bramstång i Halmstad. vet och diplomatiska kåren. I tisdags figuren en Måsten ungdomlig smidig- Sveriges deltagande vid lä och å- anspråk pi något senat erkännande fe/flinade. jordfeatninge n . Storfuretie- het. Åker af den omtalade vårds- an det, att bon fullföljer sina företa- stadkomma en utredning, som se- nan begrote i närheten af aflidne från mieltbrandsemphtsen1 lösheten i kladedragten såg man ej daree traditioner. Tack vare dem dan kommer att framläggas för ro- har Fri kon. befhde i tisdags ferklarat tronföljaren Nikolai Alexandre- ett spår. Han bar en evart e. k. befinna vi oss nu i en ny etallning, geringen. Ledamöternas antal i egendomen Fiadje i Eldsber,,, a witechs graf. Prince Albert Coat, knappt anda upp Elen det betyder icke att vi der må- denna komitd bestämdes till 8, och ken, till halsen, dertill en bvit haleduk ste tillgripa en ny politik. Den po- utsågos professor Aug. Wijkander, litik, vi hittills följt, har för oss va- Eländet 1 Ryssland. 1 guvene- mörka benklader, duktiga skodon, ingenjör Arthur Lefiler, lektor R. glasö on med tjock guldinfattning mentet Kiew bar insamlats en fjer- rit allt för att vi skulle kunna tanka Sldesbergningen inom mellersta Ekstrand, ingenjör William Gibson, på att derifrån attika just som vi bör- dedele miljon rubler till de nödli- samt disponenten P. Sieuren, redaktör delen af lånet., den afven inberä* FieckhaePrP. dande bönderna i Saratow, Niecbnij s slutomdöme om Bismarck, M. Rubenson, arkitekten Hans Hed- ja skörda des. frukter. På en tid, då mad skogsbygden, kan med i n g i n* Nowgorod och Basan. Don intra- sådan han nu ar, lyder sålunda: vi kunna bevara freden med verdig- af denna vecka på ytterst fil sli• lund och maskindirektör F. W. dande kölden jarnte kreaturspest och het, vilja vi icke göra något, bveri- *En riktig gammal herre med dantag anses tullbordad, ekrifvee till Pegelow. e stor arbetsbrist har ytterligare ökadt genocntringande ögon, hvilka uttryc- gnom den kunde kompromettera.. "Halland". Resultatet har varit myc- elandet. Barnen dö massvis. Man ka godhet och lelnadegladje. Talade Medvetet om sie styrka och litande ket olika och i betydlig mån bero- Brinvinebrinningen. I år aro 3'2 ende hivar halmtaken från husen för att om sin sjuka hustru på ett Wjarte- på framtiden, skall Frankrike fort- på lokala fbrhållandon. Gyn- dertned fordra kreaturen. vinnande satt. Synes ung lör sina år farande visa deo försigtighet och det brannerier Ramel' att börja den 1 mammut torde det halva utfallit tör Oktober och under loppet at de tbl- och gör icke intrycket af en man som lugn, som förtalhat andra folks akt- 1.11~".• ande 14 dagarna 40, 40 eller inalles de mindre jordbrukarne, hvilka ej har orsak att vara missnöjd med sin sing och bidragit att it Frankrike haft större skörd an de beevatni 72 brannerier mot 52 förlidet år och kunnat ansa om vadd. lian talar engelska som en återgilva den stallning, som det ar och så godt Dom mot 67 år 1889. Största antalet berattigadt att intaga i vadden infödd engelsman.. brannerier eller 37 aro annalda från karfve för karfve bitrie in mellan *Framför mig den snuskiga byga- F. framhåller An en gang, att h; rågnskurarne. Detta i synnerhet. Kristianstads lån. ten, till höger en gödselhög, större aldrig hört någon tysk tala engelska hvad betratrar vinterseden. Vårga- En ohygglig håndeLse. I ov..n•r- och mer innehållsrik se hvad någon al utan den allra miness brytning den torde enhvar, som ej hade allt DC i den tyska staden Darmstadt ha bonde. fantasi kan utrulla sig, till som B. För ettrigt tillägger ban: Inspektion af Skåne—Hallands för brådt och der förhållandena icke . e I i t v it d e u Lp.. k rstrn omd at i gem vant o vinster en massa åkdon förepanda .Fursten ar nitat Moltke den mate järnvåg förrattades i onadags af ,oro elit för ogYussalmis titt in- han med uttnarglade hästkrakar, bekom chefen för södra våg. och vatten- bargul i någorlunda tillfrediiiitallan- herre, som jag sett i tvenne staden. Ka likare, d:r Moritz Mayer, mig en gyttjig pöl, som svir nådige gamle a b å y T r adsdisteiktea tuvor W, Gag. • de *kick, enar faran tbr sedensVO' neldsdelan. >MIMI Mae likare tid till bake ha- henna Olverlktit till gemensamt bruk Kl 8,30 på eiserxonen dricker Sie• lång i tratvarne ej var så stor nä* Ett tal af franske utrikesmini- stern BINA. M Bismarck i Varzin, . it sina Mr/ålares simmande fjåder- gaholm.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.