etrikts. Ett 1004riminee för Frankri- kes judar. De franske judarne kunna i år fira den 100:de årsdagen af dente eman- cipation i Frankrike, och med anled- ning deraf itergilves har nedan någ- ra reflexioner af Nationaltidendee Paria-korreepondent Tich. Kaufnson: rSpecielt i Frankrike har judarnes assimilering med den öfriga befolk- ningen blitvit si intim, att man, be- treffande detta land, kan platå att der rider ingen skillnad 1109re. Ed- - yard ilarttnann påvisar i .Das Ju- denthum in Gegenvart und Zakunfts, hero judefrågan. ideella !tårna lig- ger i atamktnelani öfvervigt öfver nationaliteteklaelan och att de tyske judarna endera mallen kunna flita sig lösa från stamkänslan. Om man gal- ler en tyskjude framför det skorna- flyga att bjålpa endera af två nödli- dande, antingen en utlandek jude el. ler en icke-judisk landsman, tviflar Hartwann icke på att hos den långt edvervågande delen den judiska so- lidaritetkånelen skall arge med seger öfver den nationella och att motsat- sen intreffar endast hoa en ringa del i de mestbildade samhällslagren. Helt annorlunda er det i Frankrike. Oin man der gjorde samma experiment, skulle man möjligtvis just i de hög- re klasserna finna en och senan halft naturaliserad jude, som hellre räckte sina trosfrånder ån de nya landgillet). nen sin hand; men hos den stora mas- san af de franske judarna skulle nn- tionalitetkånelan vara den starkaste. De kanna sig föret och (termit som fransman, och orsaken dertill år helt enkelt den, att deras likstellighet med alla andre medborgare i Frank- rike icke år endast en död bolmat, utan en fullt genomförd verklighet. Judeemancipationen år i Frankri- ke fullt ut en menniakoålder Data- för de time andra 'Anders. De fran- ske judarne hafva sett alla dörrar öpp- nat. De halva tilltrade till armt:!ne högsta olficersposter; det fine flere franska generaler, som aro judar. De sitta i franska institutet, på do- marestolarne, i den högsta administra- tionen, ja i ajillva regeringen. Af- ven deo åldata franska bördeadeln finner ingen betånklighet i att ingå familjeallianser med dem. Stamfri- mureriet, hvilket tjente som ryggstöd mot Arnuedradene förtryck, har der- med upphört att hafva sin förnuftiga und, hvarför det också försvunnit. en franske juden år lika god frans- man som den franske katoliken eller den franske protestanten, och hans icke-iereelitieke medborgare i alls samhållistellningar veta at personlig erfarenhet, att hvarken bana börd el- ler bane tro hindra honom från att vara en förtrefflig och fullt patriotisk kollega. .Vid åtskilliga tillfallen kun- na de till och med i åratal umgås med honom i det offentliga lilvet u- tan att upptäcka att han år en jude. Hans egeudomliga rasmarken halva starkt. afslipats i Frankrike, der de judiska familjerna i flera generatio- ner 'elva , i välstånd under samma bildningivilkor som nationens kerne. Sjtlfva judetypen tyckes framstå min• dra bjårt, uältiAnd• derför att den mindre skarpt sticker af mot den ro- manska genomsnittstypen ån mot den germanska, Dertill kommer ytterli- gare att judarna i Frankriko utgöra endast en ringa procentdel af samt- liga befolkningen, att de till och med under andra förhållanden in de når- varande icke ekulls kunna göra nå- got verkligt motstånd mot det natio- nella lifveta abaorberingeltraft. Man kannor icke be/termit deras antal; rabbinernas statistik, som val må an- sea för att vara den pålitligaste, se- ger 67.850. Kanske det år litet för lågt; det pleti. att det israelitiska e- lementet ökats rått mycket pi de si- at' åren, airekildt i Paria, utan att det kan kontrolleras, då folkräknin- gen icke fordrar uppgift al Dodge- kinnelse. Men i alla båndelser fin- nes icke i Frankrike som i andra land någon framskjuten position i det of- fentliga lilvet. inom hvilken juderne försökt att blifv• allena berikande; hvarken det 'iterera eJudenthum. eller liknande fenomen kannas i Frankrike och halva kunnat bidragit att göra jcidarne förhatliga. D .Antisemitismen i Frankrike sak- nar sålunda bvarje naturlig stödje- punkt, och de försök, som på senare åren gjorts att bilas lit deruti, halva också misslyckats. En och annan gång, di så dråplige tionerholmare som Drumtnoat rycka i tålt, kunna de iiimuligen stalla till litet ovise°, men mars inskränker man sig i re- gela till knappnAlaseing, på grund al afundajuka vexlads mellan kolleger kesa samma korporation.. Drottning Victorias tbrm6gen- het bar hittills antagits vara mycket stor. Nyligen har emellertid parla- mentsledamoten Labouchkre, som ar medlem af det utskott, söm skall be- stlatm• de furstliga barnens apana- e. förklarat, att lm under tysthet.- L 3fte Ihar mottagit meddelanden an- gående drottningens förmögenhet och att han således icke, utan att bryta sitt ord, kunde meddela annat, ån att den vore öfverraskande liten. Egendomlig aptit. Flera slags gifter, som skulle döda hvilken men- night som helst, tjena mångt, djur till föda; sålunda åter kaninen belladon- na, geten rhamnuebir o. e. v. Vissa växter tro mycket giftiga lör he- ttar och getter, medan kor och får åta dem utan fara. Men det finne. Alven många menniekor, på hvilka reenskliga näringsämnen ha en giftig verkan, t. ex. köttföda. Den franske v etenakapemaonen Luca. betittar att en soldat år 1814 måste famna tjen- eten, emedan hart ej var i stånd att öfvorvinna sin eterko motvilja mot köttföda. Älven bland de franska re- kryterna hinder det att flera, i syn- nerhet från land bygden, bli sjuka under mötena, emedan de ej få till- reckligt med salt mat. Det år bekant, att många personer ej kunnat dricka mjölk, ja, icke ens kaffe, utan att efteråt få uppkastnin- gar. Många fl utslag af att åta jordgubbar eller ostron eller efter visse medikament, såsom kinin. A.n• dra kunna ej fördraga körebår. llubn beråttar om sig ejelf att 7 å 8 jord- gubbar kunde framkalla konvulsio- ner hos honom, under det en annan forskare, Tiesot, omtalar, att han al- drig kunde åta socker utan att lå kasta upp. En stor mind menni - skor er ej i stånd art åta agg. Ba- kelser och puddingar, till hvilka man begagnat ägg, göra dessa personer allvarsamt illamående, då de åta dem under firreåkran att det icke år Agg i dem. På detta faktum fester den ryktbare engelske fysiologen Lewes i synnerhet löråldrare och uppfostra- res uppinårksamhet, så att de ej eko- la tvinga barn att åta födoämnen, för hvilka de ha en naturlig motvilja. Tändstickor af papper. Svensk uppfinning, En atnerikuneic tidning beråttar: Her om degen bildade* i Michigan 0Crown Paper Match-bolugeta med ett kapital af 40,000 kr. Bolaget skull tillverka Dindetickor af papper. som Ar något nytt i sitt slag. Bo- lagemannen aro evenekerne Andrew Fredrickeon, John Tournell och Au- drew Sveaneon. Uppfinnaren år hr Fredrickson. För att motarbeta den oseden på engelska jårnvagar att de re- missade lagga upp lönerna på getens ha jårovågestyrelserna i itup6erna anbringat anslag så lydande: °Herrar resande anmodas att ej ligga sina fötter upp på setens. Un- der dem finnas små pallar.. Detta hjälpte emellertid icke, och jernvågestyreleerna uppfunna derför en ny utväg, i det de i kupeerna .lago upp följande plakat: •Ilerrar resande anmodas att @åtta sig på golfvet och lagga fötterna på mena.. Det Båges, att denna komiska an- modan skall ha hjälpt. Tillvärkning af is medels lys gas. Iugentör S. P. S. icker i Buf- falo i staten Newyork skall halva uppfunnit en metod, enligt hvilken man kan använda vanlig !riga. till framstållande af is. Efter begagnan- det återvänder gasen i lika gode stånd till hufvudröret. Under sina försök i Provincial- bolaget. gasverk i Ontario åstadkom ban en tempera- tur af - 80' endast med tillhjelp af vatten och gas och utan begagnande af några kerndcalier. Förnya prenumera- tionen! Härom erinra vi dem af våra lnartals- och indnadsprenumeran- ter som fortfarande vilja behålla Laholms nya Tidning. l'renttmerationspriset finnes:angif- gifvet under tidningens titel. Bör ej besparingar göras? Då en medlem af ett sällskap får sig en revisionaberåttebser genomgår han vanlig e n de olika posterna för debet, o ch credit, och nar dessa gå ihop, au»s allt vara beetaldt - men allan glriforek- il ...i - . 11114'11i-rem ek långt , tötn att jem- föra utgitta- och inkomstposterna sedan flera år tillbaka. Insändaren som af en händelse korn att bladdra i Hallands lans Hushållnings-sällskaps handlingar fick dorvid ögonen på do årliga rovisionsberattelserua. Mot dessa var ju ingenting att erinra mor än att. de rantor, som möj ligen upp- den stora bel, Ilningen å stått fyökontrollanstaltens medel ej syn- tes något år upptagna, men vid ge- nomgåondet och jomförandet af ut- gifterna sedan några år tillbaka väcktes uppmärksamheten på on del, som det tycktes, alltjemt steg- rade utgifter, och då allmänheten säkerligen ej känna vidden af de- samma, tvekar insändaren ej att lagga dem fram i dagen på det att lämplig besparing för framtiden måtte iakttagas. Jag börjar mod Komiska statio- nens räkenskaper, vi se då första utgiftsposten vara "Löner" och att desamma från 1885 avancerat från 4,383: 33 kr. till 4,841, 66 kr. for år 1890. Under rubriken "Hyror' se vi att 1885 var en lokal för 550 kr. tillräcklig, men 1890 äro hyrorna för lokalen uppgångna till 900 kr. Ut. tern& för ved och uppassning har varje år stadigt hållit sig vid c:a 830 kr. Vi komma sedan till ut- gifterna för "Apparater". Redan år 1881 voro utgifterna för dessa tin- gestar 301: 83 och höll sig vid un- gefärligen samma summa årligen intill 1885, då utgifterna bletvo 470: 69, 1886 1,959: 04, 1887 813:06, 738: 71, 1889 958:88,1890 1027: 1 29 eller en sammanlagd summa en- dast för do sista 6 åren af 5,967 kr. 67 öre och när man då betän- ker att till stationen årligen i 8 år förut har inköpts Apparater så måste Hush.-Sällskapot redan nuhaf- va ett litet museum deraf. Kemikalier ha årligen köpts för 5, 6, 7 å 800 kr. Vi vilja nu taga i betraktande en som det synes vid första påse- endet obetydlig post, men som än- dock är ganska märklig, nemligon "Böcker och Tidskrifter«. Efter att hafva i många år hållit sig vid 50, 75 å 100 kr., uppsteg denna post 1890 till 332: 92 kr. Det är en ej så liten samling af "Böcker o. tid- skrifter", som Hush.-Sallskapet måt- te ega efter så många och storar- tade årliga inköp. Det förefaller emellertid underligt att ej förestån- daren sjelf bekostar sig desse."Böo- kor och tidskrifter" ty vill han föl- ja med sin tid, bör han väl sjelf för sina kunskapers underhållande bekosta nödiga inköp deraf och ej som hitintills låta det gå på det allmännas bekostnad. Till sist få vise posten 'Diverse" och har denna årligen hållit sig vid cirka 100 kr.. men 1890 uppgick don till 479: 20 kr. Det måtte vara bra mycket "Diverse" som ej kunnat specificeras då man nödgas tillgri- pa rubriken 'Diverse". Kontrollen i småstäderna har ock- så tagit summor i anspråk, men de tyckas hålla alg vid en någorlunda rinn nivå eller mellan 3 och 400 kr. hvarjo år. Efter att hafva genomgått alla dessa utgiftsposter, så se vi att o- aktadt förhöjda utgifter för löner, förhöjda hyror, förhöjda afgiftor för inköp af Apparater, Böcker o. tid- skrifter och ett högst betydligt"Di- verse", så förefinnas ändock vid 1890 års slut on behållning af 517: 35 kr. Hve.rtill tjenade då den vid ordi- narie sammankomsten i Halmstad i Dec. 1890 beslutade förhöjningen af ansl.. et till Kemiska stationen från 2,1i1 kr. till 2,500 kr.? livar- för skulle ej i stallet Elfsborgs lans Hneh.-Sallskaps bidrag höjas med så mycket etorre belopp, då statio- nen afven är gallanda för dem, så att ej som nu 500 kr. skulle behöf- va pressas fram från Hallands låns Hus1.-Sällskaps kassa. Gå vi nu till "Frökontrollanstal- ten" så se vi som förut år namdt att dess räkenskaper sammanfört. med Kemiska stationens intill 1887, dä statsanslag biet' utverkadt till e denna inrättning. Af utgiftsposter- na år den mest i ögonen fallande "Löner", hvarat den synliga delen år 800 kronor och den osynliga de- len - analysafgifterna, som det lar medgifvita föreståndaren att upp- bära och kan man såledee ej fl tull klarhet om dem, då en del lår grun- da sig på accorder med större han- delsfirmor och de öfrige på kontant betalning för hvarje undersökning. Utgifterna för kontrollen i de min- dre städerna har utgjort 1887 899: 29 kr. _ 18E6 118& & M 1 8E6 On 28 och 1890 87k 65, Alla öfriga ut. gifter belö till 8: 67 för 1887, 126: 12 1 09 1E69 samt 185: bl Or 1 Jag %pr mott an. ledning harm - ARN S.gon rim- lig. anledning att bi hål ö n ett så högt anslag när detsamma hufvud- sakligen utgår till *Löner" och o- aktadt den art nor har ändock en behållning af 1122: 96 kr. kunnat uppstå nemL för 1887 af 892, 04, 1888 017: 11, 1889 881: 42, 1890 1122: 96 kr. Resultatet af denna lilla gransk- ning är att af Kemieka stationens inkomster, hvilka 1890 utgjordes af kr. 4,000: 00, Statsanslag Hallands lans Ilush.-s " 2,000: 00, Elfsborgs låns dito Analysatgifter Behållning fr. 1889 " 500: 00, i ' 2,718: 80, " 882: 69, eller kr. 9,601, 49. Utgingo följande utgifter: Till löner, hyror, upp- passning och bränsle kr. 6,071: 66, Inköp af apparater, böc- " 2,160: 88, ker & kemikalier Kontroll i de mindre " 37 65, staderna 479:20. Diverse eller kr. 9,084: 14, lemnando en behållning till 1891 al kr. 517, 35. Frökontrollaustaltens räkenska- per utgjordes af följande inkomster: kr. 8811: 42, Behållning fr. 168.) " 750: 00, Statsanslag Hallands läns Ilush.-s " 800: 00, anslag eller kr 2,431: 42. Utgifterna voro följande: Lön till föreståndaren kr. WO: 00, Inköpt apparater " Porto " Kontroll i de mindre 117: 70, 18: 11, städerna " • 372: 65, Behållning " 1,122: 9(3, eller kr. 2,431: 42. Häraf synes att 189U utgick Iran Rush, sällskapets kassa 2,60U kr. till dessa 2 med statsanslag särskildt understödde anstalter ocn blef yt- terligare förhöjda anslag af Hush. - sällskapet beviljade för 1891. Man kan derför med skal frå.ga: har det- ta lilla länet råd att fortfarande öka och öka sina anslag till dessa två inrättningar? Månne icke rätt- visan kräfde att det lån, som är delaktigt uti dessa inrättningar, ö- kade sitt anslag och detta sällskap minskade sitt anslag så att anslaget från detta länet biet rela- tivt till länets storlek och tillgån- gar och ej såsom hitintills, hindran- de andra anslagsfordringar för in tressen som kunde vara aflika stor om ej större "praktisk" nytta för länets jordbrukare. Ledamot af plusåk.-SellIskapet. °ft-anstående torde, enligt för- fattarens begäran, benäget intagas i länets öfriga tidningar. :aporm. kronprinsessan, som efter tve- kan mellan Sicilien ock Alger, helt nyligen bestämt sig för Egypten, lar nu, enligt livad S. D. b. med- delas, hafva utsett Kairo till huf- vudorten för sin vistelse derstädes. Il. k. h. lär längre fram komma att begifva sig på en tur uppåt Nilen samt älven för någon ud bosätta sig på don Kairo utirbelågna villan hlaua House, der kronprinsen och kronprinsessan tillbragte en del al förra vintern. Det ryska lånet sjufaldt °feer- teckuadt. Från Parm ingår den häpnadsväckande underrattelsen, att, det ryska lånet der på platsen blitvit ötvertecknadt sju och en hall gånger, d. v. s. att, fransmännen kunnat erbjuda sina vänner ryssar- ne 3 milliarder francs i 'Kallet tör begärda 399 millioner (för nominelt KIJ millioner.) Detta är måhända en at de stör- sta triumfer som den franska pen- ningemarknaden haft att uppvisa, Ty den har haft att kampa icke blott emot den helt naturliga mist- tro, som alstrats delk af berättel- serna om nöden i Ryssland, dels af hvarjehanda intriger, som be- dretvon at motståndarna till låne- operationen, utan den fann älven bland dessa motståndare en sådan finansiell världsmakt som liothschil- dame. Dertill kom att i dagarna emittera', ännu ett annat jättelån af CHdit Foncier på 460 millioner, så att de franka besparingarne skola racka till för ett kraf at sam- manlagt 800- å 900 millioner francs. Slutligen fans en grund att miss- trösta om operationens lyckliga re- sultat deri, att obligationerna på Parisbörsen utbjuder under sub- skriptionspriset, Men det ser ut som om tecknarna ieke brytt sig om bör:Motor:nen, utan varit fast bo. slutna att tinder hvilhäotnettndig, heter som helst brinia Ryssland don hjälp den behöfver - och för. arga tyskarne och Rothschildarne, Reparationen af' lånettikall ej ega ruta tbri än under veckan den 1 -7 November. Vid subekriptione n skulle erläggas proc. af tecknings , summan, safgert6t det är omkring lw millioner francs som i torsdag, strömmade iu i Crait Fonciersyi, fl. bankfirmors kassor. Frankrikes nya tt:libyska! "h den svenska exporten. Till markas. departementet har de förenade n. konas generalkonsul i Havre Danielson insandt en skritvelaa; hvari har redogjort för anledais. gärna till tillkomsten at det törus. (trade ekonomiska system, era das franska republikens bogge kamrar beslutit sig för att antaga - Livar, jämte generalkonsuln uttalat sina äsigter i fråga om följderna ar Sverige och Norge af' det antaga& tullsystemet samt huru rikenas ta. försal till Frankrike af deras lör- nårabta exportvaror, såsom travaror, järn och stål samt manufakturva- ror deraf; fisktiriprodukter, papper sch pappersmassa. samt åtskilliga andra at våra utförselartiklar, tagligen kommer att gestalta sig. Generalkonsuln kommer till den slutsats rörande följderna tör oss af Frankrikes nya ekonomiska sy- stern, 'att 'do fåtaliga fabriksalster, som hittills från våra hinder tun- nit väg till don franska markna- den, älven halva drabbats ganska hårdi af de förändrade tullsatserna, samt att för åtskilliga af dessa ar- tiklar, särskildt hyllade bräder och andra suickerivaror, atvensom hast. skosöm, nämda tullsatser, elval en- ligt • den lägre som den högre ta- nifen, i det närmaste verka såsom ett importförbud'. Samtraflken mellan svenska jtre- Tilgarfie, som visat sig vara al stort gagn för trafikanterna och sarufard- salu, fylde i lördags 1U år. Den 17 Oktober 1881 tillämpades nämligen don förste samtratiktaxan mellan den s. k. jaintlåndska tvarbanan, li- uien Nalden-Storlinien, och nor- ska Merakerbanan. Under de förflutna tio åren har samtraliken från denna lilla början utvecklat sig derhän, att natet nu raknar, utom Sveriges statsbanor, icke mindre än 81 enskilda sven- ska järnvägar af de 14 med hul- ka statsbanorna stå i spåna/urnan. hang eller omedelbar berurIng. Der. jämte omfattar saultrafiksuatei nu två svenska ångbåtsleder jämte åug- båtslederna Malmö-höpeuhaiun och Malmö-Lobeck samt fem nor- ska järnvägar. Af öfriga utländska järnvägar stå nu svenska statsba- norna i tratikforbindolse med dan- ska statsbanorna, Lerbeck banan, preussiska statsbanorna och finska statsbanorna. Motalabolagets ankor. Mot det af borgenärerna i Motala mekani- ska verkstads aktiebolags konkurs den 16 sistlidne September fatta- de beslut ha Götroborgstirtuurna Wilhelm &i has, Eskil Fahrteus, C. G. Prytz, Robert Dickson och Al- bert fielin, såsom innehalvare af 1874 års i bolagets Iaktta och lösa egendom intecknade obligationer, till domhatvaudeu i :taka narad ut- kommit med besvär. Klagandena förklara konkursförvaltningen och de borgenärer, som deltagit i be- sluten, ansvariga för all den förlust, soul genom de sammas tillamiining kan för dem uppkomma,' tramsat- la anmärkningar mot de åsyftade besluten samt begära ändringar i enlighet dermed. Provinslallåkaretjensten 1 Te- rmins distrikt sökas af bl. a, stab. läkaren i Laholm P, 80derberg Brittylons förbannelse. 1 agn' dags tillvaratogs at polisen Unik des en person, vid namn 41411! Petter -Andersson, till yrket 404" slipare och dansk uudensåts, hvil- ken genom polisens försorg forsla- des till sjukhuset harstades, på grund af att han i en handelsbed °modala at evunning, fi.srorbakiel af kronisk alkoholförgiftning. sonen i fråga utakreis emellertid 1 går från sjukhuset såsom frisk och efreste omedelbart med ett bantåg härifrån. Limverken I lånet. Larjuugar- v id innevarande iu natad ihn"alts n u esörantal i Varberg 47, och vid pada- ' gogien i Falkenberg 14. T111 ett hotell i östra tbretaden i Halmstad konAner grunden att i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.