ttrikes. General &Mas ~lala reform- plan strandad. Från enart eagdt alla Europa. Ini- lionatader ljuder ou vid vitaterne in- brott den gamla klagan öfver arbeta- lötibet• och nöd bland massorna. 1 London hade man byggt stora för- hoppningar på de omfattande anstal- ter fralsningsarnAn bidat tör att mö- ta nöden, men anan bar blott skör- dat den ena miaorikningen efter den andra. General Booth. asociala re- forwplan. har dem värre gjort ett ynkligt fiasko. Icke al brist på pen- gar; sådana strömmade tvärt om in i massor, men bur harva de blitvit an- vanda? Knapt ett enda af dc löften, generalen. bok innehöll har blitvit infriadt. Från många håll påettle att pengarna blitvit bortslösade på ett meningslöst satt; detta år allvarlig beskyllning, som målianda kialver starkare bevisning, men saken ar, att saken icke blitvit satt i seen så, som det utIolvedes i generalens bok, Blott för att ~a ett par exem- pel, sk klaga. det med ratta alver, att IralseingoartnCn. *hem för arbete- lösa. aro så smutsiga och hemsökta af ohyra, att ofta de uslaste vaga- bonder rysa tillbaka för dem Tid- ningar af alla färger bringa upprö- rande beektifningar öfver det grans- lösa anuakeriet på dessa sbarmhartig- beteanstaltere. Generalens slandtko• loni. har af andra grunder visat sig olämplig att fylla sitt Andarnal. Han hade utmålat, att jurt Londons lös- driftere vore sirekildt lampliga för arbetet på @fidena kolonier: att byg- ga småbus, inhigna och drapera jor- den och bereda allt för dem al stats- koloniernas arbetare, som skulle löl- j• .pioniererna. i *piren. ',avi!, ge- neralen fick en gård till ekanka af en af sina vänner, men då arbetet skulle börja, visade det sig, att ban icke kunde bruka lösdrilvarne, att han icke kunde organisera dem till pllitlgt arbete, och att ben mot hög betalning wie° iriförekrilva folk, ic- ke arbetslösa, men fullt sysselsatta arbetare från London, emedan han miste jaga sina klienter, vagabonder- as, bom igen till London, der de kunna stå och hugga ved som lön för den dåliga födan och det enue- kiga nattlagret. rom bjudes dem. Men hvad blir det af den stora reformen? Fallissementerna i Tyskland. I Tyskland fortfara konkurserna inom bankirernae krets, I Hildesheim har firman Emil H. Meyer fallit, och det vill synas, att hår åter föreligger o- redighet hån iuuthalvarens sida. I Unna bar firman Heinrich Herbrecht ort konkurs, bviken firma, likasom mil Meyer åtnjöt högt förtroende från kundernas sida. Det visar sig dock, att Heibrecht bar falska vex- lar ute till stora belopp. I3aukiren ajelf ar biktad, medan bokhållaren, som ar medskyldig, har skjutit sig; det ar eårskildt småfolk, som göra stora lötluater pk denna konkurs. E Talande ur. Blund de många markvardsgbeter. soul skola förekom- ma vt deo elektriska utstallningen i S:t Petersburg, namnes ett talande ur, Urruekanismen har förenat. med en fonograf, hvilken mod utennieko- röst utropar timmar och minuter. Någon vanlig urta% ha dessa ur ej utan den vaol ge stffeit.flans plats intages af ett mentliskoensigte, som öppnar munnen och rör lapparna vid uttalandet af orden. Genom en aardt tid mekanism kun- na uren göras ',curim.« (t. ex. under natten), i det mein lör tillfallet •Ibry- ter lonogralen. verksamhet; efter be. bag kunna de *ter låt att stals.. Li- kaså kan man göra rasten i uret star- kare eller svagare. I dessa underbara ur finnes anno en inrutning, nembgen ett slags rac- kare: vid utsatt lid skula urea högt och tydligt några gånger upprepa den önakade frasen: .det ar tid att *tiga upp', .det ar tid att gå till ar. betet. o. e. v. De marklåtdiga pjeaetna bo kon- struerade af Edition. På vacklande grund skall Chi kago ligga, om man lår satta tro till en uppgift i engelska tidniagen 'Man- elmotor gasminer.. Till densam ma akrifver nem!. dem koirespondtnt i Newyork: .1 Illinois och ölvar bufvnd taget bele Amerika hyser Man en visa fruktan i alseende på Chicago, och man frågar till och med, om det ej ar möjligt att Chicago kan vara jetn- ned med jorden på den tid, då den Stora internationela utinallniegen skall öppna. år 1e93. Några af de mest framstående in- 'gelikens ha nemligea låst upp - ialtitaambetin pi, att don &road, på hvilken Chicago år bygdt, består af en endast 16 fot djup jordskor- pa, under hvilken finnes en 40 fot djup, halfflytande massa, som åter hvilar pi ett lager hård lera, under hvilken finnes ca mycket hård sub- stans. 1 verkligheten ar den mark pi hvilken Chicago ar bygdt, endast en tunn skorpa alver en afgrund och hvad som nu oroar amerikanerna och eynnerligaet Chicagos invånare ar huru ifrågavarande jordskorpa kan anses vara stark nog att bara do tunga massor, som i form af bygg- nader och annat, under och med an- ledning af utetAllningeu, kcrnma att hopas på on jenaörehievis liten yta. Det ar ett faktum, att husen i flera af Chicagos qvarter ha sjnnkit ej så obetydligt, att frågan om den fara för hvilken Chicago år utsatt, Ar fö- remål för ifriga diskussioner af För- enta staternas mest framstående in. geniörer.. (karen och sultanen. Under vin vistelse på Krim kommer ryske czaren att mottaga en turkisk depu- tation, som skall inbjuda Rysslands herskare att besöka Konetantinopel. Furst Bismarok har i riksdagen valt sig en plats vid salens högra si- da. Iliraf lir man dock ej draga den slutsatsen, att han beettimt sig för att bevista förhandlingarna. Ilarnb. Nachr. förklarar nemligen, att lur- sten på sin lakaree inrådan kommer att erhålla sig från riksdagen hela in- nevarande session. Förnya prenumera- tionen! Härom erinra vi dem af våra qvartals- och mdnadsprenumeran- ter som fortfarande vilja behålla Laholms nya Tidning. Prenuinerationspriset finnes; ang if- yifret under tidningens titel. Litet sammelsurium. (För Laholms nya Tidning.) Vintern år kommen :ned tina kransar, bundna af rimfrost, nyfallen snö; tråden nu bara blåndhvita fransar, rosig ar kind hos pelsbransad rnd. Nöjena locka! Sparfverne plocka sparsamma kornen, karfven ån bår. Brann så lustigt sprakar i grillen: Vintern år bår! Hurra! Ja, så skulle man visserligen kun- na sjunga, men jag vet ej precis om någon at själ och hdärta gör det, mon hvad jag bestäm dt vet är, att den fattige ej ar med derom. ifed angolan och bafvan motser den på jordens håfvor vanlottade den kal- la årstidens annalkande och, når den andtligen ar inne, önskar don för hin i våld. Men här hjalpa in- ga böner. Är arhetsförtjensten skral och visthuset tomt, tår man taga Gud i hågen och stalla magen på indragningsstat, och är garderoben "enkel" och "branuet" ej öfver sig, måhända man till på köpet får fin- na sig i situationen att känna sig "mindre varm i kläderna". Och hu- ni många aro ej de, som vid vin- terns inbrott äro stälda framför bå- da dessa perspektiv. Om välgören- heten vill jag ej tala. Den kan nav turligtvis ej racka till öfver allt., säger man, och detta medgifves ganaa. Men visat år, att om vår hjälpsamhet törst och främst vore litet allmännare än nu är fallet., och sedan don samma bedretves på annat satt ån nu, då egoism stic ker fram sitt drakhufvud och vill ha "akalig vinst" at "valgörenhe- ten", skulle mången tår i fattig- mana hem vara ogråten och mån- gen suck outandad. Barmbertig- het borde kunna utäfvaa utan det vidlyttiga maskineri, som nu anses nödigt. Men vilkoret harför vers, att menniskan sjelf blefve Uttra och ädlare. Och vi må vänta till dega, ty fattiga komma vi nog att, socialisterna till trots, städse hafva bland oss. Detta i allmänhet sagdt, ty har i Laholm, står, dess battre, ej nö- den skriande tör dörren. Smarta- derna hafva det i detta fall långt bättre ån storstäderna, men — Val- görenhet, och detta ej fattadt i dess chablonmessiga betydelse, ha vi all tid tillfälle att utötva. Detta några allvarsord. Jag låste för en tid sedan — hvilketjag nu nämner på tal om "garderoben" hår ofvauför — ett yttrande om kläders artrungliga obohöflighet, enar ''menniskan-cljn- rot" vid sitt första framträdande på vårt rullande klot gick och spat- serade i pols, d. v. 8. en akta, utan att derför vara direkt importerad från Sibirien. Författaren vill holt allvarligt V) påstå, att det år kla- dorna, som gjort., att vi under ti- dernas lopp mistat polson. Dessa förra skulle nanaligen så smånin- gom bortnött den senare. Och arts- historien kanna vi ju till. Hur dumt., att vi någonsin lade oss till med kladerl ödam och Eva voro visserligen nog blygsam- ma att börja med ett fikonalöt, mon Adam var ej skräddare, utom för vår Herre. Men skraddarne kom- ma sedan, vårt värmande skinnfo- dral gått, n fi s Blaue hinnin". Jag vill emellertid, mod läsarens tillåtelse, tillika mig, att vi, det nittonde seklets hyperciviliserade och nakna — ej °kladda — men- niskor &rann voro på den lyckliga pointen att kunna varma osa af vårt eget ludna skina. Både Palm och Branting hade då bestämdt varit ofödda och socialism en okänd "ve- tenskap". Men hvad vet jag'? Må- hända hade det varit lika galet staldt för det.. Man hade då må- hända slagits af pur afundsjuka «- vor hvarandras -"skinn". Herr 0., byggnadsbas och drar° för jämn- likhet, våndades måhända af ilska ståtlige val vår- öfver löjtnans dade och snobbiga hudbeklädnad, och hans ludna hältt glömde lagga cikorian i "kaffet" livar gång hon fick syn på den högfärdiga fröken Z., som i sammetslen paryr, klippt efter senaste Parisermod, stoltsera- de förbi hennes fönster. Och vi finge kanske lika fullt höra vårt gamla arOvördiga ordspråk: "Som man är kladd blir man Udd" till- ämpas, fast i annan form, t. ex.: "Som man är luden, blir man bu- den". Men liften här kunna fata- liteter inträffa. Brukspatron Drygfelt skall på landtjunkare Spyigs ungkarlssexa, då hans lträh3kliga patronessa vid don sista mönstringen med sina kritiska blickar kommer att upp- täcka ett visst utnött förkållande "der bak". Det är visserligen bara en endaste liten flack, men don måste repareras . — Lena, . . . hör du ej . . . hvar har du nu gjort af maatixburkon igen? Lena letar, utan att finna don. — Aldrig annat än siad! Har jag ej sagt dig, att du skall hålla dig med egen? — Söta; goa frun förlåt mig. Men so i går väll, se'n herrskapet lagt sig, kom min fästman upp till mig i köket, och som han såg något luggsliten ut, stackar'n, låna' jag herrskapets burk och . . . — Men, din slyna! Och så låna' du katten också. Den har jag oj sett till på hela da'n. I köket finnes don omtvistade burken med fastamnet och inom kort är patron Drygfelt med reno- verad "onämnbar" på vag till sin väntande vän. Så kunde det gå till, — eller hur? Men så här kan det också gå till ibland: Melodi. «Nattvakten>. Med höga berg och djupen dal och sjö med lummig strand det fina ett land, som meter spotskt sin (bro- derlige, hand till det Meerget, som an fins på kartan igin, fastan ryssen nog anda ville sig er, munsbit få. Men de stjernorna små uppå himmelen den blå de blicka nog så vanligt uppå det ock så. Der bor den karlperson, bvarom jag diktar visan nu, den blir just Inte rolig den, för karl'n var stygg för sju. Fast hans garning år gömd, år den dock icke glömd. - Men om mörkret* makter ån långa nordanlandens man, ack, de stjernorna små uppå himmelen den blå de blicka ned så vanligt uppå dem anda. Den han var en makta stor och håle der andans man och ingen kunde så förklara «ordet> såsom han. Och det gick som en dans att snart makten biet hans på bad' sting> och predikstol der ban sken alt som en sol. Och de stjernorna små nppå himmelen den blå de blickade så vanligt ned på shame också. BarmbertIghetsinrattningar han sörjde för alltjamt och sedlighetens kyska nymf med honom möte 'tamt både nallar och ila'r. Ja, den mannen ban var just en sådan en. som fl uppå jorden månde gå. Men de stjernorna små uppå himmelen den bli de sago nog, att karlen var en bol anda, Att halade «fallna> fickor var bane speciallte, om huru detta tillgick Ja/ becked ej har ge, fastatitilalno af ordning kr ty nt vet det tent Ifrån början till slut, och om ni vill veta mer detta råd jag då er ger. Fråga stjernorna små uppå himmelen den bil, som blicka ned så vanligt uppå er också. Nu Malten 'jolt ar störtad ned If rån aln pie- dostal, och för anjovisfiaken nu han ålla får sitt tal: må ni sedliga bli, utan alt raljeri! - Prosit, gamle farisM - Nu för visan satte' p, ty de stjernorna ernå uppå himmelen den blå de blinka nu god natt> bit ned till mig också. Roar°. gab olm. Postverkets Inkomster befinna sig tortfitrande i stigning. Sålun- da utgjorde de under tredje qvar- talet 1 år 1,800,400 kr., hvilket be- lopp med 60,800 kr., eller 8,5 pro- cent., öfverstiger postanstalternas uppbörd under motsvarande qvartal år 1890 samt mod 138,300 eller 8,32 procent., enahanda uppbörd under samma qvartal år 1889. SensatIonsryk tel Enligt bref, som skall hafra förevisats Soc. D:s redaktion, adresseradt till en i huf- vudstaden boende miliUtr, tillhö- rande Södermanlands regemente, har manskapet beordrats tills vi- dare hålla sig. beredt att på 12 timmar kunna mobiliseras till So- dertelje. Motala verkstad under klubban. Motala verkstad med allt livad der- till hör samt det derunder lydan- de Lindholmeks vart' i Göteborg utbjudes till försäljning å offentlig och frivillig auktion å Djursholms värdshus nara Stockholm den 30 d:s. Sven Nilssons 1 Efveröd eftertrå- dare. Valmöte för Gards och Al- bo härader hölls i torsdags i De- goberga nya tingshus under ordfö- randeskap af gretve Raoul Hamil- ton. Mötet bevistades af 300 per- soner och flere kandidater föreslo- gos, men mötet enade sig om landt- brukaren Nils Svensson i Olseröd. Adertonde allmittina landtbruks- mötet, Bestyrelsen för detta Mö- te, som kommer att hållas i Mal- mö år 1896, har till mötets sekre- terare utsett professorn H. Win- berg å Alnarp och till kamrerare samt föreståndare för mötets byrå drätselkam re rare n Lennart Kle berg i Malmö. liestyrelsens adress är Malmö. Postsparbankens verksamhet. Vid postsparbaukskontoren i, riket utgjorde i oktober månad 1891 in- sattningarnes belopp 716,572 kr. samt uttagningarnes 404,561 kr. 86 öre. Vid utgången af ngmuda månad utgjorde delegarnes antal 263,812 med ett innestående kapital at' 15,048,861 kr. 31 öre. Sårskildt sammantrade tör af- slutande at nu pågående hostoting med Höks härad hålles å tingstal- den 26 den- o. in. Ineeti Tjerby 2 torsdagen nes, kl. 1)e enbuske ajbruAnnens duglig- hot bedömdes på följande sått tin- der en tbrelasuing för någon tid sedan vid Förenta staternas sjö- krigsskola i Aunapolis. Grekerna hats© etter turelasarens åsigt de basta sjömansanlagen bland Euro- pas folk, men nitet etter grekerna kommo svenskarna, norrmannen och finnarne. 1 disciplinart hänse- ende liksom hvad det moraliska element i allmanhet beträffade, stodo dock Nordens folk vida öf- ver grekerna, så att, då alla fakto- rer toges med i rakningen, fråga kunde uppstå, om ej de nordiska folken hade toretrade på det nau- tiska området framtbr otriga euro- peer. Hvad sarskildt svenskanie anginge, berömdes deras pligttro- het, ärlighet, förmåga at försakel- ser samt orubbliga lugn i faran, 'ftvilka egenskaper fbrskatfat sven- eka sjöman aktning öfver allt, der den den blågula flaggan visat sig. En annan, icke ovigtig förtien«. hos de svenska sjöminnen i all- månhet vore deras renlighet och snygghet, i hvilket hanseende do på ett fördelaktigt sätt skilde sig trått de flesta «riga europeiska staters sjöman. Vigrad sanktion å fru-säkrings- bolag. Herrar Harald Josephsson, Otto L v 3 D och Ludvig bellberg hade hos k. DIA gjort utsök» om Svenska sjukförsakringsaktiebolaget. Med aktiekapital af minst 50000 kr. och högst 200,000 kr. skulle'bo. laget hafva till andan:dl att drifva forsakringsrörelso genom att und er viss tid och under vissa vilkor be. reda don förankrade antingen för- månen at fri sjukvård å sjukhus eller der ftsrsakringstagareu före- drager att vårdas i hemmet fri la- karevård och ersättning med vilat belopp för hvarje dag ,femte evart- tuel begrafningahjelp. Enär bolagsordningen icke inne- håller bestämmelser, som med !in- syn till omfånget och beskafre nhe. ton af bolagets verksamhet kunna anses betryggande i fråga om k» lagets förmåga att fullgörs sina 1. tagna förbindelser, har k. m:t icke funnit skal att meddela fastst.allel- se å den förotedda bolagnordnin- gen. Ett omdöme ont svenska gems. raistaben, hvilket bör gladja alls vänner at' ett godt försvar, hörde vi, skrifver Bohusläningen, nyligen uttalas af en högre militär vid ett regemente å vestkusten. Den å- sigten år — menade officeren — &Urnan, att svenska generalstaben i fråga om duglighet kan Mata sig mod hvilken annan som helst i hela verlden — Tyskland» möjli- gen undantagen. Ett vackert vitsord, icke minst för dess ledande man, rene chefen för Bohuslans regemente, trä A. Rappe! Läkarestaten. På förslag till pro- vinsiallakatotjensten i Osthammarn distrikt har bl. a. uppförts stads- lakaren i Laholm P. .Söderter2 (med förord). Förteckning å varliggande obs- stallbara försändelser, som enligt gällande författningar af general- poststyrelsen öppnade inne- varande år, har nu af densamma ut- gå vits i tryck. Förteckningen upp- tager 396 försändelser, som :nue- hålla penningar, frimärken, hand- lingar eller andra effekter at' var- de, hvaraf naturligtvis endast ett fåtal innehåller ett belopp öfver- stigande tem kr. De skånska raffinaderierna ha från och med den 17 nor. höjt priset på socker. med T öre pr Ellen Berliner), Ellen Hartman har, enligt tål D. N. ingånget te- legram irån Paris, at Coquelin d. a. engagerats som medlem at det franska sällskap, hvarmed den bo. röinde skådespelaren i början at' mista år företaga sin stora tuurna till Moskwa, l'etersburg, lielsing- turs, Kristiania och Köpenhamn, men egendomligt nog ej till Stock- holm. För anlAggning af en jeravig från Uddevalla till sjön Lelångeu i Dalsland har anhållits en kunces- bion af landshöldingarue grefve G. Snoilsky och L. W. Lothigius, grosshandlarn,' Robert Thorburn och J. N. Sanne Från stiftet. V. Pastorn i tie- finge J. Vest.nian har utnamta till komminister i Hjertums pastorat. 1 Norbergs gruffillt strejka nu 6u11-700 arbetare eller det ötver- vågande antalet af hela arbetsska- ran. Allt ar lugnt, men ställnin- gen allvarlig. hatt stor uppmark- samhet har det vackt att nyligen 13 kilo dynamit bortstulits ur jord- källaren vid en at grufvorua. Torekows lifråddnittgruitation, kvarest tur skeppsbrutnes raddrung hittills endast runnits raketapparats har nu jemval blivit försedd mest Ubåt. 1 Hallands låns markegångstaxa for inflevarande år, såsom den upp- rättats af landstingets deputerade, har kammarkollegium, på benvår at' dess advokattiskalsewbete, vid- tagit följande andringar. Inom pa- rantes augitva vi de at' deputerade benas:oda prisen. A. Markegång enligt föreskrit- kong!. ten i § 8 mom. 2 och kungörelsen den 11 maj 1856. !kistfe- och kronotioncid in. ta. En hektoliter råg (8. 50) kr. 9: 67, en hektl. blantirsad af råg och hatre (6: 4.9) „ 7: 07, ett lass hö ou (Il: ill)) 12 7f), 3,, deciton en deciton halm (1: 40) „ 1: ött. I'akansafgifl Mr hel båtmansrote (111: 15) „ 116: 93. Undtrhail far tel iasdt trupper. En mans dagportion (3 ore) t' öre, en hasta dygnsration (51 öre) 14 Oro.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.