&rikes. Öaskar man Bismarck tillbaka. Dat air ut, som om man började liagta att få Bismarck till styret i- gen i Tyskland. Betydelsefullt ar, att till och me d ett hallaocialiatiekt blad sone «Berli- ner xeituog. under on artikel med rubriken »Tiden. tecken• konstaterar att Bismarck vannernu aktier @ti- git. • Regeringene, heter det i denna ar- tikel, *har oupphörligt vacklat fram och tillbaka mellan den gamla 00h nya kursen och har grundligt förstört sin stallning till alla partier. Viseer- ligan bar regeringen uppnått stora parlamentariske resultat, men månne man antog ekattelagarne, kommunal- arbetareekyddalagen, förordningen, sockerlagen och andra förslag, eme- dan majoriteten var nöjd med dem? Ingalunda det var blott, emedan man icke var d missnöjd, att man ville törkasta dem. I grunden ha dessa lagar icke tillfredetålt någon men- niaka. Bortaedt (tån denna al p nunna mis- atimning ökar regeringens lagstift- ning och förvaltning har det kom- mit ett nytt starkt moment till livar- Igenom miettåniningen efter hand sti- git till oro. «Det har sedan lurat 13iewarcka de• mission, sarskildt under de sista 12 månaderna passerat många ting, som från alla håll framkallat den frågan: allvar aro tuinietrarne.? @Man bar sett en kraftig, ejelfuied- vadveten herekare, men man har ic- ke sett någon minister. Der sam- mankallades en skolkonferens. Dit den öppnades, utvecklade kejsaren ett program, som var diametralt motsatt den fungerande ministerns. Minie- tern böjde sig och gaf efter. Kej- sarens vilja var en befallning för ho- nom. Intet under, att all verlden derefter frågade: allafva vi innu mi- nistrar.? *Denna ministeriell& hållning var vål egnad att vanka den lörestallningen hoa nationen att vi ha ett svagt mi- nisterium, för hvilket konungen. vil- ja år högsta lag. *Denna tro måste företirka lång- ton efter furst Bismarck. förnyade öf- vertagande af magton, ty man kan förebrå lursten, allt möjligt blott ic- ke svaghet. A andra sidan måste Bismarck. utotstindare naturligtvis finna det likgiltigt, om han kom till magton igen eller .icke. Ty intet kan vara fördettligare tör Preussen och Tyskland in återupplifvandet af det personliga regementet.. - Denna urtik./ har blifvit •ftryckt i .Kölnisclie Zeitung. likasom i lurat Bismarck. eget organ, °Hamburger Nachrichten.e Det sietnamda bladet anmårker: Artikeln i •Volka•Zeitunge år likaså betecknande, som dess åter. gilvande i «Köln. Zeit," — och som bådas itergifvande i allatnburger Nachrichtee., kunde man tillägga. En skandalprocess 1 antågande. 1 80 del af den engelska pressen hatas långe förekommit antydningar om att törbållandea• i den engelska marinens styrelse aro genomruttna. Nu innehåller det aocialistiaka bLdet sJastice. en sensationsartikel under rubriken: °Huru amiralitetet. office- rare bedraga nationen.. Det år på tiden, att allvarlig un- dersökning inletlea, heter det i den- na artikel, om det grof va systems- tiak• bedrägeri, som utölvae i ami- ralitetet. öra undereökniegar inledas, skall det visa sig att åtskilliga medlemmar af flere af de finaste familjerna i Storbritanitio skala nödgas fly ur lan- det. Bl. a, ar det allmant bekant, att en af marinens mest ansedde offi- cerare nyligen yttrade, att der icke finne• ett enda engelskt skepp, byars chef icke vore mer rådd för de uselt fa- bricerade vidunder till kanoner, som han 'Pill hade om bord an för de vapen som lune°s på de fi.ndtligia fartyg, han kunde komma i strid med. Sam- 190 officer yttrade vid samma tilltal- le, att alla marinens officerare voro bekanta med förhållandet, men att det icke var möjligt att anföra kla- gomål, då hela marinstyrelsen lag i bandens på en stor firma, som leve- rerar kanonerna. eJnatice. sågar derefter, att parla- mentsmedlemmar veta besked om sa• ken ocb nämner tvi elden.. Det skall nu visa sig, om minieta- ren och de natungifn• parlamentsle• datt:Menu kunna lemna detta våld- samma angrepp obesvarad'. Anlig- ga. icke :Utegång mot Justice, ar grunden lått i:mudd. Ryssland och Frankrike Figa- ro påstår att amiral Gervais redan under sitt uppehåll i 88 Petersburg öa fnaska regeriageas vagnar trallat skriftlig ölvereeskommelso med ryska regeringen, enligt hvilken de två regeringarna förplikta sig att i krigatil!fille ge hvarandra hjelp. Ny stor konkurs i Tyskland, Bankfirman Nordmeyer och Miclia- eleen i Stade har blifvit satt i kon- kurs. Firmans innehafvare aro ar- resterade med hansyn till dem be- trodda medel. Passiva uppgå till 3,4 mill. mark; aktiva aro högst obetyd- liga. hundratals landtmen lida sto- ra förluster genom konkursen. Beethovens titt utdöd. Karoli- na Beethoven, kompositörens sista ått- ling har bflidit i stor fattigdom. Johan Orths öde. Från Wien Det ekritvee till en fransk tidning: ar klart att det bildar sig en hel le- gend om Johan Orth, enligt hvilken deo förre erkehertigen skulle harva tagit verksam del i kriget i Chile och nu !elva i lugn och tillbakadra- genhet på en villa i trakten af Val- parna() eller Santjago, tillsammans med den hustru han valt och för hvilken© ekull han afstått från åra och vårdighet. Denna lugna tillvaro Ar ingalunda eannolik, då nian tager i betraktande prinsen. originella ka- rakter och romantiska anlag. Det påstås, att kvarken bane moder, her- tiginnan al Toskana eller hane evAr- moder, fru Stubel, tror på att han skulle hafva omkommit med sitt skepp. Det linnes arven i Wien en mångd personer, som halva en mycket hög tanke om Orths militära duglighet och tro, att han lonu en gång skall komma att spela en vigtig roi, om hane fosterland skulle blilva inveck- ladt i krig. I så fall skulle han å- ter intaga sin forna rang och göra sitt land vigtiga tjeneter. Angående det namn han antagit kan Alven det förklaras. Han bar gjort en mese- liance genom att gifta sig med frö- ken Stubel och till en början voro hans mor och 'dagtinga!' i bög grad förbittrade hArölver, men sedan hans mor fått underråttelse om att han ic- ke omkommit, Ar hon så lycklig att veta honom i lifvet, att bon nu med öppna armar skall mottaga sin svår- dotter, Frågan år huruvida Johan Orth år ,innod att vånda åter. Hen år i stånd att förblifva på den tillflykts- ort han valt på andra sidan oceanen, ek vida icke stora hAndeleer skulle tima hvilka Andra hane beslut och föranleda honom att återvånda been. Jordskalf i 1 åtskil- Tyskland liga trakter af Sydtyskland hafva i fredags jordakalf egt rum. 1 flere stader skakade husen ed starkt, att invånarna flyktade. • Förnya prenumera- tionen! Härom erinra vi dens af våra svarta/s- och mdnadsprenumeran- ter som fortfarande vilja behålla Laholms nya Tidning. Prenumerationspriset finnes: angif- gifvet under tidningens titel. 4.~•••■•■ • Nordisk aptit. Öfver dettta åmne skrifver J. E. Poeetiou i en tysk tidning bland annat: Om den mangd mat som i forna tider förtardes vid bulvudmåltiderna kan följande ge något begrepp. För fem herrar, som pk 1500-talet under ett åra tid giatade Malmöhus slott, uppdukade man dagligen: 1 stort lat, tyidt med de mest olika slag af sal- tadt kött, såsom 1 oxstek på 8 skål- pund, ett hallt lam, 1 t,, •kålpund .ranta. al djur, 1 gå., 4 bon., 1 gris, 1 ofantligt Stort fat Arter och I dito flak. Till dryck fick byar och en dagligen 8 stop öl och 8 stop vin. För Johan 111:e bord ensamt be- bo:dee månatligen: 63 oxar, 28 kall- var, 298 får och lam, 26 harar, 63 getter, 980 höns, 950 st. skogslogel, 8,58 laxar och gäddor, 6 tunnor salt fisk förutom oxtungor, skinkor, svin- ryergar m. rn, rd festliga tillfallen gick det na- turligtvis Anon grundligare till. SA lörtårde presserna i Everdrup på Seeland en dag, med anledning at ett sammantrade af pastorer, utom en mlogd hvetebröd 41 alla slag, pepparkakor, bakelser o. e. v., 8 fat, lyIlda af finaste rökta Alek, 1 oxe, ö lam, 20 höns, 240 agg, en åttonde- del. tunna och 2 byigt smör, 13 kannor tårmjölk och 9 fat komjölk. Dertill tömde© 5 fat öl och 3 kannor brunvin. En österrikisk adelsman, som un- der det nordiska 7 .åriga kriget up- pehöll sig t Danmark, berättar att han sillan sett så mycket mat och dryck pi ett stillo som på ett bond- bröllop, och det trots de svåra krigs- tiderna. Borden bokatafligon digna- de under rutterna, och det var en- dast med möda man kunde alApa in det viktiga fatet med salt kött af alla möjliga slag. Hin eammanfat- tade sin isigt om Danmark i do or- den, att det var ett dagdrilvarland, byars alla invånare, icke minst bön- derna, åto och drucko otroligt. Till konung Kristian IV:s kröning recpirerader: 1,040 oxar, 150 kalfvar, 3,550 lam och flå mycket hammel som kuede uppdrifvas på hela See land, 100 avin, 400 digrisar, 60 skål- pund fett, 3,11)0 getter, 24,000 tor- kade bvitlingar, 30,000 torkade flun- dror, 30 tunnor lax, 12 tunnor ma- krill, 48 fat attika o. e. v. 45,000 bröd hade bakats. öl fana i en o- trolig mAngd, och den rika vinkålla- ren förökades med en reeetv af 112,000 mått vin. Alven vid Gustaf II Adolfs hof kunde man åta. Så såg t. ex. h. tn:ta middegemateedel den 12 Febru- ari 1623 ut på följande sått: Oxstek, latnetek, kalfetek, stekta hjerpar, gås., harar, höns, orrar. berpå vederqvickte man sig med o- liver, kapprissoppa och slåubår, ko- kade i vin. Så började man ånyo med Arter och flåsk, höns med kraft- soppa, oxkött med Doppa och nerpå ett par köttritter. SA följde fårkött med russin, dito med ro,irearin, gås med saffran, hare med saffran, hero med stekt hak och elgetek. SS kommo åter oliver och på dem söt- vattenegådda med — fisk, dito med salt spAck, ostron med smör, stock- fik med rödlök och ealt lax. Derpå följde åtskilliga pastejer och till slut konfekt och bakelser. livad man vid sådana tillfällen drack låter sig ej beekrifvas, ty nord- minnens törst har alltid varit anou större ån deras aptit. äaholin, UtnåttinIng, Ofverstelöjtnanten i arman, majoren vid Svea litgar- de H. F. Gyllenram har i fredags utnämts till öfverstelöjtnant och chef för Jemtlands fältjägarekår. Ryska hveteutförselförbudet. Från svensk-norske generalkonsuln i S:t. Petersburg har ingått följande te- legram af don 21 d:s till utrikes- departementet: Genom i dag publicerad ukas, daterad Livadia den 3 (15)Novem- ber, ar hvete och produkter dorsi till utförsel från Ryssland förbjud- na. 8 dagar beviljas färtyg, som börjat lastning före förbudets pu- blicerande. Tullverkets stater för 1893. Ge- neraltullstyrelsen har uu inkommit till k. m:t med det förslag till tull- verkets utgiftsstater för 1893, hvil- ket ar Amnadt att läggas fåll grund för k. m:ts framställning harom vid nästa riksdag. De sålunda föreslag- na staterna sluta på 2,648,000 kr, De nya gevAren. Generalfltlityg- mästaren, som nu till konungen insåndt infordrade yttrande angå- ende rapporterna öiver truppskjut- ningen mod 1867-89 års gevär, uttalar den åsigten, att de nye gevären, sådana de nu tillverkas, arven vid anvandning af röksvagt krut aro fullkomligt dugliga. Nya frankokuvert. På frametall- ning af generalpostatyrelsen har k. m:t förordnat; att frankokuvert å '2 Oroa valör skola inlbras och genom postverkets försorg tillhandahållas allmänheten. Derjemte har k. m:t förklarat, att betalningen för tio frankokuvort å '2 örea valör skall utgöra 25 Öre, men att vid förealj- ning af mindre antal af dessa ku- vert de samma skola betalas med 8 öre stycket. Till förekommande af olyekshån- delger genom elektriska ledningar skall ett förslag till kontrolltbre- skrifter utarbetas, och hafva härtill utsetts t.. L generaldirektören och oheten lör telegrafstyrelsen C. E. G. Bleokert Storckenteldt, assisten- ten vid tekniska högskolan K. Val- lin och civilingenjören J. Venström. Ingen kontroll. En komitk, till- satt af jernvågsfbreningen, har at- styrkt den kungliga komitAns fbr- slag till fbrordning angående kon- troll ölmor knapa32130T i övad do$ berör de enskilda jernimnornaR ång- pannor i lokomotiv och andra jern- vagsfordon. Sverige på Chleagoutstiliningen. Den 15 dennes skulle svaren ba varit återeanda på do af kommers- kollegium till Sveriges indnstridka- ro utsmida frågoformularen röran- de vårt lands deltagande i vorlds- utställningen i Chicago. Do ut- skickade formulareu, 9,000 till an- talet., fördelades på de olika lånen, att. genom lansstyrelsens försorg tillställas mora framstående haudt- vorkare och fabrikanter. Med un- dantag af tre län ha nu från samt- liga svaren återkommits men det ar ännu tills vidare omöjligt att få någon bestämd öfverblick af resul- tatet i dess helhet, då genomgåen- det och ordnandet af det vidlyfti- ga materielet ännu icke kunnat medhinnas. Smöresporten från Sverige har under årets 10 första månader va- rit större an under samma tid nå- got at de föregående 5 åren. Den har i år uppgått till 14,..• 000 kg. mot 12,699,000 kg. i fjol 12,.1: OCO kg. år 1889, 12,811,000 it!. år 1.4.: och 11475,000 kg. år 1:s . Införseln har deremot år från år minskats och utgjorde 1,588,000 kg. i år, 2,048,000 kg. i fjol, 2,136,000 kg. år 1889, 2,476,000 kg. år 1888 och 3,047,000 kg. år 1887. Ont en skyddslag för smedsyr- ket /klinar stnidosmästarnes före- ning inlemna en potitien till näst- kommande riksdag. Gustaf Adolfs-fö'reningarna. K. m:t har medgifvit att till understöd för de i riket befintliga s. k. Gu- staf Adolfsfbreningarna en kollekt må i rikets alla kyrkor upptagas andra böndagen nästkommande år. Skånska svinafveln. De sista mera betydande svinexporterna från Skåne för året, hvika inträffat under Oktober, visa följande mång- der till olika delar af landet afsäu- da svin. Till Dalarne 684, till Gest- rikland 434, till Medelpad 863, till Nerika 871, till Småland 1,143, till Vestergötland 763, till Söderman- land '2,066, till Vermland 328, till Vestmanland 1,147, till Uppland 327, och till Östergötland 960 stycken. Till svitaslagterierna samt för ex- port ha afsandts: till Göteborg 550, till Malmö 867, till Landskrona 867 och till Helsingborg 1,441 stycken svin. I sammanhang härmed må nam- nas, skrifves till G. P., att af s. k. ö- landshästar ha under årets 10 för- sta månader sändts från Öland Of- ver Kalmar till olika delar af' lan- det icke mindre ån 450 stycken. Hallands låns håstförsAkringsbo- lag afhöll i torsdags sin ordinarie bolagsstämma å \Varbergs hotell. Stämman, som var fåtaligt besökt, utsåg styrelsens ordförande, kapten A. Williamson, att leda törhan dlin- garne. Till en början föredrogs reviso- rernas, hrr N. F. Svenonius i La- holm och Carl Sinander i Olofs- torp, berättelse om den företagna granskningen af' bolagets räkenska- per för tiden från och med don 1 Oktober 1890 till och med den 30 September 1891, hvarefter styrel- sens berättelse upplåstes. Styrelsen förklarade sig hafva sökt och erhållit årsproklama för bolaget. Enhälligt beviljades härefter sty- relsen af revisorerna tillstyrkt an- svarsfrihet. Om den föreslagna utdebiterin- gen uppstod någon diskussion, kvar- efter den föreslagna utdebiteringen bifölls. Till ledamöter i styrelsen åter- valdes samtliga afgående, nemligen hrr A. Wilhameon i Jerlöf, C. G. Torbiörneon å Klot, H. von Rosen i Halmstad, J. A. Petersson i Sker- te, E. Ltiders i Warberg och N.P. Erlandseon i lilla Flaclje, atvensom suppleanterna hrr Carl Barkman i Hagared och T. Olsson i Rolfstorp. Likaledes återvaldes revisorerna, hrr N. F. Svenonius i Laholm och Carl Sinander i Olotstorp samt de- ras suppleanter hrr B. G. Momsen och Sigfrid båsson i Warberg. Att, justera dagens protokoll ut- sågas hrr Carl Sinander och 13. M. Palm )r lär, enligt oss lomnadt meddelande, i dagarne hafva ut- brutit hos landtbruicaren J. C. Blin- ker å Mån/torp. Den elakartade sjukdomen har redan lagt ko- kreatur om lifvet. För raporteradoa i går till linott e yre t oo$4 Olydefall. Då hommansegarett Edv. Jönsson i Lejeby i lördags var åkande från Halmstad mot sitt hem å en s. k. hatade, att vagnen plötsligt skuldos i två delar, hvarvid Jönsson föll af' och fick ena axeln ur led. Efter hem. kometen blef han samma dags af- ton intagen å Laholms sjukhus stf der vårdas. Som man torde minnas, fick j, i somras å nämda sjukhus ett i en sädesmaskin skadadt finger amputa• rads. I utlandet ettiden hallinding Svensk-norske generalkonsuls Hamburg har i skrifvelse till kom- merskollegium anmält, att evenake sjömannen Adolf Persson Lj gren, hvilken uppgifves vara få d den 8 Juli 1870 i Renneslöfe ca den 17 sistlidno Augusti aflidit å sjukhus i namde stad. Hans aribs. riga, 80121 lära vara boende i södra Halland, böra gifva sig tall kana* hos kon. befhde i Halmstad. Okonts nya kyrkas invigning. 0. kome nya kyrka invigdes högtidli- gen i fredags, decvid biskop Ro- dhe, iklädd full ornat, höll tuvig- ningstalet, som hade till ånme Pre- dikarebokens 4 kapitel, 17 versen. Fjorton prestmån assisterade. Ef- ter invigningstalet hölls predikan af kyrkoherde Högrelius. Högtidligheten, som tog sin bör- jan kl. halt 10 f. m1 hade fyllt det nya templet med åhörare från når och fjorran. Efter visitationens slut gaf kyrkoherde Högrelius mid- dag för ett stort antal inbjudne. Prins Oscar Bernadotte. Vi ha förut meddelat ett rykte att prins Bernadotte till ett kommande kr skulle erhålla transport till flottans station i Stockholm. Detta rykte saknar, enligt Karlshamns Allehan- da, ej grund., men prinsen lår i en ej så afiågsen framtid återflytta till Karlskrona. Ett rykte går namli- gen, att då nuvarande landshotdin- gen i Blekinge, Horn, hvilken re- dan ar pensionsmessig, inom ett par år kommer att taga atitked, skulle han till efterträdare orhålia nuvarande stationsbefälhafvaren i K arlskroua, amiral von Utter, hoars embete då komme att öfvertagas af prins Bernadotte. I Holland börjar den jvenska slöjdundervisningen att vinna upp- märksamhet inom vidsträcktare kretsar. Ett dussin lärare och lå- rarinnor halva deltagit i summa- rens kurser på näs, och flera tid- ningar hafva i artikelserier behand- lat densamma. Redan under hö- stens lopp skall svensk slöjd intö- ras i flera skolen TorekovslItrAddnIngsatatIon, lavar- est for skeppsbrutnas ritddning hit• tills endast funnits raketapparat, har nu jemvål blifvit försedd med lif båt., meddelas i underrättelser för sjöfarande. Ett apelhistoria. Rykten halva under den senare tiden försports att det i Göteborg skulle finnas personer, hvilka snart sagdt drifva kortspel såsom alfan En till poliskammaren ingifven anmälan visar att ryktena hafva grund för sig och torde öppna vå- gen för flera afslöjanden. Af "Veckan" har n:o 8 utkom- na med som vanligt synnerligen omvexlande och lasvårdt innehåll. Ormastorps station har ett låge, som i det fallet gör den markvar- dig, att man denfrån har utsigt öf- ver 4 jernvagslinier och 8 jeruvags- stationer. }lera gånger under da- gens lopp kan man derför har pi en gång se 7 å 8 tåg rulla fram ge- nom olika delar af trakten. Då Skåne—Smålands jernvag blir far- dig och' om den projekterade ban- biten mellan Bjut och Kattarp blir en verklighet., så få vi har i trak- i t os nye t r i t gat e, d eaege ta rtas Ht.e,prnvagsnaten Till beredande af arbetsförtjenst åt arbetsbefolkningen i Norrland har regeringen utbetalt sta,takon- toret att till jernvagsstyrelseu tår !.. 0 ad Arr innevarande agi evb af fv.aa nrdbe e te un td åeferv inn höe t från Boden eaderut törskjuta ti ll hopa högst 21.10,000 kronor, emot framtida godtgörelse af det utat riksdagen tör år 1882 beviljade an- slag till fortsåttning_ai arbetena å stambanan mellan Nyby och 13o- den. Por trått at Sven Nilsson i Etve- fbrekoik rOd och etataridot
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.