maiden.meseam~~1~0~» Anmälan. LAIIOLIISi TIDNING anmälds härmed till prenumeration. 1 denna välsignade afisketid" år ju kniymon att "lotva stort' för ett kommande år, på samma gång man mycket blygsamt erkanuer sina fel och svagheter under det flydda. Vi göra åtminstone icke det fbrra, och hvad det senare betr-åt:far, aro vi nog tbrmatna hoppas, det bri- sterna redan aro af våra örads lå- sare benäget öfverskylda, medvet- na som vi aro om att hafva sökt följa det gamla goda rådet: Gör så godt du kan! livad vi emeller- tid bestamdt kunna lofva våra pre- numeranter för nästa år är oftare ån hittills tbrekommande original- notiser från provinsens södra del samt en längre spännande' följetong, hvarjemte som vanligt skola infly- ta artiklar, kåserier, skisser o. a. i den lättare genren. Och härmed frambära vi vårt hjärtliga och ödmjuka tack till alla våta prenumeranter under det snart gångna året., och då vi halsa dem ett gladt återseende det nästkom- mande, vilja vi gerna hoppas, det de åttbljas at en stor falang nya prenumeranter å Laholnis nya Tidning, som åtven under nästkommande år utgifves hvarje helgfri Tisdag,Tors- d&g och Lördag. PrennmeratIonsprIserna Aro: tidningens kontor: kr. —50 för 1 månad • 1: 35 • 1 qvartal " 2: 50 • hallår n 3: 50 " tre qvartal n 4: 50 ✓ helår Vid prenumeration å posten till- kommer stadgadpostbefordringsaf- hvilken utgör en femtedel af tidningens hår ofvan namda pris. All prenumeration bör ske an- tingen å tidningens expedition eller också å närmaste postanstalt. Annonspriset år 10 öre pr kor- murad; minsta annonsafgitten är ta) öre. Annonsera införande i alla sven- ska afvensom utländska tidningar ombesörjes. Laholm i December 1891. Redaktionen. Ett tolk i sorg. Hundra år hiva snart förflutit se- dan den rad at historiska tilldragel- ser påbörjade., hvarigenom den eto- ra Poleka nationens oalhangighet gick förlorad och Polen utetröke ur do fria staternas tal. Landet sökte för- bittra Gin organisation genom infö- rande af en författning, men denna vållade blott söndring och gaf rof- lystes grannar anledning att ingripa, Efter det folket för en kort tid enat sig under den ädle Koeciuzko och kampat en heroisk kamp för sin fri- het, blef ir 1793 samt definitivt 1795 plundringens verk fullföljdt. Finit Polooke. (Det ar ute med Polen!) ropade den döende Koaciuzko och han fick rått. Men ehuru Polen kr slaget till marken lefver dock Innu polska nationen; dess lajerte, som ic- ke dött under förtryck och lidande eger Innu förmågan att kanna eorg och rörelse vid detta minne. Mun skall fira dens hundraårsfest eitom en den bittra eorgene högtid. Odrtgligt kr det lidande, som tryc- ker de arme polacker, hvilka rakat under ryskt regimente. Icke en ekug• ge af individuell frihet qvaretår för landets egna barn. Alla kro under- kastade ryska embetemåne och po- lisagenters godtycke, och de styran- de söka med otroligt raseri utrot a allt livad polskt år — språk, kultur och religion. Det år utan motstyc- ke i historien, att ett eröfradt folk behandlas på detta eau. Det polska språket ar systematiskt uteslutet fria alla områden rat det of- fentliga layer. Man förljuder rist till och med i endaa samtal på så- dans stalleo, der ryska embetamin ko rådande. En jernvågstjeneteman får icke på polska ge mr åt en qviona af folket, som ber om någon upplysning; en kypare på jernvige- reeturanten får gerna tala hvilket an. nit språk som helst, blott icke pol- ska. u vida han vill undgå etringt straff. Landets katolska religion be- traktas som en frinamande och natt och jemt tåld troslim, printerns kro underkastade eirekild bevakning. Regeringens haedelepolitik bar se- ds. 10 år etindigt arbetat på att ut- sugs de polska provinserna. Polac- kerna utbett: 4u från hvarje lukra- tivt arbete. Arbetarn* och handlan- am Ni vid ritades at Nia. Deg inhemska industrien kämpar mödo- samt för sin tillvaro. Tusentals men- niskor, som erhållit lind bildning sö - ka förgitves medel att förtjena sitt lifsuppehalle. Ungdomen i skolorna studerar i medvetande om, att för framtiden blott betryck och ekande vantar dem. De stipendier. som pol- eka borgare stiftat, bli till största de- len fördelade på ryska prestera och tjenetensåns barn. Öppet proklame- ras grundsatsen, att i Polen bör ej vara någon plats för polackerna, och ju ifrigare en tjeneteman rensar sitt område från polska element, desto siktare ar hans befordran, dess bril- jantare nerts karrier inom förvalt- ningen. Det finnes icke ringaste hopp om att detta förintelsesystem skall upple-i- ra. Den herekande klassen i R) 54- land behöfvor ett exploateringsfalt för de misslyckade frukterna af sin intelligens. Polen lemnar ett sådant falt likasom österejöprovinserna. Sy- stemet har dock icke burit ringaste frukt. Stillatigande och :ned vårdig- het bår den stora massan sina liden• den;..de. finnes icke en enda polack, som blifvit gjord till ryss; hatet, e- huru det icke tager sig uttryck i new* yttre demonstrationer, ar star- kare och allminnare ån någonsin. Den ungdom, Gom uppfostras i de ryska skolorna har störe patriotism ån den föregående generationen. Kår- loken till Polen ökas hos denna ung- dom genom allt hvad den lider i eko- Ian, genom det eau, hvarpå man der behandlar polska språket, och slutli- gen genom det hat, som de unga fat- ta mot de ryska lårarne, hvilka till största delen kro polisagenter och med största ifver förfölja Iårjungar- nes nationalitet. Det hundraårsinione, man nu går att fira, vAcker hos de förtryckta po • lackarne ej blott ett ecoartearnt be- klagande af deras förlorade ajelfetan- digbet, utan det ar nu isynnerhet tankerne på den nårvarande tidens fasor och bele elknde, som trånga sig pi dem. Och dertill kommer ytter- ligare medvetande om, att intet hopp finne. under ryskt välde för framti- den. Med entusiasm har derför he- la nationen upptagit tanken på all- De få aristokrater mån landssorg. och industriidkare, hvilka, för att stal- la sig in hos regeringen, icke delta- ga i sorgebetygeleer, komma ej med i räkningen. Polackarne erhålla sig från dans, maskeradbaler och andra bullrande förströelser. Detta faktum ar bekraftadt genom den ryska offi- ciella tidningen i NVarechau för den 8 (20) Januari. Det ryska bladet be- klagar polackernes oförbåtterliga po- litiska drömmeri, braka, påstår tid- ningen, endast krya i det förflutnas kult, och råder dem au söka sin vål- fård i sin nuvarande stallning. Just denna etAllning år orsaken, hvarför polackerna i konungariket Polen be- gå hundrade årsdagen af sitt rikes under/gång med djup allmån sorg. Yaokenzie och kejsar Fredriks sjukdom. Engelska tidningars pt- atåenden, att dok.or Morell Macken- zie 1887 afeigtligt förnekat, att tyske kronprinsens einkdom varit kräfta, för att icke derigenom utesluta honom från tronen, beetridae energiskt af Kölnische Zeitung, som förklarar, at: kronprins Fredrika tronbestigning al- drig varit omdieputerad. Tvartom vore det konstateradt, att Mackenzie icke förstått sjukdomens natur och derlör origtigt behandlat den. Qvafning såsom dödsstraff. Al de åtta vattna lörbrytarne vid upp- roret i leret) hafva af krigeratten lyra dömts till döden medels (par- ning ocb detyra andra till åderide fingelee. Dödsstraffet utfördes den 11 dennes. Afrittoingen tillgår så- lunda: Den dömde getter sig på en högkarmad stol; fiender och fötter sammanbindas och om halsen ligges ett jern som står i förbindelse med ett litet vindapel. Bödeln sitter det- ta i rörelse och så <Mim delintiven- ten och albrytes nackbenet. Medele uppfyllandet af en anlagd formalite- ter (trapilles mycken tid; någon gång måste deliqventen tillbringa lada till 20 minuter på afrattsplateen. De dömdes uppförande under de sista dagarna före •frittningen var rått egendomligt. Zarseula @talde sig vabeinnig, hoppade och dansade i sin cell. Likarne förklarade emel- lertid hane •ansinne låtsad'. Busig- ni upprepade oupphörligen: sVicet har bragt mig i törderfvets. Lame- la förblet stum såsom grafven, han hade icke erkAnt något, sade icke ett ord, då domen förkunnade. för honom ocb icke heller sedermera. Den (joule olycklige, Lebrijano, be- dyrade hela tiden sin oskuld. På afrittsplateen voro minst 20,000 menniskor nårvisrande, brilks blotta- de ilas hutvudea under ajellva hand- tingen, gnet ober deneatotnee slut till- valde det afekyvirditate larm. --.ss Tiftstragen, ErsåttnIng At nAntdentan. Re- geringen bade begått och utskottet tillstyrkt 25,000 kronors ökadt anelig för ersättning åt namdemin vid vis- sa brottmålaraosakningar. Första kammaren biföll förslaget. Andra kammaren fattade samma beslut med 95 röster mot 88 som voro för on föråndring i vilkoren. Lagutskottets förslag om uppbar- vande af gillande föreskrifter, ntt vissa domar skola (vetekli wekrifvue, har goilkints af båda katnrarne. I fråga om stamning har Andra kamennren i likhet med Första kam- maren bifallit lagutskottet förslag till förklaring i råttegingsbalkeni 11 kap. 3 § och 17 kap. 3 §, utseende rätten till otainning å motpart och vittne i samma sak. Hof - och slottsstaterna (första hufvudtiteln) halva af riksdagen an- tagits oföråndrade. VikarlatsersåttnIngar Inom fång- Regeringen tra- vårdsstyrelsen. de bogart 1,200 kr. för nya göromål in- om fångvårdsstyrelsen. Stateutakottet hade efstyrkt anslaget och banvieat att taga medlet) af beoparingarne. Detta bifölls af Första kammaren, men An- dra kammaren gjorde på förslag af hr P. Pehietion i Törneryd den ån - dring i motiveringen,atttjensteminnen enligt reglementet vore underkasta- de den ökning i arbetet, som kunde komma att beslutas, och att det ifråga- varande arbetet icke kunde anses lig- ga utom styrelsens skyldigheter. Ju- atnierninistern talade för utskottets hecostallan, men kammaren lottade sitt beslut med 91 röster mot 89. För Svartsjö tvångsarbetsanstalt förelåg tjenstemanuastaten till arge- raode. Med någon prutning på re- geringens begåran hade stuteutekottet föreslagit en lönestat på 8,500 kr. (1 direktör, 1 kamrerare, 1 predikant och 1 bevakningsbefalbalvare). Hedprut- ningen angick lönen till predikanten, som regeringen föreslagit till 1,500 kr., men utskottet nedsatt till 1,200 kr, Företa katnwareu, der bl. a. hr Bilting talade till predikantens för- mån, beslöt också med 77 röster mot 24 att bifalla regeringens anslag, men Andra kagraaren beslöt med 137 «eer mot 44 (som voro för den hö- gre predikantlönen) att bifalla ut- skottets förslag med ett af hr von Friesen gjordt förtydligande tillagg. Gemensam votering förestår sålunda harem, Morganatiska äktenskap. Erkebertig Henriks och hans ge- måla tragiska öde Over anledning att tala något om furstliga e. k. mes- alliaticer, eller de inorganatiska flk- tenekapen, för att "invanda en annan benamning. Dylika Aktenekap ära fullkomligt lagliga både enligt kyrk- lig och borgerlig ordning; det ut- märkande för dem Ar, att den i rang underlagone af de båda kontrahen- terna icke genom giftermålet blir delaktig al den andres företradeerat- tigheter, titulatur tn. m., livarjetnte barnen al ett dylikt aktenekup bars moderns namn och innehalva hennes rang. Vid en sulorganatielra vigsel står den förnämligare kontrahenten till höger. Vare sig det år brud- gummen eller bruden; bara( uttryc- ket sett giftermål till Termers. 1 de flesta europeiska stater år för medlemmar at de regerande husen i grundlagen etadgadt, att de förlora sina rättigheter till kronan, om de ingå icke jembördig• äktenskap. Pi några . stållon aro deeea emellertid medgifua med det förbehåll, att bar- nen ej Il anser ega några tronau- språk. Dock — larlekene makt ar ju kand, och trots alla antydda omstän- digheter halva do rnorgen•ti.ka at- tenekapen kanske aldrig förekommit i el talrik mind somt vårt århun- drade. För att börja med vårt eget land, så halva vi att först anföra prinsen och prinsessan Bernadotte. I Österrike' kejsarhus har ju nu se- nast) upprnarkeamheten låsts vid er- kehertig Henrik och l•öken lioff- man;. och från törlidet kr erinra •i oss erk.hetig Johann (Jonson Ortb) och fröken Stubel. 1 Ryssland in- gång° tre bröder af deo närmast kej- earbueet stående Leuchtenbergska familjen icke jembördiga äktenskap. Vår kronprinaeasas tarbroder, prins Karl al Baden, bar diktat friherrinnan Benet. Drottning Sofies broder, prins Nikolaus al jihosau, bar valt till malen en dotter eif den ryske skal- den Puschkin. Vidare kunna anfö- ras prins Henrik et Hessen och fri- herrinnan Niddi, framlidne prins A- lexander af Hessen och polska fri- herrinnan Houcke (hvilkas barn bil- da Ilatienbergeka familjen), hertig Ludvig i Bayern och friherrinnan Wallereee, f. d. sångerska, m. fl. Älven prinsessor kunna ingå dyli- ka förbindelser; så finnas t. ex. in- om det britiska konungahuset ej fir- re ån fyra qvinliga medlemmar, som ingått lik tetisk•p med privatman; drottningens dotter. prinsessan Loui- se, gitt med markiser) al Lorne; prin- sens af Wales dotter, nyligen gitt med hertigen af Fire; prinsessan Fre- drika, gift friherrinna von Pawel- Rullningen och prinsessan Marie, gift hertiginna al Teck. Af Olden- burgeka huset finnes en futations, prinsessan II enriette.al Holstein, som innehar den jeinförelsevie blygsamma eällningen af professorsfru i Kiel. Många flere notiser kunde nog anföras, men utrymmet medger det ej. Endast om anuu några neuen skulle vi kunna erinra, neualigen om sterilare Konstantin af Ryssland, som skulle blifvit kejsare efter sin bro- der Alexander, I:e död, om han ej försakat den kejserliga kronan för att fl akta en ung polska. i hvilken han var lidelsefullt förälskad; vidare om kejsar Alexander 11, som ome- delbart efter sin gentil• död, lat vi- ga sig vid sin förra ålskariena, en turetinna Dolgorucki, at sin kejser- lige styfson förvisad ur Ryssland ocb nu boiatt i Parit.; samt till sist om Victor Emanuel, alla ekönheters be- undrare, och slutligen med äktenska- pets band Retad vid Rosa Vernet- lana. Y,abolm. tn3a. Stronprinftefan angripen af lulla 3 OcIfingtorglipultrit tald; Ca- N: till geillionia ingånget telegram från Caupten bar tronprinteelan fifflat- not i influelta.; bon plågas :tåget af bena, men kunderna (quai ej mara far. fttltt angripna. 3 tur att Ona ur ;tötio [imm- un åta t år totianot ttfitagetn,ln, ömilla limaktie i faromaten år 1883: fsor etodOolmi lieb generalmajor D. 9)/. tiornItittna; far 36atöoings tåa la ntiblutarrn satirberg ed) kuta. agaren 3. 2>3. 8piiiiberg; löt Saknar lårve ratta bd rett« 3. eantberg; töt humla:tt. lån bårabilbbfinng et. edieriörb; tör Stooparberge hin huri,- Noten ,p. sp. T9. (?Salin. isdiont manligt Lira mål tabutim åt- tomma att gt rört t TiUiga lantetingens lammantrate i C:teptember. nib utgången af minda nanab els gjorbt Megaliten antal 215.756 met rlf inntftåente bollat af 16,204,613 fr. 85 Öre. fa rma buftviibtittlas anilag Masa i talminbtt brflutita af tomfatet i en- lighet meb ufftotteti fbefloa enberet. 'tingen sid i år filt anflag nebtatt från 40,000 till 35,000 fr. på utburit li e. flog. iSbtlta Natrium gotf.inte unna netfittlning met 50 råhet mot 41, i tu?, mora tör ofårånbtatt belopp. e t,11 . inlett-tern gotfåntt låntningta blöt tutt milt« att ten finit gdtla rotalt ett år. 3 Vintra tammaten föregic/1 bellutet af en lång Debatt, kant inflitienitni- ftern in. fl. uDDIE40De till tbtatia li r lagberreningen, unber tet att ött 3rdien, 5illow, Cfman , `21aarts4, ten ,Vägtik, ttlienberg ecb åtetbalm tåån -7-tocholm broa() logteretninitei öbal auflagsbebof i troificelimal ocb påtat, urtfåttning till 30,000 fr. (tatoft met 2 teer( öftvertviM !faute anflogiluen - m an 35,000 fr., tom biflits met 95 tältet mot 93, lom more tbc ertanhrt om 30,000 tr. etnågoeläratinuornas nnbteftobe• frågn bar itu arvancerat la långt fram- åt att en t. otopelition i arnntt fan tninta6 blifma framlagt fra tifitsgte Okt fonem:tt; åtetfomft från %NK griftver Stu. gag. tegetingen rotig tomma att acceptera Dtt at torniterate framtagba f it flugel tig frågan/ Clt annat at tioregin begårbt neinligen om ftatebttrag tig Oh nonte af !ritade nib hulter:Wall !h crtinatie foltgollirarr, 41 ir:emct fire ijt förberett, att prorefitien fatt tvåla bli( ötia förelagt åras ritetog. Rör bafsfiffet på :uniform* cch p å engrånicuitt Mar af 'utfallen bar br ejungman motionerat, om ciaigabtin- gantet af en !Menlig attniniurallett, ed? tenn litflog bir ttlIllbtfli af Davi. utfrollet. f ofta utgiftåaftrlaing. 2nbuflrilotttrifrågan. Stommttn- fonestum bar i bultvuelotliga Delat ItU- ftprtt bifall till rifetagene itriftwelft tb- tanCc ittpdttonte af tntufttiletterier. fRetboftopeprentieringen. Hugat ont flateuntetflot till eötbottae8- ptecniering hairvo idommit 'Jan faret- lisa butbaUningetbillftap met untantag af Clfebork3 lån. Vara. 213årapligtelagen. talutftottet bar (Utbett till tebumling propcfittorua angdente ;bibringar i tvårectigtilagen ed? titlftyttt tenlamma. 3cfluttt lat i Cet hultouttalliga eller utltradniug of öfningetiten till 90 betor bottna tomts meb 11 itifter mot b. fiftlibuc diatag tillftut Inuti fiattet te 90 tagarne nie!? 11' tillit mot ii. Stonftrtite om famtrafiten. minifteen har inbillat uctotin.inttc fer- ie:in till eltuttLicsitind angåentc tam- trattf niellon irvenfto fertuvagar å ena fitan lamt utLintfla jeritroågar ed; cing- båtelinier å (uttra, neniligen: tranrdpfen D. Tr. Cateltua gettraltireftöten grtf- tut IR. 15ronflett, trafifdyfen mit Ralmo —23tUeebolnis itinivåg ;.x. C. ron (2eitn, öfwertirettör 3. C. W. vak, tokor (satl .Derelow, rtfebagentaitnert Yailc 36tilifon i t onth, generalponbtrettör 3. con Strulentuceno, brutiegareu euntebetg, grabband. Zicar !njut j). Vulen, ramma:buren grertne .potre, fabItteibtoren Q. )t. 0. 53. C. emma, major e. twebrlitif, gate- tgarra 1.1. amin lamt t tfportentrn L. e. C. 213. C. 44111. ellnrille på abicagoutflallningcn. ttateutttotiete bår ila. Rutit t. tutte ptopelitten om tt: anflaa af 200.000 tr. löt t gnetige. teltagante t C.Oteagoutftållningen. 2anbtbrutearabcrnicu. 2111 biter- belåna:10c of act tum plant c: Memma bretrittoanibter, forn genen; f. general- tirettöten 9r. 3. 23crtini franfalle plit. tett ledat, la lörcllagite gotetgaten a uft VlbrobaniSion pa i1135, gturraton :Mör VI. 2ltent:n, f. D. genrculöttet- förrn N. 41. egon 1.3cnntcb, tabitrettra- ten Sean illoltnDer, f. 0. Nomen Q- • kintpatilen, förre Dolginsåflaren 3. elttm, laneihö;Dingen 0. tid. 2cnip- tanter ett f. b. lantebolDtngtn C. i,,. thlåttfelt. Vet (lutliga fettlaget flau aPPIAllai trio aLibiattnil nbc tarninektonsp, D4 .ifteett mal al 6 arbelanOt letauiöttr t Matt:nita teamet att alltiallo.. 8et trItembe at bitter t återbtat m. m. i .vetetalen Dar atattmien ac (toner at fil. tantioat ?lör tafträtt ölina dt utvinnas uttalat< fig i lonta88 ett allmant ma- te i Bialmar, föranfialtatt of tchclart- föreningen eth bwartvits töljante ufo- tuben antcga: 91:let uttalar fig för tältråd i tvål pokalfri fom temmunall banntstr lir hmarje mbutig janihållenittlem, man eller greinna, ;om löt'orjer fig lm'. an frebbilag met bantar fttttzt af la,lutfrottet ra grunt, af tv.itfto mo- tioner. 111ffolltt triU ntaittgen, met upphålleantt af Urmyt ftritante be- ftammelter t beggnainbalftn. far '22, införa se ne paragraf ta leasat: .Dunö, tom biter fot! eller få, må ti köa mara; finna can utom (gasen. gatt. balwc bwilten lom biff watt att tita ten. ectjar man bunt ort göta Ibta, m a hutat:11014 totat, ,inta att in- gen flata fler. CU bitne gata a Om- Djur, frall Rutan af tgarrn fullt 9We:ration mot lenna beft.inimclic år (inmalt, af br gslefttr. lilfilagen °gatan, t7 rån %Malmö Ufo graf tratts t enarnas till .pantelelitain - pm: Quitat ött utgånget minier:at Dar j% n):1 anlagt! Itotclfrni fot disitt — .0atlants ictiavagtåttiebelag antötan alt få ultbta tiram t 'tett urel åar biljan från ttlfinghorg Itu .0tIftagor utan att Djuitu btbotrga ontlattai tutt befigligai t förftn.imea !talt. Ilåtteti foltbågftela. etertIttn för jaatlants tamt totteoggola bar till Neo- termallare for ca to el tira år tutta lanotbuttorca W. tik. QtratemuntlIca harrob i Nitet lir lonettrutazen 3. Cliallon i Zttorp. Ittaffittigbåt från ben 18 till met ten '21, renare Dat af ton. MOD< åt Iceberg. ttouolånenionata i radarns leka timitt heroer sitttaran, ed; at 11 191141 å §Pafifparboatta. tont- tomhet. Ula penteutbantetentottu irrit utgiottt uran 3anualt manats Itriestifralta 1 rabiat 1,fobttt förorenat alt unter lika banta lans. manstjtnIttn 1 namte 181)2: trilcittniniornd telopp. 76.5.1r26 fr. tams utloantngatnt s 347,04 tr. 34 Ci1obt om fne Da tvi Pr aktra- tante, nios år maglugn toft trit atintt$
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.