Annitilan. LAIIOL Il Si TIDNING 'inmales härmed till prenntneration. I denna välsignade °fiske tid" är ju kutymen att "lotva stort" för ett kommando år, på samma gång man mycket blygsamt erkänner sina tel och svagheter under dat flydda. Vi göra åtminstone icke det tbrra, och hvad det senare beträffar, äro vi nog förmätna hoppas, det bri- sterna redan äro af våra &rade lä- sare benäget öfverskylda, medvet- na som vi äro om att hafva sökt följa det gamla goda rådet: Gör så godt du kan: Hvad vi emeller- tid bestämdt kunna lofva våra pre- numeranter för nista år år oftare än hittills förekommande original- notiser från provinsens södra del samt en längre spinnande följetong, hvarjemto som vanligt skola infly- ta artiklar, kåserier, skisser o. a. i den lättare genren. Och härmed frambära vi vårt hjärtliga och ödmjuka tack till alla våra prenumeranter under det snart gångna året., och då vi hälsa dem ett gladt återseende det nästkom- mande, vilja vi gerna hoppas, det de åtföljas at en stor falang nya prenumeranter å Laii.011)48 nya Tidning, som älven under nästkommande år utgifves hvarje helgfri Tisdag,Tors- dag och Lördag. Prennmerationsprlserna Aro: Å tidningens kontor: kr. — 50 för 1 månad 35 " 1: " 1 qvartal 60 " 2: " haliår " 3:50 " tre qvartal n 4: 60 " helår Vid prenumeration å posten till- kommer stadgadpostbetordringsaf- gift, hvilken utgör en femtedel af tidningens här ofvan nämda pris. •All prenumeration bör ske an- tingen å tidningens expedition eller också å närmaste postanstalt. Annonspriset ar 10 öre pr kor- pusrad; minsta annonsafgiiten ar 80 öre. Annonsers inturande i alla sven- eka aftonsol:n utländska tidningar ombesörjes. Laholm i December 1891. Redaktionen. elrikes. Den anarkistiska rörelsen i Spanien 'pleti vara allvarligare ån den eran- ska regeringen vill medgifva, och des, Tillvande kommer eråkerligen att kotte hennne mycken möda. An • nu betånkligero skulle det bli, om de spanska republikerna kande sig uppmuntrade af de anarkietieka upp- roreförsöken :ill att i ein eide öfver- ge till handling. Hittills kan man e- mellertid blott konstatera, au dc epan- ska republikerna visserligen ådaga- lagt mycken etorordighet, men att de med ena handlingar stannat långt bakom Dina hotelser. För nerverna- de börja de åter att röra på sig, och det föreligger tecken till att de vil- ja för eina syften begagna sig af den anarkistieka rörelseo. Några af de- ras ledare i Paris he också redan förnekat att man borde söka bringa till 'tand en förening mellan repub- likaner och arbetare (dem man blygsamt kallar anarkisterna), för att derefter med förenade krafter angri- pa regeringen. Enligt senare underratteliter lårs de anarkistiska oroligheterna i Spa- nien nu rikta. mot den 6 år gamle konungen, som har mottagit hotel- aebref !rån någon fanatiker, hvilken underrattar om att 'hane majeetåt .kall med sitt lit plikta för morden på de dömda anarkisterna.. Natur- ligtvis ha de mest omfattande åtgår- der vidtagit' for att skydda det bo- tade konuogabarnet mot attentat, '. Lokalförvaltning för Irland. Ballour ielemnade i torsdag. i un- derhuset till !:sta behandling lagen om Irland. lokalförvaltning, enligt hvilken skol.' insattas grefakaperåd och kretarld, som består al valda medlemmar. Det« kunna 'hattas al vicekonungen eller genom dom, om de betradaa med slöseri med of- fentliga medel, bestickning eller penningetpreeening. Underhuset har vid törsta behand- lingen antagit den irlåndaka lokelfOr- valtniogebilleo. Bir George Oampbell, medlem af engelska underhuset lör Kirkcal- dy i Skottland, bar aflidit i Kairo på en reas, som han företog för sin halma eiriall Han var född 1824, In- frOde ridit i deg fadieka admiai• sirade:len och var guvernör i Ilen- Han har utgilvit galen till 1875. tve bekanta arbeten om Indien. Från Braaillen har underråttelser ingått till Lissabon, hvilka påstår, att man i Rio de Janeiro lår ha upp- lås:3kt en imperialistisk sernmansvåej- eing, eon går ut på att omstörta den nu bestående breeilianeka regeringen och proklamera kejsardömet antingen under grelvinnan at Eu eller under hennes son prinsen af Gra@ farit Den braeilianeka regeringen skall oflicielt ha underrettat den portugi- "jaka om sina upptåckter samt fått uppmirkeamheten på, att de mest framstående medlemmar at den bra- sinat:teka kolonien i Lissabon jernte andra inflyteleerika personer i Por- tugal" hufvudeted oro invecklade i eammeneverjningen. Elektriciteten i armöns tjenst . En sensationell uppfinning kommer helt inart att pet:hivas af österrikiska myndigheternc. En ingeniör Malig- nnni har nyligen konstruerat en vagn, som i stallet för att drages af hastar kommer att drifves framåt medels elektricitet och ar användbar icke endast på sleta våga', utan äf- ven på ojemn mark. På landsvågen till'yggalågger denna vagn 16 kilo- meter i timmen. För att fortekaffa en artuns oerhörda trång fordrat liter ån 100,000 hastar. Dessa aro icke längre behöfliga, enl enen kenonvag- ner och krigemateriel kunna fortskaf- fas medels elektricitet. (Överförd till det borgerliga lif- vet kommer denna militariska upp- finning sannolikt halva till följd drag- håstare och kuekare delviea stakat- (ande. «Generab Booth återkom nyligen till England från 'in resa i Indien oah Australien. Vid ieneralers all- komet till Southampton voro 10 stör- re ångfartyg med 5,000 medlemmar af fraleningeermoSn ombord honom Till mötes. Under den nårrnaete ti- den skola 12 banketter hållas med 20,000 delegera. Sjelfmord af spelare. En rik spanjor har skjutit sig efter att i Monte Carlo be bortspelat en million francs, Pilfvens biskopsjubileum. Va- tikaoen har trådt i förbindelse med alla kotoleka utskott i Europa och Amerika för att organieera pilgrims- tåg med anledning al plfvene bi- ekopejubileuru. Hunden IlJörn. (Ur 'Konduktörens minnen« i °Svensk it-em:å:istid:tinga.) En dag på hGeteidan 1851, märkte föraren å det tåg jag tjenetgjorde, ett mörkt föremål liggande midt på banan och mellan rålerna. lian bil- at') stoppsignal, och vi arbetade med bromeerne allt livad vi förmådde, men lörgåtvee, tåget hade god fart, var tungt och i lutning, så att vi med en fyra eller fem vagnar ginge öfver det besynnerliga föremålet, som på afetånd liknade en pele. Når vi nu skulle undersöka, hvad det egent- ligen var, eom vi gått öfver, kröp en stor svart hund fram, alldeles oska- dad men eynbarligen något hufvud- yr, ty bane blick var sårigs och ban reglade olaten utför banvallen. Vi smekte det stackars förskråmda djuret, för Ofrigt ett präktigt exem- plar af Newfoundlanderee, som van- ligt sig upp till ou, och fortsatte si omedelbart fården. Men den som kom apringande et- ter, det var 'linnen Björn eom hun- den sedermera fick heta; och innan vi innu bunoit blåsa afgångesignal frita :armaste station hade Björn också kommit in, femtonde och nå- stan uppgifven af trötthet. Vi afgin- go emellertid, och Björn, hvilken slagit sig ned i *kuggen af etationel- huset, satte af efter i sakta godetåge- fart. Vi eigo, honom ej_ vidare den dagen, men pasta morgon låg han bredvid maskinen i lokomotivetallet och lemnade sedan aldrigl jernvågen. Ibland åkte ban på maskinen, men detta dock mera sållen, ty den go- de Björn tog upp bra stor plats; of- tast for han hos mig eller boa min kamrat och var vintertiden en ut- markt fotvärmare. Och når man uttryckligen betalde honom, kunde han också stanna qm i stallet un- der en resa, men förtårde under ti- den hvarken vått eller torrt och låg som om han varit död. Men tå snart has hörde signalen till stallet blef det lit i Björn, som då alltid var maskinen till mötes vid våadakilvan, och ban visade sig nu glad, vanlig och munter som vanligt. Vi annonserade i tidningarna och lyfte 1 kyrkoras ettor gam, som dock ej löt sig entöre, och omsider biet Iljnin ett inventarium i etallet. Ty lokomotivet bytte förare, tåget bytte lokomotiv och vi fingo andra tåg, så att vånnon Björn «tappade rakt koncepterna. och föredrog att stan- na hemma, dereet han icke eårekildt blef ombedd att följa med, hvilket han i sådant fall aldrig låt sago hig tvi gånger. Men om något År kornoro vi, nå- stan alla, som varit med, når Björn blef »öfverkörd. åter på samma tåg; och nu var det Björn, tom ville åka igen. Det fick han också merendels, ibland som förr på maskinen, der han numera alltid låg på tendern, och i- bland hos oss i bromskujAn. En afton tyckte föraren sig marka något mihstiokt på bliven, men tom det var råttan skymning, kunde han ej se hvad det var, han eaktade e- mellertid farten och blåste broms- signal. Vi hunno stoppa tåget ett par vagnelångder från en öfver ba- nan i en skarp kurva utlagd etock, men medan vi voro sysselsatte med detta hinders borttagande, begaf sig vännen Björn ut på upptäckt efter den eller de, som föröfvut detta n:- dingedid. Vi lockade Björn till oss, men det annars alltid absolut lydiga djuret gitte nu icke höra oss, utan satte at in åt skogen. Och når vi åter blitvit klara, !oro vi vidare u- tan att ha Björn med som passage- rare. Men dagen etter kom Björn hem igen, synbarligen mycket belå- ten och nöjd tutan rysligt trött, med åtskilliga klådestraeor i munnen, eon] vid undersökning visade sig ha va- rit delar af ett par — byxor. Vi företodo mycket vål, hvarilrån Björn fått de der lumporna, hvilka vi för vidare efterepaningar öfverlemnade till velerbArande, eom också dyme- dels trodde sig ha kommit föröfva- ren af olvannåmda illdåd på spåren. fan håkradee, men nekade till brot- tet och påstod sig ha blifvit, medan han en afton var ute på °hygge., ölverfallen af en stor, :leken hund, som totalt sönderrifvit hane klåder. Då man mot karlen ej kunde före- bringa någon bevisning, blef han fri- gifven och hela historien glömdes. Men en söndag, då Björn var med på tåget och man kommit till S. eta- tion, hördes Björn plötsligt morra, Så reste han på sig och tog ett val- digt hopp ut på perrongen, der ben genast rusade på en der stående rått förmögen, men i öfrigt inte vidare vål kand bonde. Nu anade man, att han var den andre geruingetnannen, den som egentligen skulle halt för- del af om tåget Jörolyckate. Ty det spordes eedercnere, att å tåget den der aftonen skulle en mycket rik elAgting till bonden ha befunnit tig, hvilken senare, om den förre på nå- got hastigare eatt blitvit sånd till evigheten, skulle ha blifvit ensam artvinge. Och derför tyckte den samvetslöse bonden, att ett telt tåg med mitttet 50 menniekor gerna kun- de offras. Björn, eom i öfrigt var allas van och favorit, kunde heller icke tåla en etatiooekarl vid F. etation, utan visade sig ulltid tvår och ovanlig mot denne, hvilken sedermera också betana vara en ganska långt hunnen brottsling. Omsider blef vännen Björn grå af år och litet krasslig al sig, men all- tid gamma vanlige och trogna djur. En morgon, då maskinen skulle ut, tyckte föraren det vara något ovan- ligt att ej fa se Björn komma emot sig. Han gick fram till den plats, der hunden lig, och lockade: •Bjornis Men Björn rörde sig ej. Han hade slumrat in val bårdt för att kunna vickas och låg nu död, sedan ban dock förut beridet sitt sista lager i stallet med vattnen förarens gamla rock. Det var som han tenta i dö- den ville be en hågkomst af den, som mot honom, det stackare villee- komna djuret, alltid varit sk god. Björn jordade. neuen högtidligt en afton, och vi, gamla menniekor, ekamtlee icke att falla en tår vid vår "tumme vina graf. äaholuz. Strottningen hat — gritmer Vlf- ttripotten — Dc nod fatalt( bagarna marål nötfotot att Dåna fig i tången på grunt; n; buftvutmått. /Dm !toffla frågan tiUfprtfas. (ti f å n .Rtifttanta balve t tetbage genom 9tat- tifta telegramborän ingått måttliga ua- tettåtteller, attrilante alt filuaiienen aUt aret ed; mer tiUlpetlal rcl? alt rentut- gen vd; minifttatnt äro Månne lätta St tlegtammet Odrbt mot bårbt. oeungen letbrat. Muttrat! att !rågan om 'Norges reputentatfon i utletat! gc- nem (Pi tonfallet ffaU behanblas i lammanlatt norft-ferenftt (talltåt, strå_ flintorna Min f6religger reson fdebfgt, men be motfåtta fia fonunaent forbran, enår be ante bruna fråan tom en ute- fltitattte nerft angelågenbel, lom bår at- göraO uttag i nod?! ftateritb. 9Rial- ltrattseå af Retaantbtan år onittgånallg, tå frami touungert ide afftår !rån fin fort;an„,. eon% mon filad bira! finner, forte naigtiga bånDelfer nu [tå 11:4 Dörren. lätt politifer bör aldrig narras. 3 ottebagrnå Debatt em tiplontatlöner- na jid herr Odin fig rn milförtient tillråttaiviGning. 1113i bafroo, fager er. 201., hora Inmpatier för beer Ajetine or•iobbr1 ob latrånnetoru, men tvi au) ej lånare meD honom tå ban tempro- melterar fig genom påtagliga ofannin- r,ar ed; unna honom betfät tett leja, ban får af !31. '2. 2. i 4:niktning af bane hoar på herr 23cötbiu6' anmått- .Iting. Zibningen fager: .eru beftvarate br tetin bulna för bonorr få gtaweranbe anfuktning? 3o genom att förtlara, att "ban ide lift något enbet referat från Den tagen"! `!tittare utflungate ball i filt urfinne be puetila orten, att hatt ich tnibare hat 'mara be 5atbita i Denna fat — och b:Uer i någon annan'! Lit Döm fattigtomåfhtlating låter nippeligen lånta fia. tr ,Debin att man bli tro, att ban ej lått 'refe- raten hån ben tagen", trona bag, Di ban ju Watt. fig i glanfett af fin iDel, ben franfla republiten, Denna bag, tå ban mer ån tvanligt njöt af att böra fin egen rött, böra ben adompagntrat af marteljåfene toner. Trå ryka, att binförelfen6 rna !vante ii långe, alt bon glömbc låta referaten bagen berpå. Wien alla be tommentatier, fem följte på bane ert i,terefotal Derefter i hela ben 'nuntie molen? Biet ban ich tel- t« tett rtngafte förninunelte af Dem? Vd) !plantör teg hon tein ett gott barn gent emot te garva ert, lom tå från Ii många WO, aftven af rh, tittatea mot bonom? Månne ban tå bör till tem, fem ettrig Cementera eller betit- tiga något i tttningarnr: V3iht ide. Watt lut ecb flere af måra telleger in- om praten bottna ett Rett minne af br tel:MIA ide oUt för fållfunta ocb ofta Banga ampla berigtiganten af referat af bana uttalanDen i flere långt min- bre wialiga ed; uppleentemådante fall. m:t bar beviljat all- %fin. månne twentla föreningen för Ming ed; förålding al uttåte ett altlag för år 1892 ttU Mopp of 15,000 troner lör ber råmjanDe af fåreningene prattifTt vc- tenftaptiga ivertjambet. Pagutfrottet lår cnb,illigt 04, utan tiffuefion Da alftytft generaltrana för- pag till no tvårttpligtelag. 2 utmätning för gölb fåt ide en- ligt t. neta Itertniug, vent-tett bank utgårute fritt 23«galagernaa jerittrågatå penfionå- janit t u re. ech ruptUraata. Zm äntringar i rifebageorbain- gen banna brr sPriereton i treatorp ec1; 2litternoti i glöbbelöt motionerat. Zon förre öngar gementair, malbag vd; ben lenare framtåga« ett fötflag till orbnanbe af Datumet:1 uprefentations- rått. högre foifftc- en normalplatt lor begår Dr tiljebolm utt mådt mo- tion i :Äntra tatnmaren, att legeringen Rall låta utarbeta. 2Iebut tammaren bar för fin tel nettots anflagen inbet "minifterflaten" meD 40,000 troner eller (bin 337,951 tretior itU 297,941 tr. 2orbaffönbring. St. m:t bar met- giftpil elegem(' tortainling i ,Petllon13 lån att tele fil: ni:vita:Ung af töttam- tingen/ tetogårt tele tiU gelbueplan ottor:Dra Mata jottområben från Intto- Dert(boftållet i rörtamlingen. Winarpe laabtbrureiallitut. Qbobö- egarne f.13. 0. von Et:bre:dn, gur- un 1113. k. :3. .tonitlton och gulan 3. be lo Oarbie batma lått i upptog att unDer åren 1b92 uti 1893 i egenfrap af retviforer gra Ota Clnatpci lantilbtutsirt- 'Mule ritenftaper ed? löttraltning. Caareattrottet Dar be flutit bol titt. tagen ttllttntla fall anfivatilfttbet för bantofuUmåttigre förvaltning af titt« barden för tåben 15 3anuart IS91-16 3anuati 1892. Nåtla öre bilalagar. .'ömbagar för år 11393 bltrtua rutigt 1. mut tt; - flut ben 12 klatt, 30 elptil, '23 3uli ed; 15 X:Micb«. !Bitter elubberga aga arbete 28a- peafaatbca gan ullen- ma i bang Clip«n tannin at tebatibr ZIto tord;feniuf, 4tailfen, fem Watt!, lönat brtnet(ati flera at prof. tlibbturge rutt till ton- gan, ,Or lägtowl mottos ost Relterol of boratten t3'tver -;_.tånt ed) ti t ti n, från Seriftianftab lin tunb alftnttlee et fnittra tammareee 1iUfAUiga nulott n:0 3. mut- och fleffiufatt. 3 bon nadlobe mit) CJ- eg/berg i tolftein bar utbrutit mul- ocb nedbulta. .Delfotinfittabtt i inttlaubi 1. Pelle prowinciallåtarene epttemirati: port från .tallanbil lån :ör förna bp. tett af tittlitne %ebruari månab utwij, t töljanbe: glervfeber 1 fall i Ba ud. frarlatanefeber: 1 fall i tabba; Difte- ri: 1 fall i Horler:; epibemift berett. bet: 1 fall i tunnettati, 2 fall I h ug _ bu: ftrupfjuta: 1 fall i .0:rabb, 2 (3/1 i elöingt; influenat: 50 fall i tålte- Etsa, 9 fall i iialtenbertl, 4 fall i Bar- berg, 15 fall i Stongibada ech 246 44 å lantabgben. 9lcuifion af niffilba jernmagante förti:saltning. m:t bar tötorcnat tants.. tamt« .1). (San:rall' att i egenaap st emkub å flatena 'vågner t «taga i gtenjr- ningen of jernivåga- blada förvaltning ech råtengaper år 1891. tofs börebs filiolofbeking af .0"l• tante' Line utbatiningegUftap babe i lettagå tarnmentråDe barflåtee, breonviD ett par årenten företemme till bebant- " e g '« förna gålte malet of en letemel ed; en tuppleant i sPrernieringinåraten för töre bårab. atU tett töffa cealto gotaegaten 9..taUbeig å tuja etottore, ItU ten lenare Dr 23 Libler å eåbe- bom. l w e ita rfanbe Det anbra årenter, bettåtn• mantel af golferna för Itvå premiet ingi. mötena hållontt i ,göta tretnirrinii- omthr, Möta efter en IlIttitf liflig tiffulten att ett tglztt premietingernö- te bhe bwarje år bållag i Cal:fetna å ena dititt fann å tet entre t ttibult rtb sittåret alternetanDe. EN; gulle Det- ta betlut ana ulls mita«. luftera prolotoUrt uttågei bit !a. bah 1J. Brummerin etb lanDtblutaten R 0. 36neicn i dellbo. Cruåber ed) trafifkinbtr. 3 löt- Dagls rotat( i måra trattet en ON (form meD jortbra, kittel ej få litet hintgaDc teeliten. .:å anlånDe jamat gåente futittaget bit 'öett wiD 7 .tiben till f61j0 af nit namte tag mellan @c- nervabe och Weinge ftationcr faftnate i eu tompott triöttitiva ed; nntle Dcr hi hus bjelnaraftin bårifrån Dumt an- lånta. UnDer mattitten) å tet fafina- be tåget arbete att tomma ich, hårat( en tut; tvinga låd eda göra moginen etjenttbar. 'ylen nooåbnotr lötertoDo. taboltu ed; 119allberga Mat Ilat: kral) i 14 fatta master att, teban ta- get mål afgått från ftationen bårflåtef, tet lantma måtte återmanta bit ;ör att båmta bj.ilputaftin, ed; tunDe tåget ta- lunta atgå hårtfrån lörft fait 10-ticen. lintet liera war utpgårrite turtrtåget, lent bit gulle mota Iii I ctut omtalat tåget, tvunget att uppelbitla f td nit ftationen hå:nåta. ecttäffante be ()frieri tågen ititraffa- te almen åftiUiga eregelbueteitheter. Uti föna af Det bimmellia uret, på :råg ItU vart tretrartte glerge, tt- rettee t knase ett föga MIMI motta- Dolm it- gattet tvib fin ankult till nom ta al gubben tott arrangerat< minne angenama muitermåtret. ic buttrate ocb Immo i:arteroia pi ta- gelga cd) flukta tpuiten, men !rök på menfra, och lottvate te, att Detta gulle bliftva tetas fitta bt9t båtft.iiee t ill tå cgtiftmånligt lanD. tIlfölle att göra gobt. Yttet bunt af o9 t tabolina lampan( fånen 'blint( tanten'. VO litet Drar 04 tvi balt IlUbbåt njuta af Det nere, paa meD fin multi berett oh. Det Dar aci ej all :ib want tå lått tör krum, teu rvantålle cd? Itåtte törnbite mannen, att 'taga fig fram', bröDet war mabanto fluntiom fnapst, men mit fin lita rate ban on hustru, 'om, bothartigen taget, war för honom allt. Men km fttviatt Dala rober, bar ljelf mer ån ett gång !varit 1 tillfåns te ed trerthgen fulla förtbillante mataint emellan, 'cm war ultanDe i tet lilla Innagn ed; tid- liga bernmet. .t)ur ben, ten titta ma- tutt, pphlate om hem, ten lin klam- liga fon bertlirate mattal £4 ban tante fig kettla mit nittiettonut at all bi eit Dem, ter ban Mene tailetifuta 4nDcr tvåreate bonare. — — - 9iu år hon borta. ,pon afleb nåt:inget 1 går efter löga !patent unDer ten th.c- tara mannen. bottroaro i ett manhål Dem, Der Dan all :ib åt DågI upphetta och gärna fett. Clöffabt at ten blm- Del bo på tet hålla, gam kår på Orten Dit år ca låttaft lem hin- lite: Z na la mg« labictiammare, lem te lothiffa bilivoraa Janas. Bar år tillrått( för mennilleredaatt att hu- tta kel:« of tet bittra låret. 3 lm tuanea tet, reljos edg och låtta eJ aåe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.