141016.fflerdwigokikthe Anmälan. Li1110DISi TIDNING anmåles härmed till prenumeration. I denna välsignade "haketid" år ju kutymen att "lofva stort" för ett kommande år, på samma gång man mycket blygsamt erkänner sina fel och svagheter under det flydda. Vi göra åtminstone icke det förra, och livad det senare betruffar, aro vi nog förmätna hoppas, det bri- sterna redan äro af' våra trade lä- sare benäget öfverskylda, medvet- na som vi äro om att hafva sökt följa det gamla goda rådet Gör så godt du kan! livad vi emeller- tid bestamdt kunna lofva våra pre- numeranter Par nästa år ar oftare an hittills förekommande original- notiser från provinsens södra del samt en längre spännande följetong, hvarjemto som vanligt skola infly- ta artiklar, kåserier, skisser o. a. i den lattare genren. Och härmed frambära vi vårt hjärtliga och ödmjuka tack till alla våra prenumeranter under det snart gångna året, och då vi hälsa dem ett gladt återseende det nästkom- mande, vilja vi gerna hoppas, det de åtföljas at ou stor falang nya prenumeranter å I .Laholnts nya Tidning, som alven under nästkommande år ut,g-ifves hvarje helgfri Tisdag,Tors- dag och Lördag. Prennmerationspriserna Aro: A tidningens kontor: kr. -- 50 för 1 månad " 1: 35 " 1 qvartal " 2:50 " haltår " 3:50 " tre qvartal 50 " " helår Vid prenumeration å posten till- kommer stadgadpostbefordringsaf- gift, hvilken utgör ou femtedel af tidningens här ofvan nämda pris. All prenumeration bör ske au- tingen å tidningens expedition eller också å närmaste postanstalt. Annonspriset är 10 öre pr kor- pusrad; minsta annonsafgitteu tir d° öre. Annonsers införande i alla sven- ska äfvensom utländska tidningar ombesörjes. Laholm i December 1891. Redaktionen. Strikts. Ryssland och franska mi- nisterkrisen, liyeearne aro mycket bekymrade öfver franeka rninirtetkrieen. 'Den- na kris skall — ekrifver Novoje Vremja — föranleda ett fulletindigt och högst beklagligt virrvarr. De- puteradekammaren har störtat en mi- nister, som åtnjöt popularitet i landet och hade framteende nationers akt- ning; men kammaren kan knappt er- satta den genom någon annan mini- ster ur de partiers tnidt, som störta- de Freycinet. De radikale och mo- nerkisteroa halva, förblindade at sin fiendskap mot regeringen, men af fullståndigt skiljaktiga motiv, ögon- skenligen blott varit be: anlete på att ni sitt omedelbara Pytte utan att framståll• frågan, urvad följden skall blilva. Den ministerkrie i Frankrike som utbrutit pi denn satt skall sannolikt kunna racka temligen länge, och det år icke omöjligt, att den skall kun- na föra till kammaren. upplösning, om det icke lyckas Freycinet tillika med Ribot att bilda en Dy miDietir utan att deri upptaga upphoffininnen till föreninelageD, hrr Conatana och Falliarea. Allt vom allt, bar Frankrike åter intradt i en j tabbig fao, som i hög- sta grad skall beklaga. af dess vin- ner i utlandet, men i lika hög grad skall komma deee:ovåneer till page. Man kan blott undra Olver, att Cle- menceau, vanegir och Paul de Ca,- aagnaca meningefrånder, icke halva betänkt detta, de som eljes alltid bru- ka rosa sig af sin patriutiem och o- egennytta. beten, ett Pater Ludvig Martin 18r- ordnats till generalvikarie, år ingen garanti för hans val. Pater Ludvig Martin lir 46 år gammal. Han år född i en liten by i provinsen Burgos i Spanien. Ung inträdde han i Jeeu sällskap och ölet efter att ha (utlandet eine förbere- dande studier, utnåred till professor i rhetorik vid kollegiet 1 Poyonni samt några år senare till rektor vid det ryktbara seminariet i Saternanca. Senare blot han utntt n till sprovid- I denna eiabi al Gamla Castilien. verkningskrets utinftrkte han sig så mycket, att generalen pater Ander- ledy gjorde honom föret till substi- tut och sedan till aesietent för Spani- en i Fiosole. Pater Martin Ar icke blott fram- stående teolog och filosof, men lm har också ett namn i den spanska lyriska och dramatieka litteraturen och år allmänt bekant i den veten- skapliga veråden på grund af sin djupt gående kunskap om den klam- eieka forntiden. Som talare åtnju- ter han utomordentligt rykte. Nervsvaghet botad med får- klorna. Sedan telegrulen tör ett år sedan törkunnade prol. Kochs: gorm upptäckt af ett botemedel mot tu- berkel" har ingen medicinsk nyhet varit el uppseendeväckande, som ett meddelande af en fransk doktor Con- stantin Paul, att han funnit ett bo- temedel mot nervsvaghet och nerv- sjukdomar i allmänhet. Meddelandet har lörekommit i Bulletin medical, så att det lått ett slags midicinsk he- mul, hvilket ej utesluter att det kan vara lika förhaetadt som notisen om den tyske bakteriologens upptäckt. D:r Conetantin Pauls nervkur be står i transfusion af främmande nerv- öa substans på den sjuke. Han in- ympar eller insprutar under huden i njurtrakten CO tio gånger utsplild lösning af fårhjerna. Dosen, som in- eprutes, under iakttagande af alla antiseptiska lörsigtighetemått, utgör omkring fem kubikcentimeter, och injektionen åtföljes ej af någon vare sig lokal eller allmin reaktion. Hr Paula experiment ha hittills omfattat nervsvaghet, oordningar i nerveyetemet, förlamning, nervetnår- tor och nervös blekeot. Dc resultat han uppnått ellges vara förvånande. Den sjuke erfar efter behandlingen ny kanels af vålbefinnande, som åter- gifter honom förtroendet till eine krafter och ejalafermögenheter. Franska ministerkrisen ändad. Bourgeoie har åtagit sig uppdraget att bilda den nya minietåren, i hell- kel) Freycinet och Ribot antagas kom- malintrlda, telegraferades i går. ätksbagen. Riksdagens båda kamrar barn- mantrildde i tisdags kl. 2 e. in. Första kammaren etolog utan die- kueeion och votering hr Walden- ströms motion om rått för medlem- mar af svenska kyrkan att ingå åk - manskap inför borgerlig myndighet samt likaledes utan diskussion och votering hr P. Ereeone i Veetlanda- holm motion om iurånandet af hå • radeetyrelecr. Båda motionerna vo- ro eI lagutskottet afstyrkta. Andra kammaren biföll vitt andra tillfalliga utekotte förslag med an- ledning af motion af hr N. Persson i Vadenejö om ekrifvelee till k. mg med erhållen, att bestammeleerna om missbruk af margarin afven måt- te utetrackee till beredning tel och handel med ost, bvari begår annat AD at mjölk hannetåldt fettämne. Intet nytt statsdepartement. Konstitutionsutskottet har afetyrkt hr Ljungmans motion om Ändring i §§ 5 och b regeringsformen, alseendo inrättande at nytt statsdepartement för sainfirdeel m, m. Ändringarna 1 riksdagsordnin- gen. \Astkommende måndag ler konstitutionsutskottet företaga till be- handling k. mete prevention med för- etag till lindrad lydelse el §§ 6, 13, 15, 16, 22 och 26 riksdagsordningen femte de enskilda motioner, som aloe Jesuiterna. andriog i samma grundlagainedgan- Jesuiterna skola talja en ny ge- neral, och ordens generalvikarie, pa- dec. ter Ludvig Martin, som den aflidno Stidernas representationsritt. 1 generalen pater Anderledy i sitt tea- Andra kommarea btlemnade hr L11:- temente insatt till ordens t. L leda- re, år ilrigt Syseeleatt med förberedel- eoberg i ?ledige motion om Ändring lera. till Talet. af e§ ti och 13 i rikedagsordein- gen, angående stadernas representa- MarkTardigt nog har innu aldrig en fransman varit ordens general ; ;:nosratt. Motionen var femval ue- dentalt:nid •f 58 andra medlemmar i regeln har det vinit italienare el- el kammaren. ler Dperijorer, som blilvit kallade till detta höga embete. Pater Anderle- dy vev en schweizare och hane före- blinak• botrAttena förflyttning tradare Becka en belgare. Man vet till Lund. Andra kammaren, tre- icke alla hyena generalkoogregationen dje tallfilliga utskott bar till behand- >9011191 att vilja. Doa i:masts:Wie ling Wahl; hr B Qlow, motiop an. gående Skånska boiratione Ihrlåg- gande till Lund, och har tet-kotte förklarat sig enen en dylik Mord fördelaktig elval lör den juridiska undervisningen vid det sydsvenska universitetet som för ratteekipningen i landet. Men enar en skrifvelse till k. nig haroro icke vore lampliga om ej dermed efeågee, att riksdagen ön- skade lerflyttningen oTTdröjligen u- tan Beteende på kostnader och an- dra svårigheter samt k. net, om be- lerl dere, med nfesende å Medlut- rymma sn. tll, d. yppade sig, tvifvele- utan komme att taga firandet under ompröfning, har utskottet heinetalt, att motionen för närvarande icke måtte till någon åtgärd föranleda. Reservation år afgifven af hr E. J. Ekman. Den stora nvItterhetsmotion om handel med vin och maltdrycker, som vid årets riksdag framburits at hr P. Waldenström och lavavi ytter- ligare 71 medlemmar af Andra kam- maren invikte, tillstyrktes i tisdags al kammarens andra tillfålliga utskott. Bevillningsutskottet nfetyrkte i tisdags i plenum med 10 röster mot 9 k. mate förslag betåffande tull å nusekiner, verktyg o. d. Dumt bibe- höll tullfrihet &rå. Konstitutionsutskottet lår vid tisdagens eammnetrlide, efter vote- ring med 10 röster mot 9, hufva på det gått tilletyrkt bifall till hr A. V. Ljungmuns motion om Andring af § 4ti regeringetorrnen, att detta lagrum må erhålla följande lydelse: Landet skall förblifya indeladt i hefdingedötnen under den vanliga landtregeringen. Ingen generalgu- vernör inom riket må Inidenelter för- ordnas och ej heller må landshårding innebafva militarbefål eller ordtören- deplateen i offentlig korporation, som har till uppgift att rådslå och besluta om för lånet gemensamma angele- genheter. Litet sammelsurium, (För Lah. n, Tidn.). ,Der Moll! hat .ein Arbeit gethan, der Mehr kana gehen», eller fritt öfvcrsatt: Influeezen hur fullgjort sitt vårt och kan nu smita. Och den har verkligen nu litet hvaretane stoppat sina emitrt fligs baciller i nacken och lomat af — lör att naturligtvis en an- nan gång göra en ny påbålening. Till dess må vi emellertid hoppae, att ba- cillerigarnee tycke och smak hunnit så pass noga utstuderat', att de vid ein förnyade visit redan på tröskeln må kunna serveras något, liveraf de do en ömklig bråddöd. Influcozan er envis, men norrmAn- nen Annu vitrre. Sannerligen jag bade klet att med Oduran sjunga: .Vore jag kung.. Icke ene «tör en dag. i norrbaggernee land! De grå lockar, .våra norske bröder« redan fönit Hatat i vår konung. bjeesa, kom- ma nog att ytterligare kompletteras under det nu pågående besöket. Och så till slut anan kanske kan tå råga, att debatt egensinniga och ejelfeval- diga norske °barns lagt sin (lands-) faders grå hår med sorg i gral- ven. — — Unionen år död — lefve unionen — med Ryssland! "Kongen i Aandeoe Riga. skjuter sina guldbå- gade glasögon upp i pannan, spejar hån ,over Norges Fjeldea dit bort till det stora zar- riket i öster och eåger nedlåtande: Var så god hr Alexan- der och kom nu och regera hos oss: Men vi vilja ha egen utrikesminister, egna konsuler och så naturligtvis ridet rene Flake, för annars kan folk tro, att vi icke aro ejelfetandiga. — Och hr Alexander, som just håller på att iterekintra sitt eget dyra folk !degen- @kapene våleignelaer, knyta bandet mu strupen på Finland! nationella hl och kultur, förryska Ooterejö-pro- vinserna oco ge dödsstöten åt det e. k. :yrka Poltve ejellvarande, tor- kar sig belåtet om munnen med ser- vietten och låter balen hr Björnson, att han skall strax komma och re- gera ett tag, bara han lir åta upp den sista löken på frukostbordet. Och i glädjen hårölver far hr Björnson i sållskap med en federationsdam, som aldrig lyckats få sin vilja fram att bidas gift, ut och håller, 'edlig- hetelöredrag bland de omoralieke nor- ',kerne, för hr Alexander ejeli år så fasligt moralisk, Dan der otäcks pro- steutionec — federationsdamen låter aldrig detta ord gå öiver sina rena, last något skinntorra lappar, utan namngir endast bokatalverna i det samma — har då gu'ekelof elak affata i Kristiania, så der I» hr Björnson 6; C:o ej något att skaffa, då de der blilvit iktiga seglar alleeammene, men tå fina det nog, gu'nie, andra etsålen, der det ej står lika präktigt till. — Och så kommer hr Alexan• der till sin norska bufvudead och Kahottn. blir med salt och bröd mottagen af hr Björnson, som frågar, om han ej kunde hl bli vicekung. •— Jo bevars, det kan hr Björnson IL bli, om han bara lolver att det företa ung Wil- helm söker rekreera sig bland Nor- g es dejliga Pigor ge honom besked på ett dörrarna nu å stangda. Och hr Björnson bockar sig och puerear på hand och frågar hr Alexander. om det inte vore så godt att me' samma ge honom fulluinkt lör Sver k, e med. Det var inte så illa tåakt af .Kongen.!•Knutperke•ordenevore vål Ilen kerl'n , ont någon, förtjent al: Och hr Alexander, som ju förstår att till kille uppskatta astark• karlar., tar' hr Björneon i nillven och behänger st il tifebageman för 'tåtarna On- åd, :'(ting/ål ed? Ulncebanin efter fram- lione borgmåttare 3. 511. bultl tackel i !Mage Ist ålerklächDe Delen at hm. honom: — Men der går han i *Ann- erirtinåterna må bliltea i nåda om at. [ening etb peefieneting å allneinna in- ttagning§ltatet i allo litthilta turf Nt- fle lanttmåterne. dene Riges och diktar och evar öfver gamla overige, som ej vill ge sig för lavarken Björnson eller Alexander. • • Det finnes dock många hår i vårt- den, som nog vilja .ge eig•. Vilja Herrekapet höra en liten historia? Det var ep gång en liten småstad i ett rike långt, långt bort i världen. Och i den staden voro inringa flickor lör- stås, Och fickorna i den staden Ringo och titta på livurilun' och tyckte det skulle inte vara så °Arvet att vara gift. Men ingen friare antnalde sig. så ett tu tre dit en ungersven, «rak i ryggen som ett spjut., tör ei han skulle imponera på flickorna, för- blås. Karlarna fråga' han aldrig ef- ter. Ni skulle ha hört, hvilket tias. lande och maskande det i ba,t _biet mellan de unga damerna. Om Ud- an kommit dit, vill jag svåra m på, att han aldrig i lifvet tagit en ton mer al pur förargeleo öfver att huri ej längre t allo vinklar och vrår af det landet hade uteslutande privilegium på att vara asötte I Byköping hade ha n funnit ein ölverman. Uni lian för lip köpingstlickorna ån en hal timme stått och gult höga c i bröströst utan att någon gång hemta andan, hade nog de små ungarna aug , : nAech, kom och kalla honom för sot, utir som vi ha våran Adogrice För st, d et var den andra karlens krietningsnerun. Något tillnamn tror jag kie.ppt han hade, lör når han löddes, var det riktigt uechla tider i laudet. — - Nu ginge flickorna och titta' och suc- ka' och bara vants' på, att Adonis skulle komma och fråga livad dom hette och hur dom mådde. Somliga hajade nog till vid tanken på att karlen möjligen kunde vara nåevis och fråga, om det var sant, a:t pappa (inte hans) gjort cession. Merz Ado- nie gick och bara såg stram ut. Och det gjorde han rått i. För ju auge- !egnare likt företås det andra par- tiet. Men så en qvall, når Adonie satt i ett muntert lag och toddade, var det en som so*: — Hor au bror, du var mej en baddare att slå an. Adonis blef blossande röd i antåg- tet, — så ofördertvad var ban, - och over på, att lian Annu aldrig sla- git an en ton. — Då var Pettersson du hörde — Ah, så skanna inte - Kan hålet% dig frie lilla Emilie — intull en annan. -- Jag vill ej heta Andersson, om hon ej ur topp galen i dej, din filur. -- Ja, an Ulla då — yttrade en tredje och höjde sitt gles tör Bykö- pings förvartvade Adonie. — Ni ska' vål inte glömma Greta — puetade en 'jude. Allt detta var för den unge man- nen, som biet hallt kontya al eå myc- ken, om ock al manliga lappar fram- buren, (pinlig beundran, visat icke några nyheter, och vid den tredje toddyn beslöt han inom sig fjol( att lötbanna sig °Iver de kuttraude ung- dufvereu och taga inteckning hos dam allihop på en gång. Och det gick med store. Det blot ett promene- mede och kurtiserande unge like i det lilla BykOpieg. Och mammornas fjar= svalde at stolthet byar gång de eilgo någon al sina döttrar vid Adonis sida, • don e, k. promenadgatan i By- köping lår mån ADDO i dag i trotto- arens sten se djupa marken efter de Adonisku karluirevandring•rne. Och &eau ticka de i ltlyet varande damerna från Adoina' tid med lör- tjusning tillbaka på ungdonteue smak- tanda herdestunder, och ur djupet af deras hjArtaa smyger sig nog en och minan suck: Utrid hon var söt! Men det var dd det. Doeco. Sådana kunna do vara. Ett fruntimmer till ett annat: — Nå fann du huta du ville ha: — Ja, det fans i sju olika butiker. — Får jag se det? • %b, jag köpte det inte. Inmanat ritibageetri ab betrattbötbinaea 1 19dIte, Wie ode galna. bem1ada 1. 03. girftabina i 21(inadi mtb 349 rö- tter. Zmerigta beltaganbe i Chicago- uteelltitnsett. 3 litet mot attila tam- mareu q,t tIncra famineren bennljat 200,000 troner fät -Gnuttan tellagante i Chltaeouttlålniingen. 2iineetteriaartrnaa lonefinahez. blhe i et fanborg§ lån beninner, att åtgått« måtte triDtagailt, Ii att Lat- Zninifiriletterier. Utter alt Da tn- hemtal utlåta:Oen af iewettlålhållate- embetet od? LinOttetelletna Dar nu tem- meratellegium, hitom retort i renhet ontlalot8. (åttapiff bifall till ten Nit-- Putte, Dwati tiletagen Del 1. rna an- halter ont biton åtttring i t. !Urart- ningen ten G .log. 1881 angåente [U- hu() mot lotterier, att Armen tre ininiftriletterier, affetita för intig vd?, utlottning af lannfta flöjt- vib in- inDultrifeunial, nib Dwiltae littertt- gante en faut tenft- eller Dant/tidlig- het biennt netlagb, måtte !å intdnai be plotter ed? anta De 11211r0T, 1C F1 t. mit beftånitner, teban ankfan i ånt- net gjorts å Drnatje et al någon !be- ning ccb tennet etelwato Linteltg att tå berifwa letlereeretaget, alt ten InDem- fla panten:ta- ed; tenttintettricn (ram- jaet ett lit tentumma nyttiga hopen- Inner uppmuntra etttnagene åttat Dat i De‘tuuttal b i- !tång at ettectItåtbsållatettnbette len. likt( i Strifitaneatie Stionebetall, 36nth eing§, (Mlantf, bettlictg4 ed, tiobus, etatabotge, Iletalo, brfleborga, :Wetter- nottlanta, Ilectlethittrue ed? Inenhe- ten§ lån tamt al lantebbitnigermbetena rebro, Znerget- i 2t1ctinge. .tallanta, lantl ecD tetermanlantel lån, moran Olag tinerbalf af ten. bflge i Ilialtnt:-- Dule Stalmar, ebtodDolme, lanbe, s.latermlanta ed? 3<cittlant§ lån tamt of lantikItingenntclena i etlia- bulle cd? Sforeatberge lån. ef Orne- wornntt inentighettr par talda tet mita äftvertvågente antalet (17 met 8) uttal fig titttimma i riter/agent upp- fattning. gottimereclleaict teamet, tom jaga, titt enahatieu utletat ed? laber fig ter- mit tårtbit! på terventåttgUareemeeteti erinran em, att intunriletterintia t ,31errhelm ej int0ätt namn:råtta då- genDeler, men mål i flera atteenten Was tit till gagn fU intuntien. 2nifatiouatelegram. get kul wata Ilieetane lettcealiel att i år mara ben oroanDe idiom i (luntas Dan- telelif, tåget 23hetibie nia smittias at tenajle telegrammen frätt Vanning tetante Dafteerportförturcia avibinas. ra jia tub te. kela epperitörtuti, !retina Rola edtatfenima en maditi (altbet cdg itabiltlet i friten, Nitas fram. binge rj annat ån oro, i Ititel !br cf- tigt rart anStrituenffa jeantuaiatellat. bar nenet ten tealt e=. ^eefulattenen ., !Ubåten om Ont) Idiom :varder tar- tele§ limpliga att tevinet manien: Inatt• noten, ecb når nian nu 1 23<tlitt Dna banna nca milen, få liter man !ange bit Welt !envetna trått l'cicriltura, att ftrfinten stela uepleitniae. /natt- noten tar tå inträd Deras, uti man feen billigt, tagen teteå lemma 'nea telegram, all ungtåten em urgallra' tet war "le:Daltat", galna !nia ater ctb man tar fin ftrtjenft fil tett laeregs lugna allmåneclene teteenat. ZammanOrabbniagea indian br .tiebin och lbek'thitill t :Intågen , antta ta minan gen 17 tat Dat fitt leta !Ulf(' påettaitnatfatt: lateftaveu.a imece DctDinrtfta r.e ohi. fintat - ide mågen alt sittra erau .t.tttla utgel ter en 10-tal at trean en Inget Ittiknefullt attele em /taga reveln- tinnen, t ktviiiet Dan uttrodte fina llelf• reelimål om natiabeien at ta habit- °utta fratrifkillutrigrn af tillfarten cm 'Agne titteinetice tottbara, etelltt- gra halitant. e:ett:meta gaf limen Dt .13eettnui ut ett arbete cm fzereta muck:Ugnen, i huottIct hatt leg Den at be .)tDtn angå:dta !ranitiallningen ear Dalebanbtt tir satsetui cd?trEutem WhasaDr alt uttroda to torg nagOli - ntag ter tem, team twiflatt terpå. .ttinn ölet, liegen åta trana, ide fthiret ?tokig. 3 ett ter tett ISO teban watt- irct, t affccatt på nittien( ftårpa glatt- larar arttre tiar tian medel emilet te- cdi talt totla Dta Dantlat af honom emfattate meningen inigårtiet Datitantet mara 'ett letniler inel titt ivtangning af facila filDitiantere
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.