ta . Religionskriget i Afrika. Sex franska missionitrer lira nyli- gen ha tillfångatagit• under religions- kriget i Ugeoda och inspiriate i for- tet Kampala. En af dettas ceimioni- rer, pater A. Guillermain har blifvit i tillfalla au skrift!. och *binda ett bref, som nu offentliggöres i ahölo. Volkeztng.. Brelvet dom var date- rsdt den 21 Januari bar följande or- dalydelse. 'Ni lerve innu alla sex, men hål- las fortfarande inopirrade i Kampa- la. Vi toge. till fånga al en vild hop, dom plundrade ofs och förde oas till det britiekt-öetafrikaneka sill- *kapetd representant, kapten Willi- am.. Han förklarade strax, att vi vom han. fångar och öfverlemnade om till böfdirgeo Pokino, Rom skul- le föra og. till Kampalg. Vi vigra- de emellertid att medfölja, enår vi visste att dello,' etriltröfyare hade för raffigt att mörda oas under vågen. Slutligen utverkade vi ocke& att få under beteckning förete till fortet. Kapten Lugard gal oss goda ord, men det ar tydligt att vi gro hane fångar. Man har redan bitfört 60 af våra trorförvandter, deribland mån- ga qvinnor. Kapten Lugard .fordrade oss en förklaring om att vi ej skulle fly, men heart han skulle vi fly? Man hånar ost och behandlar oee på ett föraktligt sått. Hur långe skall vår fångenskap vara? hvilken skam för Frankrike att ha sina söner inepår- rade i en engelsk filmning och be- handla. som gemena förbrytare: Vi kilona ej namnen på de talri- ka offer blodbadet kraft. Kapten Williams berömmer sig af att med ein kanon halva skjutit sex båtar i sank. På ön Bullingogwe böll man med otroligt barberi jagt på qvinnor och barn och eköPo efter de olyck- liga qvinnorna med geoår och kano- ner. Vi ha med egna ögon sett ett stort antal barn nedekjutae och vårn- lösa qvinnor bortelipado och mien- handlade på gröieta ritt. Detta skedde medan engelska ka- noner dundrade emot våra troefrån- der. Slafjagten lortfar lonu och ,ön ar betickt med döda och sirade. ()l- yor tusen qvinnor och barn ha gjorts till 'lakar. Williams har ejell sagt oss, att han skall tillintetgöra konung Mwangas parti. Vi blefvo utplundrade på det akatidligaste rått medan ban stod bakom sin kanon såsom on krigare som kan vara stolt alver ein seger. Han hade onekligen också skål att vara stolt. Han hade just skjutit på qvinnor och barn.. Så lyder pater Guillermaine be- rattelee. Huruvida det kan antagas att han gifvit eo pålitlig skildring af det skedda, må tillsvidare alvaktas. Skandinaverna 1 Amerika. Skandinavernas stora anseende Li Förenta staterna fick en ofticiel be- kritftelso under debatten i represen- tanternas hus i Washington om gemensam minieterpoet lör Sverige- Norge och Danmark. Förslaget ha- de framkommit • af ep•reambetsekil, men stötte p å starkt, utlåten enbillik motstånd. Eu talare, tn:r Post, ytt- rade bland annat; spe skandiativiek• !Anderna halva 1 bög grad bidragit till att vårt land förvirfvat sin nirvarande stora magt och sitt anseende bland nationerna. Många al våra förnkneta medborga- re aro svenskar, norrman och dan- skar. De tro arbetsamma, flitiga, laglydiga och halva betydligt förö- kat nationalviletåndet. De aro Dyk- tre. kraftiga, företagsamma, ocb de- ras företag krönas stadde med fram- gång. Men dessa våra medborgare halva intressen i hela landet att veka ötver, råttigbeter, hvilka ha kraf på beskydd och jag vill förbereda det demokratiska partiet på att *fokal- !ende eller förminskning af vår repro- @detektion] i Sverige-Norge och Dan- mark el långt ifrån skulle vicka bi• fall i de Dordvestra staterna att Ivan- om ett stort och migtigt missnöje skulle resa sig bland tusent•l• ekan. dinaver, som ha kral på att bitne ta- ges till deras intressen. Verldtutettllningen i Chicago utta- ger dessutom till vilvilligt diplo- matiskt understöd, och fritneedt det- ta, så It Förenta staterna en magt af första rangen, som vill underhål- la justa förbindelser med andra na- tioner och titta el g efter internatio- pott skick och bruk för att få respekt och röna internationell uppmarkeatn- bet.« Stor petroleumbrand i Penn• V1V11211Mit. Staderna Tuueville ocb (fick betesökee. i Böndag. af ett skydrag. Samtidigt antio de s pott°. leitunraeleaderierea af blixten och IWftsa al Tannin. g9•4 i ligor. ?dan farmoder att 160 peritonit omkom- mit i Titusville och I L i Oiloity. Senare telegrafera.: Befolkningen i Titueville och Oibeity greps vid katastrofen. utbrott af en obesicriflig panik och flydde. De omkomnes an- tal utgör minst 150. Endast i OH- city har man funnit 100 lik och mån- ga personer saknas. Skadan anslås till flere rnillionor. Kejsar Wilhelm och Bismarck. .Tag!. Rundechaue erfar från val un- derrittadt håll, att stråfvanden, som en lingre tid bedrifvita för att ivi- gabringa ett bättre förhållande mel- lan Bismarck och kejsaren, ej skulle bli resultatlösa. Bismarck skulle nam- ligan snart vid lampligt tillfalla per- sonligen besöka kejsaren. eltund- echaue fortfar: .Det torde då — vi anföra endast vir sagesmans ord - utan tvifvel erbjudas möjlighet att bibringa kejsaren den öfvertygelsen, att vissa i in- ocb utlindeka blad mot kejsaren och hans regering rik- tade angrepp med oritt ledas till im- pulser från Friedriclutrulee En qvinlig öfverstlöjtnant. 1 Budapest dog den sista Mej vid 62 års lider en fru Maria HocK född Lepetek, I. d• öfverstelöjtnaet och in- nehalvarinna at tapperbetemedaljen. År 1848 tog den dåvarande Maria Lepstök ferklidd till karl tjenet i re- volutionsarmen och inekref sig bland de s. k. Tyrolerjagarne. På slag- Nitet befordrades hon till löjtnant och erhöll tapperhetetnedaljen. Till följd af ett erhållet sår i foten transporte- rade@ hon till husarerna och avance- rade allt jernt på elagfiltet till öfver- stelöjtnant. Men snart uppticktes hen- nes kön och hon blef gift med en ma- jor. Vigseln för:luad°t naturligtvis af regeuientspetorn. Efter sin förste mans död gifte hon om sig och tillbringade sina sista da- Ett upprop från den gar i armod. bekante ungerske ekrifterållaren Jo- kal bragte henne dock någon bjclp. Svältkonstnären Suool. Den bekante eveltkonstnåren Succi her. plötsligt blifvit vansinnig. Han för- menar sig vara förföljd af jesuiter- na. Den kärleken! I dagaroe har följande egendomliga kirlekedrama utspelate i Genua. Tvenne systrar, bvilka aldrig rankt knyta Hymens band, men fru i lysande ekonomisk stallning, alldenstund de egga en af de mest betydande möbeleffarerna i Genua, upptogo lör några år sedan i barns still. en liten gosse, hvilken nu år l7 år, De båda eyetrarnee namn ar Fortunata och Maria Origons. Gossen har sedan flera veckor till- baka förföljt den yngre af de båda systrarna, den 35 åriga Maria, med sina karleksförklaringer. Han hota- de ofta att ban skulle döda både henne och sig ejelf, i fall hon ej bönhörde honom. F'ör 14 dagar sedan försök- te den föråldrade ynglingen att öppna puleidrorna på sig, men han hindra- des derifrån. Sedan dess bevakades han ettiedigt af systrarna Origone, men efter hand elappadee deras vak- samhet, emedan Cesare Delfinn, el hette ynglingen, tycktes ha blifvit lugnare. Men hitom dagen framtridde han till Maria Origone, med bvilken han för tillfallet befann sig ensam i hemmet, och lemnade en papperslapp på bvilken han hade ekritvit: kan ej fördraga ett lif sådant som detta, och nu miste du dö med miga. Fruntimret ville fly, men då hon be- fann sig på första trappsteget, dos- sade ban tre revolverskott efter hen- ne, derpå jagade han sig en kula genom tinningen och dog på vinet. Fröken Maria blef oskadd. Gesällen och polismästaren. (Senaste versionen. Efter noteka 'Dagbladets.) En tewligen afeigkommen geni] infinner eig i poliekammaren i Kri- stiania, och mellan honom och polis- mietaree utspinner sig följande dia- log. Polismistaren: — Hvem ir det? Geeållen: — Det ir jag, hr polis- mimare. — livilken jag? livad heter ni? — Didrik. — Fullt namn? — Full . . . då år det drucken Didrik, — Spara era qvickheier. Ert hela namn? — Förnamn eller tillnamn? — Båda två. — Peter Autonitte Ftedrik Didrik Bock. För resten år jag inte riktigt stiter_på förnamnen. — livad menar ni? — Jo, ser ni, mockor komma all- tid parvis till tveråden, oeb jag bade cu tvillingbror, meq di yl dip. tag, var det så kallt, att en al oss frös ibjel på hemvågen. Och nu vet :g inte siken om det var min bror Peter Antonius eller jag som frös 1 el mycken iesigt, att det år ttlaigt till att ni kan få en fulletandig öf- vereigt. Den var ursprungligen blå, men ett Ar och mödor hade han fått en sådan chaneernangelculör i grått, så den omöjligt kunde bestämma. annat in till oboetirad. Det var två armar i den, förutom skörtens, som voro •fklippta nedtill. Alla knap- parne fattades utom en, som låg i fickan; men alla knapphålen funnoe qvar, det ar jag alldeles siker på ... ja, keltiske fanas det ett par för mån- ga, det vill jag inte neka till. — livar bor ni? — I qvietarne rundt omkring. --, gnatare° rundt omkring? -- Ja, inte några tidligt' förstu- (pister, inte, utan om qvillarne qvi- star jag in bland buskarna der ute. — Nå, det rör mig inte. — Rörd? Nej, det år jag inte. — Är ni full? — Nej, inte fullt nu, inte. — Ni ar ohjelplig. Gå er vig - om vi få reda på rocken, så skall ni få veta det. — Tackar så mycket! Ajö 41.! sidospår vid Mahult, men aiitypit en hemställan om station vid Bre. ared, enår från början fordrad teck- ning af bidrag dertill ej verkställt& Ärendet kan för öfrigt oj föredra- glia vid nista bolagsstämma, då det icke i behörig tid inkommit. — Född? — Joo di, det Ar jag saker på; född ar jag, Förordnad år af domkapitlet till — Hear ar ni född? vice pastor i Harplinge pastorat — På ett viuderum. pastorsadjunkten deretades L. 8. — Ja, men i bvilken stad eller Warenius, med anledning af åt kommun? kyrkoherden derstides proste n A. — Har i eta'n, tror jag, men jag B. Ardell från den 1 Juli till och var så liten di, si att jag inte mine med den 12 derpl följande Äugn. det etikett. eti beviljad tjenstledighet. -- Har ni föraldrar? — Joo då, två stycken, en far på Landatingamannaval. Tönneraja fidernet ocb on mor på mödernet. hetrad har i tisdags till landatiap. — Lel» era förildrar? man för häradet omvalt godseg~. — Nej di. Mor min dog. innan ren Ivar Lyttkens med 11 röster, hon begrofs, men far min lelde tills under det 2 röster fällo på diek han dog. tör Aug. Lyttkens å Nydala. Till — Hvad var er far? suppleanter återvaldes derefter hr — Han var puckelryggig gubb- A. Lyttkens med 13 röster (alla etackarn. de atgifna) och nyvaldes med 11 — Det kunde han val inte krya af. -- Nej, men han dog inte aret röster landtbrukaren C. J. Jakobs- son på Sundsholm, Breared, efter heller. •■•■■■■■ — Jag menar, livad gjorde han? landtbrukaren Joh. Jacobsson i — Ah, litet af hvarje. För det Trönninge. De öfråga två röster. mesta klådde han mor och mig. na tillföll° landtbrukaren Nils Po- — Krångla inte! Ilvad bade han ter Erlandsson i Lilla Fladje. Prins Eugen anlände pingstda- för syftet 'betning? — I början ingen, men se'n var gen från Paris till Mtinchen. I dag ban om dagarna ipplegumma på den 9 d:s lär han återkomma till Allmånnslåroyerken. Afsked har Stockholm från sin utrikes resa. torget. beviljats rektorn vid Vexiö högre — Äpplegumma? allmänna lårovark H.' C. Ceder- Kungl. skiöld. Professorantuåmning. — Ja, ser ni, mor sålde ipplen på torget, och når hon vande nisse i maj:t har den 3 dennes till profes- vitåret, öfvertog far affären, för att sor i civilrätt vid universitetet i T111 nykterhetsmötet I Eggel. *Nilena skulle stanna inom familjen. Lund; ntnanit och förordnat extra holm nikta söndag årnar sig, jetn- Hade ban ingenting annat för rätt ordinarie professorn i romersk — likt i dagens nummer införd an- och rättshistoria vid tamda uni- nons, bår varande goodtemplare- sig? — Jo, om qvillarne var han med versitet, jur. kand. A. 0. Winroth. loge Tilloppets bild". i föreningen tör brinvinete "frikal- Skenande hastar. I gir morse vid lande. Billigare penningar. Enligt Börs- tidningen förmodas riksbanken haltsjutiden blefvo ett par hastar, — I goodtemplareorden? — Nej, de drucko el mycket de komma att efter pingstdagarna vid- tillhöriga Olof Andreaason från orkade, för att brinvinet skulle ta taga en diekontoråkning till val- Stäme i Renneslöfs socken och slut. behöflig lättnad tör affärsverlden. förspända en fjedervagn af uågon — Åsna! anledning skrämda uppe vid jern- — Nej, någon åsna hade han inte. Afsågelse af riksdagsmandat. vågsstationen härstäden, der för — Ar ni ungkarl eller gift? Med stöd af 21 § Riksdagsordnin- tillfället svinuppköp hölls, och af — Ja, det å r jag. gen har hr Richard Gustafsson i hvilken anledning älven A. infun- Hvilketdera? tisdags afsagt sig uppdraget att re- nit sig med svinkreatur, hvilka — Bådadera. presentera Stockholms stad i An- dock vid åkentillfållet redan voro — Inte kan ni vara både ungkarl dra kammaren. atiastade. Då de skrämda djuren och gift. togo till fötter, skulle A, hållande — Jo, vassens. Förr var jag ung- Flakets befråtnjande. Riksdags- i tönamiume, hejda dem, hvarvid mannen d:r A. V. Ljungman har i han föll'omkull och, utan att slip- karl, se'n blef jag gift. förening med vice haradshöfdingen pa sitt tag, slipade med ett stycke, — Med bvem år ni gift? Karl Herlitz och förete fiskeriassi- hvarunder ett af hjulen gick öfeer — Med ett q vinfolk. — Ja, det turetts: man kan ju in- stenten Filip Trybom nu atslutat hans ena arm , som dervid ej så det åt dem af civilministern lem- obetydligt skadades, till dess to gifta sig med en karl. — Jo, det går för sig. Syeter nada uppdraget att utarbeta förslag genom att milen brast, måste ge till dels ett reglemente, som kan vika. Efter en tur i staden blef- min år gift med en karl, bon. tjena till ledning vid utarbetande vo hketerne utanför handl. Lind- — livar ar er hustru? — I Amerika, så nu idag så godt af reglementen för föreningar till bergs gård på Östertullegatan hej- försäkringar af fiskemateriel, dels dade af några mötande personer, som enkling också. bestämmelser för dylika förenin- hvarvid de genast gjorde en svang — Åh, Gud bevara mig! gars understödjande af staten. in genom den öppna porten till — Ja, det må ni val taga, kr po- nåmde gård och blefvo hår omhån- liemistare, Gud bevare både er och Bidrag åt svenska slöjdförenin- dertagna at den kort etter i bara mig! — Hill mun! Hur gammal? Nå, gen. Regeringen har tilldelat för- strumpsockerna — tratotilorna ha- eningen tör LM dels 1.000 kr. tör de aikastats — anländande agaren. hvarför svarar ni inte? — År det till mig br poliernietarn vidtagande af åtgärder till yrkes- Det hela afiöpte emellertid dess skicklighetens utveckling och höj- båttre utan skada å lavars sig djur talar? ande, dels ock för fortsatt utöfvan- eller vagn, om man undantager att — Ja, till bvem annars? — Polismaetarn sa' ju, att jag de af föreningens teknisk-literåra stången å den senare afbrote. verksamhet 1,000 kr. skulle hålla mun. Goodtemplareammantrilde i Var- — Ner jag frågar, svarar ni. Hur Till ett rittatafningarnöte i Stock- berg. Göteborgs distriktsloge af gammal år ni? — I påskas för 3 år sedan var jag holm den 17:de och 1&de nästkom- veridagoodtemplarorden hade i eon- mande Augusti inbjuder Rattatav- dags, meddelas Lab. n. Tida, sam- precis 27 år, så nu år jag 29. ningssållskapet flår dylika frågor mantråde i Varberg, dervid nårvo- — 30 menar ni. — Nej, ee jag har lefvat ett ir i intresserade personer i Sverige och ro 37 ombud, representerande 30 loger, At resp. rapporter framgick, Sverige, och det kan jag ju inte rak- Finland. Jernvågsstyreleen har beviljat att distriktet för nårvarande eger na med bår i Norge, hvet jag. mötesdeltagarne resa mot halt* at- 43 loger med 1625 medlemmar. — Hvad lefver ni al? gift. Inkomsterna förlidet år belöpte sig — Det ar som det faller sig. Jag ir inte så krånnagad, ska jag saga; till omkring 1600 kr., men af dem Fjortonde skandinaviska natur- hade 700 kr. blifvit skänkta af ut- mest tycker jag om arter och fisk. — livad har ni för yrke, menar forskaremötet. Till en at svenska om orden stående, hvaraf tt)') kr. bestyrelsen för mötet hos regerin- från Göteborgs utakånkningabolag. jag? — Jaså, på det viset. Jo, ser ni, gen gjord ansökan, att till styrel. Utgiftenaa.hufvucisaklist tör mis- egentligen skulle jag Ii« mig tyska, sens förfogande må ställas en rum- sionering, hade uppg ått till om- men så hade jag en bror som skulle ma af 1,200 kr. för utdelande af kring 1300 kr., och utgjorde nettö- blåsa flöjt, och må blåste bilften af understöd till sådana vetenakape- behMlningen 192 kr. vår förmögenhet åt landar., och sy- mån, som mera väsentligt kunde Vid sammanträdet töretogos ster min skulle lira sig fransk tvitt, bidraga till det vetenskapliga ut- jande val af' tjenstemån: till di- och så gick den andra bolåten i sum- bytet vid mötet; men som ej egde striktstemplare valdes jeruvage- pen, så jag måste sörja för mig ejelf. tillgångar att ejelive bestrida om- bokh.. Oscar Berg, Göteborg, råd• Och så skulle jag bli repslagare, kostnaderna fbr sina resor, har re- gifvare: tullvaktmiatare J, Sallin, men som jag inte kunde gå baklan- geringen nu lemnet sitt bifall. An- d:o, v. distriktatemplart bokbinda- gee, så ville ingen ha mig, och se'n sökningar om erhållande af dylikt re C. A. Jonasson Laholm; sekret*• har det oupphörligt gått biklang°e understöd böra för att kunna kom- rare: bokh. John Andersson, 01.5- för mig, ja, det bar dampat baklenges ma under ompröfning vara före d. teborg, skattmästare: hand.l. AJ. för mig. så jag rent •f kommit ur 15 dennes inlemuade till svenske Andersson, d:o, intendent för 114. dansen. generalsekreteraren för mötet pro- dometemplen: gjelbgjutare J. 26 — Ni tr den vante pratmakare fessor Axel Key. Florin, d:o, marskalk: fröken An' jag någonsin hört. livad önskar ni gnata Jakobsso n, d:o, och till ka- nu då. Dödsfall. Ernst Ljnngh, den be- plan ekollårare J. A. Östberg, S10* — Åh, jag bar inte stora anspråk. kante konstnären och silhouett- inge. Skulle jag önska mig något, så skul- klipparen har i måndags på för- Att representera distriktet vid le det vara en liten förmögenhet, så middagen atiidit å Lunds hospital. kreta storlogemöte utsåg°s jam' jag eluppe arbeta . vågebokh. Oscar Berg och W. Sluta upp med sådant der slad- Halmstad—Bolinens Jernyligs or- Strömberg, Göteborg, samt bokbin- dinarie bolagsstämma hålles i mor- dare Jonasson, Laholm, och maalu- der! livad ar ert irsnde hit? — Just det, ja! Jo, jag vill an- gon fredag. Dervid förekommer rået J. Hansson, Halmstad. mala för polisen, att i går stals en bl. a sågar "Halland , till afgöran- Till lön åt eekretararne bestäm- rock ifrån mig alldeles ovetande, me- de ?rdigan om anliggan de af ett de. 100 kr, och åt den afgåenda dan jag låg och sol i backen utan- 241 kilometer långt etiokspår från clistriktatemplaren 60 kr. för eta'a. Asen till On Unnen, hvartill kost- naden bertknata uppgå till 26000 "' H ur dg rocken ut? Stöld. Med biktade båtamennen da, firad utseendet Ink så kr. Styrslaen har - bifallit gjord N. Lin n från Wein" som af gapolut. " gror jag nog jaii i det afseendet har frawsigilning om Utliggande at 'tå Böka («klarat. saker (
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.