flottigt dödsfall. t mindags kl. 10 i. m. fanns £ ska paren Per Jo- hansson i Halmstad ligga död fram- stupa ötver ena toftbn i hin strax nedan f ör ()eterbro vid östra åstrau- den förtöjda båt. Kl. 4 på morgo- n en hade J. gått till lotshyddan för att deritrån henna båten, sorn blifvit gvarliggande der, sedan nå- gra personer haft den till låns fbr s egeltur, Han hade träffats af hjeni- slag. Den aflidne var 68 år gammal oc h etIerlemnar maka, den för sin jazatfar vida bekanta fru Fikon Jo- hansson, trå söner, at' hvilka den ene tir beallievare å Halmstads- kuggad" Tor, samt tre döttrar. H—nd. Till sysslomän i landtbrukare Carl Jacobssons i Trönuinge kon- kurs valdes i måndags godsman- nen sekreterare P. Bengtsson och jandtbrukare Nils Jönsson i Påarp. En råkkoloul, som räknar flere hundra individer, har tagit siu hem- vist i •en skogspark i ?Arbeten at Fladie i Eldsberga, borattar "Hal- land'. De på ollonborrlarfver sig födande foglarne ha halsats val- komna af ortens befolkning. Tönnerejö kxrkas inre har de senaste månad rna undergått en valbeliötlig reparation, som uttbrts af murare Erik Svensson från Al- tared i Weinge, snickare Joh. Aug. Johansson fräta finared och målare Suneson & Ählund i Halmstad. Ar- betet, som i måndags afaynades, .godkandes med beröm, och uttala- des från kyrkorådets sida ett tack till hrr komiterade och till dom, som så lyckligt utfört arbetet, hvar- igenom kyrkan tor sig särdeles prydlig. H—nd. Två månaders straffarbete har enligt Engelh. T. förut af oss om- niunde arbetaren Peter Alfred Näs- son från Knäred ådömts för miss- handel. De honom af Engelholms rådhusrätt' ådömde 75 kr. böter komma nu att fkirlänga hans fan- gelsetid enär han saknar medel fur böternas gäldande. En brinnande stad var såsom hag-ring synlig från Sala kyrktorn natten mellan den 14 och 15 Fenomenet räckte från kl. 1,&) till 2,5. Den hagrande stadens bygg- nader antändes en efter annan, an- da tills det hela utgjorde ett väl- digt eldhat: Bredvid detta båge ett i gång varande bantåg. Allt livad som i denna notis med- delas gifver tydligt vid handen., fkmenar "Halland. " , att denna häg- ring, som natten till i onsdags up- penbarade sig for tornvaktarne i Sala, härledde sig från eldsvådan i Tronninge, hvilken just, vid sam- ma tid harjade som varat och på grund af sin snabba spridning till två gårdar och tolf sarskilda byg- nader mycket val kunde se ut som en brinnande stad, helst som kyr- ka och Here andra byggnader lago i närheten. Vestkustbanane matig passerade ock vid den tiden nåra förbi eldhafvet Det synes sålunda vara konstateradt, att Trönninge- eldsvådan här nere i Halland ge- nom en af,pegling i atmosferen varit synlig så långt som upp till Sala. En ?larmar., undennagning harom skulle sakert vara at in- tresse. Ingen emigrant får landstiga 1 Amerika, som före sin ankomst till landet uppgjort kontrakt om arbe- te derstades fbr längre eller kor- tare tid. En 19-årig yngling, Oscar Green från Ljungby i Kronobergs lan, kom fbr en kort tid sedan illa ut för dessa bestämmelser, borattar Smål. A. Vid landstigningen i Newyork tillfrågades han af en tjensteman, af hvem han erhållit den fribiljett han anvandt för re- san, och dfi, han helt ärligt och sanningsenligt svarade, att han fått den af en broder i Chicago mot det att han en tid skulle arbeta hos denne, fördes han i fritagelse, der han fick sitta i 9 dagar, och sandes dei-på med samma ångare tillbaka till Europa och har nu återkommit till sin hemtrakt Af illustr, veckotidningen Svea har utkdmmit n:r 26, Bland illu- strationerna, hvilka äro särdeles talrika markes en utmarkt repro- ducerad teckning för Svea af F. W. Odelmark, kallad "Bad i Kairo". Vidare tre il ostrationer till Poe- met "Svartsjö" och sju bilder ur minister Tomas' arbete "Från slott till koja". Textafdelningen uppta- ger, bland annat poem af Vilin Å- kerberg, krönika och början af en intressant artikel "En blick på mo- devärden" under det nittonde år- hundradet" till hvilken höra talri- ka illustrationer. Illa ute. Amerikansk historia. — Förstår jag er rått, tru Sloan? sade domaren. Anklagar ni er man för mordförsök på ert barn? — Nej, inte just det, svarade fru Sloan. Ser ni, jag . . . — Tillåt mig förklara saken! ro- pade hr Sloan. Den förhåller sig på följande sått: Vi ha ett barn, som år ett och ett halft år gammalt, och så ha vi också tvillingar, som aro två månader gamla — riktiga keruber bild• två; modern. uppnås" och mitt alekvarda utseende . . -- Och hane röda hår, sade fru Sloan. — Innan vi gifte osa, sade hon alltid att det var kaetanjebruot. Men det kan vara det samma. — Hon gick i gir till en kovite för under- stöd åt lidande qvinnor. Jag stan- nade hemma hos barnen. Tre barn, herr domare! Jag har inte tro ar- mar! Dl två al dem ekrelco, miste jag ligga liran mig det tredje och båta de två ekrikhabiarne. Då bör- jade ;den, som jag lagt, att ge hala, och jag måste Inga upp honom och lagga en af de andra. Men då bör- ide den altrika. Jag iörgibirte att h gick ere don ene på ryggen, men det inte . Han föll ned och slog 'lågan i golfvet. Tänk er min stall- ning! Den var inte alla trnflig. Jag var nara att bli tokig. Pk köpet hade jag endast två diflaskor, och medan de två fiogo mat, utstötte den tredje riktiga indiantjut. — Kunde ni icke få honom att suga på tummen? frågade domaren, som golf var gift och nu började bli intresserad lör saken. — Det tål inta min hustru. Hon bar atrangt förbjudit mig det. — Nå, jag klarade mig så godt jag kunde. Så kom en pojke mod förfrågan från min hustru, om jag inte ville se ef- ter fru Gibbs unge, medan bon var upptagen af kornitgåtammantradet, som hölls hemma hos henne. Nu hade jag fyra barn att gm efter, och det vill jag såga, att om fru Gibbs barn viner upp och slår sig på att bli mieeionår, så kan han tala till hedningarna i Afrika utan att lemn• Amerika. Han har en roat som en mistlur. Så snart han kom in, bör- jade han ett förlåtligt tjut, och alla de andra tre ekreko med el ren sym- pati lör honom. — Det var ohyggligt; sade doma- ren. — Ja, det må ni vål algs. Men jag år en enarfyndig karl, och jag lade den ena tvillingen i vaggan och vaggade honom med högra foten, och den andra lade jag i den andra vaggan och vaggade honom med verårs foten. Så satte jag Gibbs pojke på ena knåt och John på det andra, och med ett ganska an- etrångande arbete med båda benen höll jag dem alla fyra i rörelse på en gång. Förstår ni? Nå, just som de började lugna sig litet, kommer poj- ken in igen med kornitåeekreterarene unge. Min hustru hade såndt mig honom på halsen, medan sekreteraren fårdigskref protokollet. Jag skulle le efter alven honom. — Sof han. — Nej, det gjorde han inte. Gods, jag vill visst inte af. erdrifva asken. Jag bar aflagt ed på att tala Ganing och jag skall uttrycka mig el mildt som möjligt. Men det fine knappast någon tornväktare i vent- den, som kan skrika såsom fru se • kreterarens unge kan det med bara venatra lungan, han skrek och tjöt el att han nåra nog hade tagit bl- yet af mig. I det samma klämde Gibbs vålaignade unge till igen. Det var on duett, skall dommaren tro! Och så ville våra tre inte vara sämre de föllo genast in i kören. Förestill er, att ett helt barnbus på on gång fick ondt i magen, och ni kan göra er en förestållniog om o- väsendet. — Kunde ni inte ha försökt att sjunga för dem? — Sjunga! Gud vålsigne er! Man skulle inte ena ha hört en larmtrum- ma! — Nå hvad gjorde ni? — Jag get den ene af tvillingar- na familjebibeln och lade Webster. lexikon bredvid den andre att leka med. Så sprang - jag u:tör trappan för att skaffa litet mjölk åt dem al- le samman.. Då jag kom hem och Nu inkomne EU välsorterade lager af: Stångjern, "fogar och 43logbelar, epabar, @repar, etinftuor, 2iar, elipatttar, etångftItreib, taggig och olåt, Staftddiningstrib, tinsalt, Akta ori- ginal (Sarbolinntat, skyddar trä mot röta och mask, Stafpappidia crifver en hård glänsande yta, bättre än tjära, Blå agnarsiörja, CoggnabsbtfIag och (hit, teciataIroagar oob ffaigtrt, Stortfpislar samt nya sortera Våp:tonar för bakning och kokning säljes bil- ligt i Nya Jernhandeln i Laholm, —mr-~~~1114 inte hade mer ån två diflaekor, el tömde jag en flaska hirolja, som min hustru brukar begagna, ocb en flaska lampolja. Jag slog mjölken i båda flaskorna och en gammal flas- ka, hvari det varit emårtatilleode me- del; jag borrade hål i korkarna och flaskorna. Då jag kom till tvillin- garna, hade da bibeln och lexiko- net midt på bröstet ocb voro 'tide- lag' blia i anaigtet. Böckena voro för tunga, hr domare. Jag måste taga upp barnen och hålla dem un - der vattenledningen en stund för att få lil i dem. Då jag kom till baka, fann jag Gibbs bara mycket illamå- ende till föld et håroljan, fru sekre- terarens hann bade slukat korken, och det tredje barnet sig ut, som om det icke tyckt om lampoljan. En minut senare kommo min hustru och fru Gibbs och fru sekreteraren och kastade mig på dörren. Seden vet jag inte livad gom Ilande, men jag,ttor att det ar fru Gibbs, som har satt i min hustru att jag ville mörda barnet. — Målet afekrifvea, sade domaren och herrskapet Sloan eflaganade sig Fru Sloan bar sedan dess skaffat sig en barnflicka. från 53totItholin. Tryckfrihetsåtal. Af Skandina- viska Allmänna Lifförsakrigeförenin- gen Stockholm år till rådhusrättens 6:e afdelning stamning uttagen å di- rektör Anders Hökerberg för en hån Centraltryckeriete officin i år utgån- gen skrift, benatnd .K. Vetenskapa- akademiens utlåtande om Skandina- viska Allmänna Liflörsakriogalöre- flingan i Slockbolm.. Nimda skrift som blifvit spridd på flere håll af landsbygden innehåller de antnårk- ningar, Vetenskapsakademien 1888 gjorde mot skandinaviska anmana. lifföralringeföreningea. Föreningen omorgaciserade sig emellertid redan namda år i öfverensatåmmelse med de af akademien gjorda anmärknin- garna, hvarför etamoingeo år rigtad dere:not, att anon fyra ar efter före- ningens omdanande ifrågavarande ut- låtande på nytt trycken och utspri- d Ansvar yrka' enligt 3 § 12 mom. Tri ck trihetelörordningen, ekrif tona konfiskerande och råttegångekostna- deroas ersättande. — 48 — — 45 — talade om döden och lifvet efter detta, men en något skarpsynt iakttagare skulle lätt hafva märkt hane in- re oro och ångest vid devis tillfällen. Han talade on] menniekornas bestämmelse och skapelsens ändas mål med en hänförelse till don grad konstlad att de som hörde honom förstodo att den icke kom från hjertat. Fulton hatade menniskorna. Eameralda såg snart, att bon icke var väl tåld af honom, emedan hon oftast böll Melida sällskap! Ofta hade bon uppfångat en hastig illvillig sidoblick på sig nar de vant tillsammans. Då Fulton anade, att Es- meralda var det största hindret för bane önskningar och planer, bemödade han sig så mycket mer att vinna mr och mrs Iwans för sig. Doktorn hade ofta beklagat sig öfver trötthet. Han hade många pati- enter och måste hela dagarna tillryggalägga långa Vågar till fots. Fulton begagnade sig af detta tillfäl- le och förärade doktorn ett litet eto, visserligen af Onaföreleevie värdelös ras, men af beundransvärd tuabbhet och uthållighet. Hästen hade fått tillnamnet »gengångaren.) Då Yukon skänkte den åt doktorn, berättade han en hi- storia om djuret, hvilket han hört af dess förre e- Pre. Kettly, så hette stoet, var verkligen ett högst o- vanligt djur. En g.nldgråfvare hade köpt hästen för att göra en resa från Melbourn till Balarat. En- ligt bruket hos divors (guldgråfvarne), når de s:dana da till en guldhaltig trakt, ville han nu aidja djurel. och bläda i blått och hvitt, såga i sanning hänförande ut. Och sedan allt var färdigt, satte de sig i kvar sin stol tysta och orörliga liksom ekådepelerskor, då de vänta på sin replik. IV. En vagn stannade utanför. 'Ivar och en gjorde en rörelse, men ingen steg upp från sin plats mod undantag af doktorn, som gick emot den sjuke och bjöd honom armen. — Tack bäste doktor, sade mr Fulton och sköt honom åt sidan, jag kommer i dag för att besöka en vän och vill således kvarken veta af sjukdom eller läkare. — Var ogenerad som om ni vore hemma hos er ajelf, svarade mr Iwans i det han presenterade honom för sin hustru och sina döttrar. — Mina damer, sade Fulton sedan han helgat dem, eftersom ni Min kommit tillbaka och plockat blommor i min trådgård, tog jag mig friheten att ta- ga med mig några. Torn syntes nu i dörren mad hela famnen full af blommor. — Har skola vi kunna tacka er nog? sade Er 11 khrokfronet, Modernt satt att annonsera. 1 dagarna har den nye entrepenören för Mouebacke ihakat ut en rad Sandwichman, som •Ilekt mycken upprnarhambet på våra gator, skri- ves från Stockholm till Sk. A. Fyra gravitetiska mån, deo förste en Goliath, den siste en liten David och alla lyra, tripp, trapp. truls och trullan med jettelika svarta skor- atenahattar, å hvilka limes namnet 1Mosebackee. — , Orannlanben, Dubbelajelfmord begick. nyligen af en kypare blahlberg och en 16-å- rig flicka Isån Helaingfora Jenny Bergman. De hade seglat ut i skar- gården, och dnr gatt upp på en bol. me, hvarefter M. sköt först flickan och sedan sig ajelf. Norska konanlataaken. I .Af- tenpoeten,, meddelas, att regeringen fordrat, att stortingets beslut i kon- sulatsaken skall behandla. i norskt omatad samt ammar göra detta till kabinettsfråga. En förlorad son En mycket re- spektabel borgarfamilj i Köpenhamn nödgades för några år sedan skicka en IT-årig son till Amerika. Hår tumlade han otr, gifte sig, fickbarn och skref hem et han vunnit rike- domar i" det (rammande landet. Nyligen dök han upp i Köpenbamu, uppträdde med flotthet och låt- sade som om ban bade fickdrna ful- la al dollars. Men då )öråldrarna voro borta, bröt ban upp en dörr och stal kläder och kontanter. Utan att ana liven gerningaman- nen var, aumilde föraldrane stölden för polisen. Knappast var detta gjordt, innan ett bref kom från so- nen, i hvilket han bakande allt och skickade pantaedlarne på de stulna kläderna. Jobeposten efterföljdes o- medelbart af en annan. Sonen hade internerat. på grund af föraldrarnes anmälan. Han vantar ou pi sitt straff. äätuarithanba. Säkert. lian: — Är du saker på, att jag år den ende man som du 131- gon.in ilsket af bjertat? Hon: — Fullkomligt saken! Jag låste Irma, hela listan i går. Snabb befordran. Tvi tyskar råkas i Amerika och den ene alger: — Nej se, har löjtnanten också kommit bit? Får man fråga hvad ni sysselsätter er gned hår? — Jag ar general . , - Sapperment, det var en snabb bet ordna u! — Albryt mig inte: jag år gene- ralagent för en ny eipttbrik. Poem med illustration. Lilla Anomi har Work mycket skarpt af- adlat al sin far och frågar modren: — Mamma, bvarför år pappa så stygg i dag? — Han håller på att akrilva ett poem om laderakarleken. Logik. — lir doktor, ni år en rik MIM. Ud mig ett litet understöd, så skall jag vara eder evigt tacksam. Lemna mig i fred. Jag bar nog af min egen broder. elande, som jag arven måste afhjelpa. — Med er egen bror! Men den ger ni ju inte ett öres understöd) — Ja, der ser ni, Om jag ger min egeu broder ingenting, så bor jag naturligtvis ge er, som kamman- de maniska, knota mindre. Hand- och sielåSAgpnd. Illiimitritsor at tbrbattrad konstruktion afrenso liaistissholeu patenterade Balansräfsa på hjul af jaro, egos hålögt i , 117* JealasMa I 14itak& •"34germer'~emegilleffllowelP
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.