i het så stark, att gladetöneanerna tå- ge nara stor förhoppningar på seger. vinsten, och många tro okunnigs om, i hvilkcn grad dålig mjölk hindrar frametallandet af goda mejeriproduk- ters. Det ar icke att undra på, att leverantörerna vilja komma ifrån 'la- ken så lindrigt som möjligt, och att de vilja ordna 'Jaren på det sått, som ds anas vara för sig fördelak- tigtigast. Det ar enejeriegerne, som genom sin konkurens skapat de nu exiete- runde förhållandena, och de aro if- ven mest klandervärda. Krafvet på mjölkens förbittring bör också utgå från dem. De aro ej i tillpils att bedöma det olika vårdat at god och dålig mjölk, och de kanna betydel- sen af renlighet och omsorg vid dess behandling. De skulle kunna utölva ett mycket godt uppfostrande infly- tande på mjölkproducenterna, dereet de badet sina egna och sias leveran- törers verkliga fördelar lör ögonen och icke hufvultakligen fastade af- seende vid en tillfallig, ofta proble- matisk vinet, samt dereet de något mora ville vårda sig om handterin- gene farkofran. Nu så godt som fela de om att uppmuntra leveran• törerna till fortsättning af sin miss- vård i manet för att söka leda dem in på en bittre våg. Och livad vinna mejerierna pi sin konkurene, livad blir följden af, att de titan urakilning mottaga god och dålig mjölk? Det torde ej vara för mycket sagde, att de motarbeta sina egna intressen, i det att de uppdrif- va mjölkprisen för bvarandra, och de kunna icke genom den stora tillför- seln al dålig mjölk tillverka produk- ter, som på marknaden betinga högt pris. På grund hire arbeta de ock med ringa eller ingen törtjenet, kan- ske med förlust. För att existera tillgripa do ej gallen den utvigen att vid inmatningen af mjölken till- godoeo eine intressen så, att de kom- ma sig ut med att betala det höga mjölkpriset. Helt taktart Aro de allra flesta bland de mejeriegare, som aro berörda al °Ivan påpekade osunda konkurens, missbelåtna med den nuvarande san- ningen och skulle gerna ee den (br- andrad. Det tjenar emellertid till intet, att en eller annan inejeriidka- re på öfvertygelseae vag söker att motarbeta det onda, så ange han icke understödjes i detta stremode af eine yrkesbröder. Litet hvar an- ser sig, såsom det nu år, icke kunna göra något åt saken, utan liter den fortgå. Man vågar icke skarpa eine anspråk pi mjölken af fruktan, att on nerliggande konkurent genast skall vara till hands att draga till sig de leverantörer, hvilkae mjölk man klan- drat eller vigrat emottaga. Man ryckes alltså ofrivilligt med och bo- raknar, att det ena får bjelpa det andre; den goda mjölken får godt- göra den skada, som tillfogas pro- duktionen genom den dåliga. och le- verantörerna erhålla öiver en bank det genotnenitteprie, hvarmed mjöl- ken kan betalas; man vet, att gran- nen, som år i samma benige:atlet, gör på liknande sått, och man hoppas, att ban sj skall kunna betala högre ån en pjalt. (Fort..) (Iladstone och Balfour. En dotter till general Boulan- Skal! det lyckas gamle Gladstone ger vigdea i lördags i Vermille med au besegra Salisbury? Det at icke en br de Sachy. Generalens yngsta blott i England som man med epind dotter som år gitt i Tunis med kap- vanten muser asaret på denna faga. ten Drsient, hade kommit till Paris Ärren för den earopeieka storpoliti- för att ölvervars vigseln. ken ar detta apörame al yttersta vigt. Salisbury lutar åt trippelellianaeo, Reklamstötlar. En uppfinnings- Gladatone bar franek• sympatier. rik amerikanare bar konstruerat ett Skulle man tro, att segern, stannar slags tonar, som för hvart steg man pi den aids, der det varom larmet tar efterletnnar som spar en annons. och den 'nerkast° hanförelsen Itr, Under aulorna ar nämligen anbragt skulle slaget bli Gladstones. Glad- en tryckapparat med targ. Egarene cone år på resa, han bar varit före- kroppstyngd år tillricklig för att mål för ett narraktigt attentat, han preses ut flugen Isch på trottoaren år 'ked — icke just farligt, men eller annoretades för bvarje steg dock sårad — han reser från stad, trycka en annons pi flere rader i till stad, håller föredrag. för samtal, klara och tydliga Utger. Uppfinna- skrifter bref, hopeatter program, vi- ren rekommenderar Utrett stöttar i sar en förvånande arbetskraft och ar synnerhet åt valkandidater och al- med allt detta 83 ir gammal. Hans [trimma och på den stundande ut- resa ar som, man titt kan tanka, ett gelning«) komma deeea «dar att ut- trimning; hvart han kommer bylta satta. och får nog strykande afglog. folkmassorna honoin, vapnen)* jub- ••■ •■ ••••••• la bortom till aiötee och ejelfva mot- stånderne betyga honom sic aktning. tionkurensen mellan meje- Faller Salisbury, e ar det helt och rierna. af det intlytan- hållet genom makt Af K. F. Lundin. de dona «den store gamle menuetts« personlighet Innu 1 den eena ålder- (Forte. fr. föreg. n:r.) domen förmår utöf a på mateorna, Utom det att mjölkprisen på detta ) Men Salisbury faller nog icke. sått uppdrilvas till en onaturlig höjd, Hans sexårige reg ring bar varit så- blir följden också den, att beskaffen- dan att icke ene b tie fattigaste fi- heten hos den mjölk, som tillföres ender kunna finna allvarlig anled- dessa mejerier, blir allt staire..Mjöl- ning till klander.tians utrikespoli- ken, som förut utan knot levererats tik har förta med a teor klokhet och 2;ne gånger om dagen, får nu 'tient- "Jycke, att gladetoneanerna icke ene oas endast en gång, kanske, då af- göra företett på att kritisera den. I stånden aro stora, blott hvarannan utrikespolitiken kan ban hinvies till deg. Der man förut vid mottagnin- ein finansminister Goecheos redliga gen alprofvat mjölken och langen- •och sparsamma förvaltning. Och rat den dåliga, som Återgått till pro- bvad slutligen den Ulandeta politi- ducenten, kan något sådant ej langen : ken betraflar, så bar Salisbury balt eke, ty att, om också blott en enda vid ein sida en man, som vågat gri- gång, itereanda dålig mjölk vore det- pa den irländska tjuren vid hornen samma som att mista leverantören, och som lyckan har följt med lack- Lyriken då våuder sig till ett annat beten. Det ar Balfour. mejeri, der han mottages med öppna Balfour år Gladstones farligaste armar, Fincee bland konkuronterna temata:Ware och kabinett et Saliedurye någon som vill söka att hålla etter !råmat° Statsman. Han år icke nå- leverantörerna, dröjer det icke långe, gon eter arla, icke något geni, men innan han antingen måste nedligga ban år en förståndig praktisk, klart sin rörelse eller stölja med stratutuena, tackande och framför allt en uthål- d. v. e. hålla tillgodo med mjölken, lig, energisk och viljestark man. hurudan deo ån må vara. Tillåter Som Irland. öiver-sekreterare lyc- sig en tnejeriegare att göra antnårk- kades han enart blilva den "gröna ningar eller varna leverantörerna för Ona. sweet hatade och afekydde man, att lemna underhaltig mjölk, an'es och från underbueete oppositionsmån han vara kittelig och kringlig att ljödo ropen: 'mördare! tyrann!" nar halva teed att göra, och man skiljer hans tamt namdes. Med orubblig sig gerna från honom; man flyttar till !flathet genomförde han dock sina en annan, som år mindre kinkig, och planer, och etter det han med vapen eotn ser genom fingrarne med leve- I hand fått den vånda stormen till att rantörernas siad och försumlighet, lagga sig, fortsatte han sitt ihärdiga kanske snedsprång med afeeende på arbete för att skaffa irandarne bittre mjölkens beskaffenhet. lefoedevilkor, oförtrutet satte han i Den !kullet att afeåtta mjölken, gång stora offentliga arbeten, så att som för producenterna uppetar ge- den irliodeke arbetaren fick något att nom en dylik konkurene mellan me- göra, och ihärdigt crevade han att jerierna, och den slapphet, som i följd genomföra den kommunala irland•ka cerat blir ridande gent emot beskal- ejelfiltyreleen, om hvilka med råtta (enheten hos mjölken, verkar i hög- katt Pigas, att den ar, ett konservs- sta grad demoraliserande pi leveran- titt 'tycke arbete, som om möjligt törerna. Dessa bebölva ej vinlagga ar solidare au de radikala reformer, sig om att producera kraftig och val- hane moteindare skulle ha genom- etnekande mjölk, då de veta, att de fört. 13allour bar under denna sin kunna afyttra alven underlagern va- verksamhet icke br) tt. sig synoerli- ra och tör den få lika vål betalds gen om lörlattningefrigen. Han har som för fullgod — ekunieleven sattes låtit upphjelpa landets niringar och till och med i biänderna på mången upppfuetta folket till ett loyelt in- tnindre samvetsgrann leverantör, lemma• för de offentliga ärendena. 1 följd tara( beflita sig landtbru- I paileteenter, der han efter Smiths kerne hvarken om att utlordra eller Ett nytt system 1 befordrings- död blifvit underhuset. ledare, har att hålla sina djur ve, ej heller om vilsendet synes, glädjande att om- Balfour tim sig som en hvass och att mjölken genom alkylning och tala, hafva börjat ti llampas efter elegfardig talare, hviiken mod fram- transport i rena karl etc. skall fram- det don nye krigsministern till- gång kunde viga en dust med sjett- komma till mejeriet i godt skick, 1 tradt mitt embete, okrifver en kor- e° Weloone. 1 valrötelsen ber han stallet invanda de till mjölkkorna, respondent. spelat en stor roll, och hane sena- utfordring allehanda otjepliga foder- Sålunda har till generalintendent ste valtal år dagens stora ', ebbats medel och 'treva att frambringa och chef för armåtörvaltningens tilldragelse i England. Han utveck- största möjliga mängd mjölk utan att intendentsdepartement — den be- lade, att Gladatone icke har något (lita afeeeVe vid qvaliteten; de lal- fattning som förre krigsministern klart och feet program utan ett stort la sina djur illa, hvad rykt och ren- Palmstierna förut Innehaft — icke antal program, som inoetalla löften lighet betraffar, deras ladugårdar aro utnamta den officer som på för- lör natten hvarje valkrets, löften om trånga och osunda, och renligheten ordnande skött tjenstenunderPahn- bvilkae upplyllese nate. allvarligt vid mjölkningen, liksom hoa de karl, etjernas minietertid, nemligen Of- milvel. Men på den punkt, om hyn- i lydit* mjölken förvaras eller trans- veroten C. G. Oxehutvud, utan der- ken °Metan° tiger, att den år kara- portera., hunner mycket öfrigt att till har utsetts den som mycket punkten i all engelsk politik — ir- önska o. e. v. Dessa missförhållan- duglig ansedde Ofversten för Elfe- landek• frågan — der står Glödet°. den framkallas juet derigenom, att borgs regemente A. A. Thorn, som Da alldeles utan program. Engels- mejeriernas hela diktan och traktan samtidigt befordrats till generalma- man och idiotism — yttrade Bal- gå ut på att draga till sig etörtto jor i armén. fonr — veta hvad miniatar en 8.14- möjliga mjölknalogd, likgiltigt huru På samma gång har krigamini- bury har 'uranet för Irland, och har den in må vara be:ek:ifred. Ett så- stern gjort några utnämningar vid fått erkännande derför från alla håll. dant system ar icke egnadt att 'fac- sitt eget gamla regemente, Bohus- Men ingen rnenniske, och allra minst ita intresset för ladugårdeektateeln, ej lana regemente, hvilka inom detta Gladstooe ejelf, vet hvad Gladstone heller för snygghet och realighet, torde komma att väcka stor till- nen skall utretts för Irland. Rom dock utgöra gruadvilkoren för fredsstallelse. Regementen' öiver- Detta år sent, och alla kloka och en välordnad mjölkhushållning. nto, ofvannarade C. G. Oxehutvud eftertänksamma wenniskor vet det. Aljölkleverantörerna kuena i ',jon- har nämligen förflyttate till öcfver- Men anda — Gladetone har folket. va verket icke så mycket klandras stobetattningen vid Ellieborge re- hjerta och Balfoure klokhet oCh i- för att do under närvarande lörbil- gemente efter Tborän, och till Bo- hårdighet skall kanske till sist and& landen producera dålig mjölk och hus lans regemente. ölverste och icke lyckas besegra den märklige sköta den illa. Det ar i sanning. chef har utsetts öfveretelöjtnanteu gamle mannens kolossala popularitet. icke mycket, som uppmuntrar dem Gladetoae har titt röna många mot- till motsatsen, enar den, som söker i .amma regemente M. Fjellman, en utomordentligt duglig och inom gångar. I sina identiska planer bar åstadkomma felfri, värderik mjölk, regementet afhillen officer kvarg ban. både engelecnan och irliedare icke genom högre betalning lör den- nu andtligen skedda befordran till ' till motståndare, qvionoroatrattens och samma får 10a löt möda och kostna- chefsplats' ar en Tålt örtjent gård åt norrualarbersda kmna matstan agitera der. En stor del har dessutom ån- rittens«. kletigt ap or honom, hena eget parti ou ej lort sig inse, att ca tesked' Denna tanamning kr, som end te ar löst I alla logning•r. , Men troll- ladugård, alven eldaga förhållandena krets, al bua aulan och pareoplig- eu ko, i langdeo leolast den *aids kanske inledningen till ett helt nytt ... alatem LUOUI &Må beftltdrinf usla, IH11: 11[11C 4 ' gakohn. . . ' . i . , \ ett system som vill bryta med den länge så bittert öfverklagade me- toden att till de högre posterna i armån, med öfverhoppande at för- tient° officerare, befordra idels• och 'holmen, utan andra an kung- liga eller ministeriell& vanskaps- meriter. Statsrådet Rappe är just ratta mannen att slå ned dessa gamla o- råttvisor, han som sjelf brutit Din bana och gått sin vag framåt ge-. nom arbete, ej genom relationer och hofgunstl Till ötverstelöjtnant vid Bohus- läns regemente efter Fjellman har befordrats majoren i regementet W. Rouget de S:t Hermine, en li- kaledes mycket intelligent officer, som. i likhet med krigsministern, varit i fransk tjenst i Algier. 1 fråga om statsunderstöd till frivilliga skytteföreningar i riket innevarande år har kongl. maj:t förordnat., att sagda föreningar må erhålla bidrag ur det af riksdagen beviljade anslaget efter berikning af två kronor för hvarje medlem, som ej öfverskridit varnpligtsåldern och, såvida han befinner sig i uttal- da ålder, blifvit såsom värnpligtig inskrifven eller i vederbörlig ord- ning erhållit uppskof med iiiskrif- ningen, samt en krona för hvarje medlem af högre ålder, som intrådt i föreningen före utgången af år 1890. Anslagsbeloppen skola an - vandas+ till målskjutningspremier, mod rått dock för skytteförenin- garne att använda högst en femte- del af undtångna beloppet till an- skaffande af arcaunition. Taflingsskjutningarne, hvilka sko- la ega rum, såvidt ske kan, före den 10 nästa Augusti å tid och ort, som af kon. befhde, efter vederbö- rande befålhafvares hörande, be- stämmas och kungöras, böra hållas på ett ställe inom hvar,je län, der icke undantagsvis lokala förhållan- den till annan ordning föranleda. Täflingsskjutning i hufvudstadon om statspris kommer under nästa September att anställas för de med- lemmar af rikets frivilliga skytte- föreningar, hvilka vid tatlingarne inom länen uppnått högsta point- talen, och har kongl maj:t för det- ta ändamål anvisat 11,000 kr., der- at 10,500 kr. till pris och E:00 kr. till skjutningens anordnande. Justitieombudsmannen företager nästa tisdag sin sedvanliga embets- resa för att inspektera domstolsar- kiven. Denna gång ställer han re- san först norr ut. Tjonetledighet under Juli månad har beviljats kronolänsmannen i Halmstads fögderis mellersta di- strikt M. Larsson, och är stadsli- skalen i Falkenberg N. 0. Samu- elson af kon. befhde förordnad att lansmanstjensten i sagde distrikt under tiden bestrida. Ryktena om czarens besök 1 Stockholm Få återresan till Ryss- land vinna åter styrka, meddelas från Kriatianir till St. D. I händel- se do skulle visa sig korrekta, kom- mer konungen att göra ou rosa till- baka till Sverige. "Orpbel Bringar" gåf'ro i tisdags i Petrikyrkau i Malmö sin sista konsert under innevarande »ångar- ard. Etter konsertens slut sking- rades deltagarne och de flest° re- ste med aftonens kurirtåg norrut.. Vid stationen atsjöngos ett par sån- ger och vid tågets atgång höjdes låtliga hurrarop från såväl sångar- n() som den talrikt församlade pu- bliken. Trafiken på Atlanten. Bromer- linjens postångare Lahu, som af= gick från Bremen den 21 Juni , medförande passagerare, hvilka rest från Halmstad den it) Juni, anlände till New-York den 29 Ju- ni, kl. 8 e. ni. Ny telegrambyrå. Do fyra dag- liga hufvudstadstidningarlis Stock- holms Dagblad, Aftonbladet., Nya Dagligt Allehanda och Dagens Ny- heter halva, sedan de uppsagt sina kontraktsr med Svenska Telegram- byrån, beslutit upprätta en egen telegram- och uottsbyrå, afsedd att. betjona dem ajelfva och i mån af öfverenskoramelse äfveu andra tid- ningar med underrattelser från så val Sverige som utlandet. Byrån, som fått namn af Svenska preeeby- rån, öppnas i dag i sin provisoriskt inredda lokal uta Stockholms Dag- blad.. hus och tråder i full verk- samhet den 1 instundande Juli. Byrån förestås, ~kila livad be- tr$ffar utrikesaidelningen, af hr 11% kiolniltheas, ilitnentan till börden, men sedan många år bosatt i Svd. Inrikes telegram notis- aldelningen sköte. af den 'idkan- de tidningsmannen, redaktör Axel Jaderin. Till de krandekadade 1 Nasa hade till den 20 Juni influtit 10,183 kronor 61 öre. Baracker med tre å. tyrs lagenheter i hvarje aro ge- nom nödhjelpskomitåns försorg tin- der uppförande åt de husvilla Sahlgrenska rajukbuset. Vid an- sökningstidens utgång i onsdags söktes öfverlakarebetattninge n kirurgiska afdelningen å Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göte- borg endast af nuvarande innehaf- varen, d:r A Lindh. gröten einger, Potter till fota., funta t uppfinnare, Par teban :hiva pa . sar gällat ettidbolm ed) afrefte i fil- Dagg ma ångaren 92enui genom eaaja fana! lin ;IltrUhåttan (amt Utifrån till Rep. 5tt flarft dfTmöber Drog i ealbagi eftermicha blam 8t,int. 2emnab enfant ut i meriten. lp 523. hinns: IiU Bielene jernatass- Dation, nåra nuffra grånlcn, osten tagacne före mitiommar en låta, otta- ittab till "Blyfen Italien'. 3rtgen blott "perionajer." mat nådig att öppna UD muftifta låtan man flotte ht lura frrattaren 3ritung eller något ,iesi måtte — men bet märl( fre. Spå lodet af brutits och mon låg efter husit låta innthttl, lag ber ett nåflan :tutat hu rcb fög på en hiflaffe. 1På barnet& bdit låg ett papper, iaLethillante tentan' &J fr. 'Ml ten tom åtog fia ten trnern afiantaten år, nnt man åsna de. fityfi helighet od) befpotienn haftea enligt eoedcrtiontngarne att cao tala ett nen tenni på ben inom al2a cmråten ingtipanbe ruefificeringen, hall- tet trempel benen gång liftarn innehår en terrionftratire åtgårt mot å:011ar:c. Met år ett gammalt bua, att fatteg jemte filt odet 'alibi flagga å !knoppen tåra Omen tel tante, ila Pnalltet De un- Dahlia regelburten fait. 3 Cyber 04Z bet nu trådt modet uppfeente, att ter- warance reftelonluln, beie,ipct &eget. 'Panahulitleff, befall faptenen -a hette ångaren 'Spebe' et nataga [åmål ten på ['Moppen itvajanbc lyfta flaggan Pm fitt ratta flagamådr; enbet ten rea flaggan finge blått' från ett finfft ittpp, Neberiet8 flaggenårfe incifte raptenen tia och met lunna i fonjulnl föns«. St- ure nniat han på renalni behållning utbela §ernotabetedntneen 'eda!a' set Pet mera rofit flInganDe '91:colaiflabi. Soniulno bitet:tbc cneborb å 'pek', Då ban till förfic normanner:, fm mar befålha`Mate 1 raptenrne liåmeare, got oftrannårtat other, mat fege bp 'ratt. ,!jan babe nemligen tetig mke[an frun ltermannera burna:ib me* lörflaring. att Unik gulle Palla möitan i Pant, ta Pan !otalat ma ritt lanti omber, ar. at. Da man met htrat magi enligt ale tante Klam muller en beten hat en- bete å fitt fartog, framgår feniulni betve te i iti modet hju- let fått', tillågget Lbienbahnifetung lohed. töbecittcbe tnietgcn låt bod tonfuln fetan funnit för gott all fri Inbyltat motifiera fin trafontRa or- bor , att te fillf?'nfra fattyget Datt tjelt- taaa infarten tiU ed; utglentet från, to- bed ba tåttiabet att huta toRo flaggan å (inhoppen. taffelquifiga fatafirofen 3 nioget Statabanin låta: Unna: met- Monte från Conton till ca firma §,ir i (loben har en freenfl agent i tanten heltalen mexelltanfatlioner mellan .1)asa Idogt och cngelfta penulagmånare, ctb hatt traja .Dattclquilt ja 1 flit rar, att ban be lenare dun måg( betala §u- tu a8a rånia be dn begåtts, ed, ett Penna uran 9Dana ftthållantien tuntliat, åt ju giftett. Zdfå reårlfah man, ernå: lamma matelanet, te irrå Unatte åren i tonbon, att en rataftref, Rune intraffa för ernibfnminan i foofal ,f)aafel- enift4 rentut. tar uppgå till nara 1 nutlfon tt. , ltrnmell tran Raknat till 9t. M. eierf nrflölt. i)litlemmarnatten t. &d- bortflutit§ ban artnataten om i alleUtruP, itkittntlanD, alla boa honom !dl reparering waranbe tider, trillat uppgift 18 !tgm. 1IU ed? ma Det ur, tom Dångbe httver Dta lång, tetå Denne låg ott, fot, tid auefklia. Ten parlon, tom 'tålige' ntif3tåstra t)rDilitet man resan tror f br fttlbto, e fig mani pd lykta, pitt uncer flere te- sar uppehållit fig t IlitUeret pit bet albjetit tiU prenametatioa roeseuelitte- nitet. ,an dc orahlag 20 dr garaceal, bit brutto ögon, lång balt, genant( artar, (Tugglift, ;enigt enbet lamt 110 P4b
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.