brist på den vanliga tidiga kontakten med ytterverlden. Det visade sig att ångan omöjligen kunde ernåtts det e- "Blamarelte-kriget." lektrialcafluidet, den arma regeringen Det på kallade «Bientarcka•kriget• befinner sig i den -största förlågenhot, eller pennfejden mellan Bismarck' hon kunde icke ene hålla förbiedel- och Caprivi håller för utmanande sen med sina ernbetemån i provlusen verlden i spinning. vid makt; hon måste ödmjukast bo Caprivis nertaga repliker till Bis- ett par jernvagebolag att få begag- marck Aro, eotn at telegrammen fram- na deras enskilda ledningar för att går, kraftiga nog. lian påminner ex- få språka mod ett par at de !Arma- kanslern om huruledes denne i proms- ste gu•ertiörerna. sitika landningen en gång förklarade, Men regeringen fick ånnu vårro att fao aldrig ville lagga hinder i vågen för sin efterlöljare. •Deo gån- bekymmer. Den 22 Juni erinrade gen., beter det vidare, •tyckte fur- Frankrikes eandebud om att spanska aten nemligen om att saga. att han regeringen i Berner-konventionen intet högre önskade ån att få en ef- tagit sig hålla såndebudet i staodig terföljare, att han var trött på att re- telegrafiek förbindelse med Pari.. gera och blott höll ut med haneyn Utrikesministern skyndade i sin ango- lan att sända fyra tillförlitliga högre till den gamle kejsaren. 0. e„ v. Mot Bismarck" påstående, att för- tjenatecnan till nordliniene åndpunkt hållandet till Ryseland blifvit förvår- för att ölversånda diplomatiska kå- radt "eden hane tillbakatradande, "ko- rens på nordbanane privattråd expe- la vi anmerka: Var det icke Bie- dierade depescher till [Armaste fran- marck, som 1879 dg sig nödeikkad att ska station tör vidare befordran. sluta försvarsförbundet med Usterri- Allmanbetene telegram deremot be- ke mot Ryssland? och var det icke fordrades — med post till grenson. likaledes Biemarck, som 1887 för- Detta depeochetåg gick en gång om bjöd tyska rikebanken att halva nå- dygnet och behötde från Madrid till got med rycka etatepapper att oknf- gråneee 16 timmar, från Sevilla 50 fa? Det mindre gode förhållandet timmar o. e. v. Det var fullatandigt till Ryssland ib' ett art, 1101D Bie- antediluvianeica tillstånd! marek etterlemnat till den nuvarande Ilade detta inträffat för några år regeringen. Skulle funnen haremet l nvanda, att han ber *flagellat byar- sedan, skulle elkerligen några af dc je Kniven) och misstamning från rysk politiska spektakelmakare, hvarpl tida genom sina samtal med kejes- Spanien år så fruktbart, begagnat till- ren af Ryssland på hösten 1::7 och fallet till att föranstalta några små hösten 1889, si vilja vi blott bedja revolutioner hår och hear. Nu råd- honom kasta en blick på rveka tid- de ölverallt den mönstergillaste ord- ningar hån början af 1891. Utan ning; ingen ~be på att förstora undantag halva dessa prisat 1890 lom enhetsmännens förlägenhet; hear och ett lyckligt år lör Ryssland, emedan en betraktede denna förlAgenhet så- det hade att uppvisa Bismarck. af- som det gemensamma fosterlandets och tog i stillhet sin andel deri. lAganande från ministerpoeten. Sympatierna voro dock på de strej- Efter att ha betonat, att Bismarck på alla sått söker lagga hinder i va. kandes sida och efter fyra dagar fin- gen för statsministertet" lugna gång go dessa sina vigtigaste fordringar samt frågat, om detta kan kallas pa- beviljade. triotiskt, bemöter Caprivi i 'N or d- denteche. vidare Bieniarcke angrepp. lionkurensell mellan meje- *Nar det påstås, att kejsaren hållit rierna. Bismarck borta från Berlin och från den egentliga ledningen af 'tetani*. Af K. F. Lundin. fårerne, så marker byar och en hår- (Forte. Jr. föreg. n:r.) ar med förekrackelee, att furstens min- Den enskilde kan hor ing t ing ne redan börjar förvirras fulletAndigt. göra, utan !sammanslutning arnöd- Tidt och ofta har han ju nemliger. vAndig, om ett gyneamt resultat i för hela verlden angifvit sitt helot). stort skall kunna erhålla.. Mejerierna tillstånd som anledningen till huns utefter hela linien måste ekansa sina bortvaro från Berlin.. snapråk på mjölken. beskaffenhet. Artikeln slutar med att förklara, Vore det icke möjligt, att mellan me- att det tyckes vara Bismarck. afaigt jeriegarne åvågabringa en "amman- tlrilva sin håneynelöishet så långt att slutning just i anda:nål att upparbe- de ledande mannen tvinga. till att ta beskaffenheten hos den till meje- upptaga kampen mot honom. riet inkommande mjölken? Genomgående finner Caprivie hit- Inom en mångd områden bildas nu tillevarande eltt att bemöta Bismarck gillande i pressen. SiIrskildt år så föreningar, aringara o. e. v. i ett eller flarnet med frisinnade pressen. I en annat syfte. Skulle det icke vara ledande artikel "krifver sålunda Ber- lampligt, att Älven cnejeriidkarne !flö- te sig tillsammans för att bevaka ge- liner Tageblatt: Tärningen år kastad. Det bar mensamma intressen? åndtligen lyckats furst Bismarck att Nyligen har det aktade märket nå det mål hvartill han oatlåtligt shtf- N. L. tramkastat tanken ett bilda vet under de seoaete två åren. han en allman svensk mejeriförening, har dritvit rikeregeringen till att lem- ett förslag, som bör omfattas med n• ein passiva hållning och upptaga lifligt intresse, och Ivrare realisation den etridehandrice ban el ofta har helt visst skulle medföra största gagn kaetat med bjelp al Hamburger för vår inejeriliandtering. — Vi hop- Nachr.«, .151finche ner allg Zeit.* och pas att N. L snart matte återkomma "Weetdeutsche allg. Zeit.. till sitt projekt och nårtuare utveckla aVoes. Zeit.. upptneua Caprivi att detsamma. iakttaga föreigtighet i striden. .Ett Ett af de allra vigtigaste stralvon- ende missgrepp från de styrandes den, den ifrågasatta lörecingon hur- — lurteatter det nående bladet de upptaga på sitt program, vore att — ekan förvandla kampen till en arbeta på förbåttrandet af den mjölk, tragedi. Huru beståttola tnotetindare SOM tillföres mejerierna. Vi l*ste vi ån aro •f det politiska !lystem see ou [larmen vid mjölken. beekaf- som den förre rikakaosleten re- lenhet med alseende på dess friskhet presenterar, och bur starkt vi ån o- och renhet, dega lukt och smak och gilla Biemarke upptrådande under icke så mycket vid dess fetthalt, som de senaste veckorua, skulle vi duck kan blifv• en senare sak. beklaga om den nuvarande rikekane- För att med kraft och utaigt till lera af personlig 6wfintlighet el- ler af omsorg för verkliga eller framgång kunna verka i denna rikt- förmenta rikeintressen bragte de yt- ning skulle föreningen uppfatta for- tersta maktmedlen till anvAndoing mular till tidsenligt kontrakt mellan mot deo man, livare oförgatliga för- mjölkproducenter och mejeriegare. tjenet det dock trots, allt, år att hal- Detta kontrakt skulle i allt, hvad 'Gom anginge fordringarna på mjöl- va grundlagt det tyska rikets. ken" beskaffenhet, gillats och antagne; af eaentliga föreningemedlemmar. Spanien utan 'telegraf. Huru oumbårlig den stare elektri- Dessa borde förbinda sig att ej in- ske kulturbåraren, telegrafs-n, ar för köpa mjölk från någon leverantör, ett europeiskt land i våra dagar, det som ej ville underkasta sig do i kon- bar Spanien för några dagar sedan traktet gjorda föreskrifterna, hvilka dock ej, åtminstone att börja mcd, titt erfara. Klockan 12 på middagen den 20 finge vara alltför etiop eller ölver- Juni iDetålite alla telegratlinier i be- drifna. Brott. mot kontraktebeetam- l• landet sie verksamhet. Anlednin- tz Ideer» skulle etraftas med böter, gen var en utomordentligt val l ■ hvilket ock skulle blifva påföljden, scene«, och organiserad strejk al he- om en mejeriegat e, som år medlem la telegrafp-ersonalen. Forgetves sökte af föreningen, icke,,uppfylde sina gent regeringen skumma telegtsfietern• emot densamma åtagna förbindelser. earakilde de (pinlig' till lydnad. In- I Schweitz, der, som bekant, but- gen svek kamraterna, och regerin- vudsakligen sötmjölksost tillverkar, gen måste snart han hotelser öfver- halva egarne och arrendatorerna af gå till böner och löften. yeterier med sina mjölkleverantörer Det år omöjligt att tanka sig, till uppgjort ganska "minga kontrakt, i hvilka abnormiteter detta sakerna. hulka det stadgas, att kemis skola låge ledde. Bladen, hvilka alla ut- halva en visa utfodring, att vigga fo- koustno utan något som helst tele- detmodel få anvandaa, under det att gram alg° ot som tidningar vid år- andra förbjuda. o. a. v. Schweizer- bundradeni början. Börsen, and • le- osten ar verldeberömd för sin fina iditierne — alla tatulade i nieekre4 i och )stona kvalitet. Gyasamma na• ntrikts. yiboInt. turförhållanden torde hår hat.e gjort gan på samtliga djuren tr framstålet alfabetisk följd. Flidermusen fin- sitt till. men helt såkert får man ock tillekrifva det goda resultatet meje- nes upptagen ibland låglarm, flod- Statens fattlgvårdskostnader,bi- Fran:roten- [lasten ibland fiskarna. riegarnes sammanhållning och 'trång- drag ur statsmedel, som at kongl. ningen af hvarje enskild djurart sön- het gent emot mjölkproducenterna. maj:t nyligen tillerkänts en mind derfaller i flere utdelningar. Så t. kommuner för en del fattigvårds. Hvartör skulle icke ett liknande ex. bar ett af de om elefanten hand• kostnader under 1891, uppgå till samarbete mellan vårt lands mejeri- lantlo kapitlen till öfverskrift: •Otn kr. 66,36: 84, hvaraf kr. 2,498-. 46, star kunna ega rum? Nyttan deraf (11)elelanterna* naturliga skönhet.. kommer på Hallands län blefve obestridlig lör alla i saken in- Dernåst följer en beekrifning på treseerade; ej minst skulle mejeri- åtskilliga bland dem al djurens or- produkterna och vår smöra:port vin- unarafilngasl.jutning kommer, gan, hvilka med framgång kunna an- na derpå. enligt k. befhdes beslut, att ega våndas smul lakemedel. "amt ert an- Om konkureneen och yrkeeafunden ruin i \Varberg den 24 iunev. Juli visning att på banta vis bereda dem. kunde maka åt sig, så att en före- Man får på sått och vis ett litet be- fr. kl. 7 1. m. ning hyttande bland annat ett sam- bethde har utsett trihAsTh. grepp om, hvilka stora olympens då- arbete i ofvan antydda riktning, kun- Ftgerskiöld • till ledare af tatlings. tidens likare och apothekare (de de blifvs en verklighet, om vidare skjutningen. bildade nemligen tillsammans ett sikte Sveriges mejeriidkare, specielt inne- Till bestyrelse för densamma har voro. Ej nog med att man rått och halvarne af enskilda uppköpsmejeri- slått dödade djuret tör att komma i k. befhde utsett frih. Th. Fåger- er, mangrant ville ingå i denna före- besittning af låkemedlet i fråga; dö- skiöld, sjökapten G. Magnusson ock ning. ocl) om de sedan hölle sina vid agenten V. Krook. dandet skulle derjemte i de flesta intridet åtagna förbindelser, så att Dessa beslut äro fattade i enlig. fall vorkstållae på ett eget ofta l hag. de ej fuskade bakom hvarandrae rygg, sta grad barbariskt sått. Si t. ex. het med förslag från ordf. i \Var- så skulle de skadliga följderna at den rekommenderas emot gikt, att lagga bergs skyttegille, handl. Gast, A. nu rådande konkurensen försvinna, stycken af skatkött såsom omslag, Svensson. och mejerihandteringen skulle lugnt mon dessa etycken borde vara ut- och stadigt kunna föras framåt. skurna ur det lefvande djuret. -- Hallands enskilda bank har från Mejeriegarne skulle då kunna hö- Samma sak gällde Alven om spar!. den 1 dennes nedsatt velad:utan ja sina anspråk p:t den mjölk de kö- kött. — Lekande flädermöss beetna• med ij, proc. pa, och de kunde återsänds dålig så- kom med beck, korpar nedgraftlee i dan. Leverantörerna ekullo i följd gödselhögar en tid, storkungar brAn- Skåne--Hallands jertiväg inbrag- håraf tvingas att ligga sig mera vin- des lefvande i grytor till pulver o. te under aistlidne Maj månad kr. ning om sin mjölkproduktion; de e. v. Gripar måne, fire att kunna be- E0,826: 14 eller för dag och banki- skalle tvingas att utfodra och hålla gagnas till läkemedel, flis lefvande lometer kr. 16: US. Samma månad lina djur båttre An nn och att be- och derefter drånkas i vin. förlidet år var inkomsten kronor handla mjölken vål; de skulle också Det gifves knuppaet en kropp+del mera ån nu lyssna ,till meieristernal 57,629: 10 eller pr dag och banki- från det ena eller andra djuret, som råd och upplysningar. hvilka kunde lometer kr. 15: 46. icke biet förtalet och nyttjad såsom meddelas dem antingen muntligen Ilkemedel. Torkade och pulverise- eller genom spridandet af korttattade Andra klassens bevaring åter. rade åtneen, såsom hjerna, tunga, gal- och enkla regler om, huru de böra vände i söndags vid middagstiden la, blod m. m. nyttjade till invärtes g4 till vAga. Laduglrdeeköteeln skul- från mötesplatsen. De Någo samt- medicin. — Skummet af bitatar och le vinna härpå, i det att utfodringen liga friska och krya ut, ehuru na- åsnor egde samma användning, fjAd- blofve kraftigare, samt derigenom att turligtvis brunbrända af sommar. rar af vissa fåglar hade en helbreg- intresset och omtanken för denna del 'solen. dagörande förmåga, af landtbuehållningen i allmånhet Alla dessa egendomliga låkernedel skulle stiga. brukades på många olika sått. Gan- Ett hastigt illamående trnfrade ; Ett allmännare införande al mjöl- ska ofta rekommenderades röktneto- i söndags doktor Ahlberg Lunta- ken§ betalande efter fetthalt skulle den; i sådant fall placerades patien des. Glädjande att omtala ar emel- arven underlåttas genom en dylik ten öfver ett karl, i livilket man lertid nu den annars så ungdom- sammanslutning mellan mejericgarne. brände illaluk•aude *Innen, medan ligt fiffige åldringen åter utom all Denna reform kar ju långe stått under hans nasa välluktande rökel- fara. på dagordningelf "yls anses allmtnt se hölls. lijelpte emellertid icke vara både nödvåndlg och nyttig, men detta, så verketålde man kuren pi den har åndock ej kunnat fil någon En törstig sjal. I går natt vid oinvendt sått: man brände i karldt de vidstråcktare användning till stor del '412-tiden hördes ett häftigt buller välluktande Atunena och låt patien- af det ekål, att de leverantörer, hvil- i farstun till denna tidnings tryc- ten inandas de atakyvårdaere An- ka fått lågt betalde för sin dåliga keri. Då man tillstädeskom.befituns gor. 'Reken al brända patågehjadrar mjölk, eller för hvilka den kasserats, en icke fullt nykter dräng från år ett utomordentligt medel tör ö- på grund af förfalskning e. d., bered- Mollby ha inträngt i afsigt ett, som gonen, det leker röda och rinnande villigt mottagits vid ett annat mejeri. han sade, få något släcka törsten ögon« heter det på ett etålle. — Sal- — Om de med mjölkens betalande med. I samma farstu förvaras vor och omslag användes mycket fli- efter fetthalt förenade fördelarno för tvenne stora jerncylindrar, atsedda tigt. Si beredde man af uggleögon, gåva' mejeriegaren som mjölkprodu- för valsgjutning och bullret upp- ntktergalegalla, åkerhöneblod, svalex- centen och lidngårdesköteteln har sik stod då mannen råkade stöta om- krement och tyskan efter storken en mycket @kritvite, att det ej år nödigt kull den ene, hvilkeu han tagit utmärkt ögonsalva. *Varmt blod af hår altrmare beffandla detta Amne. tur — pumpen. ert dufva, indrupet i ögat, skyddar Men då mejerierna få bittre mjölk, detta mot sjukdomar.a Galla, fram- kunna de Arven tillverka bittre pro- för allt af gripen, var anvåndbart så- Ilöks hårade arbetareförening dukter, som på marknaden betalas som medel mot alla upptånkligu å- hade i söndags sitt sedvanliga må- relativt bittre la nu. I följd hand kommor. Ej !Allan ansågs det för nadssammautrade, hvarvid. upply- skulle de ock kunna betala mjölken en nödvändig sak att djuren, innan stes att 2 nya medlemmar intradt till och med något högre ån under de sovandes såsom medicin, skulle och 3 utgått ur föreningen. In- nårvarande förhållanden och likvid förarn någonting riktigt besynnerligt. komsterna under månaden uppgin. båttre an nu existera på sin alle. Kramsfåglar, hvilka, straxt innan de go till 74 kr. och i sjukhjelp hade Mejeriegarne skulle jemvål fl et' dödades bade ätit bar af myrten, re- utbetalts 7 kr. tryggare sillar, byggd på solidare kommenderadee på det varmaste. grunder An dem, på hvilka ett stort I våra dagar bemödar man sig om, Eu högtidlig akt forsigick i antal mejeriföretag nu }svikt-, Kon- att göra organismen så litet tuottag- fredags vid slutad ån:examen i kureneen uteblefve ju icke. enår tal- hg tör sjukdomar som möjligt. At- Rentieslöfs, folkskola, i det att till len med anseende å det ink anan be- ven p* Geeenere tid var detta handel- talas för mjölken, alltid borde upp- sen. lian yttrar sig nemligen httrom dervarande läraren, hr G. A. Holm- dahl, ötverleinuades on - genom gå. men man förebyggde, att denna på följande sått; Alexander Bene- subskription bland barnens förät• Minn urartade derhån, att vid meje- dich', (en berömd !åkare) förordar drar tillkommen miunesgåfva, be- rierna mottogee mjölk, som ar ande: såsom ett medel till förebyggande al stående af ett dussin teskedar af les olånsplig för frametållning af ex- poeten, att Ata köttet at en stekt massivt sillvar. I det tal, Lvarined portimör. I och med den bättre krarnefågol, SOM under 2 dragare tid kyrkoherde P. Settergreu beledsa- kvaliteten hos mjölken skulle mora legat i tattika. Storkkött rekommen- gade gåtvan, framhölls i några kor- ordning och eåkerhet införas i meje- deras PåSOM skyddsmedel emot po ta drag skollarare 1:101mdatels ener- ridriften och sist, men icke minst dagga, chtragra och höftvårk. giska och framgångsrika bemödan- viktigt: produkter af framstående be- Ett brandt, torkade och pulverieeradt den om skolan dersades jemte så- skaffenhet skulle kunna tillverkas, apbjorta går och galler i egenskap vål skolrådets som föräldrames och (Forte.), at verksamt medel emot hjertajukdo- barnens stora tacksamhet, hvaraf mar. Ett qvintin af detta pulver, gåtvan vore ett uttryck. Djupt ut rörde med mjöd, styrker och gör rörd och angenämt .?fverntakad, Läkemedel rör 350 år hjertat tappert och godt, styrker man- tackade hr lioluidahl i ett anslå- sedan. ligheten, fördritver modlöshet och ende tal för den i mer an ett at- År 1557 utkom i Schweitz en tysk bjertklappoing esint gör förnuftet seende för honom värdefulla gåt- öfvereattnieg al en ursprungligen på spetsfundigt. livad kan man vål me- van, önskande att samma kraft som latin ekrifven zoologi, författad af en ra begära? vilja måtte förlänas honom att fram- viss doktor Geeener. Genom detta Ett drägligt yttre stod Alven pA gent som 'hittills sköta sitt alisvars- likasom genom alla dåtida arbeten Geoeuere tid uti högt pris, det kan tulla och svåra kali till barns och går såsom en råd tråd stråfvandot ulan sluta till af de tniinglaltlign kti - vederbörandes belåtenhet. att finna medel för att göra lifvet rer, deg han antar till detta anda- För några år sedan erhöll hr angenämt och förlånga detsamma. Pelikangalla bort-. Holtudahl 'såsom erkännande on måls vinnande. Ketnien eller , såsom den vid denna tager tödeleewArken, blod al råttor vacker kaffekanna af några bland tidpunkt kallades. alkemien studera- eller ödlor år ett fortratligt medel e- sina skolbarn från Edenberga, des flitigt af medeltidens naturforska- tor, alveneoru till borttagan- mot vår, yes till Lab. n. Tidn. re, i de flesta fall dock icke för ve- de af de allaredan dl bekanta liktor- tenolopene egen skull, utan i alsigt narna. Mot hårets 'Bifallande rekom- Vid jernvAgastationen 1 Bilstad att finna de vises sten eller med an- mendera" björnfett. Korpb lod gör dra ord för ett ntrensaka hemlighe- har anbringats ett anslag, så, lydan- håret mjukt; bered: på annat Ite får- ten att göra guld; andra åter etre- de: gar det håret svart. Samma verkan vada efter att framatålla ett Amne, "13åstacis Hafs- Kuranstalt, vestra har blodet af hålvern; kråkblod får- afaedt att ((klang. lifvet. Älven djur Sveriges uaturakenaste badort." gar håret kvitt. Vill man skaffa Nig och 'butiken.' genomforskades gran- Man har svårt undertrycka den krusigt hår så behöfv er was endast neligen — allt med samma mål för misstanken att detta tillkannagif- tvina det med blodet af en uggle- ögonen. vande tillkommit "på hafe", ty i unge. År man olycklig nog att hal- annat fall hade val ordalydelsen I alven omtalade arbete leninist v• sammanvuxna ögonbryn, kan det- blifvit don rätta och vanliga: hafs- Iörfattaren en beckritning öfver djur- ta lel lett undanrodjaa genom att riket, helt etikett den blfata zoologi, Ii:minda blod at en nattuggla o. kuranstalt. Eller kanske meningen som på den tiden blifvit "kritven. - 5. v, år att Bistad verkligen blifvit en "Kuranstalt"? Kuriöst — åtminsto- livad som gamet af allt faller låna- ren i ögonen er boken, totala brist ne onödigt — att i så fall sarskildi plitemessig ordalag. fifskrifein. trarahålla RattuskOralletou.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.