ttlike5. Pitauley och valen I England. Det bittilja mest anniarkningsvarda Iran den pågående valstriden i Eng- land ar att Stanley uppta& Utom kandidat och dervad fått göra ytteet obehagliga ertarenheter. Valkretsen Lambeth i London. der Stanley upptradde slom kardidat, malne efter detta i •frikaforekarens ögon te sig mera mark an någonsin det .mörkaste Afrika. och de mein ohyfsade muta företal'. honom Då- tom gentleman vid tanken på de val- 13310, som hörom dagen med sitt hån och ekratt omsvärmade honom. Såsom kandidat tillfrågades Stan- ley vid valmötet om •ma (bikter i dager. frige': de 8 timmars arbets- dag, allmin röstrått. •folcrifoing af grundrintor m. nn, men hade för bvarje fråga endast, till ,evar att han tonal ej halt tid att aå eatt• sig in i dem frågor, att ben deröfver ville fålla ett omdöme. — Och ni har (Pick den oförekanul- heteo att vilja representera ose i par- lamentet? ropade man i korus till honom. Stanley förklarade att han ville i parlamentet lerhaltig unionen. — Dertill behölva vi ingen ame- likanek medborgare. Deo eaken skö- ta vi •jelfva! Stanley hinvieade nu på ein verk- samhet i Afrika, bur han motarbetat det tycka inflytandet, korist Tysk- land. planer och råddat at England ett landområde på 200.000 riv 'aret- mil. — Bestulit negrerna! — var den djerly• beskyllning som nu slunga- de. fram Iran valmannens lappar. ålur många negrer har ni slag- tet? flor många mord har ni på ert samvete? På teved gett behandlade ni Emir.? Ett trelaldigt hurra lör Etuin Pascha! Ned med Stanley! Ned med den afrikaneke landstry- karen! Stanley försökte utan framgång gö- ra sig hörd bland den bullrande men- niekoekaran. Hans ansigte var blot- sande rödt af reteeti, han knöt bo- tande sina binder, men möttes till eva; af tusende knytnifver. Tumul- tet i den stora, några tusen perso- ner rymmande salen, som var till traogeel fylld, ökadee med tivarje minut. Stanley!, anhingare blelvo snart öfvermannade och såga sig tvungna att åsmos platsen; det var omöjligt att återstilla ordningen och . Stanley pien undkom med möda ge• nom en bakdörr. Stanley omringade., nar han nåd- de nt i der fria, af sina anhiogere som sökte trio honom erhålla massan. raseri. 1 pitt till handa varande e- kipege kastade han sig upp vid si- dan af sin fru, men följdes under de grefeta eqvideiogsord al den uppre- tade pöbein, hears niovishet slutli- gen gick si långt att den slet bort alla å vagnen befintliga prydnader. De liberala bladen i England be- klaga naturligtvis dee.' utfall mot Stanley, men frige tillika hvad eon( betittigade honom att tränga sig in i den engelska pottieeriden och bygel lörtjenater han trodde sig egg för att kunna få tilltrade till det engel- eka perletneotet. De underkönen 'O- vett Stanley, åtyörendan i Attika et; en tering kritik. Man rycker from [ned alls de mörka .idoltia i Stan- lep tillvlgagående vid ein .A kika- for:daning.: tilltvinga sig aroomtig n.cd vapenmakt, skjuta ned de svar- te, bilona deras byar, feelva, plund- ra ocb dåtida. Sardelee bitter för Stanley måste den jemlörelse vara, tidningarna uppdraga mellan honom och andra atrakeforskare, en Living- stone, Spake, \Visarna:in och fram- för allt Etuin Pascha. Hur harva dessa el le genomfarit Afrika? livad hafsa de uträttat i eetenekspeu, tjeoet och för istelejan- det af Anibal+ okande inre? aletefö- relsen faller ualurligtvie ej till fördel lör deg afrikanakeirsperternseetn sök- te ifventyr lör att lune* hopekiifvet en eeneationel artikel!. I Tyskland framför allt, men ar- ven i öfriga europeiska tender her detta Stableys nederlag vicka stort uppseende. I aynoerhet har (!et al- ven risade tal, som Stanley böll vid talmetet angående sin verksamhet i Afrika, bringat ljus i det mörker, bvari motivet till den aiata Stanley- ezpedoionen låg insvept. Man vet nu genom uppticktefaaanden. egna ord, att Envin Pascha. Laddning blott var en törevandniog(Ich England, politialta intressen tå lo derunder. 'Jag trängde framåt oets framåt ge- nom alla faror., — så folio Sonders ord — •för att korsa Tysklands pla- ner på Central-Afrika och den o- skattbara kneasteackan, tör att rad- da it England, livad rådda. tinade!. Velat i issinbsth utföll i ötant så .• att gladstoneanaren Coldwall erhöll 2,524 röster och Stanley 2,394. Slagsmål med politiskt efter- spel. Franske generalkonsuln Jac- quot blef i onsdags morse invecklad i ett hattig' upptinade på kafé Beta- er i Leipzig med några herrar. Upp- trAdet urartade till hangripligheter, polisen tillkallades och förde Jacqu• ot till vakten. Franske utrikesministern har be- gatt skyndsam upplysning at franske geetandten i Berlin. verste Koleran 1 Ryasland. Wendrich bar fått i uppdrag att in- spektera alla till blockera löpande ternvigelinier och baogårdarne vid Mookwa—Rjiten banan för att sil snart kolera yppar sig träffa ener- giska ateparrningoitgårder. Kolera her nu utbrutit alven i Sa- ratow. Af 12 insjuknade ha 7 al- lidit. Tjugufyra elektriska båtar tra- fikera för narvarande Themeen. Det år nu ej längre fråga om att blott försöksvis anvånda den elektriska kraften, utan de nya båtarno befara starkt trafikerade linjer och visa sig fullkomligt motsvara förvantningnr- Hear och en na i alle afseeoden. af dem rvmreer 70 personer och uppnår en - haetighet af 7 engelska mil i timmen. Deras ging ar jemn sch fullkomligt ljudlös, och dan sto- ra allmänheten lemmar dem företett- det framför segelbåtar och ångslu- par. Moses' taflor med de tio budor- den påstås vara funna. En lärd for- dkam. doktor Grotte, har, enligt Le Petit Journal. not h år en nyligen fö- retagen bestigning el Sinat vid ber- gete fot funnit tvenne .tennsnor med spår till inskriptioner, som viseerli- gen i det nårtenste aro utplånade, men dock påstås vara möjliga att ty- de, tack vare en slags vitrification, som man ofta i dessa trakter iaktta- git pi ytan at klippor och stenar. Teflorna, som aro 80 centimeter hö- ga och 30 centimeter breda, lm tills vidare hlifvit förda till Tor. Euro- eieka ledde komma att sammankal- as för att undersöka dern. l Fall af kolera i Paris. I fre- dags förekomma 4 fall af kolera i Paris och 9 fall i förseaderna. Mördaren Ravaohol ar amin ic- ke atratted, heter det i ett telegram från Paris af söndagen, men skall ega ruin i morgon. Skarptattaren Deibler hnr hemligen försvunnit från Paris. Garnisonen i Ifoutbrieson har företarkte med en ,gradron kavalleri. Revachol ir mycket lugn och eolver godt, akrifver bref och diskuterar re• ligiöea frågor med ein själasörjare utan att dock på minsta sitt visa spår till ånger eller omvindelro För de sista degarne har hen undonbedt ;gemen. ytterligare besök, da han önskar civilaftattning och begrufning. Från NIonthriamon och omnejd vunna många auarkieter, Etna 1 utbnott. Från midnatt till kl. 6 i lölduge afton ha intriffit 11 jordskakningar. I lördag. mid- dag kl. 1,20 uppe,od på sydsidan of Etna, 18 kilometer från Götania, en stor reuma, livarifrin lava började rinna ur. Lavan sprider sig hastigt och hotar byn Rinezzi. Arbetareoroligheterna 1 Ame- rika. De i förra numret ornnanida upproriske arbetarne i Pittsburg ha förskansat sig i Homeetead, De få ständigt företarkning, aro vål bevåp- onde och förledde med ammunition. Starka polisaldelaingar rycka mot Ilotneatead. Omfattande eldeolyoka. En fruktansurd eldsvåda har ödelugt två tredjedelar al staden S:t Johns å N. wfoundland. Förlusten anslås till 3 a 4 millioner pund sterling. Ängpannsexploelon. 1 hamne n vid Aochy, Geueserajön, exploderade i lördag. llogp•nnan å ett ångfartyg, byarvid 10 personer dödade. och 40 skadades. Hemslöjden och furste- husen. Det ar troligtvie icke många, som a sina föreetallnlogar om kungliga personer turks sig dessa såsom yr- kesidkare, och likvit har kulturhisto. den bevarat en mängd vittnesbörd om konungar och drottningar, för att icke tala om andra furstliga personer, bvilk• med lust och 'Iver sysselsatt sig med utöfvamsdet af ett eller senat handtverk såsom varnade ett iippfri- skada medel för kroppalconstitutio- nen„ Det skulle föra oss för långt tillbaka i tiden att utforska, huruledes denna lust för hemslöjd var beroen- de al en tidigare uppfattning af handa- verket. Uti föregående tider, då ko- nungarne personligen grepo In i det dagliga linvete förhållanden, ekvål som regeringeirendena, var det intet underligt uti, att furstliga personer såsom en ert af nöje eller förströelse utörvade ett haudtverk, liksom mån- gen i våra dagar, vid Bidan at sin bulvutleakliga iyaseleåttniug, idkar såsom dilettant musik-, måleri- eller skriftetillarverksamben Danska konungar och drottningar halva alltid varit hingifna för något bandtverk, och bland Köpenhamns samlingar finnas åtskilliga prof på deras arbeten, Urskild' :ellenben- evarfning, hvilken naringegron synes halva varit eårdelet gynnad af både konungar och drottningar. Jag vill har namna några exempel på danska konnngafamiljere fårhål• landa till handtverkeriet, betuttade ur Dansk Hutflidetidende: Om Christian den andre epecielt har lärt något yrke, må vara oeugdt, men han erhöll i alla handelsve un- dervåning i en handiverkaree nue. Hane fader, konung Hans satte ho- nom nemligen som liten gosse i lira hoa den dåvarande högt aneedde bor- gar Hans Bokbindare, som, hemom- mande från bletzenheicn, hade bosatt sig i Köpenhamn. Hans Bokbindare åtnjöt i sitt nya herra ett så stort anseende, att han blef vald till rådman och senare till borgmästare i Köpenhamn. Han eg- de ålven en aneenlig egendom på Hajbroplade, fler lekte den Ulven- do konungen med bokbindarene tven- ne. med 'honom jemnftriga söner, och canningeenligt år, att icke aå liten 6(1 tillbringadee på verkstaden. Af stor betydelse för konungen blef at- ven det band, som låge honom vid hane två lekkatnrater, hvilka voro honom hångitna och Doreen vrider hane lelnads olika skiften. Att Christian den fjerde va•rnt in- treseerade sig för industrien år be- kant, afveneorn hans storartade byg- oadeföretag. Han in5arekrel dugtiga uttar:deka arbetare och eknffede så val dem sona deras yrkeskolleger arbete, studerade arbetsplanerna, följ- de i det minsta deras utförande och gal order om livad de skulle göra. Hans efterträdare — Fredrik den tredje — intresserade sig i hög grad för geni-Ening i elfenben. Om honom vet man med sikerhet, att han icke blott sjelf sysselsatte vig dermed, u- tan alven hane drottning, Sofie Amea- lie, Ovanorna-a Christian den femte som prins samt havs gemål, senare drottning Charlotte Amalie. 1 den- na undervisning deltog alven seder- mera konung Fredrik den ljerde. Den man, som var så vål ko- nungens, rom alla förut oinnitndeee lasera i eveadvarkoneten, var den nor- ic, ko netnåren och evartvaren Jakob Jensen. Han hade fött ett mycket afventyrligt lif. Han kom till flottan under Christian den fjerde, gick der- på till Holland, der han larde emi• dosyrket, blef sedan eter soldat, tjen- te törst i denna egenskap ett Ar i Holland och derpå fem år i 'buil-- ene kom 1640 tillbaka till Kristiania, hetares' han hårde sig åtskilligt i konstvig, blef så åter soldat, utnain- dee till reetrnåetare och gjorde, då Fredrik den tredje och Sofie Anta- lie kom till Norge för att låta hylla Sig, deras bekantskap derigenorn, att hen torkade drottningen en aln, far- Iirdigad at hitt rendjurshurn, Han följde konnngaparet till Danmark och biet, såsom :iland' ar, lirare för de kungliga i evarfning. Jakob Jensen bar elterlemnat sin ejellhiografi, [(vari han naturligtvis up- pehåller sig vid den verksamhet, han på detta område utförde. Han Dam- ner således, hur han blef rekommende- rad till att undervisa prins Christian i avlutning, hvilken undervisning på. gick under 3 år tvi timmar hvarje dag. Derefter blef jag kallad att undervisa den unga drottningen i samma slöjd under ett års ta Un- der denna lärotid, lager hon vidare, vederfors mig den niden att 'pien vid liennee blajeetire bord. Jag er- höll eederartera nådige uppdrag att undervisa [nios Fredrik den ljerde i evarfning. borg finnes &feen arbeten utförda af konungarne Christian den sjette och Fredrik den femte, samt drottring•r- na Louise och Juliane Maris; alven- si innehåller samlingen egenhändiga arbeten af prinearne Carl Fredrik och \Vilhelm af Hermen. Ålven vid Tysklands kejearehol, som i allminher tyska furatehne, Urna mycket för hemslöjden, i dat vanligt- v i s en art af slejd !arra af 'det upp- vevande unga lureteelagtet. Ofn Krokande zu Peter den S•ore ftreligga flera vittnesbörd om hans stora anlag för handtverkeriet, och bar han alven i åtskilliga yrken af lagt prof, ja on med honom urn6 dig harem, att hen förstod nästan alla yrken. Hur önskligt vore det icke, att dessa p•reonera varma intresse för husslöjden ville trance ner till de djupa leden, der ett liknande intre.- en skulle val fylla sin plats. Det skulle gilva arbete till de, arbet.lase och bred till de hungrande, ty .flit år valståndets och gladjene kalle!. Skit/tein _KaDoInt. en regnig och opålitlig väderlek en tid bortåt, har nu återigen på alvar kunnat taga sin början, tack vare de senaste dagarnas solsken och torkande blåst. Nidbenet kroseadt fick i fredags eftermiddag torparen Jöns Johan- son från Mollby, då han befann sig vid lerliden för att hemta timmer. I siktigt att rätta någonting å sel- donen gick han fram till hanen, då denne sparkade honom i ansig- tet med ofvan narrads sorgliga på- följd. Den skadade, 27 år gammal, infördes genast till sjukstugan har. städes. Till Haaslöfe folkskola har gods- egaren A. von Möller å Skottorp i dessa dagar skänkt en svensk flagga med dertill hörande stång., Hr Skoughs !wird i Båstad i sön- dags afton var besökt af så Live- ket folk lokalen kunde rymma och alla fbreföllo högeligen belåtna med hvad som bjöds dem såval af sång som musik. Afton soiröeu i tie. dags hade att uppvisa ett i förhål- lande till det ogynsamma vädret ganska godt hus. Publiken i sön- dags bestod till en del at personer från kringliggande trakten. Noreka frågan Inför utlandet. Den tyska riksregeringtins officto• sa organ har nu tagit till orda an- gående förhållandena i Norge. Vid nötlinekapepremierIngen här- Dorvid skrit ver tidningen bland städes tilldelades laven laudtbru- annat: karen Gudmund Hansson i Oearp Den gemensamma ledningen af följande pris under klase VII, kor utrikesärendena och den gemen- af blandad ras: samma representationen utåt är Sköna, 2:dra pris, 10 kr.; Angla det fastaste band, som förenar Sve- 2:dra d:o, 10 kr.; Bretin, 3:dje d:o, rige och Norge.`Att sönderslita det- 5 kr. och Sara. 3:dje d:o 5 kr. ta år derför de unionsfiendt.liga o- Dessa uppgifter råkade genom lementene hufvudsträfvan i Norge. förbiseende utlemnas i redogörel- Sedan under de senaste åren de sen för premieringen. norska radikalernas separatistiska tendenser allt mer framträda, rikta Landoltatens nittonde allmänna sig deras angrepp i främsta rum- • möte kommer att hållas i år den met mot den med Sverige gemen- ;16 Augusti i Göteborg. Bestyrel- samma behandlingen af utrikettären- sen består af kronofogden J. A. (lena. De göra dervid ingen hem- flingins, häradsskrifvaren J. W. lighet af att de anse det sjelfstän- Svedmark och kronolänsmannen E. diga konsulatväsendet endast som Zettorled samt deras suppleanter en förberedande amortering, på af kronofogden S Ljunggren, ha- hvilken upprättandet af en egen radsskrifvaren C. A. E. Malm och diplomatisk representation fbr Nor- landskanslisten Aug. Christemeen, go och framför allt ett eget norskt alls i Göteborgs läu. utrikesdepartement snart måste N- Brånvins- och tiockerkantrollen. ia' Det 'kommer under dessa om- Till öfverkontrollörer vid branvins- ständig-heter att. bli af största be- tillverkningen i riket under perio- tydelse för unionens framtid, hu- den 1„ 1892 1893 ha förordnats ru vida konungen fasthåller vid f. majoren Charpentier, öfverst- sin nu intagna afvisande ståndpunkt löjtnanten Dahl, majoren i armån i konsulatfrågan. Liedenblad, f. majoren Ilegardt, Såsom sakerna nu ställa sig, är majorerna i armen Königsteldt och det band som förbinder de båda sy- Leatz, L majoren Luideriköld, ma- sterländerna redan så svagt, att u- joren armen Nordenstjerna, kam- nionens bestånd endast kan råd- marherre Rappe och major Rich- das genom konungens orubbliga ter. fasthållande vid de nuvarande för-. Öfverkontrollörerna Billengren hållandena• och Bornu ha tbroninats till ötver- hvilken praktisk nytta norrmän- kontrollörer vid hvitbetssockertill- nen kiva sig för sitt land af en verkningen under tillverksåret fullständig skilsmes.sa från Sveri- 1892--1893. ge är svårt att inse. En lugn öt- verläggning borde säga dem, att Provinsiallalaretjesisten i We- unionen pålägger den norska be- sterås distrikt bestrides under en folkningen så godt som alls inga månad från den 20 d:s, durunder bördor, under det att norrmännen provinsialletkaren åtnjuter semester, måste bringa många offer och upp- at med. lie. Gustaf A:n Holm, bör- gifva många fördelar för att bli dig fr. Förslöt'. ruelfstandiga. Fullständig oathän- gighet måste köpas med höjda skat- Tjenstledighet och förordnande. ter och kommer landets anseende Vice kronolänsmanuen Ludvig Au* utåt att sjunka. dersson har tbrorduats att trätt och Från tysk ståndpunkt kunna vi med den 10 d:s till och med den endast med bekymmer motse hän- 21 Augusti upprätthålla kronolabe- delsernas fortsatta utveckling hos maustjensten 1 Båstants distrikt, un- våra nordiska grannar. Vi (brotå der hvilken tid kronolansmaunen icke hvarför ett förhållande, i hvil- A. Elnilund beviljats tjenstledig- ket Sverige och Norge . under en het. tidrymd af 80 år bevarats från Halmstads folk- och småskolor. krig och oroligheter, dessa väl styr- da länders välstånd befordrats och Skolrådet i Halmstad har vid sitt en aktad ställning bland de nor- senaste sammanträde till vikarie- diska folken tillfbrsakrats Skandi- rande lärare vid tolkskolan etter navien, nu mera skulle vara så out- atakedade M. L. Ohlson bland 1t hardligt, att man deri måste söka sökande antagit skollärare J. N. åstadkomma en förändring med Wetterstrand i Harplinge. Till ex- fara att tillfoga båda länderna svår tra lärarinna vid folkskolan efter fru Sofie Pettersson, född von Frie- skada, drichs, har för nästa hösttermin an- tagits fröken Hilda Hammar från TylfvelaktIgt rykte. Ryktesvis be- Halmstad. Lärarinnan vid en at rättas, att trippelalliansen, som be- stadens småskolor 'Ida Anderbion farar att oron i Norge skall hafva erhöll på begäran entledigande till följd, att Rysela.rd kommer i be- från denna sin befattning, men af sittning af några hamnar på Nor- henne tramstäld önskan att tä ges vestkust, gjort framställning till fortsätta med sin tjenatgöring un- vederbörande om krisens snara der en månad athesttermineu kun- upphörande (P ?). de ej bifallas, enär det ansågs OrganistbefattnIngen I Laholm. ollImpligt, att ombyte af lår:triumfs Det upprättade förelaget har ötver- egen rum under pågående terunu. Fredrik den !jorda hade således fått en god undervisning i evealvaryrket, och ett per af honom eltetleninade arbetes, brilka aro bevarade A Ro- 4 klagats af organisten i Veatra Ka- senborg, båta vittnesbörd harem Det rup Helmer och år nu af domka- ena ef dessa arbeten år utförd' 1682 pitlet upphafdt. i hans lite år och kr en slit, rand Luddet 1 Lagan var natten till elfenbensdos a med pllektufvadt lock samt ornamenteradt. Det smdr. ar- gårdagen det mest 5ihande under betet, Dom ar en nyåregilva trio denna fiskeperiod. igten pr styck primens till hane fader 1691, utgöres varierade mellan ltd och 20 skål- pund. st en rond elfenbensdosa. Bland keestsiensliegarne på Bogen- 118hergolageel färdröd /18310111 'finIfven" för andra gången inför k. ma. Vid beevarietidene utgång i fredags hade såväl alla: une a- klagaren, länsman D. M. lijallander sona ock den till döden dömde t. gerdingiunannen P. M. Johanson och en hans inedbroMaliat Por Erlawn i Velar*, Berg* hos k. nEt anfört basvar bäver duss kofratta utslag den ö sistiidne Just.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.