.. litrikts. Koleran 1 Europa. Den asiatiska gluten har dom be- kant Åter börjat Din hemska förd in ölver Europa. Denna skötlaade (Great förutsades reden för 3 k Godan af, bl, a., en bekant ryss, prof. Zdokauer, som upp- lerve' ej minda a an 5 koleraepide- mier. Enligt haha iakttagelser före- Ole hvarje kolets; — och den åter- kommer uegellkle ) heart 18:de år - at en epidemiek sirrippeti, cl- v. e. influensan, och pi denna grund för- klarade prof. Z. år 1889, att den di begynnande influensan endast var förebudet till den seiatieka koleran. Från Ditt hemland <ivern — den- na ging i Peralen — har koleran med fruktande* ' hastighet fortplan- tat Dig veeterut. Pen utbröt i bleu- vecka sedan har °hed, och för e den nått europeipta Ryssland. I Baku löderden folk i torieeor, den raear i Aet~ticb.n, den har kraft ofler i Zarizyn bögre upp vid jette- floden och nu inmata anlandt till Sa- ratow. Det ligger en ganska klen tröst deri. att Ideon, ett telegram medde- lat, since (af de i Astrachan in- sjuknade) med undantag af en enda hade haft beröring med kolerasjuks eller kolerabesmittade orter«. Sjelf- va det eakförbillandet etta i alla fall var, att koleran numer fått feet fot i det europeiska Ryssland. Och livad detta vill betyda framletar klart om man betänker, att Astrachan utgör ens lodpunkten för den laga sam- farddeln långs Rypelande stora puls- Åder Volga. Då koleran företa gången under detta århundrade — sommaren 1823 — yppade sig i Europa inträngde den otver persiska granden till Ba- ku ocb deriftln långe Kalhicka hel- vete veetra strand till Aettachan, der den dock tör den gången upphörde. Sedan degel har Europa icke mindre ån 7 gånger — den nuvaraude in- beräknad — varit hemsökt •I kolera- epidemier. Genom sin synnerligt håftiga ka- rektor och vidstrackto utbredning ut- markte sig fråmst den tredje (1S30 —1831). torde (1832-1838) och tom- te epidemien (1847-1860) Den tredje , epidemieu inträngde från Persien i Ryssland och utbred- de sig i flera. vesteuropeieka lan- det. Fjerde gången yppade sig kole- rao föret i Kronetadt och ölvergick derifrin till Petersburg, der den ra- sade gned ettor baftigbet under flera år, och utbredde sig vidare Giver he- la norra Ryeeland. Den femte epidemien, som börja- de ar 147, var Enahanda deo etåra• see at alla, som ,hemsökt Europa. Den kom lan Persien till Rydeland och deritrån till det öfriga Eutripa, der den böll sig anda till år 1860. Af de sju toregåeade koleraepi- demierna brifv. tre (den första, tred- je ocb letnte) kommit från Persien, likasom deo nu utbrutna åttonde. •Freie Presees meddelar, att från Petersburg ingått underrattelee ona att fall af kolera lön-kommit i ett militarlåger ej långt hån Nischni Nonorod. ostreribaisk a regeringen ber med hånayo till lculer.n påbjudit sju da- gar* k•rantån för alla personer och gode, kommande från Svarta hafvet eller .9zow•ka sjön, Inrikesministern i Spanien har ut- hindi ett cirkulir, bvilket påbjuder vieitation af fartyg, som komma från Elvarea hatvet, och upprutande at kammen i trangend fall. En annan rundekrilvelse inneb fler bagaren:lei- der om vidtagande I etrång• åtgår- der för deeinfleieringoil angripna plat- ser. I Kosan intraffade den 7 Juli ett dödstall el kolera. Samma dag var tillståndet i ds smittade @tiderna föl- jende: i Saraturv 11 dödsfall och 40 sjukdomsfall. i Astrachan 112 sjuk- domsfall, i Talts 2 dödsfall och 7 sjukdotnsfall. Kouttnunelstyreleee i Pe ter dimeg har beviljat 200,000 rubel till skydde- Itgarder mot koleran. r st Ravaohola afrattoing har nu 'retelse' egt rum i måndag. morse kl 4 i Montbrteeon. Dl han vacktee ende han -endast:. Det ar bra. Mod skall icke latta. mig.. Han klådde sig ensam, drack ett glas vatten och nttuckte sin cuiesrakning, då han förnekade* tala till folkmassan, Han alvflöde Regehreptedikanten med orden: 'Jag vill icke se eder Chrietue. lig skall spotts på tonem deruppas, Mördarens afrattning egde rum å fangebeplat en. som ligger mycket högt, så att le e Damer tok, lej span- n« tratolOr deo kart ai eon, förde bo- nga titt. Mia shtf öde gator te rö afeparrade af trupper. Mängden, som böll. på alstånd. skrek och tjöt. Dl han anlinde till schavotten sade han: •Jag har något att såga«. I samma ögonblick bilan föll, ropade han: delve republiken!« Några störande upptråden (Oreföl- lo ej. Pariautattillningen år 1900. De- loncle föreslår atbutstallningene sto- ra clou skall blifva en jettetub, livar@ reflektor skall ha ett. genomsnitt af tre meter och som skall visa månens yta så uttra som vore den blott på en kilometers •littind. Denna sattrak- flen. skall såkert bli lo starkare ao Eiffeltornet. — I minieterridet i tisdags har handelsministern framlagt ett dekret, enligt hvilket den 5 Maj år 1900 en verldoexpoeitioo skall öppnas i Pa- ris för konstföremål, industri- och lantltbruksprodukter. Utetållningen skall stånga. den 31 Oatober. Lavaströmmen Etnaa utbrott.. har i måndag. natt antagit oroande dimensioner; den har delat sig i två grenar, hmaf den ena var nåra Ni- colavi; samtidigt egde ett jordekalf runa, hvilket skadade kyrkan så svårt att rnessan måste Disas i det fria. På Etna ;tro fem kratrar i verksamhet. Jordekalfvet fortfar; 12 hus ha sam- manstörtat. Folket år i bestörtning, men lugnt. Mul- och kltifsjukan. I Ham- burgs kre.tursstallar har mul- och klötsjuka utbrutit. 130 får och GO nötkreatur ha angripit.. Arbetareoroligheterna 1 Arne- rika. Poen tvIvaeiene guvernör her mod' 8.000 nationalgardister till Homettead för att dampa orolighe- terna. De strejkande öro fullatin- tligt rustade och alvakts ett angrepp af polisen från Pinkerton, som å em sida förekaneet sig i en bepanerad jernbativagu. Olyokabringande jordskred. Kl. 3 i tisdag. morse lossnade en gint- echer •id Bionnes på Montblenc i S.ivoyen, störtade ned och sopade byn Dufuyet och bailetabliseementet Sa- int Gervais i tiodeu. Mer an 150 lik störtades i floden, som bort- för många af dem med sig. Hängd och dock lolivando. Den ryktbare anatomen prof. Jun- ker i Helle brukade ofta besitta en historia, som bevisar hvilket öden en mennieka kan genomgå till och med sedan hon blifvit — hand. Hieto- rien lyder tå: En dag, då Junker hade fått två lik al ett par bångda förbrytare, kun- de han ej finna nyckeln till anatomi- eliten och ht derför föra liken, SOM lige i en rack, till ett rum, betaget bredvid hena arbetsrum. På aftonen slog sig Junker efter vanan ned för att okrava, kulen han gick till såriga. Klockan hade slagit 12, och hela huset låg förteinkt i djup isomo, då hin hörde ett dolt ljud, som koni trio det rum, der liken voro förvarade. 1 tro att katten tif misttag blifvit inotåttgd i rummet och kunde ekade hane kåra kadaver, re- ste ban sig och tog ett ljus lör att se efter kvad som var orsaken till bullret. Man kro lånare tanka sig ån beekrifva bane förvåning eller nitare farekrickeloe, då han såg att sicken, hvari liken lågo, var sönder- sliten pi midten. Junker gick :Ar- mare till sicken och tåg då att det ena liket var borta, Dörrar och fönster voro på det noggraunaete atångda, och det var uppenbart omöjligt att någon kunde ha fört bort liket. Icke utan att darra såg sig Junker omkring i rum- met och fick slutligen sigte på det saknade liket, dom eau i ett hörn. Junker stod ett ögonblick orörlig; liket tycktes rigitt sina blickar på honom. Junker gick ån till höger, an till veneter, öiver allt följde bo- nom likets blickar. Nu började professorn mer död an lelventle verketalla sitt återtåg, i det hem steg för steg drog sig till baka, sk att han stindigt hade föremålet lör sin bukten i ögonsigte. Med ena handen höll han ljuset och med den andra hamlade han efter dörren, som han snart kom fram till, men iat reste sig liket och följde honom. Han tåg en fullkomligt naken kropp med likblekt •neigte gå emot honom. Natten och dta djupa tystnad som rådde, allt sammansvor sig för att ingifva honom en isande fruktan. Han hade ej langre kraft att hålla ljuset, det föll ur hans band, och 'Mate., den hemska neuen imitrep- tes i mörker. Junker kommer till sitt rum ccb klutar sig på sin sing, liket löljor bowla i bilarna • PISP - snart ligger det för hane -fötter och ordar:~ hane knia, i det ban ut- stöter en djup suck. nke s r. japp mig, hvem du år! ropade u_ Junker. Liket efappte honom med on lang, djup suck. Och efter många miss- lyckade anetrångningar för att tala gado det med svag test: kat ig r!! både], hat m... (1 m ertighe rde1 rmh Gode bs— Na gick ett ljus une för Junker och han återfick småningom sin fatt- ning. Han sade förbrytaren, som ryckta undan döden, armar, liven han var och gjorde en rörelse får att tillkalla någon af sin familj. — Vill ni störta mig i lörderivet? ropade förbrytaren. 0,n jag blir upptickt, blir jag bilagd en ging till. I barmbertighetene namn. radda mig! Junker Wide genast ljus och in- svepte sin gått i en af sina gamla neurotiker, och sedan han gifvit ho- nom en etyrkende dryck frågade han honom hvilket brott han hade begått, efter sona han blifvit bångd. Den hängde var en desertör. Professorn visste ej hur han skulle bara sig Åt för att rådda etackeren. Han kunde ej behålla honom i sitt hem, och att visa honom på dörren skulle vara det gamma som att lem- na honom åt polisos. Allt berodde på att få honom ut ur staden, sedan kunde han lats komtna till utlandet. Junker gaf honom några af sina klåder, och tidigt på morgonen gick han ut, följd af sin 'dödes. Som han var bekant, var det för honom nog att saga att han var kal- lad till en patient utanför staden och att fallet vmr ert svårt, att han ansåg sig böra medtaga en medbjelpare. På detta sått kommo de ur staden. Den olyc. klige kastade sig för sin riddares fötter, och sedan han af denne fått en trumma penuingar, al- lagsnade han sig. • Toll år senare kom Junker till Amsterdam och tilltalades på börsen af en vålkladd person, som man ha- de sagt honom vara en af tendens rikaste 'Uteman. Den obekante frågade honom ha f- ligt, om han ej vore professor Jun- ker från Helle. och på hans bekrif- tande evar inbjöd han honom till middag hos .ikr, en bjudning som Junker antog. Så snart han kom till sin vårds hus. blef hat: införd I ett elegant rum, der han fann ett vackert frun- timmer ooh två söta barn, som mot- togo hondin . på det hjertligeete. Han lörvånadee naturligtvis ölver ett sådant mottagande al en familj, som han alldeles icke kande, men efter middagen,fick han lösningen af gåtan. Hans vård förde honort tiem- ligen in i ett annat rum och frågade honom: — Kånner ni inte igen mig? — Nej, svarade Junker. — Nå vål, jag kenner er, och era drag skola aldrig utplånas ur mitt hjerta och mitt minne. Jag har er att tacka för lifvet. Minnes ed de- 'tenoren från Helle? ISet år jag Då vi skilde% tog jag vågen till Hol- land. .lag vkref en vacker stil, rak• nade bra och fick derför mycket enart plats i en större afIår. Genom min flit och mitt goda uppförande vann jag snart min principals förtro- ende och bane dotters karlek. 1)11 han drog sig till baka från 'Uren, Idel jag hane eftertradare och måg. Men utan er, utan era omsorger och ert idelmodiga bistånd skulle jag nu ej ha lefvat och njutit af denna lyc- ka. Ädelmodige man, betrakta för framtiden mitt bus, min förmögenhet, ja, mig ejelf torn er egendom! Junker var rörd till tårar, di köp- mannen kastade sig i hans armar. De stodo sålunda, omfamnande hvar andra. tills frun i huset kom och förkunnade att kaffet var eerveradt. (D. N.) gabo(m. England om norska frågan. Vi meddelade i förra numret ett be- tydelsefullt uttalande om krisen i Norge i en tysk tidning, som Kår regeringen nåra. Englands infly- telserikaste tidning "Times" har nu ock tagit till ordet mot de norske radikalernaa öfverdrifna, fbr landet farliga anspråk. Det heter der i en laingre artikel: 'Nationalisterna' åberopa ej -- ty det kunna de icke — någon verklig eller ens imaginär oförrätt. Den fullständigaste ejeltirtyrelae, ett administrativt oberoende, som till och med inbegriper ogen tullgrans, den största omsorg från Sveriges aids att alltid tanka på Norges kommersiella Lettngen, ett om- aor gatullt undvikande, både i sven- s ks riksdagen 994 i sroadca kro.- gen, af' allt, som skulle kunna såra norsk ömtålighet, och sist men ej minst stiveratiens och hans familjer allvarliga bemödanden att vinna folkets tillgifvenhot genom att i- dentifiera sig med och otta bo i- bland dem — allt detta har oj för- mått försona "nationalisterna" el- ler afvanda dem från deras dröm- mar om ett oberoende, hvilket nä- stan sakert skall visa sig ödesdi- gert, för Norge såsom nation. Hvil- ken annan slutsats kan man val draga, an att i ju större grad "ho- me ruta" beviljas, dosa starkare blifver krafvet p å ytterligare eman- cipation? Detta ar en sida af frå- gan, hvars vigt för oss näppeligen blifvit till fullo uppskattad. Det är påtagligt ett fall af rap- petit vient en mangeant. (Aptiten kommer under ätandet.) På samma gång tyckes det knap- past möjligt, att rörelsens ledare fullt kunna göra klart för sig, hvil- ket öde de bereda sitt land genom hvad man med skål kan kalla en sjelfmordtagitation. Resultatet at en fullständig skilsuaessa skulle för Norge blifva icke en fri nationell tillvaro, utan beroende, att ej såga träldom under Ryssland, hvilket, utan att försöka något sådant som an- nektering af dess område, snart skulle vara i ståud att reducera landet till samma vilkor som ett centralasiatiskt khanat, och som i alla händelser skulle ålägga Norge sådana vilkor i afseende på de öppna hamnar, på hvilka man vet att den kejserliga regeringens tan- kar länge rufvat, att det norska o- beroendet i sanning skulle blitva ett tomt ord.' del hö från landtbr. A.. Persson i i Torp af Hasslöte Kocken, bar- jemte de lato sina hästar bet a e, stund. Att det varit, så att sag a, tattarnobleser lom bedret stallet med en pnelening kan man flinta deraf att) do qvarlemnat en hand- ske och en torn flaska. Åtgård mot koleran. I måndags utfärdad kongl. kungörelse medde- ler, att sedan koleratall förekom- mit å särskilda orter inom Ryss- land, får lump, såsom medförande smitta, tillsvidare endast införas från Norge och Danmark med ve- derbörligt intyg att varan icke för- skrifver sig från annat land än nå- got af de uämda. kekelag och dödade kreatur. Un- der åskvädret i fredags slog blixten ned och dödade två får, tillhörip landtbr. J. P. Åhlström i östra Ika- rup, skrifves till Lah, n. Tidn. kolerans annalkande. En insän- dare 'X' skrifver Nya Dagl. Ålleh. följande, som synes oss mycket beritttigadt: "Månne det ej vore skal, att ve- derbörande i tid beredde sig på de försigtighetsmått, som erfordras, i fall koleran skulle framtränga till de ryska och finska ostersjoham- namne? Sjukdomens marsch utmed Volga synes mycket snabb, då man betänker det stora mutan plötsligt öfversprungna atståndet mellan Astrachan och Saratow. Målande; kommer telegrafen, fortare an vi hår i Sverige tro, att bringa bud- skap om koleratall i sjelfva hjertat af Ryssland till exempel i Moskwa. Och sedan är vägen till Östersjön icke så lång. Det torde icke heller skada, om myndigheterna i Sveriges, stader, hvar och en å sin ort, denna som- mar strängare, an vanliga förhål- landen bjuda, Båge upp med allt, som till det sauittira körer, nog- grannaste renlighet, god dricksvar,- tensqvalitet m. in. Koleran har som bekant vida lättare att tå tot- fast° i ett land eller å en ort., der dessa tbrhållanden aro ogyusamma. Faran är kanske denna gång be- tänklig särskildt derför, att epide- mien synes halva eu bred geogra- fisk bas bakom sig, den är ej till- falligtvis importerad till en ensta- ka hamn, såsom det har händt vid Medelhafvet, Dessutom uppträder den i ett ocivilieeradt land med vidstrackta områden, hvarest den vetenskapliga kontrollen — der n. b. verklig sådan fine — dock af flere skål kanske har det svårt.att göra sig Odlande, svårare au i Frankrike och Italien". Tulluppbörden år 189'2. Enligt från rikets tullkamrar ingångna rapporter och månadsredovisningar har don debiterade bruttouppbör- don under Juui månad uppgått till 3,4'27,349 kr. 2 öre tulltnedel och 211,725 kr. 71 öre båkuiedel. Uppbörden under samma månad 1891 utgjorda 2,965,500 kr. te.) öre tullmedel och 204,096 kr. tål öre båkmedeL Totaluppbörden år 1892 till och med Juni månad uppgår till 18,721,933 kr. 05 öre tullmedel och 678" kr. Ut öre båkmedel samt ötverstiger den samtidiga år 1891 med resp. 1,530,499 kr. 87 öre och 32,2& kr. 62 öre. De sociallatlaka delaingaptiael- peraa ha i kringstrykande tattar- följen alltid varma auhaugare. Ett dylikt saliakap passade tratten till 1 Otadligs på och tilleguade Ing en Bland badgleterna i Mistad nar- kos följande personer här is ri s trakten: Kyrkoherde Dahls familj, L ep holm, posseasionaren Dahls familj, Kungsgården, fröken Dahlqvist, Mellby, fröknarna A och B. Fruöl menu, Laholm, fröken Gyllensvåre , Fågelsång, enkefra och fröken Han berg, Laholm, handl. IL Henrik & son med familj, Laholm, fröken p, Ifvanson, Warestorp, landtbr. p, Ifvarsson, d:o och fröken Anna Rådberg, Laholm. Tjenstiodighet har, på grund af gjord ansökning och bitogadt rebetyg, at' kongl maj:t beviljat, landshöfdingen i Hallands lan C. Nordenfalk från och med den 11 innevarande Juli till den 10 nist a September, med ratt för lantligt'. ding Nordenfalk att under tiden intrada i embetets ntötning, då för- hållandena dertill föranleda. — Lansstyrelsen har beviljat kronofogden i Laholms fögderi 8, L Sundin tjenstledighet, för en- skilda angelägenheters vårdande, från och med den 14 i denna ml- nad till samma månads slut samt törordnat e, o. landskontoristen Kollenius att under tiden be. strida' kronotogdetjensten i nsm4 fögderi. a. Skjutsstation kommer att irrat, tas vid Grefvie jernvagsstation från den 1 Augusti. Entrepreuadauk- tion harå år utlyst att hållas vid Grefvie onsdagen den 28 dennes. Festkuattnrod. Fru Hanna Heintz samt hrr ,Carl August Söderman och Victor Sundberg, sannliga från Göteborgs teater, förbereda en konsertturnt till vestkustens bad- orteplatser. Första konserten gif- ves i Marstrand den 16 d:s. Seder- mera besökas: Lysekil, Uustatsberg, Grebbestad, Strömstad, Varberg, Falkenberg, Halmstad och &Soul. Tamön beräknas vara afslutad den 1 Augusti. Till öfverkonetapel i Halmstad under en månad har magistraten derstädes, med bifall till t. f. stads• fiskal L. Hermanssons begäran om tjenstledighet, förordnat tittrut t. f. kronolansulan Cf. Jönsson. Tryckta tider. I åtskilliga bock- nar af liuteborgstrakteu ocu Norra Halland ar den ekonomiske stall- uingen för narvaraude allt annat än god och konkurser och utmat- ningar höra snart sagds till ord- ningen tör dagen. Mindre hem. mansegare, hvilka vanligtvis icke beröras at de stora kriserna, b41 dock älven de ramla en efter an- nan, dragande flera med sig ,och de, tom det kunna, lemna landet, for att i Amerika eller annorstädes söka sig bettre utkomst. Skörden har hittills visat sig mycket lot- vande, men genom den myckna nederbörden börja landtmaunent förhoppningar om en god och rik- lig skörd att betänkligt rubbas. Eklöf såsom boskapsfoder ar ke tjenligt. En hernmausegare källared hade några dagar fodrat ett par oxar med färskt eklöf. Följ- den blot; att de erhöllo en svar förstoppning, laverat' den ene dog, skrit~ er en meddelare till "Hal- land". Rikedagateannaafragel§e. Leda- moten af' riksdagen» andra kamma- re, hemmannegaren A. 0. Björkman har hos kgs befallningethafvande afsagt sig rikadagsmanuauppdraget för Suunerbo domsagas vestra krets, Småland. Laiftaket 1 Falkenberg har, med- delarn liandelatidningen, hittills ► år varit betydligt under medel. tinget. Sarekildt galler detta ont etrandtlakena utefter kusten inom Ätran* hela laallakedistrikt. Un- der Juni bettrades flaket något i Giftens garutiaken och i irjeLtva largården. 13,,vad lunietningeu be- träffar, har Atran i år ingalunda motsvarat de lolord, laxfiakaspor - bene idkare smulan braks ggva denj
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.