&rikes. Koleran 1 Ryssland. Från Petersburg meddelas till .Kölo. Zeittnaga: Prestmannen Trinitataki befann mg den 10 Juni på morgo- nen i Deuridowejukhuset i Saratow för att gifta de döende nattvarden. lian hörde plötsligt vasen pi gatan ocb egg eu pöbelhop, holfriana men- ni.kor, man och qvinnor, drapakrå- 'ande omkring. Ste. nar flögo mot sjukhusets Minner och da •popen med de heliga karlen i handen trådde ut på gården, om- ringade mangden honom noder ro- pen: sllet år denne pop, Nom b e- gralt menoiskor lefvandes. Ming- den tillropade en funktioner vid sjukhuset, att han drulle utlemna !å- kare ocb faltdarer. Qvinnorna Gök- to öfvertala mannen att slappa fram popen, då han bar sakramentet, och Gå amåningore nådde han ut på ga- tan. Ilar omringades han emellertid af en an 'Orre tnennialcomatio; bland dessa fans en, mom påstod sig ha blilvit begrafd, och Nom alltjemt ro- pade: .Der år popen, som begraft Frick nog att icke blyga. för eddans medel, som de nu tafelöjade — al ar det klart, att Ryssland icke hel- ler kommer att genera sig lör att vid första lagliga tillfalla med våld Då blir bemiktiga sig Bulgarien. det saken Stambulow och hane fur- ste som tå svårt att rådda sig un- dan process och dom och bongning i gammalrysk stil. Hyllning åt Bismarck Furst Bismarck vor i Mulligs i Kiesingen föremål tör en stor ovation, i det att med sex extratåg från olika håll dit- 'Onde omkring 4.500 personer lör att deltaga i en demonstration till Bis- marck§ ara. I sitt svarstal framhöll Bismarck att den ovation, för hvilken han nu varit föremil, varit större an någon som hittills visats en tysk minister. Den egna kraften. John Ericssons efterföljare. i botten. der 2 kil lika fötter voro anbragte, sydedda dels att götts och girera Metet åt kolonnen men i syn- nerhet att underlatta dess genom- trangande genom sandpotten. Når cylindraroe nått denna och kommit i behörig jenivigt. fyldeto mellanrum- men mellan cylindrarna teed beton och genom den dere( uppstående tyngden drefs cylindern giteceuive !ill 1~1 djup som helst. I samma mån sonkningen ter:gick förlangoles cylindern uppifrån med nya delar tills det önskade djupet uppnåtts. Muddringen i det .inre af cylindern försiggick gensm, för delta andamål eårekildt konetruerade tipparcer. Et- ter att kolonnen nått erforderligt djup, utpumpades allt vatten och cy- linderns tomtum fyldee likaledes med beton, som efter att halva hårdnat bildade en solid massa, i stånd att motstå stormens och vattnets f; aiskt• kemiska inflytelser. 1, hösten 1884 utförande regerin- gen i New South Wales i Australi- en en inbjudan till hela verldene in- geniörer att deltaga i Mien om plan och förfilm till byggandet al en dub- heleparig stålbro Over Ilawketbury- floden nåra Sidney. Från alla jor- dens delar inkonono tåflingeritningar, men priedomarne, trenne al Englands t»e•t framstående iregeoiörer, förkla- rade ett, och detta det som afgitvite at ingeniår Anders-on, vara de andra ek öfverldlgeet, att endast detta borde vid byggandet af bron komna i !rå- ge. 1 anledning af detta utlåtande ötverlemn•dea arbetet åt den firma, hvara störste dolegarc hr Andersson år. Sjelf ledde han dervid personli- gen arbetena ocb lyckades utan svå- righet genuin begagnandet •af Mynta - nanola (tygeln att på ett djup of 185 fot under vattenytan nå fast grund för brolletena. Ilartned var hr Anderssons namn etleom en, af de allra Råmete om icke den framate brobyggaren i verlden stadgadr. Det ena stora brobygg- nadsföretaget efter det andra har se- dan dee. utförts ef den skicklige bygguillstaren och såsom bevis på den aktning och det förtroende hr Andersson med skol åtnjuter i sitt nya fildernesland må nitninaa, att då 1890 en ny fyr skulle byggas vid C rpe Ilalteras, hr Ander...soms anbud antogs af amerikanska regeringen. ehuru det uppar betydligt dyrare Garan- p ,ie in flere af de Minas tien som låg i den berömde ingeni- örena namn ansågs nemligen vara mer vård fin ett eller annat 10,000- tel dollar. På besök i hemlandet befinner isig Mr narvarantle en af de mån, som i den stora arnerikanska republiken mer An de flesta nu lefvande sven- Trinitatski !mima följande om e- skar vetat att akunfl'a aktning och an- .Jag vande mig om till seende tör det land, der deras vagga pisoden. Kautier du nde: den Na.-ande och e stått, nemligen dee i Amerika be- Men han skrek albjemt kante och berömde brobyggaren in - mig di? Per du, högre: Du har begraft geniör John F. Andersson. jag bar just nu stigit upp ur gran- Född i slemehöge församling i Ble- ven. Jag eade di: Hur kan du va- kinge den 3 December 1848, blef ra drucken. når du nyes stigit upp den unge goasea redan vid sex må- ur grafven? 1.): man slutligen lat nader faderlös. Modern, som rar i mig komma vidare, sprungo menni- fattiga om-tåndigheter, lyckades un- okorea efter mig, rapande: Stena ho- der allehanda umbAranden draga för- nom: sorg om sina fyra små barn, som Ändtligen lyckades jag komma in (lock så fort som möjligt måste söka på kaseerngården och erhöll der en bryta sig sin egen vag. bast på hvilken jag red till matuin- Vid 10 ars ålder gick sonen John ska kyrkan.. till sjö. och hamnade, etter att ha farit vida omkring. 5 år senare i Bulgarernas kamp, Amerika, som derefter blef hans un- Begillvad med En plocesa ar •falutad, landsförra- dre ladernealand. dame halva blifvot dömda, några brinnande arbetslust och energi. lem- till döden, andra till tukthus. Det nade han nu ejömanoen• yrke och bar icke %lekt upptnårkeatnhet har begaf sig långt in i tjerran veetern uppe, ty alltsmunnaus har försiggått för att bryta sig en bana. Vid en i Bulgarien. Och omkring Bulgari- pågående jernvagannIllggning återfin- en. namn har 'ange råds tystnad. na vi den forne sjömannen och inom Detta land, som regeras af en tysk kort herr den unge svensken uvance- eekondl4nant i opetnen för en mi- rat till arbetslön- min. Då för jern- nimar ocb en riksdag, har verkligen 'Agens helkuf en storartad repara- under de senaste aren haft den lyc- tiousverk•tad anlades, erbjöds honom kan med tig, att ingen talar derom. förste ingeniårebelattningen, 'ehuru Ett större beröm kan' man icke !of-, han helt årligt tillstod art h.in ej be- va regeringen. Furen för land, lirare satte den ringaate tokni-ke mekani- regeriog icke blitvit erkänd al någon ska bildning. Trots denna törk luring europeisk stat och sota på det iber- utnårnde bolugaatyreben sned ameri- digaete bekarnpar af det mäktiga k•narnes ovanliga lörraign att upp. Ryssland, bar furst Ferdinand lik- ticka dugligheten, hvarhelat den fin- På !lenare tiden har hr A syssel- vid 1, eken upprstrhålla lugn och ne., honom till innebarvare af plat- satt sig med konstruerandet af ett ordning i landets inre. Det år ett sen. praktiskt lustförsvar'genorn Ryggan • konatetycke, mom icke många eekond- En tid af outtröttligt arbete tog löjtnanter torde kunna göra honom sin början lör den unge ingeniöreo. det af kupollormiga flöten, ogenom- etter. Si snart å verkstaden något arbete tt angliga för pansarskott och försed- da •jrlfva med pansarbrytande ka- Så bilade det förlidet år, att några förekom. @om han ej ajelf kunde ut- r,oner. bofvar en dag mördade finansmini- föra, följde han med den mest @pan- I Amerikn nämnes redan lir An- stern Belt•chrw, just som denne gick da upprnarksaintillt den arbetare, som dersson såsom al-bagare af sin Irej och promenerade med aiu minister- förrAttade detta, och når aftonen kom Jade landminan John Ericssons namn Mun kom enart och arbetet abdutades, stannade han diet Stambuluw liksom han redan Overtagit hane på det klara med att kulan icke ensam evar i verkstaden och syssla- verkstider. Genom sitt ouirt r o, the, var åtrinad den olycklige finans- de med livad rom under dagens lopp ministern utan Statubulow, ja au tilldragi, fig hans uppturit k•arnhet, arbete och mun praktiska atTorstnan- msr, att hår trelåg en vidt ut- anda till. detta ej langre erbjöd ho- nablick har der fattige Bleking:1,0j - ken avingnt sig upp till mångdubbel grenad suntn•nsvårjning, som hade nom några svårigheter. millioner och eger på Long Island till mål att bringa lursten ejell ou* Men mak-sniken• teoretiska grun- blyet, stolta landet i uppror, upp- der :name också inhemtas och till- vid Newyork ett med utsökt omak halva författningea och ölverleurna falla dertill kunde blott beredas ge- och elegans inredt hem, der han livi- der bola åt ryasarne. nom att undanatjAln of do till Isvila ler sig efter sitt kraltanstrangunde Planen taisalyckatles dock, och nu efter dagens hårda arbete anslagna arbete. företogii de samtnatieturne landeltör- titnmarne. radarne.en vild dykt ötver gramsen. KOrntrisk till kropp och sjal, stod Polisris stue duCk Ditetig I till dock vår unge landsman afven ut höger och veners.: politiska liven- med detta och snart var genom sjelt- tyrare, aregirtga fantaster, lumpa studium ingeniören vin plats så vu- Skolmöte, med Röka härads krets. spekulanter, grenade Irthet•inan. an- förening hölls i lördags i Tjerby xen, att han utrainirles till ledare lör sedda politici, ja t. o. tu. ett par 1. .armliga bolaget', verkatåder. skolhus och bevistades at bortåt d. ministrar halva intet tillbringa det ett 50-tal personer. Vid 22 åra ålder !mimade han den- aena.te året iuma låg och bous Mötet öppnades af ordfbrandou na plats och tog aostållning 'horn Ty ett helt år bar prucesaen va- chef fOr tunnelbygnadeu mellan New- hr Olsson i Östra Karup, soni hel. rat. Det galJe alt U, fiuDi, de under- york och Jersey City och lycka- sade tie narvarande välkomna. jordiska trådar som 1örbuado land. På begaran upplästes derefter des betydligt forcera detsamma ge- iörradatue i Bulgarien med de makt- nom användandet al en af honom protokollet från förra mötet. halvande i Ryinelatid. T111 dels bar sid( uppfunnen metod. Arbetet må- Enligt programmet vidtog så nu- tean lyckat.. Europa h-sr åter kl.irs ste emellertid inatållaa af brist på dere ,erlingTrof i något folkskolans Id- lien lått an att dee ryska politilieu penningar, men tilltallen till ny an- rounine af hr C. G. Lindyt en i Kö- skyr inga medel når det galler att stallning yppade sig genital för ilen ping°. PrOfvet aflades i Englands lråwja sina intressen. Det å• bevi- genom sin duglighet truts sin ung- geografi oc vittnade om en god sad!, att Beltschews mördare försvun- dom kande svensken. lärometod, uv$nd på ett åskåd- nit, och att du uppehålla sig i Bye.- Ett stort jernyllgsbygriedabolng kal- ligt och, så långt den begränsade land. De hettar, som ou döm'. till lade honom till löreetandare lör dess tiden medge!, 'uttömmande sått. döden on skola basen., halva. al- brobygnadaaldelning och från denna Följde nu föredrag at' hr K. E. drig rört Beltechew ined ett finger, tid förekrifver sig bane rykte såsom Wess6t i Weitige. de halm blott på :brunand varit med en af Amerikas allra Immar ingeni- Tal. hade till sanne valt Martin nie det utågaamma spelet. Men det oren Byggandet al em bto öiver Luther, betraktad söm pedagog. I ar b v•is,olt att do alla varit köpta Atchahalyalloden för Texas•Neworle- korta, karakteristiska drag uppdro- för ryske rubler. Itys-land bar ko- aos.batims blitt en af hans första go. de yttre konturerna at den stat pa sig icke tusentals utan hun- större uppgifter. Svårigheten lig uti store reformatorns lit. Den katol- dratusen rubel lör nöjet att halva en nåendet at last botten lör bropelarna ska kyrkan sökte — och söker au organiserad mördare. uch upproren- på det ansenliga djupet ed mer an — hålla massan i okunnighet och ga atendigt till pin tjeest 1 Bulgari- 125 lut under vattenytan. Fackman göra ungdomen till elafvar. • Här- en. hade hittills förklarat detta djup rata emot uppträdde Luther. Det år, Man kan [eke underlåta att beun- dta Största, på hvilha arbete kunde dra bulgarerna, detta obetydliga folk. jor ,i;!as, talt komprimerad luft icke aade han, tbraldrarnes pligt att git- va barnen en god uppfostran, ull so rts dock id kraftigt '<Svallet korals kan tillgodo: 6 U. på ett större djup. hvilkenrundan, bör läggas i hem- lina öltermåltteg• iasatatinUelea pla- Genom uppiecka jjat at en glyptik men. S jal en mint* noga vårdas och ner. Men det sr knappast Mitel metod, bestående i Ded•ana. .."1" "ii detta a er genom att underordna ont att det ar en hopplös kamp ute .isbotten at dubbla j•rocylinifrar, den dat timliga ett högre mål. All kle- det lilla sulkar ,:rider far ara frihet ena jenantör den nudist med ett tom- j , . "4. ntidsikae, men dertbr får des rysta dipioaia:ien ar. 'lugnens,. tuts ortiellas och ',lutande tilleatiamorn miau icke uunitatiga, • 44 •1 8kalk oc14 •• Na4olut. der sådana förhållanden ej under- ligt. neboende glädje. Luther prisade Hr Hagström: Ä fven skolråde- högt lärarekallet. Skulle han lem- valen bära i viss mån skulden. 1 na predikoembotet ville han helg, stallet för att dugligheten och ni- bli lärare, yttrar han i en 152-1 till tet borde utgöra enda rekommen- borgmästarn° i tyskland smid skrift, dationen till ledamotskap i skolråd, uti hvilkeu han med stor skärpa låter man ofta penningen ha afgö- häfdar en ordnad ful kundervisnings runde rösten. Att. R goda ienl- nadvandighet. Enar barnuppfost- rådernedletntnar ter en vijtig gak, ran af flere skäl aldrig kau bli men härtill kan läraren endast in- tillfyllest förordar han 1 å 2 Lim- direkt medverka. mare skolundervisning om dagen Bå-stad: Förål- och den återstående tidens använ- drar böra upplysa. om nödvandig- dande till törkofran i annat för hoten at att de nya ämnena låtras, lifvet nyttigt, livarjernte han yr- ty tuånga tycka att barnen i folk- kar på skolpligt, hvilken vore li- skolorna belasta, med en mängd ka om icke mera berättigad itu ou? trtigt vetande. statens lagatadgauden rörande in Norrgren, Harplinge: Man bor vånarnes krigstjenst. Denna skritt ej glömma att sopa rent for sin var epokgörande för skolan, men egen dörr först., inuau man tager i äfven genom sin bibelöfversattning, katekes och öfrig literår verksamhet tu hos andra. Åtskilliga at de befordrade LutherskolVäsendetahö- här ifrågavarande hindren finnas jande. Till grund fbi. all undervis- hos lärarn() ttjelfe.a. Sålunda böra ning lade han kristendomen. Mu- de undvika att söka flyga för högt siken egnade han stor kärlek och och allmänt vinnlägga sig om att gaf den en framstående plats inom i nykterhet föregå med goda exem- skolan. Vi ha sålunda mycket att pel Litrarinuorua böra akta sig tacka honom för och att den lit-- för att bli modedockor. Tal. till- kraft Luthers energiska åtgärder rådde slutligen besök i barnens förskaffade lärarekallet var af ge- hem, hvaremot han ej trodde att diget slag bevisas bäst deraf att de af hr Svensson förordade föret- den ännu efter så många år finnes dramötena ledde till något ninnu- qvar s otörmitiskad grad och detta rdy l, resul t at. väH i trots af de heta strider den. haft att rastise: Ansåg det vara utkämpa. fullkomligt. på siu plats att ätveu Det tilltalande föredraget åhördes lår-acnes brister påpekades och till- med odeiadt intresse. lade att han endast försport goda Härefter behandlades några all- följder af besök i hemmen. männa föreningsärenden Diskussionen förklarades härmed Till medlemmar i centralstyrelsen å- afelutad och tick dunsames d utgöra tervaldes hrr A. F. Skoglund i Brännkyrka med 14,.-Joh. Johans- gbaenslöt man öfvergå till son i Göteborg med 12 och Emil rireå iite.Ifieirtr le å af plats och tid för mi- traänp stevaan Hammarlund i Stockholm med 10 cl fö rrn, iötle. sta råre röster, livarjenite med 12 röster ag af hr Hagström be- nyvaldes lur B. C. Rode i Göte- ståndes Laholm till mötesplats. borg, som sistlidet år stod när- Tiden öfverleumades åt ordföran- mast i röstetal. den, sekreteraren och läraren på Till rerisorer återvaldes med ac- stället att i samråd fastställa. Vid klamation de algående • hrr Nils mötet skall en proflektion hållas i Rosengren, And. Lindén och G. 'något smås kolaur ämne af larariu- M. Celander. nen Eva Carlsson i Laholms Beträffande en af centralstyrel- skola. Att hålla föredrag vid sam- sen framstäld törfrågan rörande la- nija tillfälle utsågs hr Uyander i raretibliotek beslöt mötet att icke knäred.. göra något uttalande, då det förut rimanhang härmed behand- funnits ett dylikt inom häradet lades den i anuonseu omtalade or- och detsamma visat sig icke upp- hvilken ordf: upp- fylla sitt ändamål. lyste vara ett turslag att besten]. Sedan dessa ärenden voro un- ula en viss årlig afgitt af kreströre- danstökade ölvergick man till pro- ;lingeris medlemmar, livarigenom grammets första diskussionsämne: åttrinstone den turdelen vunnas Om samverkan emellan skolan och att man kunde kontrollera före- benrat t. ningens storlek. Något direkt pen- Frågan inleddes at hr Svengs-n i niugebehof var väl ej nu för handen, Skummeslöf, som betonade att den men en dylik kassa kunde alltid visserligen icke är ny, men dertör användas till nyttiga ändamål, in- mycket väl tål att belysas äu en rättande af en sjukkassa, anskaf- gång. Af vigt är att hemmets och fande af akademiskt bildade före• skolans grundsatser ej skilja sig lasare till inotena ni. ut. från hvarandra, utan att 'barnets Frågan bordlades till niista tuirte sanna väl utgör länken, sambandet och uppdrogs åt hrr Olsson, Hag- mellan dem. Skolan kan inte ha ström och Svensson att under ti- någon framgång pm icke under- den närmare utreda densamma. stöd lemnas från hemmet och på Slutligen ölvergick man till di- dess hjolp måste derfbr alltid lä- skussion om Itsrluillandet emellan folk- raren stödja sig, liksom han icke och snati ,kolan. får f(Irstimma taga hänsyn till dess Hr Hagström: Ville särskilde fram- inverkan. Orsakerna till en dålig hålla vigten af en god grund. Upp- samverkan kunna ligga hos båda- fostran och undervisning äro två dera och önskade tur den skull beaktansvarda butvudtuoment. De tal. att diskussionen skulle röra sig små komma otta hemifrån med di- om hindren och medlen att undan- verse olater, som det sedan blir rödia dessa. lärarinnans uppgift att karleksfullt Då ingen begärde ordet tortsats söka bortarbeta. Vanadis för att te hr S.: Ett af felen är måhända belasta de späda, outvecklade sin- ofta att föräldrar och lärare ej för- nena med för mycket och gal åt-, stå hvarandra, ty då båda parter- skilliga råd betratiande tie ohka na endast ha ett mål: barnets väl, suilskoleitmuenas fördelning. Man och de det oaktadt ej komma öl- bor städse komma ihåg att småsko- verens måste oförstånd föreligga. lan ar grundläggaude tur folksko- Afven det smygande förtalet kan lan. Vid eu omsorgsfullt bedritven ibland stifta missämja mellan sko- undervisning ~blåmes ej gerua la och hem. mer än normalplaney inuehåller. Hr 11098lnitn, Hasslöf: Eu rätt Hr Kittlandes.: Ett förtroligt för- samverkan motarbetas också af hållande är nödvandigt emellan föräldrames liknöje för att besöka folkskolans och småskolans lärare- skolan. Hvarje lärare borde arbe- krafter, så att ej de förre ringakta ta på att tå detta missförhållande de senare. Småskolan kan reda sig ändradt.. utan folkskolan, men ej ta tvärtom. Hr Seensaort: Att binder funnes Bort med all inbördes misstro! af mångahanda slag, derom kunde Hr Svensson: Småskolan har en icke bli tu tal. Såsom medel mot hög uppgift. Den skall gruudläg- det af tal. förut påpekade oförstån- ga lust för undervisning samt vec- det hjelpte olidlig. upplysning oq,li ka och vidmakthålla förmågan att till den ändan hade på många håll tänka, så att ej barnet lär vana anordna a. k. föräldramöten, ett uteslutande lita på minnet. sätt., vill värde att rekommendera. Lärarinnan Nt/srse önskade att Mot förtalet var deremot bäst att det nuvarande systemet inom små- sätta den lugna besinningen och skolan med 2 årsklasser förhatlig- det ihärdiga arbetet., hvarjeuite des till 3, på det att ämnena allvarligt varnades tar att låta bar- grundligare måtte inheuitas. Hari nen nmgalda de äldre förlöpnin- instämde .hr Kullander, enär moti- gar. Upprepade ännu on gång. veringen syntes honom god akta barnen! och hoppades att en På grund af den långt trans- byar i sin mån måtte bidraga till skridna tiden beslöts uppskjuta all en samverkan i kärlek. vidare ötverlaggniug tall, nästa Hr regnen, Harplinge: Skolråden möte. stå härvidlag i ett anseende hin- Att justera dagens protokoll val- drande, enär ofta dess ledamöter des hrr Holindal i Rennealöt och reko vi» så mycket intresse för saken att de ena besöka skolan och låyander i Knäred. detta ehuLti pligten bjuder dem Sedan ordföranden .Rackat de det. Att ibraldrarue aldrig bekym- 'närvarande dikts eammankounneu ra tsi4 ona Iårovorksaraketeu år un- med böu och idog, kvaretter ge- på nå sått varva barnanaturene in-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.