Strifit5. preddenten Carnots återval. Fastan frågan om presidenten Car- done återval eller valet af en annan president icke ennu kan *agas etå på dagordningen i Frankrike, efter som valperioden utgår först den 3 December 1894. år den dock redan föremål för Åtskilliga uttalanden i franska pressen. 1 Metin har sillunds Gambettae gamle vin ,enstorn Rene förklarat, att ban icke hart något om samman- evarjoing mot Carnote återval, lika litet Dom ban skulle vilja vara med om en elden. Han vill icke arbeta för någon kandidat, bvarken Ferry, Flognet eller Freycinet, hvilka alla aro bane vinner. Ilat) aneer Carnot vara en otunrkt president, lavars för- tjeneter vida ötveretiga hans fel, och menar att hans peruan och handlin- gar icke gifva någon anledning till bekimpande af hans återval. .Dock — fortsåtter Rene — ön- ekar jag icke hans Återval. Jag ar af den mening, att det år alldelea gagnlöst att försöka fastslå den idtta i fransmannens tankar, att atateöfver- hulvudet af stabiliteteekål kan och måste förevigat, i Palais Ely.6.t. eFö- Oua presi- vevigas. ar råtta ordet. denten valdes endast för 4 år, kun- de det vara förklarligt att man åter- Men valde honom får innu 4 år. en 7-Årig embetstid! Med omval blir Jet 14 År, hälften of en menni- ekollder, parian like lång som Lud- vig Filips regeringstid ensam eller Ludvig .XVIII:' och Karl X:s man. En el lång embetetid liknar ett herradöme, en dyneatie grundlag- gende. Förstår man då icke hur 'vått det skulle vara för republikens preeiden', att under så lång tid upp- 'tubans sin prestige och sitt anse- ende? Om Jutes Gi.vy, såsom enån- ga törttiudiga personer önskade, ic- ke blitvit återvald efter mandatets utgång, skulle republiken halva spa- rare den fruktan•vårda kris, surr se- dan intråffude. Hvem kan uppsöka en man, som under 14 år kan utöf- va embetet såsom republikens preei- dent utan att förlora sitt anseende inför Frankrike och Europa? Jag år icke böjd tör elak:liftande af presidentposten. Det system Gre- vy fordom aebefalde: en chef för den verketållande makten, hvilken den lagstiftande makten nar eum helst kuude Bisatta, år oföretAndigt och skulle leda till en oatbrutcu rege- ringskris. Men mellan detta tinar- kiek• system och preeidentakeapets ut- strackning i det oandliga fins plats lör en wedelvaga. Svår hetta i Amerika. I lör- dags tia i Newyork 9d dödsfall egt ruin, direkt eller indirekt förorsaka- de af den förskrackliga tdarnien. In- alles 'åtlyd() Newyork i fredags 223 personer, bland ['vilka 111 ernå barn. Antalet full af solstyng i fredags och i lördags mor se er utomordentligt stort. lloapit len aro öfverfylda. La tnorgue i C icago år milt •I lik. I Chicago rider vattenbrist. Stor eldsvåda vid Hamburg. På en liten ö vid Wetlel utbröt i son- dags afton en eldsvåda, som hittills lagt 12 hus, deribland skadan i aska. Flere personer 'kadetter, avart. Mord. brand antages föreligga. Randig undessöknin ar inledd. Mot bvarandra. Det våts en tvekamp på tjugo stega alstånd för det för- sta, femton stege för det andra och tio stege för det tredje skottet. Som man ser, hade de båda damerna ta- git saken på rena allvaret. Vid tre- dje skottvexlingen blef den yngre af do båda qvinliga duellanterna svårt sårad al en kula som genomborrade bouns. högra lunga, och fördes i dö- ende tillstånd från strideplateeo. Hon var endast 17 år gammal. Af do fyra damer, som fungerade som vitt- nen, var en maka till alkalden i ets- don, och en annan en kusin till den lycklige unge mannen, för hvars 'kö- . na agoni) skull .duellen egt ruin. Förenta staternas befolkning. Enligt det nu i of iciel form förelig- gande resultatet at den senaste folk- rakningen i Förenta staterna hade dessa den 1 Juni 1890 en folkanangd af 62,622,250 personer, deri oberåk- nadt 249,273 indianer. Städer med öfver en million invånare kro tre, nemligen Newyork, Chicago och Fi- öfver 100.000 ladelfia. 25 stader invånare; at dem år Brooklyn etörst och råknar 806,343 invånare och Al- leghany minst med 105,287. Betiat- fande Newyork göres den antnark- ningen, att do med den sammanhåll- gande företadern a ej medräknats, i hvilket fall denna stad skulle rakna öfver 3 millioner invånare. Gosemordet i Xanten. Hand- lingarna i målet oie gossmordet i larven ha multe till landtratten i Berlin, emedan på högre befallning sak kommer anlåggae mot några an- tieemitiska 'tidningar på grund af för- nårmatide yttranden mot embetewån, som deltagit i processer). Efter önskan. Utkast för Lah. n. Tidn. af Bov°. (Forts. fr. föreg. u:r.) Harald spratt till. Nitinde inte modern någonting om nituideulans? — Per Era? — sa' du., — Ja, det år då ackurat en stor- snut — mot fattigt folk — tillade hon och så berattade hon hela pas- sagen. Haralds ansigte hade mulnat, då modern slutat sin lilla skildring om morgonens tilldragelse, men Anna Brita hjelpte honom sjelt från det obehagliga ämnet genom att bedja Haltld sätta sig till bords och smaka på gudslånen. Solen hade hunnit högt på him- len. Den lyste så mild och klar ötver jordens friska grönska, nyss öftergangen från det vårligt spada, blyga till sommarens saftiga stad- ga. Och der stod turuskogen, så majestätiskt högtidlig, blickande ned på en och annan björk, som smugit sig in i de valdigee oord• nade leder. Milda thigtar, medfo• ranch) doften at tusentals blommor, susade likt andevasen, osynliga, men ändock förnimbara, in genom de öppna fönstren, medan de be- vingade i skog, på mark och i klar- blå himmel sjungo jublande traj- desånger. , Harald blickade med förtjusning ut på det harliga landskapet. Det var ändå skönt att lefva! tänkte han. Men så drog åter en skugga öiver hans hvalfda panna. Nu ska' du smaka på kakan - - sade mor Anna Brita. — — — • Hos nämdemans på Lyckan var det brådtom med besked. Midsom- marhelgen stundade, och till dess skulle allt vara klapparit och klart inom hus, Nanadeznannen hade denna eftermiddag gått. öfver till Carl Jansson på Espegården, hans jabroder och derför on at haus få förtroligare vanuer, för att "snacka bort en stund vid en liten toddy", men lofvat komma hem till valls- varden. Och här hemma sysslade nu livar och en flitigt på sitt håll. I herrakapesalen hade goltvet nyss blifvit tolutakuradt, möblerna hade varit vederbörligen "upp- och uedvanda", och namdemanemor höll nu sjelt på med fullandandet af rummet,' värdiga högtidsdragt ge- nom att, med bitrade af sin sjuå- rige Per, drapera de höga fönstren med blåstarkta, atorblommigs gar- diner. Men som hon var liten och vördig och Per var en klen hjelp, ville det ej gå bra med draperin- gen. — Da har får Karin kelpa mig med — pustade hon och klet' för- sigtigt ned från bordet, hvarpå hon presiderat. Karin, en vacker brunett om tju- gu vårar, var husets dotter utom den nysenamde sjuårige Per. Ka- rin var, trots elden i hennes bruna öbon och hennes i ofrigt energi- Boohumekandalen. Den vidlyt- tiga kriaim•Iproceesen angånde stam- peliörfalsitningarna i Bochuin tager de tyska tidningarna• utrymme starkt i enspeek, Under flera dagar ha vittnestörbor pågått inför domstolen i Esatio, och de aro innu icke alibi- tude. Bland de markvardigs ting, hitom upplysningar vunnits, må namnen, att hela vagneleater skenor. som blilvit godkinds och påkastade för att leverera., blilvit utbytta mot kasserade skenor neri att de nu nim- da blilvit slagade• med kitt. För att trygga sig mot Olverratikuing af de revisorer, som jernvagabolagen skic- kade till isbriken lör att kontrollera fabrIkettonen, hade man i fabriken Inrutat ringapparater från portvakts- reatujon till de verkande", i hilka innelikningarna bedrelvoe. Nar dos. aa allartnapparater ljöd°, kastade ar- betarne bort lörlalskningliverktygen och började syssla med något aonat. 1 några at verketaderna maaaltlee en reviews ankomst af eu derlör sar- insida auetåld person, som sprang ge- nom) v•rkstådern• och ropade: *Flen- den koanei!,, En duell mellan fruntimmer. Dos Agus• en spansk köping a ner- brann at Valencia, egde nyligen en blodig <kall rum pensa tvenne da- mer, som båd• vov, foralekade 1 sam- me ipeo pclo uppianda el startsjuks ska och skarpt' markerade ett arf efter fadern — sin dr sno ers afbild genom sitt jemna och sakt- modigs lynne. Hon var ej utan uppfostran, ty hon var Per Ers' dotter! Till sitt femtonde år hade hon gått i en mindre pension i staden och dervid afveu frarvarfvat sig försvarlig talang på allas vårt tortyrinstrument — piano. Och på Karins adertonde födelsedag hade namdemannen gripit ett djupt tag i sin börs och köpt klockarens gamla taffel, som han med ett pru- denligt tal tbritrat sin dotter. Un- der de mellanliggande två åren hade Karin underhållit och förkof- rat sin musikaliska färdighet hos prostens, som hade en dotter, jemn- årig med henne. Efter slutad skol- gång fick hon under modrens led- ning flitigt taga del i alla ett stort landtligt hushålls mångahanda gö- romål. Friare hade, förklarligt nog, redan anmalt, sig från höger och veneter, men ingen hade fallit den dryge namdemannen i smaken, och flickan hade äfven, till faderns, om också ej alltid till moderns belå- tenhet, obarmhertigt afskedat dom alla. skicka ut flickan bland — Vi folk, du, mor — hade namdeman- nen en gång yttrat. — Hon a inte 'skapt för bönder, begriper du: Nej, hon än så, och jag tror likre inte, att någon ska' behötva gå barfota härifrån med .Per Era dot- ter. Karin satt i väfstoleu i kamma- ren invid herrskapssalen. Hon vät'- de och sjöng af hjortens lust. Tråd lades till tråd och skottspolen flög som en pil genom varpen från hennes små bruna fingrar. Plöts- ligt blef det tyst derinne. Karin hade just sjungit slutvereen: "Kom- mor du ej snart" till en strof ur den sköna, finska folkvisan "Fjer- ren han dröjer", då hon vid en blick ut genom fönstret fick syn på en manlig gestalt, som med högburet hufvud, cigarr i munnen, glacehandsker och promenadkäpp tog vägen förbi Lyckan. Hennes ansigte blef purpurröd; men hjer- tat sprudlade af fröjd. Hon lät skottspolen hvila, lade sina blot- tade, mjukt rundade armar fram- för sig på vafven, förde händer- na samman och liviskade: Ha- rald! Det var endast den gamla. all- dagliga, utslitna historien om ett hjorts, som funnit ett hjerta, men — livad innebär ej den histo- rien! - Karin, ä' du inne? — frågade modern och öppnade dörren till kammaren. Karin spratt till, fat- tade raskt spolen och snart var vafieken åter i full gång. — Vet du, mor — började hon, innan ännu modern knappt hunnit inom dörren — vet du, att — - ja, du tror mig inte du, men det ar da sens sanning — - Kors, jag har falla aldrig ne- kat till dit' vet ja — sade modern, rultande fram till väfstolen. — Jo, kan du tanka dig: Bast jag satt har och väfde, biet jag så tasligt tung i hufvudet, att jag nickade till och insomnade, — Ja, da ä' nog åska i luften - menade namdemansmor och stäng- de försigtigt fönstret på förhand. — Men kan mor gissa, livad jag drömde? — återtog Karin. — Jo, att det var midsommarafton, och att Harald Elfling bjöd upp mig till dans kring majstången och se- dan — — Karin dröjde på orden — och så — — — friade han till mig. — Du sa' alle aldri g nej, flicka! ed ifver som — afbröt modern men hade Karin berättat ett frieri ur verkligheten. Karina ögon lyste så skälmskt, der hon satt. med ena armbågen stödd mot vaistolsramen och lat sina fingrar leka med en liten ko- kett, lock i pannan, medan hon då och då fixerade modern, förtjust öfver ein lilla earlekalögu. — Jag bad om betänketid, för- stås, och så gick han. — Att du lit karl'n gå, din stol- la, och inte sa' ja på eviga fiacken! — Men da var sant -- gardi- nerna — - Tillåter damerna, att jag sti- ger in? — hördes i samma Ögon- blick en röst fråga utifrån salen. Karins hjerta hoppade med ens upp till _laalagropen. Hon hade i- genkånt Harald, Kamma. — Klit du mans bara på! Frun- timren ta' nog eniot — försäkrade nåmdemannen, som kom traakande efter, rökande ein långpipa, ski- nande och belåten och af mer ån ou anledning vid synnerligen godt lynne. lian lade sarakild touvigt ka det lilla pronominet. a — Flicksnirtan ä' nog bra att ha, föl.stAe, men nu tå vi fåne se oss om efterla, når du tar'na. Namdemansnaor neg och krum• bngtade sig och kunde i första hå- penheten ej bli slug på, huruvida det hon nu hörde oph såg var vil- la eller verklighet. Men nar Ha- rald, mod on blick på Karin. som under tiden satt och slet af den ena varptråden efter den andra, och på lavars kinder ömsevis rod- nad och blekhet dref sitt färgspel, hunnit tillrackligt förklara sitt aren- de, utbrast hon: — Stig upp, flicka, och nig och tacka! Men detta var endast den offi- ciella delen af Haralds och Karins hittills för ~iden hemlighållna lilla kärlekssaga. Och nitindemannen knäppte den hvita linnerocken öfver sin klot- runda mage, drog väldiga bloss ur den silfverbeslagna sjöskumspipan, och tör hans öron ljöd det som den ljnfligaste musik: Gick det dock ej till slut så som du alltid sagt till mor, att du skulle få en her, rekarl till måg! ' Men haradetinget fick den gån- gen vara i fred för rågåkern. - - - Lag om sparbanker och folkban- ker. I fredagens konselj beslöts, bland annat, utfärdande at lag dels angående sparbanker, dels ock an- gående tillsyn å vissa s. k. folkbau- kor och med folkbanker jeniforli- ga penningeinrattningar, att gälla från och med ingången at år 1893. Koncession åt halländska jern- vågsanlaggningar. Regeringen har beviljat Varberg—Smålands jern- vägsaktiebolag koncession för en jernvag från Varberg öfver Mjö- back i Elfsborgs län till Månsarp vid Jönköping—Waggerydsbanan samt:för Falkenbergs jeruvageaktie- bolag for en jernvag från Falken- berg till Fridhem. itgarder mot koleran. Medici- nalstyrelsen har hos regeringen hemstalt om förbud mot införande i riket af begagnade säng- och gångkläder från andra orter an Norge och Danmark. Förbud mot införsel till Sveri- ge af nötkreatur. Sedan Östergöt- lands och - Örebro läns hushåll- ningssallskap hos k .m:t på anförda grunder begärt totalt förbud mot införsel i Sverige af nötkreatur från trammande 'ander, hafs-a samt- liga hushållningssallskaps turvalt- ningsutskott fått yttra sig harutver. Af de inkomna yttrandena visar sig, att fyra förvaltningsutskott i hut'vudsak tillstyrka förslaget, me- dan 20 yrka bostaindt afslag. ven landtbruksstyrelsen och ve- terinarinstitutets lararekollegium hatva ansett ifrågavarande begä- ran icke böra bifallas. I komIldn för utarbetande af en normalförteckning öfver svenska växtnamn och hvilken komite i måndags sammautradde i hutvud- staden , märkes föreståndaren för Hallands läns frökontrollanstalt A. Lyttkens. Inspektion. Postkontoret härstä- des inspekterades i söndags och måndags, af postinspektören i Go- tebord F. A. Boetröm. Ett större folkmöte kommer att at Hallands rös trattsförening an- ordnas i Halmstad den 14 i denna månad. Vid mötet, som om väd- ret blir g.yntiamt skall ega rum i det fria kommer, enligt löfte, re- daktör F. T. Borg i Helsingborg att hålla föredrag i röstrattstragau, och skall derjemte diskussion an- gående folkriksdagen ega rum, om- talar H—pn. En anickarebygd. Inom ingen socken i riket torde hemslöjden ha ett må framstående ruin som den i nordligaste Halland belagne, intill Vestergötland gränsande, Lindome socken, akrifves till Borås tidning. Och det ar icke under senare tid slöjden der fått urtaga" ntau, har den sedan århundraden tillbaka der varit bonsai,. Redan år 1676 erhöll socknen privilegier d sin möbel- tillverkning. Mobelsnickarnee an- tal år också det öfvervagande, för närvarande omkring 1,000 stycken, råval hemmausegare som baokstu- guaittare och torpare, ty högst gårdar sakna snickare verkstad. Har tillve köa möbler från de mest e- legantp och dyrbara till do allra a simplaste och billigaste. Möblerat' gran, fur och björk ra . fl. kulm. battre möblerna inköpas yeah. gen af de större möbelhandelsfir- morna i Göteborg och Stockholm. FörenIllningarne 1 Skara. nöta hofratt bar höjt straffet för stations. ina sektorers A. Carlsson i Skara, hvilken för förskingring dömdes till straffarbete i 2 år och 9 måna- der, till tre och ett hala års straff- arbete, men har deremot fastatålt stationsskrifvaren liasselbe gas dom, lydande å ett balt års straffarbete. Fin förändring i försåkrinäivli. koren förberedes inom stadernas bolag för försäkring at lösegendom. En stor del af våra svenska landa- ortastader bestå hufvudsakligen af trähus, nya och gamla, aammanhån- gande med bvarandra. Vid ntbry. tande eldsvåda aro sådana träbygg. aa stader, eller delar deraE så godt som dömda till undergång, iiiyn- nerhet der brandvasendet befinner sig i ett dåligt skick. Bevis harpå äro de senaste eldevådorne, i Sunds- vall, Umeå och Köping. För att i någon mån ersätta de stora utgif- ter som för sådana stader drabbar städernas bolag, har man funnit det rattvist att trabyggda stader och i synnerhet vissa qvarter deraf sko- la betala sin försäkring efter hög- re tariffer an de, som aro uppförda af sten, samt att afseende skall tä- tnas vid brandvasendets skick. Baptiemene utbredning. De a• merikauska baptisterna, som de se- nare åren bistrackt sina svenska meningsfrander med 7,000 dollars till predikanters och lärares &tie.- ning, ha nu utlofvat 25,000 dollars till en rond för baptisternas Betel- seminarium i Sverige, i fall de !dell'. va bidraga med 60,000 kr. eller 13,500 dollars. Få fält af den europeiska bap- tistmissionen lära vara så tacksam- ma som det svenska, kvarest på ett enda år 3,617 personer öivergått till denna sekt. Svensk metod bör föredragas. Vid franska medicinska akademi- ens senaste sammantrada. den 2t3 Juli redogjorde mr Stapfer för ki- nesoterapien eller behandlingen af vissa qvinnosjultdomar genom före- ning af massage och gymnastik. Mr Stapfer påpekade, att denna metod, för hvilken man har att tacka d:r Brandt i Sverige, år oskadlig och att den gitver anmarkningavarda resultat samt att den år förtent af att studeras i Frankrike, un der det att andra liknande metoder, sar- skildt tyska, böra undvikas Vulkaniska utbrott 1 molen af synnerlig kraft och utsträckning hafva på senaste tiden iakttagits at astronomerna,. Denna "nervositet" at' solen har redan bemärkts sedan årets början och var i våras syn- nerligen stegrad. En fransk astro- nom Trouvelot i Algier iakttog under Mars månad i år 23 miku- ga facklor, hvilka sedermera åt- följdes af andra mera betydande om också antalet förminskades. En dylik eruption iakttog*, hvars bas måtte 14o,OU0 kilometer och höjd 93,000 kilometer. Eu Oro- stallning om denna väldiga eldbå- ges verkliga storlek erhåller man, om man betänker, att 22 klot at vår jords storlek samtidigt skulle kunnat få plats under densamma. En annan eruption, smalare till sin bas, steg till den oerhörda höjden af 170,000 kilometer. Slutligen kan omtalas en tredje, hvars fot etrack- te sig ötver en längd af 410$3'2 kilometer, hvilken sträcka år mer au 10 gånger så stor som =tin- get af jorden. Af hrr Steen, Mehr och Stut förekomma goda portratt i n:r at Svenska Familj journalen Svea jemte en uppsats om norska kri- sen. Numrets illustrationer i öfrigt aro "Teaterlisa", en tetia af Ema- nuel Spitzer, ett portrått af neger- gumman Ricka från Liberia samt tvenne serier skämtsamma bilder. Bland innehållet marken', vidare en af Emil Sjögren komponerad ro- mans "Rolta visa" till text nr Edv . Fredins skådespel 'Biltog". Ziege år/ hånet botats. as ttnii* Neg Dån eranbrtero !oden bar låda brizabonsen titit af in Mr Delhi, ma 'krattat, och obehaglig roatfletning st båta öronen. atomman upeltoe 1 bon- Domen efter cu hattig ffarlefanitirlart , ann all fbraafteti barra fbh pide P titta häl för Crådamsranct enDa, Ost tita Dagtingan fett tett Ila liDan unerriplft elutåttea edil brbablied sj Ielle; • 'f - t i 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.