• ' ' tr tern ocb hargransande lastrum, så att fiskarena fbi-mådde genom ös- ning hålla tarkoaten flytande, tills "Polstjernan", som befann sig un- der pegel, hann anlända och ber- gs de n „ ödställde . 1 handelse" "Pol- stjernan såsom vanligt legat för- ankrad, skulle med naketteet de fyte, fiskarena i den lilla båten liatva omkommit, get ytterst storartadt norrsken visade sig i fredags afton i större delen e Sverige. Mot en mesta- dels oregelbunden, men stundom gosa en jettentor ordensatjerna for- mad corona strax göder om zenit rano norrskensflammorna från alla hall af firmamentet. De starkaste strålknippena förmarktes dock i vinter. liar kunde man blott stund- vis tala om strålar. An hvalfde sig flammorna upp kom vådeldar, au töro de som gigantiska pulsslag genom rymden, ån var det som en väldig tugga, en flaggs i gult. och blått., svajat öiver t.atet. Mot sö- der syntes ibland strålarna stracka sig ned åtminstone till 45 grader öiver borizonten, mot norr voro de jenitörelarevie matta och mot ö- ster törtogos de at en valdig molngård. livar björken kan 'Ax*. Såsom ett markvardigt bevis på björkens vantkraft kan omuamnas, att högt uppe på ytterväggen at (iallareds kyrktorn ett dylikt trad spirat upp. Tradet har vuxit der omkring 10 arts tid, men ar tunn icke stort mer än två tot högt. Hur tradet kan finna tillräcklig naring i blotta sten- och kalkvaggen år fbrunder- ligt, men att det icke alldeles för- torkats, utan att kunna trotsa till och med sådana torksomrar som år 193, då växterna till täljd at tor- ka vissnade å marken, ar an mera oförklarligt, meddelas "Halland”. Svenska Ueustetlickors stallning 1 Danmark. Detta för våra förhål- landen eärdeles vigtiga amue var, skrifver en meddelare till Karls- hamn, Allehanda, nyligen föremål tör samtal mellan en tramstående medlem af danska riksdagen och en blekiask landtbrukare. Under detta samtal Ers:11111811s med styrka, att det måste anses vara ett faktum, att svenskt tjenatefolk som kommer till Danmark der får bade högre afiöning och bittre kost an har hemma, hvarför den blekingske landtffi-ukaren icke kun- de förstå, hvari de missförhållanden egentligen skulle bestå, hvilka så- som det framhålles alltid tralla vårt emigrerade tjenstefolk, då det kom- mer till Danmark. På denna fråga lemnade den danske riksdagsman- nen, som sjelf år stor jordegare, ett lika opartiskt som sanningsen- ligt och högst beaktansivarde svar. ?Det ar', sade han namligen, "de svenska qvinuorna vi behandla illa, icke genom bristande kost eller tör låg allöning, utan genom bristande ullsyn ocb vård i sedligt at:rico:ide. Det tinnes knappast en herregård inom hela landet., der ickepig- kammaren på godset., i följe af ur- gammal hatd, anses så godtsom en bordell, dit. de ogifta drangarne på gården astom bekant ansattas inga gifta drängar på danska hangar- dame) harva obehindrat tilltrado. Enligt min erfarenhet nåde sven- ska arbetsqvinnor på en mycket högre moralisk ståndpunkt an de danska herregårdsbordeUerna och hvad som sedan inträffar, då de i olyckliga omitandigheter återför- passas till sitt land, det kanna vi alla". Det ar en mörk skildring denna, men den ar tyvärr sann! Den bör dock vars en kraftig varning för vårt qvinligs tjenstefolk att icke med berådt mod kasta sig i en fara, som knappast kan undgås. Våra svenska allmogebarn aro för goda att säljas till trammande land för att der sjunka i brott och elan- de! Cludsbåabelfc otta förlett af tum- aiffelif. ISNin llefala ittt4raftrat Den 13: Må ett par tartar i nar Nåt al- katta ett råd, inntbillanDe taltpeterfura, i ett mossfin meD ..- cpacibitlagatan n:r 6 haft rådet cdo ivalffon ftrömmaDt ut emir gollnatt, ulturdlanbe giftiga anor. Ten noa branofåttn Glan:mr:0d ocb anlånDt nåftan dgonblidligtn. eller en balt hamit war allt dinatritånbet. flera af Dc i fitidninglatbelet behaga:0e bot- tna influtna: till MO af inanbningtn af be giftiga ångorna. en af Dem, en Dräng hot reinbanblaren eöterfltbin, bar rankig. ta nubier i enlin, tre i attbielurfii och bua i inritt fra ledigheten, enlånDe itu Ralm6 i [dront afton meb etratiunti- indaren 'parar' från settia. Te ge!. ha tt ft,initind,,rne mrla fina montel- lormiga öden ocb måttliga ulfernbe mora if6rDe tubtånfaig euroarffr bragt. Deras åneanill met vilan bit mar att brItsfa gönenbarnn ocb eunb lamt burmaner afabentifta Infttlitioner. asorbbrarbtassai lodet arbeta- ren ha etripaaber i badet, tebefitaba, be lIttit unber loromaren, Itttlani lin 03. C. St. ide miabre ån feet gånger har aln anlagt ek, bmilfen bod bark gång fladtf, innan ben banalt ilftabforama radon ftårre ffaba. Milan bagligtn bar ban fart talet om morbbronD Då 14D- partit, ocb kar ocb en, lom el i ann tunnat göra honom tal 'vilja, bar ban botat btrmtb. Tell bittre team ban Dm 4 benne., teban ben aftonen Mut genom lårvite, infalla! en Ren tio fop- oatflagare (Bitarna i Ifileftboddtbn, Ur- ta : af låneman odi tniårpaifeb sin lånirångellet i Cbefle. ein eurTa Ofint till gastafts. inglattaget finta affåneet från etodbolm i idrbage 000 gånget bålettor odi GO låtar båfIffojbut of fmtnfl tin- meetning till 22 ‘PettrIburg lår uibarr belorbran till Seaufafien. Mala moror aro titheettabe mitt eanDrolftni brnf i närbeten al (bitit ocb utgård en Profidebnina, offebb att buda marfnab för be/fa morot t 1}M3* lan0 och Sågen. iRrb .Dur gud« tas paa leftna på för Aret? år en tråga forn litet broar mat göra fig. eiftttlöljanbe ton utgöra ett kvar Ock Men 6 t:i efleb i eelerflabi trelen på t lon° en ogift aminita i en alter of 78 år. fPå be lenafte 10 åren bar bon et balt annan infomft all heat) bon tunnat lå room ett fåija 8 å 10 gåt- beef a 20 fr., fem ungar p& beten. bon tunot ethålla, matte bon Wo fig bola året og) be funtit ej råda till mer. fet. Stab ecb foder alt frua ocb lo- bar funbt'sej tomma 1 'råga. ?Akt falt, frun:tinat orb tub faror någongång flo war allt banta bon fi d behå fig met. ocb litalåt lerrnabe bon efter fig lå pob trodd nit bet rådtt till ett bra smid!, itrt!tret ert mebbelare tIU Z. Zjuguåtta år på måg. iiU fia- fionalfriitnartn Zlol Cland i 3öntd- pina bar från DtrIvaranDe ponforttor anfommtt på retur ett bref, forn br Clancfo numera afla fatet, fångelleDi- urtöm Ibland Dtritåtef, år 1864 ?ref liU fin Mitt fon 9ftle bland, Droilftn roar aultatb Idiom Putitit3I1 å bttggen analbilDa. Creftnet abitaferabte till gitnaDott, Der bridgen förtnotoOre Noa; men ten bah teban atftdIal till Nio 3anetio, Dec ten ungt ljungmannen ofin i gula febern. it 223 t bteftvet grafit unter bala 28 rimren år år ej iczt att meta. mora bottiodna, men ftåniptln toilabt att Det afflatuplate i 3önfiping Den 4 3tilf 1864 Samt leDermera Matplats t 2bitlförb å kretsas, 21' flit tipp. Oamburd, :lavörn, glecritiort. etgilltt i gåenDe Stieflingetåget, blef i *bag. af- hemta meD inftrifttn '(fart stugalt ton en atometer norr om bet, Otången 36nfdpingl babe tubligen uttal 3oban nitlott fatt lat. Mossåtta Miner- brtlant mågen bll liUbafa. Mb. altonnen tom gåenbt på banan, Zill 36nfbpingt poftfontor bag bet men tutar f mörhet Ide fet af fåraren. tommil !tån gentralpoftfltnelftn. Laget Rid ifaiet buss buftvab, få all tida butteubfitiltn 0E140. Lr rk:talet 02Ittlicoaranialmen. Men ittvertötet tranfportecabei genar: buruDatt g:talt:lent facjfaffenbet flutit Kf. till Eri3allfårto, men Dan nar bl teban D2.1 ra Djuptt börjar mila leden till en gift ;Utpint< tös:ting. ftrittper Valm. hutt. h) fprångrongarne i %ttortfa- Oreit af Noll låd matten i mode gturtvan Dar man ratt prufliff (Coun- i fial:une otuntjD, Rriftnein tlittfunbil t:4d Utom att malmen& 51fotbalt teban 3. tar 1 Urtaga. Mrd bor Innu ej neDgått från 0,02 present till 0,002, få förlecrie något om Itact å ivåranCt alt malmen Iran Denna atuttra meD fin gubba. 69 it 70 ptcente jrrnbalt torDe mara en at be :Nalle ocb hålla i malben. Zen Metes! 3 bebodd anhala af eatioshono eolifeu en 20-atig, nior- anat lapanefiffn il:theater, fem it. Nr annum, forn 011 till Otvålrit od? efinesfatte i Mima. 454ront bagen fotebte bet i en gårb i Nottfd- Ding. Qn bfr botnbe ffornafartgef30 (fob Då och beunbrabe Den låttbet, briaar- meD lotaran flåttrebe not för ffiatftenen lam, btflöt alt göra ertkrimentet efter. van flåttrabt -\fdljaftligrn upp genom branDludan- ocbArgaf fig få Då nebiår• ben genom fforflenen, bullret gid 'pr- ince ån fTomataren tånit, lilla ben bel- babel at ett fpj fl , almar bulltet bas blef bånganDe i ena armen. gab ecb ulan alt tomma Icfj. en Dt- terligire olDda mine, att man, juft (om Ptoinafaren båndbe ber mellan himmel ocb jon, bötjatte eka ndaonftåtki i bu. fet, få alt ffontafatin bil på att bli groåk 110 bbbt Innan ta hamrat, till- tabb af bana rop, meb begagninbt at en lina bragte bonom ur bona mfnbre behagliga lågt. Snön ffetrafaren brr- efter mot bott blifmit befriat) från ben mer ån mantlars Itnårlan, marssel att ban helt r3, 1 beteblt a Råbor på fin reta, ben ban noa ej få lått glömmer. -• från <Stockholm. Gratleutakankning af öl pågick i iiiiindag e i iest•urauten Cerevisis vid Fredsgatan Iran kl. 10 1. in. till tf e. m. Ilvarje ölprofvare erhöll arven gratis en biljett till aftonens verietålnreinallnin si å Mombacke. Att icke kunder saknades, kan mim sal företa, ocb polisman voro posterade utanför nedgången till Co- revisialokalen för att förhindra otill- börlig rusning. hn var hela dagen bildad å Freds- gatan. In 1 lejonburen hoa cirkus Sala- nionaki i Stockholm skulle två Mi- ni:lieman, en från Dag. Nyh, och en från Sv, Dagbl., i måndags afton, gå, jeinte djurtInajare. Polisen förbjöd emellertid tillatåll- oingen, enar det vore tänkbart att en panik skulle kunna uppstå bland publiken. Inilinterna bealoto i söndags sin femte askonferens, att proteat.- ra mot Upsala möte. beslut 1593 och att gilvs hr V. Leonstrand ett fast Irrarvode, *kritvitt. Vårt Land. • ■ •••■•••■ ~R 6rannlanto, Unlonetal på skyttefesten i Nor- ge. Vid den ler skyttarna Katta le- eten på S:t liapaliaugeo utbragte — 141 -- — 144 slukade bvarje ord uti dem, med eatnma glädje sim en girigbuk betraktar eine skatter. — 'Min älskade John!', skref Louise. 'Jag kan icke längre dölja min längtat] efter dig. Det är kan- ske opassande för en ung flicka att på detta sätt ut- tala hvad hon tänker, men du förlåter mig nog min oerfarenhet. Jag känner icke den stora vet-Idens for- dringar och formaliteter. Jag har endast mitt eatovete b003 leder mig och jag kan ej dölja sanningen för dig, jag förstår ej konsten att förställa mig. — - Men vi göra orätt i att för 4.41~1 ordagrant re- latera den älskande flickarvet bref till John. De voro ju endcat afsedda for honom. Så mycket våga vi likväl uppenbara, att de, midt under de gladaste förhopp- ningarna om en snar förening, uttalade dystra anin- gar, som komme) henne i tankarna under hennes ar- bete om dagarna och om natten väfde sig in i hen- nes drömmar. Men det var måhanda lätt förklarligt, i medvetandet om den högsta lycka är ju själen böjd för att betvifla hennes narva/0 och dessutom var den hemlighet, John dolde lör henne, ej just egnad att tysta de tvifvel, som uppstodo i hennes hjort*. — 'Du skrifver, att du har fuunit guld slutade bp, 'så kom då och hemta mt~ tillbaka till minorna!' John hyeets bridven från hans älskads vål tusen gånger, han låste dem om och om hon och lästa dem sedan högt för madam* Joseph. — Hon har rätt, sade denna, res ni och hemta henne. Ni kunna ju komma tillbaka hit igen. trådi fbergelfe gemsens fitt uPestirombe. .00. war 'deo i 19oråe. men Ilirmenci- baronbt 1 Natthem. trebas (åttio 93f raman ber uprebbu fia. bar bon Mlf infracel, bmorbelft Det ån begifwit fa WataglIgtn bott bon Moral fia t nå- 'ett. gon of bit manhia tere , &r. ont uppant bon fi a ItItbDra lånrbeet, lamt namna/if t. o. an en af orb otto- lemmar fålen maranbe benne* lallta•Th Deatie with bod tf meta af benet, edg iaillftepet år uppbragt Miner benet. '16rftillelfe, betitta Rabat be art feenbe(!). Tamen titt trott fina ~gifta pro. febr fårpaifab tio eagelbolm. Halearskäraren sprang som en schakal ned på marken och båda störtade sig med raseri öfver sina fiender. En förtvitiad strid uppstod. Den aha angrep sin fiende framifrån, medan den andre som en ortn smög sig bakom sin för att såra hästen. Häst och ryttare rullade om i smutsen. Max såg sig omkring. — År du sårad? frågade han sin kamrat. — Ja, svarade denne, i axeln, men det bar in- genting att betyda. — Hämna digl ropade Max, gif honom resten med knifven. Han behöfver inte ange ann, förr lin han kommit till en annan verld. Han böjde sig ned öfver de sårade för att för- vissa sig, om de ännu lefde och genomborrade för säkerhet* skull deras hjertan. Härpå gick han till hä- star:le, tog tyglarna i ena handen och piskan i den andra och manade på djuren, 'jett gående i gyttjan, som nådde honom ända till lifvet. Efter en kraftig anatriingning lyckade. de draga vagnen från stället. — Du lider? frågade Max sin kamrat, som blif- vit mycket blek. Du skall snart få tid att bvils dig. Hjelp mig nu blott att få vagnen mera åt höger. Når vi komma litet längre fram, tömma vi guldhl- stan, *varva ned gnidet och slippa hästarna 164 i skojan. 'Så småningom hade Mai lyckats få vagnen till ett »talk han ansåg lämpligt för sitt förehafts:2de. Halsafalararen led icke blott af sitt skf Dt« hans inre tyckte* lifven lida fUrlirligt ander laitan- ikaikfamr... ao kapten andereen-Ann en af jubel hel.ad sk•I lAr de eeenek• skyttarna och &Farin" Denna skål besvarade. tal kapten It ,utar från Göteborg med tariePfar lAlised* ordalag: En nor men her aagt,•tt des sven- sk a timititi.-n a r rn liAirsianad och 0.nrreniln de mer an 75 ar vi varit iörenade ha svenskar- 11. ej eröfrat en landsbredd, men för- sökt att itererölra Finland inom si- na egna ',anm, i det de odlat sina most-ar och brutit sin. berg. ?deo till Norge hade ds verkligen kommit som 'rökare. De hade velat stötta eller tattare atereröfre sina norska bröder* hjertan. Tal. ville vid detta tillfalla råtta ett misilörstånd, som framkommit, att Göteborgte skyttegilles etandlr skulle vara den arena. svenska flag- gan. Smularer lm ej nniotiernårk•, det ha blott fl aggorna, Svenskarna ha, sedan tt-ras ärofulla tugga pryd- des med unionens mark., ansett det- ta lör en iirdar, erurdia det beteck- nade, att de voro förenad. med se tapper och Idel nation. Rygg mot rygg kunna vi nintetå anfall från till och tued starka fiende., men åtskil- da lalla vi samman. Vi äro ocb kan- na 051 som ett. Ty ett lönivaraför- band — hvad det hjelper. ha vi sett af Danmark. senaste historia. Der- lör — Utom oss ..ra eniga ocb stri- da mot gemensamt mal. Från don- t» eka tteleat ha vi endast behagliga minnen om den broderligbet och den alIstfrihet, som blilvit oas alla visad. Vi viii. medföra till våra svenek• hem den varma Malan al livad vi hår mött. Talet mottogs med stormande ju- bel och hurrarop. Kolera 1 Köpenhamn? sPoliti- ken• meddelar, att en patient med knleraliknande isymptoul intagits på öreaundelasarettet lör observation. Deo sjuke ar fransman, kölcemattare hoe dervarande ryska såndehudet och nyligen hitkommen från Paris. bbariehanba. Hotellräkning, En resande her- re, •otn bodde i ett hotell, ringde på rumskyparen och sade till denne: — Hår ar ett litet hår i olvanlad- fet på min golvet — var tierfear analt och skicka den till en skomakare. Det behag. bara ett par /tyga. Kyparen försvinner. Efter en stund kom hotellet. apring• pojke tillbaka från ekoniakaren med den lagade atölvelr och !snattar den till portvakteo, sågande: — Hår år den lagade etörveln till n:r 6; kostar lo Pöi a r retieren betalar p.jken och vin- der sig derelter i sin tur till borsta- ren: — Uen har ott■ Ivelo år lagad åt hero i 6:an. Jag har lagt ut 23 ö- re; ro hit med dem! Borstaren betalar portieren och uppsöker rumskyparen: filår ar etötveln till 6:an; knatar 56 öre, soul jag lagt ut. Han lår sina GO öre, hvarpå kypa- ren kommer io till herrn i 6:at,: «Nu ar etötveln lagad. Det kostade en krona, som jag redan betalt.. Deo reutide drar en liten suck, men betalar lipade. Tio minuter armars står den re- minde herrn inoe bo. skomakaren. — Ureakta jag !rågar, men hvad tog ni egentligen får deo lilla lag, ningen sl ruin stötvis'? — Ingenting, svarar skomakaren. Så kunna butellrakningar Kyssen. Deo nyligen allidoe en- gelske domaren Hutt'. största ev•g- het var att atåndigt vilja alainta, gå att donisteloas ■ tidighet mundoto kompromett•rades. — livar lager vittnet att den till- talade kysst henne, leigad• han ea gång. — På jernallgeplattiormen, svara- de vittnet. — Ett besynnerligt stilla att hys- es begapa pi, sade dowaren, jagirkul- le föredragit att kyssa henne på !lp- partie, LäiisutslHlluill en 1890. Bom förtroendemannen för hand- hafvande af utställningen behåll- ning "IV' sis upPcirglet, kallis härmed bakland* uktållara till eszarnanuid* å kaka litees »Onda- gen den L Aug. Mgill. 5 e. m. n svart hund 'mod hvit hak i E bringan år tillvaratag« och kan mot an nonekoeseaden t1• tårtia bo. Nils Ebbeeson, Il ollby.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.