tåltes. Ciaren 1 Vinterpalatset. Kejsar Alexander flyttar i vinter in i Romanowarnes gamla slott, Vin- terpalateet vid andan ad Petersburg* Neweyprospekt, slottet, som bar 'titt öfvergifvet at ein• harskare nu pi det 12:te året. Kejsar Alexander vill icke långre vare fånge i sitt eget land och flyttar från Gatechina, tunn omvaxlande med Peterhof, har varit hane vackra fångelee — men lika! Uncle* — in till ein hufvudetad för att skrit.a sina regeringsorder, drif- v• ein utrikespolitik och hålls baler och fester. Vinterpalatset har ej va- rit bebodt af någon rysk ejelthereka- re sedan våren 1881. Des* blodiga historia bar antagligen verkat alekric- kande; kejsaren ottor alls ryggar ha dragit sig för att gå upp för de trap- por, som flicluate al hane faders blod. Det var i åratal, som detta Sinn var det centrum, under hyste kalla- re det underjordiska Ryssland. dol- da mingångar löpte tillsamman. Har var det man spangde tioldaternie vaktstuga i luften och maseakrerade ou tjog stackars bondsoldater; hår var det man epraogde i luften den kejserliga matsalen med en helvetes- bomb, vid hvilket tillfalla kejsar A- exander 11 endast genom en tilltal- lighet undgick döden. lian stod, då ödelaggeleen skedde, med ena foten på dörrtröskeln, endast väntande på att gå in till dess han gilvit den te- dan då miseliebige battenbergaren, senare furste af Bulgarien, en skra- pa — och bår var det, i det gamla slottet@ salar, ban den 13 Mars 1881 ut•odedee sin sista suck, lemlistad och medvetelöe. Den 13 Mar. 1881 — hvarje Ve- tereburgare skall minna. (len dagen hela sitt lif — var Alexander 11:e dödsdag. På hemvågen från trupp- mönetringen och kyrkan till palatset kastade Rueeakow ein dödande bomb mot kejarene 'lade. I rasande fart kördes den gamle kejsaren till slot- tet, i två timmar låg han på sin lak- an, stönande: Jag lryeer, jag fryser: medau hane ålekarinna, turstionar Dolgorucki, mellan tyska officerare, bedjande preeter och rådlösa lekare, lig pi gollvet i tårlös krampaktig gråt. Utanför, hulvud vid hufvud, etodo som en tyst massa petereburgarne, tryckta at drack öiver den fasan.- fulla handelsen, då och då seende upp emot slottets fönster, der man man bakom sig ljus och skuggor röra sig. Fastare och ritare föll Mars- dagens mjuka enö, ett bårticko åt den döende kejsaren. Så elnktee kejeatfleggan med ör- nen. Mumlande böner, blottade de derutanför sina hulvud. Under de år, som förflutit sedan den Marsdagen har ingen kejsarflag- ga vajat blyet slottet vid Nervsky Prospekt. Nu hissas den åter. Kej- sar Alexandre 111 flyttar in. Men den flydda tiden, det blodbeteankto rum, der ejefherekarene fader för- blödde och dog, har man murat igen ingen kommer mera dit. ålen Ar Antal nervös, nian fruktar ekot lom lurar i krokarne, ekot af primernas böner, lakarnas hviskando, alekarinnane enyftande och den dö- endes hesa etönando: Jag fryeer, jag fryser! feberhetta, pulsarna ',Illa, puleene takt ökas alltmer och kroppavarinen stiger oupphörligt. Den sjuke gri- pee id kramp ooh medvetslöshet och plåga. af fruktanevårda månar. Viotti- ligt bli lemmarna stela och kalla?, den sjuke kan ej !ångra röra sig och lå- ter då och då böra en hjertelitande klagan. Deo andra perioden enekor blott 15-20 minuter. Krakningar och afföringar Ragun) vid kolera inkt• tages ej. Lifvet ger sig nu tillkan- na blott genom en tung andning; så kommer snart befriaren — döden, Derpå betackee kroppen af stora svarta pestbölder, hvilka raskt ut- breda sig, och hvilka fulletlindigt upp- lösa liket, Val af ny jesuitgeneral. Såsom förut meddelat., har den 2 dennes till general tör jesuitorden valts pa- ter Martin eller Martins. 1 anled- ning af de indiekretioner, som begåtts med hIlneyn till den plats der valet skulle åga rum, vind' i sista stund hårtill bestämd en annan plats An den förut ateedda, och medan man trodde valmannen förearulade i Mo- naco, reste de i hast till Spanien och samlades i den lilla orten Loyola, 1 Loyola, Baekieka provinserna. der den «helige. lgnatiue löddes, 1- ga jesuiterna ett slott, som Gage. va- ra lika stort som Vatikanen. Den nyvalde generalen, som Ar spauior till börden, tillhör den fraktion inom orden, som vill, att densamma skall förhålla sig alldeles stilla. En an- dra fraktion yrkar på en mera liflig och verksam hållning. Tonnylon ailiden. Skalden Al- fred Tennyeon utled i torsdags natt kl. 1,30. Det dödande slaget! (ötversattning etter nyarias, Fatahstisclie Gescbichtena at Ola Hansson.) •• Jag satt en skön höstmorgon utan- för Café Horn i Malmö. Vid land- etigningsplateen stod en skara lossa- r• och elickede solsken. En el dem atlågenade sig ur gruppen, kom fram till cal63t, lolverade fram och tillba- ka framför oss liksom tvekande, hvad han skulle görs, då han omsider be- slutsamt styrde sina steg emot mig. Det var en herkulisk gestalt, höljd i smuts och trasor, med yfvigt har och ett elagg, som syntes kunna vara ett utmarkt tillhåll för all slags ohyra. — Var god skånk mig till en bit bröd, sade han i det han samman- pressade mössan mellan hånderna. Jag skakade på hufvudet. Jonen veckade åter ut mössan, såg en stund begrundande deri, satte den derelter på sig och vände sig om liksom i ataigt att gå, men biet dock stående. — Herrn kunde likval göra det för gammal bekantskap. skull, sade han lugnt och sakta. Jag såg närmare på karlen, dock utan att hoe honom finna något be- kant. Men då han åter skulle till att tala och dervid rynkade pannan något mellan ögonbrynen, då öppnte• dee djupast inne i mitt minne ett fönster och förbi mig gledo på en sekund taktlösa bilder och ansigten — vinterattner tued spel på den tillfrus- na dammen och notuwaraltnar med dans på det blomsterhöljda fattat, dystra böetdagar med götnetallen på höskullen och låsning pi skolban- ken, — allt detta kom, paseerade Svarta döden. Efter tveka tid- ningar meddelas följande: ben asi- förbi öett försvann i ett nu, under atiek• koleran år ett intet wot Jen det att jag eodaet genom en obetyd- lenktansvård• epidemi, som sedan nå- lig gest af den der usle figuren fram- gon tid gigaton- befolkningen i Tur- för mig Mint igen en van från min kest•o. En den 23 Sept. till Vete. - barndomstid. burg ankommen berättelse från ge- Jag hade blifvit helt varm om hjor- neralguvernören i Turk ~an medde- t.% jag räckte honom en allmosa och lar, att svarta dödens som tartarer- bad honom komma till mig i min n• kalla den lörhårjande epidemien bostad. Bland hamnbusarna derute den 10 Sept. hemsökt området As- uppstod en rörelse, då han kom till- kab•d och under sex dagar kalt 1,303 baka till dem, och hela nallekapet offer; området bar en befolkning al ,gick genast inåt staden, liksom om 30,000 personer. Mot savarin döden., solen nu med ens uppkort att varma. som setlon lång tid tillbaka år be. Ett par dagar deretter kom han kant i Vestindien, gilvee intet bo• till mig i skymningen. Skorna hade temedel. Liksom en dnd.bringande han placerat utanför dörren och tir- giltig ökenvind faller den plötsligt n• atucko lit ur hålen på etruenpeoc- etter hela Isodastrickor, tilieniesör kerne. Ilisn var utan skjorta och det naennitkor och djur och försvinner håriga bröstet låg blottad' under roc- derpl lika hastigt som den kommit, ken. Han satte sig ytterst på kan- utan att det lyckat. lör veienek•pen ten at eo stol, drack ett par glas att utforska dess innersta vasen. SA cognac och började bpråtta. har 'svarta dödens alten denna gång — Kommer herrn 'bog . ? Han eller ess (lavar" besök leninist om- agnide namnet på en gammal bonde rådet Aekabad och har ej lem - från min hemort. nat sinnat efter sig ån törpeatade lik, Jag såg i minnet framför mig en bvilka i största hast «Torga till för- liten mager gubbe, mod tunns hår, ruttnelse. byar. färg liknade dom boa uppta' - Guvernören. herbicid° innehåller tad ull, med ett gulaktigt ansigte, vidare följande enskildheter öiver den gulgröna ögon, ur hvilka ett gallsjukt fuskrteklig• sjukdomen. upptradaa- lynne Itasoblixtrade, samt med en de. Deo börjar med baltågs feber- apan rörelser. Jag erinrade mig skakningar, som skaka de sjuuka lavar dessutom, huru hans undertalig san- femte minut under uogettlr en timmes digt gick upp och ned, liksom om tid. Etter förlopp et al denna tid kap tuggade på sin galla, men ej flverlalles deo sjuke af en olidlig förmådde frambringa 0 mycket gift, som ban önskade, och derför till sin egen tröst lat munnen gå för att lik- som laman nedstinka en med *pott, då man minst anade det. — Jag har gjort honom något, och dtrefar år jag den Jag ar. Jag hade trAdt i rjr-iiiit ho. honom, men vi kunde icke kouluia riktigt Cif- verens mod livarandre. Och det kun- de ingen, tror jag. Det vill såga, jag sade aldtig någonting, men han &Hör desto mer. Högg man elden i små skåror, så gick det ej fort nog, och högg man i stora, så var det ej heller till lags. Sådde man med en hand, el tog det för lång tid, och Rådde man med beg- ge, så blef det lör tjockt, Det var upp- och nedvindt, huru man ån bar sig åt. Om men stod pi ett lien el- ler t74 så var det lika bellIngdt, ty gala miste han, eljes kunde han ic- ke letva, och fann han ingen menni- eka att fata på, så for han et emot do ()skingra djuren. För honom var net alldeles detsamma livad e!lor herm det vnr, blott han treffade på något föremål, En morgon vid Mikaelitidvn - ett par dagar senare skulle jag lem- ne platsen — stå vi utanför ladugår- den, sysselsatta mcd ett förviaa kål- hufvuden i jorden. Bonden kommer ut genom porten, tuggande med mun- nen som vanligt. Nu kommer det, tanka vi. — Du har i natt stulit bok ur källaren, börjar han. Jag har icke rört edert flåsk, så. ger jag. slut Di blir han rasande, och rusar det odjuret upp • på min rygg, hånger sig fast i rockkragen och skri- ker: — Du har stulit flåsk, du satan; din stallrock har lukt deraf. Jag svarar ingenting hArpå, ty livad vnr vål att gonmela, jag ska- kade honom blott af mig såsom enen skakar af sig en mask, som kryper på en. Min vrede blossade upp. Och han kunde icke tiga; alldeles omöjligt; han mrådar och skymfar mig, ja, som vore jag ej mera vård en buss tobak. Ilan kunde på inga vilkor höra upp och slog upprepade gånger efter mig med ein lapp. — Låt bli mig, seger jag, — ol- jes sker hkr en olycka. Men det var att tala till dölva ö- ron. Då går på en gång allt rundi lör mig, jag vet ej långre af mig ejell, jag nedeåtter spaden i marken, griper karlen med ena handen i nac- ken och med den andra i benen, hö- jer honom tillsamman såsom en fall- kull och 'slår borrom till marken. Knape,' mager det, — Min kropp genomiese af köld och jag stöter till honom med min fot; men han ligger stilla som en död råtta. — Det var viset för starkt för honom, sagor Nils. Nils var drångpojken. En lång stund stod jag och såg på honom; men då han ej rörde en lem. tog jag åt mig och gick till po- lisen i orten. — Och sedan? frågade jag. — Seder.? Sedan erhöll jag fri kost och login på Storegård, fortsat- te line, under det hans :små gula ~der lyste fram mellan ekagget. — Och nu? — Nu? Nu vrider det sig hulvud- ankligen kring löss och långa naglur, ende han, i det han skakade på sig, som ville han befria sig från en del ohyra. Då han gick, gal jag honom litet penningar. Jag såg honom stå och rakna dem derute vid en lykta; der- etter strök han utmed busraden och försvann bakom gathörnet. Nahola Till chef för Smålands husarre- gemente skall, enligt Smål. Allah., vara bestämd ötverstelöjtuanten vid lifregementets husarer frih. C. W. H. Leuhusen. Fria från kolera. Kommerskol- legium har förklarat de i Ameri- kas förenta stater vid Atlantiska hafvet belägna hamnar Irja från kolera.. Val af Justitieombudsman. Till justitieombudsman halva fullmak- tiga i riksbanken och rikegaldakon- toret i torsdags valt revinionsee- kreteraren A. Y. Thollander, tbdd 18481 med 7 röster mot 6, samt till dennes suppleant rådmannen i Stockholm Herman Bilting, född 1549. Fria det politiska lifvet ammar håradshöfding A. Lilienberg helt och hållet draga sig tillbaka vid innevarande riksdagsperiods slut, meddelar tidningen 'Karlshamn^. Som bekant representerar hr Lili- *, enberg i Andre kammaren valkret- sen harlshamn—Ronneby—Sölves- borg. Samma hirordnIngsförslag, som framlagts vid de två senaste riks- dagar», skall åter, påstår sig Stock- holms Aftonblad ha erfarit ur pri- vat källa, i sina hufvudsakliga de- lar framläggas för den urtima riks- dagen, hvarförutom enligt krigs- ministern baron Rappe. förslag skulle tillkomma: 6 nya artilleribatterier 4 trangbataljoner, hvajemte nu- varande 2 skulle förstarks; dessutom skulle intendentsren ökas och utvidgas; En generalintendent och 6 falt- intendenter tillkomma, samt nya stamtrupper utmattas i Norr- land m. m., m. ra. Utsedda sakkunnige. Till sak- kunnige för bedömande at förtjeu- (norna hos de sökande till e. o. profeseuren i klassiska språk vid Lunds universitet hafva utsetts pro- fessorerna Danielsson i Upsala samt. Zandor och Alexandersson i Lund. Införsel af Jernvågsmateriel. K. m:t har förordnat, att jernvagsma- tadel, som ankommit med ångfar• jan mellan Helsingör och Helsing- borgg och fått tullfritt disilo ras, må, derest samma materiel Mvit förd öfver gransen till Norge, hit till riket införas utan undergående af någon tullbehandling. Dödsfall. Frans Julius Corneli- us, öfverinspektor vid tullbevak- ningsinspektionen och chef öfver kustbevakningen i Göteborgs tull- kammardistrikt, afied i onsdags i Göteborg i en ålder af 60 år. Till sina chetiibefattningar vid tullbe- vakningsinspektionen utnämndes Cornelius 1879, hvilket år han af- ven blef riddare af Vasdorden. Han sörjes närmast af maka och son. Laholms röstrilttsförenIng har, så- som at annons förut inhemtats, i mosson sitt första ordinarie möte, och antaga vi, att då andarne drab- ba väldeliga tillsammans i de på dagordningen stående frågorna. Svårare olycksfall. Vid nedgå- ende från ett nhöranne råkade i onsdags torparen Joh:s Andersson från Skogsgård i Veinge felstiga med den påföljd att han handlöst föll baklänges ned mot loggolfvet samt slog sig så illa i bakre delen af hufvudet, att hufvudskålen opräcktes och blod utkom genom både näsa, öron och mun. Den o• lycklige, som lider grisliga plågor, fördes till sjukhuset harstades torsdags f. m., men lär föga hopp löreliunas om hans vederfående. lösdrifveri införpassades i tors- dags till lausfangelset i Halmstad af stadsfiskal Palmgren Gustaf Fredrik Wiborg och lians Peter Nilsson. Den torre, som tillhör Bjurlöfs soc- ken i Kristianstads lan, år straffad för första resan stöld, den senare, som är skrifven i Björke socken, Malmöhus län, för fjerde resan stöld. hlockaro- och organletvalet 1 Ilasslör den S sistlidna April har fastställts af Göteborgs domkapitel, soul ogillat de derötver anförda be- svär at S. P. Larsson och J. L. Wennström i n:r 1 Hasslöf samt S Ottosson i n:r 1 Woztorp. Discipllusoldaternas framfart. Så- som vi omtalat., föröfvades af en del disciplinsoldater den 1 dennes å Halmstads torg våld emot sjöman- nen Anton Johansson från Halm- stad. Soldaterna, fem till antalet, voro till i fredags stunda till an- svar härför inför Halmstads rådhus- ratt och hade akrittligen erkaudt. Målsägaren företedde läkareattest om sårets beskaffenhet., i hvilkeu at- test förklarades att J. ej komme att lida framtida men af de sår, som tillfogats honom. Soldaterna, Ar- thur Wilhelm Andersson från Stock- uolm, Karl August Lundgren från Karlskrona, Otto Wilhelm Peters- son från låödeby i Blekinge, Fre- drik Wilhelm Evald Paulsson från Stockholms lån och Johan Fredrik Petersson från Karlkrona, dömdes att hvardera höta tör fylleri 10, tör misshandel 16 kr. Andersson dömdes dessutom att för gtdelande at slag med en branvinsbutell böta 100 kr. och ersatta målsagaren tör svada och verk m. m. II. P. nen samling gamla mynt, som ssks.~fleaSselettetscalseasessePs~ ,' vid grillning funnits vid foten af Eldsberga kyrka och troligen der undangömts i krigstid, torde b i legat 1 jorden i öfver 600 år. E n . ligt hvad professor 0- Montelius meddelat om de, som bekant till statens samlingar nu inlösta myn- ten, voro de yngsta af dessa preg. lada på 1350-talet. . Från Falkenberg skrifves i ont- dags till G. ML: Trafikchefen vid Halmetad—Bolmene jernvag E. Jönsson har anmodats och åtagit sig att utföra trafikberakningar for vår blitvande lillaje-nylig, för hvil • ket ändamål hr J. erhållit 14 da- gars ledighet från sin chefsbefatt. ning. — Landshöfding Nordenfalk samt kamrer Henrekson Mutades afre. !te i onsdags till Stockholm i och för banans angelägenheter. Försatta 1 konkurs. Kyrkorådet i Båstad begärde i onsdags vid 86. dra .isbo och Bittre häradsratts sam. manträde den bekante Johan Ed. yard Gudmundssons försättande i konkurs. Som förut omtalats. har hr H. P. Kallenberg å Båstade kyr- ka öfverlåtit den fordran, 3600 kr, som han enligt k. maj:ts utslag be. rittigades uttaga hos G. Hårade. ratten beviljade nu kyrkorådets an- hållan, och skall första sammantre. det med borgenärerna aga rum in- för domharvanden den Ib Jan. nå- sta år. — Försatt i konkurs är åfvea landtbrukaren Johannes Larsen, Masinge. Märklig utmatning. Den s. k. Flensburgska tomten i Eagelholm har tagits i utmätning för ogulden skatt till ett belopp at 1 kr. 8 öre. Huru allvarlig situationen år med hänsyn till försvarsfrågan och huru djupt de varma försvärm-au- nerna kanna. att afgörandets all- varliga och ödesdigra timme snart slår, det framgår af en artikel i Svenska Morgonbladet at lektor Waldenström, som hårvid våndor sig till sina religiösa meningsfrån• der med bland annat följande ord: Afven de, troende skola sattas på ett hårdt prat. Den hvirfvel- vind, som år att motse, sal san- nolikt komma att skada, ja, kanske uttorka mångens andliga lif. Det ar inga ljusa utsigter. Och om jag då, i känslan at ställningens djupa allvar samt riksdagsmanuakallets i en sådan stallning mer au annars stora ansvar, beder att tå gitva de troende i vårt land ett råd, så må •det ju icke anses förmalet. Och mitt råd år först: Bedjen i eder ensamhet och hållen ge- mensamma bönemöten tör att bed- ja angående denna sak. Bedjen för konungen, byars krona i dessa dagar år mycket tung. Bedjen för regeringen. Ty om hon ock re- presenterar ett ekonomiskt system, som jag och många andra icke tyc- ka om, så är hon dock vår närva- rande ötverhet, och den öfverhet, som är, hon ar af God; hon bör ef- ven så betraktas och behandlas at alla, som tro Guds ord. Bedjen sarskildt för krigsministern, på hvilkeu drygaste delen at ausva• rot kommer att hvila. lian ligger sjelt på sina linan och rackar tana hinder upp mot höjden till dan Gud, som vi dyrka. Låt oss stod- ja de 'Anderna, såsom Aron och Hur stödde Mose armar, då han bad. - — — Om någon uppträder på ett folkmöte och talart saken, el- ler om han skrifver i en tidning, så göre han det, icke G)rr, an han fått det, riktigt, larvande för sitt hjerta, att Guds ögon och öron ak- ta på honom, medan han skritver eller talar, och att Gud en gång tanker erskildt tala med honom om hans förhållande i saken. Som• bekant., upptrådde lektor Waldenström vid senaste riksdag mycket ifrigt för regeringens tör- svaraförslag. BrandförsåkrIngsbolaget Tor. Vid sammantrade af detta bolags. styrelse den 3 dennes beslöts att i betraktande af de svårigheter för i synnerhet mindre bemedlade fbr- sakringsha vare att erlägga det med anledning af den i Numro den 27 hi timade brandskadan ntdebite- rade tillskottet samtidigt med de hy ror, a' utgifter, DOM i for m ni. plåga åtfölja morteringar Oktober månad, tillmötesgå dele- gare, som Peke kunnat före den 1 Oktober inbetala tillekoaaargitter - ns med att bevilja anståndsud tör Killgörande af. denna ekylchghei
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.