Kriget 1 Dabomey. Bukom Guineakuatenopeatingande trad( under den tropiska enteee glöd- hetta ligger Dotionley *Amazoner- nage land. Ett grymt omvalde gitver konun- gen ritt till hl eller död öfver dc högresta min och underateige qvin- nor. eon) befolka landet. Som hane el:kivar trala menniskor- De på filten, så att 'vetten rinner - nedför deras nakna, svarta krop- par. Pi hane vink störta de svarta ull- hufvudena i stoftet, redobogna ett låta hugga af hufvudet för ett nådigt småleende. Under hane sorg, vid hane fester och vid hans död +Jena grymma men- niskooffer till att fira högtidligheten. Konungens lifvakt år kind och omtalad i hela verlden: amazonerna, dessa cqvatornejdene valkyrior med eegertryne och ullhår, hvilka med betagen hingd öfver de evart. skul- drorna med knif och spjut gå ut mot fienden, vilda emu panterhonan, då bon förevarar sina ungar. Alla känns 'Agnen om amazoner- na5 okufliga mod — få deremot veta att det framkallas genom en jernhård krigstukt, som etraffar det evegave tecken till fruktan med din grymma- ste död. Konungen •I Dahomey hade det godt. Han hade ett par tusen ama• zoner, ännu flere hustrur och tillreck- ligt af undertoner ett kapa hufvudet af. livad kunde en negerpotentat me- ra begins? Dien en dag gjorde konungen ett slå hufvudet af litet raiestag och ett par franska wideionarer i stallet för af negerflickorna, och detta be- klagliga miesfölatånd hade svåls följ• der. Fransmannen, soul norr om Daho- mey hereka ölver Sonegal och Garn- binien, tycka icke om att se negrer- na pröha eggen på sina fabler på hvita halast; men de hålla deremot mycket af att utvidga sitt område, och en vacker dag (andeteg öfverete Dodde i uutazonlandet med 1,500 men. Hvitklidda, med (len runda, lätta korkbjeltnen på hukutlet och den si- sta p•rieerrefrengen på Itipparne mar- echera de franska soldaterna med latta steg ökar det tropiska landet. yppiga grismarker. Deu ljusa kolonnen försvinnner i skogarnet becksvarta mörker, blifver åter synlig mellan sockerfiltens rör- dungar, snor sig som en orm långro och lingre in 1 liket. Låtts arabiek• ryttare med bron.- bulna ansa ten och den bvita bur- nusen fladdrande omkring sig tralva i fronten och på flankerna. och nere på floden ånyo evatta kanonbåtar med trikoloren elspende els pp i det döda vattnet. Och bakom beteckna ry- kande ruiner tåget. vig. Varsamt men aåkert avancerar hå- ren. Ofliceratne bo mera likare ån befilhalvare, mera upptagna med alt skydda soldaterna mot soletvog och feber ån mot en fiende, kvar. !stigs- konst de förakta. Ligerplateerne vil- jas med omsorg, och soldaterna hål- la. på strålig diet som trånande joc- keyer. indtligeu eu deg falla skott vid lörposterna. Med flygande burnuser jaga de arabiske @paket tillbaks, in- fanteriet utvecklar sig i slagordning och efficererne Linda en trick ciga- rett. Så blya de svarta regementena fram ur skogen och rördinigerne. Som en vildig bölja af ny storma de mot de brits kartbarmt, avringan- de eina vapen under vilda skri. Amazonerna äro !råmat De inge- kar. qvinnorna kanna blekt es vig i strider,: framåt! Framför dem 'inta dem seger eller död, bakom deo säkra marterpålen. De fyra af eine bakladdare på långt håll, kasta dem åt fiden och gi på med blanka va- pen, tille de segna( till jorden tå steg från karg6rnas rykande bösspipor. Och de galante. riddelige trana. minnen, som med lika 'tor beun- dran tillbedja rovinnan och det oför- ekrackta modet, skjuta med blödan- de bjertan sina kulor genom dee,. hjelttqvinnor lille den sleta lierat°. deo at negerbåren floder om och förföljd •f araberna. trögt svingade leasar lorevinna i do skogsdungar, hyrifroln de kommit. Två gångyr halva de Hippie neg- % erna slagit .ina patinor blodiga mot de franska karierna, och hvarje ging halva ett par tusen al dem med eine lit betalt löreiöjelaer. att ett ihjäl ett tjog lranstein. Konungen af Dabotney har trist båtben el sin htr och (listan alla si- sa earasonsr. °heute Dodde står framfår hulvudetaden Aboreeys pali- eadporter och når dess barnbnröre- hyddor ha gått upp i lågor, ar ko- nungen en ny lank i de landsflykti- ge monarkernas trista kedja. Och ca år det kanske förbi med den grymma romantisks sägnen om de vilda amazonerna och med det djuriska barbari, hvarunder en flitig och tålmodig befolkning allt för lån- ge har suckat. En guldklubb hade bildat. i Ri- ga •f några svindlare hvilka sålt mes- eingeepin för guldstoft och på den allaren förtjenat mycket penningar. Medlemmarna af denna klubb ha nu blifvit gripna och ha erkänt en del al de utöfvade bedrigerierms. Man anelår hela det belopp som svindla r- De tillskansat sig, till flera hundra tusen rubel. Af de personer, som på inrikeemi- nisterns befallning blifvit anhållna, !oaktade* under natten malian den 12 och 13 d:s sju personer i ajelfve Riga, och en blef anhållen vid bad- orten Majorenhof i nårheten af Riga, Denne, byar. namn år Jxgercnann, åger flera hus i Riga och har i före- ning med en annan medlem at ban- det, Johan Posener i Riga, bedra- git tre personer i \Vilna på 20,000 rubel. Poscner år likaledes en vål- mående man och fastigheteågare, li- kaeong *lege en tredje medlem, den i Riga bosatte Elias Latzki. Denne år en knipslug bedragare, som nar- rat åtskilliga perenner i Lodz, War- echau och Berlin på 50,000 rubel. En annan farlig medlem vid namn Ab- abron Poppmacber lefde i Riga un- der flere olika namn. Man kan gö- ra tig en förestilloing om hans frack- het, når man tår hörn, att bon forn medlem af eguldklubbene två gån- ger lurade samma person, först på 1,000 och derpå på 21.000 rubel. Den ledande ojilen i hela evind- larebandet var W' alhalm Schneidcr, bvilken fungerade som klubbens sek- reterare och råkenekapeförare. han förde dess omfattande korrespondens, skred de lockande cirkulåren och stod i epoteen lör hela företaget, lian företog dessutom resor tilll utlandet på affårens vågner; i hane bostad fann man en massa bref och en stor del messingespin. Do två yngsta och synnerligen verksamma medlemmarne ef bandet voro Jen 30-årige Karl Jörgene i Ri- ga och en bondson Johan Bauer, bvil- ken Alven år jordägare. Alla dessa bedragarn ha blifvit förvieta till Si- birien. Virohow biel i lördags högtidli- gen installerad i sitt renbete såsom rektor vid Berlins universitet. Fritankarekongressen i Madrid. Polisprelekten har i lördage förbju- dit tritinkarekongressen att vidare sammantrada och eitall vicka åtal mot dess förloundlgonde medlemmar. öfvoreviimningar och spilda menniskolif. Enligt ingångna med- delanden intreftrole i fredags morg- se ett starkt jordrokalf på Balkanhall- ön. Samtidigt rasade i Italien ett fruktanevardt oväder, a..m inmalde stor skada och kostade flere menni- skor lifvet. Flere orter i Ligurien tro allde- les öfverevåmmade och många hus bortsköljde.. I Bergsgli bar sl-lötol Paganoe, der mina turister bodde, j enanata tued jorden. Ofverallt aro jernettge- och telegrafförbindelserna afbrutna. — Columbusutetallningen i Genua står delvis under vatten. I flatheten al Genua begrofvoe många menni- skor under ruinerna af ett in.törtadt hus. Tro lik ha framdragit.. Efter ett förekrickligt e:örtregn • har Comoejön stigit ölver aina bräd- dar. De lågre liggande delarne Ist staden Como sar under vatten. Sjöolycka och epilda mennieko- ut Enligt meddelande från Calais har ett stort okåndt fartyg förlist i Engelska kanalen. Det omtala. att 40 menniekor skulle ha omkommit vid fötlisniegen. Från Sibirlens blygrufvor. Under denos titel bar i Berlin ut- kommit en bok, som utgör en sam- bag bref ock anteckningar af den ryske proleaeorn Vaeili lakeakoff, bvilken för tio år modem dömdes till lifetide straffarbete i Sibirien och der långsamt pinade. ibjil. Antecknin- garna hatea raddans åt offentligheten ed ca laktekofft kamrat i *landet, studenten Baikedieff, som efter I:a död lyckats fly och återvinna frihe- ten, oeb som t slutet et boken skil- drat 1.6'40E4 titta månader och hemska död, De scener, 'Bern har upprullas för 'haren, Aro så fasansfulla, att de na- tten stilla i skuggan George Ken- nan. upprörande bisråttelser från Si- birien. Iskaakoff var en ung .professor i filosofi, och den 7 Januari 1882 vig- de. han vid den vackra Marina Gra- gorievice. En timme efter vigseln utkallades han i ~buren, der tre detektiver uppfordrade honom att medfölja till poliskontoret. Vål dit- kommen, kastade. han i en mörk cell; föret nissa morgon fick han veta, att han anklagat. för delaktighet i för- beredelserna till attentatet mot Ale- xander Il året förut. Man hade i on g Immat rock, som lakeakofl bortekankt, hittat ett bref från nihilisten Kiballies, livsrå denne bad att få eden utlolvede saken«. Förgåfves bedyrade professorn, att brefvet var fem år gammalt att .sa- ken. var en regnkappa, och ' att han icke haft något att göra med K., se- dan denne blef nihilist. Utan att en• få underråtta sin brud, eloge han i kedjor och roandes med några hun- dra andra förvisade till Sibirien. Hopkedjade sex och sex, drefvoe de olycklige i våg. Ur skildringen af ejelfva [Arden meddela vi följan- de utdrag: el% färden från Perm och österut erforo vi priset på czarefle kost. Den ryska förvaltningen bar den princi- pen: hvarje brödbit utlett:ona. i före- ning med piskslag. GLIT° man brö- det utan degen, skulle det ej ricka till; fångarna skulle åta för mycket. Når de nu en dag fått mycket ':ryk och litet bröd, 'viltet de för Mata dag tör att slippa stryk. och de bed- ja gråtande och ekållvande om mat föret då, når hungern etnårtar mera ån dagen. Jag har >jolt erfarit, att hungern ibland gör det. I Niechtui-Novgorod listade. vi ombord på ett skepp. Bland oss var älven en sjuklig Iru med två små barn. Mari hade gifvit oss några slantar att köpa mat för; men de to- go alltför enart slut, och till på kö- pet hade man glömt bort eller icke brytt sig om barnen. Dessa ekreko och jecurade sig; Baikaliefl och jag delade med oss åt dem, ehuru vi bungrade. Modern biet nå- stan medvetslös af hunger. Tre gånger bad jag patrullen skal- la litet mat åt henne och barnen, men det dröjde hela dagen, innan man brydde sig Immat. Slutligen nårmade sig en soldat frun, gal hen- ne en spark och röt: — Her du redan elösat bort dina penningar? Med möda renande sig på armbå- gen, nickade hon jakande, medan barnen jemrade sig. Två soldater toga nu och slipade bott henne. Vi borde snart lörferliga ångerskri; ner hon kom tillbaka, h le hon två bi- ter svart bröd i handen, men henne. k !Ritning var eönderrifven, och skul- drorna vota nedblodade och uppri- mede al blyknutan. Då soldatart a elappte henne. sjönk hon ned på kel; men hon .lipade sig dock fratn till sina barn, hvilka girigt elutrade brö- der, medan blodet rann från moderne rygg. Vi etodo alla ekrickelagna vid den- na syn, tårar framtrådde i många. ögon, och en gnol arbetare började utötts förbannelser, till. soldaterna grepo honom och piskade honom så långe, att ban svimmade. Snart fick Älven jag till följd af mina böner om mat erfara knutpi- skans makt. Man slipade, ut mig, klådde tel mig och band mig vid en påle. Plötsligt hörde jag ett tevi- nande ljud och erfor en kanota, som om man med en trebladig klåt sku- rit upp min rygg. livad sedan sked- de vet jag ej. Då jag slutligen vaknade till Id igen, trinde jag mig alldeles nedbru- ten, och ryggen sved som eld. I handen hade jag ett stycke bröd, som jag köpt med mitt blod. Jag orkade icke ite en bit, utan Ringlade gifva brödet åt barnen; men då omtalade mina kamrater, att mo- dern blifvit vansinnig, når man neka- de att ålven till piskköp gitva henne mera bröd åt barnen; dessa hade satts i land lör att hemakickaa till slag- tingar, medan den vansinniga mo- dem slipades vidare till ett sibiriskt hospital. Hopkopplade, inpackade titt som sillar, med döende tylusejuke ibland ou, ja med liken qvarliggeade vid vår sida flere dagar, fördes vi vida- re, för an slut ligen eder piskslag drifvu till fots °Iver Europa. grans. Men blott en del af ou nådde hem till blygrufvornae inred. Den 20 Oktober ötverfölla karavanen Det- tetid af en enbitar:, och under den- na angrep°s vi af en till hundratal uppgående ekar* vargar. Hopked • jade, atelfruena, tyngda af snö, kun- de de olyckliga ej försvara sig. Jag hörde knastrandet af menniekobrn och förfårliga dödsskrin, och jag såg vilddjurens ögon glimma som stora eldkulor . . . Det visr morgon, dl( jag återfick medvetandet. Ofverallt signa blod- flickar i snön. Inalles hade 123 fån- gar omkommit, dels frusit ihjäl, dels dödats af vargarne• Efter ly, års resa anlinde karm- uen till Algaszidalen, der;l1ngarne först kastades i !invigts!, innan de nedskickades i grutvorna. De skul- le först göra. ordentligt .mtörae. Utan att Inkeskoff visat sig det ringaste uppsduteig, blef han under två vec- kors tid dagligen piskad med bly- daggen — ((bara för att du ska' bli mör och snålt. min gubbe lilla , och inte tro, att du får maten för intet.. sade officeren skrattande. Slutligen rar han en mera letvande blodig köttmaasa ån en !permisk., och nu hissade', han ned i en gnava och fastkedjatfee vid en kirra. Der nere stannade han 7 månader i etrock, utan att någonsin se dagens ljus . «Vildmarkens björn har en belagt- mate håla ån vårt .nattlogis.. Vi instoppades åtta man i en liten håla, der det var kallt sann i en isgrsf. Icke ett halmstrå finko vi att ligga på, inga filtar, intet; vi låge på blot- ta atenbåtten och kunde för kårror- nets skull, vid hvilka vi voro fastbund- na, icke ene krypa tillsammans för att värma hvarandre, Knutpiskan var vår enda varmtre. Den enda ljueglimten i dene hel- vete var q vinnorna. Der först fat- tade jag qvinnaus förmåga af upp- offring, når jag sig min närmaste kamrat. hustru. som fått tillåtelse att följa honom hit ned, snittånga sina svaga krafter till det yttersta för att hjelpa honom att ekjute fram den tunga kärran, stödja hane evigtande steg, smyga sig intill honont och vårmt, honom med sina kyssar.. Efter sju månader hade 140 ni fångarne del. blifvit vansinniga, del• i förtviflan kastat sig ned i det dju- pa schaktet och krossats; några hade tagit lifvet af sig zenom att stöta hufvudet mot den kantiga klippvig- gen. Slutligen började grufstyrelien befara att inkometen af grufvan blifva alltför liten, och mildrade Utför behandlingen af fångarne, på det de ej skulle begå sjellmord. Vid detta tillfålle fick profeterar lakaakoff vistats alun jord en tid; men snart nedekickadea han åter och måste sedan arbeta i djupet, med ett par korta undantag. Efter tre års långenetrap tokref han år 1885: «Jag år 32 år gammal, men redan år mitt hår hvitt, mitt ansigte skrynkligt, min rygg böjd. Pit min kropp finnes ej en handsbredd. anm icke år betäckt af sår och Ärr eller Mint: blöder efter finska slag. Jag kÄnner, att det icke kon ricka !Ange. Jag eken dö och förenas med alla dem, som förblött för friheten och folkets heligaste rättigheter. Och det smittar mig ej; det smittar mig kluts. att jag icke kunnat göra något för denna frihet och dessa rittighe- terltiolgra veckor senare, på somma- ren 1885 biet den rikt begitvade ve- tenekapamannpn idiot; lidandena hade krossat hane sjal. å lan tvang. (lock att arbeta; men ett par månader PC- nare, i September, slog han ihjäl en vaktare och blef till straff faitkedjed inne i en håla, der han lemnadee utan mat och enart svalt ihjäl. IELE111,11•■•••■•, ■■■■•••■ Urtima riksdagen. Urtima riksdagen öppnades i tis- dags e. m. på rikssalen at konun- gen med följande tron tal:: Gode herrar och svenske mån! Genom ringa röstötvervigt i en af riksdagens kamrar blef mitt för se- nast församlade riksdag framlagda förslag i försvarsfri gan till ordnan- de och stärkande at fbnivarevasen- det förkaatadt. Ur en sådan ut- gång af mina upprepade bemödan- den skulle jag vål kunna hemta anledning att låta frågan åtmin- stone någon tid fl tevila, men helg- den af det kall, försynen mig å- lagt, och min kårlek till vårt frej- dade fosterland tvinga mig dock att icke lemna något medel oför- sökt för att snarast möjligt bereda tryggadt vina åt riket, om en gång dess grånaer, dess lifkintremen el- ler dess års hotade.. Fast litande på motsvarig* känslor hos svenska folket, har jag ej tvekat att draga eder, gode herrar och avenske mån, arla de måna andra arananna och enskilda bestyr, hyarit 1 mellan de lagtima nksdagarne egnen tid och arbete, och kalla eder till det- ta urtima riksdagsmöte, kvarunder I åt den vigtiga frågan kunnen skånks mera odelad uppmärksam- het, Så grundligt förberedd sona denna fråga under årens lopp blif- vit, torde odra öfverlaggningar ej behöfva blifva långvariga. Det härordningstörslag, jag nu åt riksdagens pröfning öfverlemnar, år n amligen bygdt på Hamnas grund som det tör två narrhast föregåen- de riksdagar framlagda, om ock et- ter förnyade bearbetningar det nu- varande förslaget blitver ett mera helgjutet och systematiskt. Ett enbart värnepligtssystein, allvarligt genomfördt, — om nååogt annat bör icke någonsin. vara i a synes icke hava utsigt att vinna bifall. Uppskof till obestaind framtid med- för ett tungt ansvar. Förslagets kostnad öfverstiger ic- ke den senast beräknade. Den öfverenskommelse omfattarde skrifning at grundskatterna ' och in- delningsverkSbördorna, som 1883 föranledde semståtemiga beslut i båda kamrarna, som af mig då bi- tråddes, och hvarvid jag allt sedan troget hållit fast, är ock denna gång vidhållen och de betydligt större penningeoffer "om derige- nom kräfves, ån hvad fånet blifvit, om frågan uteslutande fått begrån• sas till försvarskostnader i egent- lig mening. Jag hänger mig åt det hopp, att de båda hvar för sig så betydelsefulla se -nfundsangelo- genheterna nu skola finna sin sam- tidiga lösning. Den finensnlan,som i sina bUlVtiudi.ig skall eder med- delas, ester att etruta de bördor, som skola upphört., genom direkta skatter, genom stAmpelafgifter och i någon grad genom med säkerhet påräknad ökad afkastning af stats- domänerna. Omsorgen om rikets försvar bör stå fri från och öteer alla partistri- der. Jag manar eder pilts/ att lå- ta dessa tystna och hylla på det att, om en gång, hvad Uno nådeli- gen förbjucte, en afg&rande strids- dag skulle gry öfver vårt. af ålder fria och sojeI•stylndiga land, den da- gens afton måtte skymma icke Cd- yer ett kufvadt, utan öfver ett- fritt och oberoende fädernesland. Nedkallande Guds vålsigrelse it- ver eder och edra arbeten, förkla- rar jag härmed detta urtima riks- möte öppnadt och förblitver eder, gode herrar och svenske mån, med all kunglig nåd och ynnest städse valbevågen. Fullmaktsgranskningen hur i mån- dags försiggått med 22 fullmakter till 'Företa kammaren och G till An- dra. Alla fullmakter blek° godknele. Gamla landtmaneapartiet har vid sammantrade i måndags, - afton till ni- omannooråd utsett hrr Folke Ander.• son i llelgestntl, klon* And, ts*on i Nöbbelöf, Petter Anderson kil, Gunnar Eriksson i 111oroiken, O- lof Jonsson i Hof, A. V. Ljungman, Anders Person i &lekatt,. Johan Jo- hanson i Noralkog och Carl Persson i Stallerhult. Nya landtmannapartiet tillsatte ic- ke niomannarld, men utsåga fem förtroendeman, nattligen: hrr A. P. Danielsson, Nils Petterson i Runtorp, Ostberg, Svartling och Ivar Måne-, son i DK Centern omvalde de ungler sena- sta lagtima riksdag fungerade för- troendeminnen med undantag af Ar. husiander, hvilken ingått i Första kammaren. I kana målla valdes borg- mastar° Lindgren i Oskareharun. Till talman i Andra kammaren har valts d:r Herslow och till v. talman hr A. P. Danieltion. Till talman i Firrars kammaren halva ånyo utsetts hrr v. Ehrenheim och Sparre., äaholm. Kungliga gåfvor. KODUDell och drottningen samt krouprnisessan och en kohertiginnan of Dalarne hal= va till främjande at' svenska tim- nans deltagande i Chikago-utstall- ningen 18:X1 öfverlemuatz Konun- gen och drottningen 51,01k) kr, kron- prinassaan 30U kr. och hertiginnan af Dalarne 203 kr, hvilka medel af damkomiWn med tacksamhet mottagita. Hirordalagateraiageta finans- plan. Finananniniatern beräknar så- som nya tillgångar tör skatteregle- :ingens genomtbrande: genom jord- brukatastighetsbevilluingens höjan- de tr. 8 tall 6 öre för hvarje tulla 100 kr. at taxeringivardet tit3J0ULO
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.